Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1966/67 till internationell biståndsverksamhet jumte i ämnet väckta motioner.

1966-04-01 · 34 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:45, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1966/67 till internationell biståndsverksamhet jumte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

1

Nr 45

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag för budgetåret

1966/67 till internationell biståndsverksamhet jumte

i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

Riktlinjer och planläggning

1 :o) Motioner rörande riktlinjer för och planläggning av den internationella

biståndsverksamheten. Utskottet har till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

nerr Holmberg m. fl. (I: 258) och den andra inom andra kammaren av herr

Bohman m. fl. (11:328), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte hemställa att en allsidig utredning med representanter

för stat, näringsliv och mission tillsättes, vilken skyndsamt bör utarbeta riktlinjer

för den fortsatta svenska biståndsverksamheten beträffande såväl insatsernas

utformning som verksamhetens organisation i enlighet med de

principer som anges i motionerna,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Bengtson och Lundström (I: 368) och den andra inom andra kammaren

av herrar Ohlin och Hedlund (II: 450), i vilka hemställts bl. a. att

riksdagen begär att Kungl. Maj :t till nästa års riksdag skall utarbeta en

plan för u-landshjälpens expansion upp till i första hand en ekonomisk omfattning

motsvarande en procent av bruttonationalprodukten samt att man

därvid redogör för hur biståndet inom givna kostnader skall kunna ge

största möjliga utvecldingseffekt,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Werner och Adolfsson (I: 158) och den andra inom andra kammaren

av herr Hermansson m. fl. (II: 207), i vilka hemställts a) att riksdagen

måtte uttala sig för att målsättningen 1 procent av bruttonationalprodukten

till internationell biståndsverksamhet bör uppnås allra senast vid slutet av

1960-talet, b) alt riksdagen måtte höja de å riksstaten för budgetåret 1966/

67 under tredje och sjunde huvudtitlarna uppförda anslagen till internationell

biståndsverksamhet med 50 miljoner kronor för vardera huvudtiteln

samt att vederbörande utskott måtte fördela de nämnda beloppen på de särskilda

anslagen under respektive huvudtitel på det sätt utskottet anser ge

största möjliga effekt,

1 Jiihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

dels ock en inom andra kammaren av herr Rubin väckt motion (II: 456),

vari hemställts att riksdagen måtte a) anvisa under anslaget för internationell

biståndsverksamhet under tredje huvudtiteln, utöver föreslagna

164 871 000 kronor, ytterligare 100 miljoner kronor fördelade med 50 miljoner

till bistånd genom internationella organ och 50 miljoner till bilateralt

tekniskt bistånd, b) uttala sig för att 1962 års målsättning vad beträffar ulandshjälp

— att en procent av nationalinkomsten skall brukas till u-hjälp

—- skall förverkligas senast år 1970.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 328, II: 450, II: 207 och II: 456.

Utskottet. 1962 års riksdag fastställde på grundval av propositionen nr

100 dels allmänna principer för det svenska utvecklingsbiståndet, dess motiv,

mål och medel, dels riktlinjer för avvägningen mellan olika biståndsformer

och utformningen av dessa, dels ock en målsättning för biståndets

omfattning på längre sikt. Tidigare hade statsutskottet i sitt utlåtande nr

128 år 1961 förklarat, att det delade den i FN-resolutionen uttalade förhoppningen

om en 1-procentig biståndsnivå och fann det naturligt att Sverige

verkade för dess infriande. Givetvis måste, fortsatte utskottet, en ökning

av de svenska insatserna ske stegvis efter en omsorgsfull prövning av

de projekt, för vilka Sverige engagerade sig, och i takt med förstärkningen

av de personella resurserna och den administrativa kapaciteten på detta område.

Förverkligandet av ett konkret program för en väsentlig utökning av

Sveriges bidrag till den internationella biståndsverksamheten borde dock

ingå som ett betydelsefullt inslag i de kommande årens politik.

Vid 1962 års riksdag uttalade utskottet, att frågan om hjälpen till uländerna

hänför sig inte blott till hjälpinsatsernas volymmässiga storlek. Av

väsentlig betydelse är att de disponibla resurserna utnyttjas på sådant sätt,

att de få maximal effekt. Vad beträffar takten för förverkligandet av den

allmänna målsättningen anslöt sig utskottet till uttalandet i propositionen,

att biståndets omfattning årligen måste avvägas med hänsyn till många

faktorer, däribland det samhällsekonomiska läget och förändringarna i den

internationella konjunkturen. En fastlåsning på förhand av den årliga ökningen

av biståndsverksamheten kunde utskottet alltså icke rekommendera.

Huvudsaken syntes utskottet vara att strävandena inriktas på att successivt

öka biståndsgivningen, så att den snarast möjligt uppnår förenämnda

biståndsnivå om 1 procent av nationalprodukten.

Vad riksdagen sålunda uttalat gäller alltjämt. Erfarenheten har därtill

visat, att den knappa tillgången på kvalificerad personal för olika arbetsuppgifter

begränsat utvecklingen av biståndsverksamheten.

Följande sammanställning visar utvecklingen av det totala över statsbudgeten

anslagna biståndet under de senare åren, nämligen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

3

för budgetåret 1961/62

52,5

»

»

1962/63

130,1

»

»

1963/64

176,5

»

»

1964/65

225,5

»

»

1965/66

283,3

»

»

1966/67

337,3

milj. kr.

»

»

»

» samt för

» enligt ''förslag i årets statsverksproposition.

Med det anförda anser utskottet sig ha behandlat motionerna I: 158 och

II: 207 samt II: 456.

De olika hjälpinsatserna kräva omsorgsfulla och tidskrävande förberedelser.

En väl fungerande hemma-administration av tillräcklig kapacitet

är därför av avgörande betydelse för en önskvärd utveckling av biståndsarbetet.

NIB var första etappen mot en samordning av den statliga biståndsadministrationen.

Upprättandet av SIDA innebar en ytterligare samordning

av de olika biståndsformernas centrala administration och en rationalisering

av biståndsmyndighetens organisation, varigenom dennas aktionsmöjligheter

förstärktes. Den nya organisationen har emellertid ännu knappast

fått full verkningskraft. De nya befattningshavarna ha successivt satts

in på sina poster men rekryteringen till alla tjänster är ännu icke avslutad.

Då personalbehovet är täckt och ytterligare erfarenhet har samlats blir det

möjligt att utvinna en betydligt större arbetseffekt av organisationen, vilket

i sin tur kan påverka biståndsgivningens utvecklingstakt. Genom den

fortlöpande kontakt, som upprätthålles med de internationella biståndsorganen,

kan man ävenså tillgodogöra sig deras erfarenhet. Ett nära samarbete

med dessa möjliggör en ökning av det svenska biståndet.

Biståndsärendena ha ofta såväl utrikes- och handelspolitiska som finansiella

och samhällsekonomiska aspekter och beredas inom olika departement.

Ett betydande ömsesidigt informations- och samordningsbehov föreligger

alltså. Det är en förutsättning för en samlad svensk biståndspolitik,

att dessa behov kunna tillgodoses. Det samrådsorgan, som inrättats för detta

ändamål och vari även biståndsmyndigheten är företrädd, nämligen biståndsberedningen,

har härvid en viktig roll att spela.

Med anledning av vad i motionerna I: 258 och II: 328 anförts rörande åtgärder

för att underlätta för svenska företag att kommersiellt och industriellt

bidraga till att öka takten i u-ländernas ekonomiska utveckling, vill

utskottet framhålla följande.

Riksdagen har tidigare uttalat önskvärdheten av att samråd sker mellan

biståndsmyndigheten och näringslivet liksom med de frivilligorganisationer,

som verka på biståndsområdet. EU sådant samrådsförfarande kan från

flera synpunkter vara fruktbringande, varvid må erinras om de fall där

biståndsåtgärder direkt anslutits till kommersiella insatser. Genom dylik

samverkan kan vidare till gagn för utformningen av den allmänna bistånds
jl

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 45

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr tö år 1966

politiken värdefulla internationella erfarenheter vinnas samt ett ömsesidigt

erfarenhetsutbyte komma till stånd. Det må också erinras om att biståndsmyndigheten

på flera områden samarbetar med företagsamheten och på

flera vägar deltager i strävandena att gynna industriinvesteringar i u-länderna.

SIDA deltar även i förberedelserna för svenska insatser inom FN :s industriorganisation.

Utskottet vill understryka, att det avgörande icke är

vilken karaktär och vilket syfte vidtagna åtgärder ha ur givarlandets synvinkel

utan vilken utvecklingseffekt de få i mottagarlandet. En svensk huvudlinje

i biståndspolitiken är att våra insatser i pengar skola lämnas utan

bindning till svenska leveranser av varor och tjänster.

Utskottet vill erinra om att åtskilligt gjorts på tullarnas och varuskatternas

område för att underlätta u-ländernas export. Det kan också nämnas

att Sverige är ett av de länder, som slutit det största antalet bilaterala dubbelbeskattningsavtal.

Det statliga stöd av den svenska exporten till u-länderna,

som lämnas i form av exportkreditgarantier, samt de numera införda

långivargarantierna äro betydelsefulla finansieringsunderlättande åtgärder

till stöd för kommersiella u-landstransaktioner. Bidragandet med

konsulttjänster hör till biståndsinsatser av vikt på produktionsområdet. Det

i motionerna 1: 258 och II: 328 berörda spörsmålet om bindningen av biståndsgivningen

till den egna exporten behandlar utskottet i annat sammanhang.

Till frågan om skydd för investeringar i u-länderna återkommer

utskottet under punkten It i det följande.

Sammanfattningsvis anser sig utskottet kunna konstatera, att en väsentlig

utvidgning av svenskt bistånd måste bygga på de erfarenheter, som

successivt vinnas i samband med den svenska u-landsverksamheten samt

inom de internationella biståndsorganen. De vetenskapliga analyser, som

framkomma både i vårt eget land och i den internationella debatten, kunna

även ge impulser i fråga om biståndets inriktning. Vad gäller utnyttjandet

av de erfarenheter, som näringslivet, missionen och andra frivilligorganisationer

besitta, så sker detta redan genom det samarbete, som förekommer

mellan dessa och biståndsmyndigheten. Det synes icke möjligt att en

gång för alla fastställa vilka hjälpformer, som ha den största utvecklingseffekten.

Utskottet förutsätter, att statsmakterna i sin ekonomiska politik

strävar efter att skapa utrymme för en snabb ökning av det svenska biståndet

och jämsides därmed systematiskt söker undanröja andra hinder

för en vidgning av biståndsverksamheten.

Med hänsyn till det anförda kan utskottet icke finna tillräckliga skäl föreligga

för en förnyad utredning om biståndsmyndighetens organisation liksom

ej heller i fråga om nya riktlinjer eller ny planläggning för biståndsverksamhetens

bedrivande. Vad SIDA nu närmast behöver är en tid av anpassning

till dess nya arbetsuppgifter enligt föregående års riksdagsbeslut.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1: 258

och II: 328 samt 1: 368 och II: 450, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i

fråga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 45 år l!)6(i 5

Beträffande motionerna I: 158 och II: 207 samt II: 456, i vad de avser höjning

av anslagen under tredje huvudtiteln till internationell biståndsverksamhet,

gör utskottet hemställan under vederbörliga punkter i det följande.

Ulskottet hemställer,

a) att motionerna 1:258 och 11:328 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

b) att motionerna I: 158 och II: 207 samt II: 456, nämnda

motioner i vad de avser målsättningen för u-hjälpen,

ävensom motionerna 1:368 och 11:450, i vad de avser en

expansionsplan för u-hjälpen, icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Bistånd genom internationella organ m. m.

2 :o) Förenta Nationernas utvecklingsprogram (UNDP). I propositionen

nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 5, punkt C 1, s. 21—25 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för den 3 januari

1966) föreslagit riksdagen att dels till Förenta Nationernas utvecklingsprogram

(UNDP) för budgetåret 1966/67 anvisa ett anslag av 70 200 000 kr.,

dels ock medge att Sverige förbinder sig att under åren 1967 och 1968 lämna

bidrag till Förenta Nationernas utvecklingsprogram (UNDP) med

15 500 000 dollar eller 80 600 000 kr. per år.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förenämnda båda likalydande motionerna I: 158 av herrar

ner och Adolfsson samt II: 207 av herr Hermansson m. fl., i vilka hemställts

bl. a. att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln

uppförda anslagen till internationell biståndsverksamhet med 50

milj. kr.,

dels ock förenämnda motion II: 456 av herr Rubin, vari hemställts bl. a.

att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln

äskade anslagen till internationell biståndsverksamhet med 100 milj.

kr., fördelade med 50 milj. kr. till bistånd genom internationella organ och

50 milj. kr. till bilateralt tekniskt bistånd.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna 11:207 och 11:456.

Anslagen till Förenta Nationernas utvidgade tekniska biståndsprogram

(EPTA) och till Förenta Nationernas Särskilda fond är för innevarande

budgetår uppförda med 13 000 000 kr. resp. 46 800 000 kr.

I syfte att uppnå administrativ förenkling av FN:s biståndsarbete och

därmed ökad slagkraft och effektivitet har FN:s generalförsamling i november

1965 beslutat att FN:s båda särskilda tekniska biståndsprogram,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

EPTA och Särskilda fonden skall från den 1 januari 1966 sammanslås till

FN :s utvecklingsprogram (United Nations Development Programme,

UNDP). EPTA och Särskilda fonden kommer dock tills vidare att bibehålla

sina respektive fonder inom ramen för UNDP medan förberedelser sker för

en framtida integration av de båda organens verksamhetsfonder.

Den tidigare målsättningen för EPTA- och Särskilda fond-programmens

årliga resurser har varit 50 resp. 100 milj. dollar. Generalförsamlingen har

beslutat uppmana medlemsstaterna att öka sina bidrag till det sammanslagna

UNDP så att dess årliga finansiella resurser i en nära framtid uppnår

200 milj. dollar.

Utskottet. Såsom av propositionen framgår ha i syfte att uppnå administrativ

förenkling av FN:s biståndsarbete och därmed ökad effektivitet

FN:s båda särskilda tekniska biståndsprogram EPTA och Särskilda fonden

sammanslagits till FN:s utvecklingsprogram, UNDP. FN:s generalförsamling

har beslutat uppmana medlemsstaterna att öka sina bidrag till det

nya UNDP, så att dess årliga finansiella resurser i en nära framtid uppnår

200 milj. dollar.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka, att bidraget till UNDP för nästa

budgetår bestämmes till 70,2 milj. kr., motsvarande ca 13,5 milj. dollar. För

att Sverige skall kunna bidraga till att det nya målet skall kunna uppnås på

två år vill utskottet också tillstyrka, att Sverige förbinder sig att under åren

1967 och 1968 lämna bidrag med 15,5 milj. dollar, motsvarande 80,6 milj. kr.

Frågan om FN:s framtida insatser för industriell utveckling har varit

föremål för generalförsamlingens prövning. Den lösning som generalförsamlingen

stannat för går ut på att upprätta en autonom organisation

inom FN för främjandet av sådan utveckling. Såsom av propositionen framgår

har Sverige därvid starkt hävdat den ståndpunkten att medel för ändamål,

som direkt stödja industrialiseringsprojekt i u-länderna, skola finnas

tillgängliga inom UNDP för nyttjande i samråd med FN:s industricentrum

eller industriorganisation. I överensstämmelse härmed tillstyrker utskottet,

att vid realiserandet av nämnda svenska bidragsökning en rekommendation

göres om att visst belopp skall reserveras för UNDP:s arbete på industriutvecklingens

område.

Av den föreslagna bidragsökningen om 10,4 milj. kr., motsvarande 2 milj.

dollar, bör i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag 1 milj. dollar tillföras Särskilda

fonden, 0,5 milj. dollar EPTA-fonden och 0,5 milj. dollar reserveras

inom UNDP för industribistånd.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 avstyrkas motionerna

1:158 och 11:207 samt 11:456, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

7

med avslag å motionerna 1:158 och 11:207 samt 11:456,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) till Förenta Nationernas utvecklingsprogram (UNDP)

för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under tredje huvudtiteln

anvisa ett anslag av 70 200 000 kr.;

b) medge att Sverige förbinder sig att under åren 1967

och 1968 lämna bidrag till Förenta Nationernas utvecklingsprogram

(UNDP) med 15 500 000 dollar eller 80 600 000 kr.

per år.

3:o) Förenta Nationernas barnfond (UNICEF). Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt C 2, s. 26 och 27) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1966/67 anvisa ett anslag av 7 800 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förenämnda båda likalydande motionerna 1: 368 av herrar Bengtson

och Lundström samt II: 450 av herrar Ohlin och Hedlund, i vilka hemställts

bl. a. att riksdagen måtte till FN:s barnfond (UNICEF) anvisa ett

med 2,2 milj. kr förhöjt anslag, eller 10 milj. kr.,

dels de förenämnda båda likalydande motionerna I: 158 av herrar Werner

och Adolfsson samt II: 207 av herr Hermansson m. fl., i vilka hemställts

bl. a. att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln

uppförda anslagen till internationell biståndsverksamhet med oO

milj. kr.,

dels ock förenämnda motion 11:456 av herr Rubin, vari hemställts bl. a.

att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln

äskade anslagen till internationell biståndsverksamhet med 100 milj.

kr., fördelade med 50 milj. kr. till bistånd genom internationella organ och

50 milj. kr. till bilateralt tekniskt bistånd.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna II: 450, II: 207 och II: 456.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 200 000 kr.

UNICEF-arbetets tyngdpunkt ligger på förebyggande mödra- och barnavård,

bekämpande av sjukdomar och epidemier, bespisnings- och näringsforskningsprojekt,

upplysning och utbildning, inriktad på barnens välfärd.

UNICEF:s rådgivande roll gentemot u-länderna för att barnens speciella

behov skall bli rätt beaktade i dessa länders utvecklingsplanering avspeglar

sig inte genom höga kostnadstal i fondens budget, men är otvivelaktigt också

av allra största betydelse.

Vid UNICEF :s styrelsemöte förra året upptogs spörsmålet om UNICEF :s

möjligheter att lämna bistånd på familjeplaneringsområdet i anslutning till

den förebyggande mödra- och barnavården. Allmän enighet rådde om att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

UNICEF :s roll inom familjeplaneringen skulle uppföras på dagordningen

för styrelsens session i Addis Abeba i maj 1966. UNICEF-sekretariatet har

sedermera anmält intresse för ett svenskt bidrag till en insats för familjeplanering,

varvid diskuterats något sydamerikanskt land.

Det framhålles, att det snabbt ökande barnantalet i världen kommit

UNICEF att förbruka en hel del av sina reserver. Antalet barn i de länder

där UNICEF är verksam ökar genomsnittligt med 2,5 procent om året.

Utskottet. Den verksamhet, som bedrives av den internationella barn

fonden (UNICEF), är av stor betydelse för u-länderna, där folkökningen

är betydande och försörjningssvårigheterna särskilt kännbara för barnen.

Denna verksamhet har alltid bemötts med intresse och uppskattning från

svensk sida.

Med hänsyn till det stora biståndsbehov som föreligger anser utskottet

sig böra tillstyrka, att det svenska bidraget till fonden nöjes med 50 procent

till 7,8 milj. kr. Att utöver denna kraftiga höjning ytterligare uppräkna

anslaget med 2,2 milj. kr., såsom i motionerna I: 368 och II: 450 föreslagits,

är utskottet icke berett till. Dessa motioner, såvitt nu är i fråga,

avstyrkas alltså.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 avstyrkas

motionerna 1:158 och 11:207 samt 11:456, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga.

'' Under förra året ha vissa FN-organ, däribland UNICEF, antagit resolutioner,

som kunna bana väg för aktivt familjeplaneringsarbete i fackorganens

regi. För UNICEF, som är helt beroende av frivilliga bidrag, kan det

möta svårigheter att finansiera denna verksamhet. Från svensk sida har

uttalats beredvillighet att pröva möjligheten att lämna särskilt ekonomiskt

bistånd till UNICEF-stödda familjeplaneringsprojekt. Utskottet anser i likhet

med föredragande statsrådet, att inom den förordade anslagshöjningen

en UNICEF-aktivitet bör kunna inrymmas även på detta område.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 368 och II: 450, I: 158 och

II: 207 samt II: 456, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

till Förenta Nationernas barnfond (UNICEF) för budgetåret

1966/67 på driftbudgeten under tredje huvudtiteln anvisa

ett anslag av 7 800 000 kr.

4:o) Övrigt multilateralt tekniskt bistånd. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt C 3, s. 27 och 28) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förenämnda båda likalydande motionerna I: 158 av herrar Wer
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

ner och Adolfsson samt II: 207 av herr Hermansson m. fl., i vilka hemställts

bl. a. att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln

uppförda anslagen till internationell biståndsverksamhet med

50 milj. kr.,

dels ock förenämnda motion II: 456 av herr Rubin, vari hemställts bl. a.

att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln

äskade anslagen till internationell biståndsverksamhet med 100 milj.

kr., fördelade med 50 milj. kr. till bistånd genom internationella organ och

50 milj. kr. till bilateralt tekniskt bistånd.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna II: 207 och II: 456.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 10 400 000 kr.

Till de ändamål som veterligen kommer att aktualiseras under nästa budgetår

hör ett förnyat bidrag till FN :s industricentrum — eller till den blivande

FN-organisationen för industriell utveckling — för den speciella planerings-

och konsultationsverksamhet (»special industrial services») som

detta centrum inlett för u-ländernas räkning, bidrag till genomförande och

deltagande i det av industricentrum till våren 1967 planerade internationella

industrisymposiet, fortsatt bidrag till ILO:s institut för yrkesutbildning i

Turin, bidrag till FN:s nya utbildnings- och forskningsinstitut (UNITAR),

bidrag till internationella sekretariatet för frivilligtjänst (ISVS) samt bidrag

till det FN-centrum för brottsbekämpning i u-länderna som nu efter lång

förberedelse håller på att ta form och kommer att förläggas till Rom.

Utskottet tillstyrker, att anslaget för nästa budgetår bestämmes till 3

milj. kr. Detta innebär i förhållande till löpande budgetår en minskning

med 7.4 milj. kr., som främst beror på — förutom en förhållandevis stor reservation

till följd av förseningen på fältet vid programmets genomförande

— att ansvaret på svensk sida för övervakning m. m. av att det s. k. afrikanska

kvinnoutbildningsprogrammet från detta budgetårs mgång överförts

på SIDA. Medel för att fullfölja och eventuellt utbygga detta program

ha begärts som en del av medelsbehovet för SIDA:s fältverksamhet.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 avstyrkas

motionerna I: 158 och II: 207 samt II: 456, samtliga motioner såvitt nu är

i fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Knngl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:158 och 11:207 samt

11:456, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Övrigt

multilateralt tekniskt bistånd för budgetåret 1966/67 på

driftbudgeten under tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

5:o) Humanitärt bistånd till flyktingar m. fl. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt C 4, s. 28—30) att till ifrågavarande ändamål för budbetåret

1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förenämnda båda likalydande motionerna 1: 368 av herrar Bengtson

och Lundström samt II: 450 av herrar Ohlin och Hedlund, i vilka hemställts

bl. a. att riksdagen måtte besluta att anslaget under rubriken Humanitärt

bistånd till flyktingar in. fl. höjes med 3 milj. kr. till sammanlagt

9,5 milj. kr. för att därmed möjliggöra för svensk mission och andra ideella

organisationer att utvidga sina insatser i u-länderna,

dels de förenämnda båda likalydande motionerna I: 158 av herrar Werner

och Adolfsson samt II: 207 av herr Hermansson in. fl., i vilka hemställts

bl. a. att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln

uppförda anslagen till internationell biståndsverksamhet med 50

milj. kr.,

dels ock förenämnda motion II: 456 av herr Rubin, vari hemställts bl. a.

att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln

äskade anslagen till internationell biståndsverksamhet med 100 milj.

kr., fördelade med 50 milj. kr. till bistånd genom internationella organ och

50 milj. kr. till bilateralt tekniskt bistånd.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna II: 450, II: 207 och II: 456.

Anslaget till Humanitärt bistånd är för innevarande budgetår uppfört med

7 500 000 kr.

Av innevarande budgetårs anslag Humanitärt bistånd — 7,5 milj. kr.

— har 3 milj. kr. avskilts för att administreras av SIDA för katastrofhjälp

och för bistånd genom enskilda hjälporganisationer. För dessa båda ändamål

begär SIDA för nästa budgetår medel inom ramen för sin fältverksamhet.

Återstående 4,5 milj. kr. disponeras av utrikesdepartementet för flyktinghjälp

och övrigt humanitärt bistånd. Av sistnämnda andel utgår flyktinghjälpen

dels i form av bidrag till FN:s flyktingkommissariat (UNHCR)

och FN:s hjälporgan för Palestina-flyktingarna (UNRWA), dels i form av

det särskilda program för studiestöd till afrikansk flyktingungdom som inleddes

av Sverige under budgetåret 1964/65. De reguljära svenska årsbidragen

till UNHCR och UNRWA har under de båda senaste kalenderåren uppgått

till 200 000 dollar resp. 600 000 kr.

För studiestöd till afrikansk flyktingungdom anvisades under föregående

budgetår sammanlagt omkring 1 milj. kr. Under innevarande budgetår har

hittills ett nästan dubbelt sa stort belopp anvisats för samma ändamål. Vidare

har Sverige som gensvar på resolutioner och vädjanden från Förenta

Nationernas sida i början av 1965 som första land lämnat ett särskilt bidrag

om 200 000 dollar till bistånd åt den sydafrikanska apartheidpolitikens offer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

Vt skottet. Katastrofhjälp och hjälp genom enskilda organisationer administreras

fr. o. in. innevarande budgetår av SIDA. Det synes därför lämpligt,

att medelsanvisningen för dessa båda former av hjälpverksamhet fr. o. m.

nästa budgetår utbrytes ur reservationsanslaget Humanitärt bistånd och i

stället uppföres under anslaget Fältverksamhet, övrigt humanitärt bistånd,

bl. a. flyktinghjälp genom internationella kanaler och programmet för studiestöd

till afrikansk flyktingungdom, skall alltjämt vara underställt Kungl.

Maj :ts prövning. Medel för dessa ändamål böra därför anvisas under fore
varande

anslag.

De utomeuropeiska flyktingproblemen, främst i Afrika, antaga allt storre

och mera oroväckande dimensioner. Det fordras omfattande bistånd utifrån

för att icke förhållandena skola bli kaotiska.

Såsom föredragande statsrådet framhållit kan en höjning av bidraget till

FN:s flyktingkommissariat komma att aktualiseras redan innevarande år.

Detsamma gäller UNRWA. Erfarenheterna av det svenska programmet för

studiestöd till afrikansk flyktingungdom ha visat sig goda och skal tala for

en ytterligare vidgning av detta program.

Såsom av propositionen framgår har i UNRWA :s senaste årsrapport uppmärksamheten

riktats på den finansiella kris, som detta flyktingorgan råka,t

i till följd av sjunkande bidragsintäkter och den automatiska utgiftsstegring,

som inträffat samtidigt härmed. Utskottet vill i anslutning härtill erinra

om att Kungl. Maj :t den 11 mars detta år beslutat lämna ett bidrag av 2

milj. dollar till flyktingorganet till yrkes- och lärarutbildning bland flyktingungdom.

Utskottet tillstyrker, att det svenska bidraget till Röda Korsets internationella

kommitté, som nu är uppfört som särskilt anslag under tredje huvudtiteln,

fr. o. m. nästa budgetår utanordnas från förevarande anslag. Utskottet

tillstyrker vidare, att detta bidrag beräknas till 100 000 kr., vilket är en fördubbling

i förhållande till nuvarande bidrag.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet sig böra tillstyrka, att anslaget

för nästa budgetår uppföres med 6,5 milj. kr.

1 motionerna 1: 368 och II: 450 har yrkats bl. a., att förevarande anslag

höjes i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 3 milj. kr. för att darmed

möjliggöra för svensk mission och andra ideella organisationer att utvidga

sina insatser i u-länderna. Då yrkandet berör ändamål, som avses under den

under anslaget Fältverksamhet uppförda anslagsposten Humanitärt bistånd:

bidrag till enskilda organisationers verksamhet, kommer utskottet att behandla

motionsyrkandet i samband med sin prövning av nämnda anslag.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 avstyikas

motionerna 1: 158 och II: 207 samt II: 456, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

+2 Ttihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 45

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

och med avslag å motionerna I: 158 och II: 207 samt II: 450,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Humanitärt bistånd

till flyktingar m. fl. för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten

under tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 6 500 000 kr.

Bilateralt tekniskt bistånd

6:o) Styrelsen för internationell utveckling (SIDA): Avlöningar. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt C 5, s. 30—32) att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen för styrelsen för

internationell utveckling, som föranleds av vad i statsrådsprotokollet föreslagits,

dels godkänna av föredragande statsrådet förordad avlöningsstat för

styrelsen för internationell utveckling, att tillämpas till vidare fr. o. m. budgetåret

1966/67, dels ock till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 5 541 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förenämnda båda likalydande motionerna I: 158 av herrar Werner

och Adolfsson samt 11:207 av herr Hermansson m. fl., i vilka hemställts

bl. a. att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln

uppförda anslagen till internationell biståndsverksamhet med 50

milj. kr„

dels ock förenämnda motion II: 456 av herr Rubin, vari hemställts bl. a.

att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln

äskade anslagen till internationell biståndsverksamhet med 100 milj. kr.,

fördelade med 50 milj. kr. till bistånd genom internationella organ och 50

milj. kr. till bilateralt tekniskt bistånd.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 207 och II: 456.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 420 000 kr.

Utskottet tillstyrker, att informations- och arkivfunktionerna sammanslås

till en informations- och dokumentationsenhet och att i samband därmed

de föreslagna tjänsterna som chef för den nya enheten och som arkivarie

inrättas. I enlighet med förslaget bör samtidigt härmed tjänsten som

informationschef indragas.

Mot Kungl. Maj :ts förslag i övrigt har utskottet icke heller något att erinra.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 avstyrkas motionerna

I: 158 och 11:207 samt 11:456, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ko år 1966

13

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 158 och II: 207 samt II: 456,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i

personalförteckningen för styrelsen för internationell utveckling

som föranleds av vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
b)

godkänna följande avlöningsstat för styrelsen för internationell

utveckling, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöning till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................

Avlöning till övrig, icke-ordinarie personal, förslagsvis

..................................

Ersättningar till expertis, förslagsvis........

Representationsbidrag till verkschefen.......

Summa kr.

84 000

50 000

4 997 000

400 000

10 000

5 541 000

c) till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA):

Avlöningar för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under

tredje huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 5 541 000 kr.

7:o) Styrelsen för internationell utveckling (SIDA): Omkostnader. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt C 6, s. 32 och 33) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 630 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förenämnda båda likalydande motionerna 1: 368 av herrar Bengtson

och Lundström samt II: 450 av herrar Ohlin och Hedlund, i vilka hemställts

bl. a. att riksdagen måtte för budgetåret 1986/67 till Styrelsen för internationell

utveckling (SIDA) anvisa ett med 75 000 kr. till 1 705 000 kr.

förhöjt förslagsanslag, varav 175 000 kr. måtte utgå till publikationstryck

m. m.,

dels de förenämnda båda likalydande motionerna I: 158 av henar Wernei

och Adolfsson samt II: 207 av herr Hermansson m. fl., i vilka hemställts bl. a.

att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln

uppförda anslagen till internationell biståndsverksamhet med 50 milj. kr.,

dels förenämnda motion II: 456 av herr Rubin, vari hemställts bl. a. alt

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln

äskade anslagen till internationell biståndsverksamhet med 100 milj. kr.,

fördelade med 50 milj. kr. till bistånd genom internationella organ och 50

milj. kr. till bilateralt tekniskt bistånd,

dels en inom andra kammaren av herrar Björkman och Magnusson i

Borås vackt motion (11:444), vari hemställts att riksdagen måtte besluta

att under tredje huvudtiteln p. C 6 Styrelsen för internationell utveckling

(SIDA): Omkostnader för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av

1 430 000 kr.,

dels ock en inom andra kammaren av herr Rubin m. fl. väckt motion (II:

457), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungi. Maj:t hemställa

om åtgärder snarast för att hos allmänheten väcka intresse för biståndet

till utvecklingsländerna genom dels utgivning av en broschyr med

i motionen angivet innehåll för distribution till alla hushåll och eleverna

vid samtliga skolor, dels kompletterande information i radio och TV.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna 11:450, 11:207, 11:456, 11:444 och 11:457.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 550 000 kr.

Styielsen för internationell utveckling (SIDA) föreslår att anslaget för

nästa budgetår höjes med 22o 000 kr., varav 125 000 kr. avser anslagsposten

Publikationstryck m. m. Statsrådet tillstyrker en uppräkning av anslaget

med 80 000 kr., vilket belopp avser andra poster än nyssnämnda.

Utskottet. Genom den av förra årets riksdag beslutade utbyggnaden av

SIDA:s informationsenhet ökades förutsättningarna för att sprida upplysning

om den svenska u-hjälpens mål och medel samt om utvecklingsländernas

behov och förhållanden i olika avseenden. SIDA har därefter genomfört

eller påbörjat olika aktiviteter med detta syfte. Sålunda har en råd sammankomster,

kurser och liknande arrangemang ordnats för olika för u-landsarbetet

intresserade grupper, däribland lärare, företrädare för folkrörelserna

och pressen. Trycksaker och andra hjälpmedel i informationsarbetet ha framställts.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att SIDA skall i samråd

med Svenska FN-förbundet bedriva upplysningsverksamhet i u-hjälpsfrågor.

För det växande antalet anställda vid SIDA är det betydelsefullt att snabbt

bli insatta i u-ländernas problem och biståndsarbetets teknik. Viktiga delar

av informationsverksamheten måste därför vara inriktad på verkets egna

medarbetare. Utskottet anser, att förutsättningar föreligga att tillgodose

behovet av information inom ramen för det anslag, som upptages i statsverkspropositionen,

och är därför icke berett att tillstyrka ytterligare höjning

av anslaget. Utskottet avstyrker därför motionerna I: 368 och II: 450

såvitt nu är i fråga.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

15

Beträffande det i motionen II: 457 gjorda yrkandet vill utskottet erinra

om att Svenska FN-förbundet i samråd med SIDA bedriver bl. a. en speciellt

till skolorna riktad upplysningsverksamhet framför allt beträffande

FN-organens insatser i u-länderna om Sveriges medverkan i denna verksamhet.

Vidare må erinras om att i samråd med SIDA igångsatts en kombinerad

radio- och TV-serie för skolorna om u-ländernas situation och förutsättningar

för bistånd och att ytterligare dylik verksamhet planeras.

Av det anförda framgår att åtgärder i det i motionen II: 457 angivna syftet

vidtagits och att ytterligare sådana äro att förvänta, varför någon särskild

åtgärd från riksdagens sida i anledning av motionen icke torde vara påkallad.

Såsom i motionen II: 444 erinrats utgöra kostnaderna för reseersättningar

en mycket betydande del av SIDA:s omkostnadsanslag. Detta får anses

naturligt med hänsyn till arten och omfattningen av SIDA:s verksamhet. Utskottet

förutsätter emellertid, att SIDA genom olika åtgärder i möjligaste

mån söker begränsa dessa kostnader. Av vikt är bl. a. att resor för olika ändamål

samordnas där så kan ske. Utskottet är dock icke berett tillstyrka

yrkandet i motionen, enligt vilket SIDA:s omkostnadsanslag för nästa budgetår

skulle minskas med 200 000 kr.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 avstyrkas

motionerna I: 158 och 11:207 samt 11:456, samtliga motioner såvitt nu är

i fråga.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 158 och II: 207 samt II: 456

ävensom I: 368 och II: 450, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga, samt 11:444, till Styrelsen för internationell utveckling

(SIDA): Omkostnader för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten

under tredje huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 630 000 kr.;

b) att motionen II: 457 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

8:o) Fältverksamhet. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt C 7,

s. 33—60) alt till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1966/67 anvisa ett

reservationsanslag av 60 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förenämnda båda Iikalydande motionerna 1:368 av herrar Bengtson

och Lundström samt II: 450 av herrar Ohlin och Hedlund, i vilka hemställts

bl. a.

1) att riksdagen måtte uttala att bidrag till biståndsverksamhet genom

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

FN-organ, svensk mission och svensk exportindustri liksom bilateralt finansiellt

bistånd skall kunna ske även i länder där SIDA ej bedriver verksamhet

;

2) att riksdagen begär förslag till nästa års riksdag om bistånd till småföretagsverksamhet

i första hand i samband med yrkesskoleutbildning på

det sätt som skisserats i motionerna;

3) att riksdagen beslutar att anslaget under rubriken Humanitärt bistånd

till flyktingar m. m. höjes med 3 milj. kr. till sammanlagt 9,5 milj. kr. för

att därmed möjliggöra för svensk mission och andra ideella organisationer

att utvidga sina insatser i u-länderna;

4) att riksdagen hemställer att åtgärder vidtages för att möjliggöra ett

fastare samarbete mellan ungdomsorganisationerna och SIDA, som handhar

fredskårsverksamheten,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Blomquist m. fl. (I: 366) och den andra inom andra kammaren av herr

Nelander m. fl. (II: 331), i vilka hemställts

1) att riksdagen för sådan verksamhet som bedrives av svensk frivilligorganisation

eller svensk mission och som av SIDA bedömes kunna inordnas

under den svenska bilaterala hjälpen anslår ett belopp av ytterligare

1000 000 kr.;

2) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte ge till känna vad i

motionerna anförts i fråga om den svenska bilaterala hjälpen till u-länder

genom svenska frivilligorganisationer och svensk mission,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Eskilsson m. fl. (1:68) och den andra inom andra kammaren av herr

Rubin m. fl. (II: 108), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte begära ett anslag på 300 000 kr. till Evangeliska Fosterlandsstiftelsen

för uppförande av en skolbyggnad i hamnstaden Massaua, i samband

med 100-årsminnet av den första organiserade svenska hjälpen till

utvecklingsländerna,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Werner och Adolfsson (I: 377) och den andra inom andra kammaren

av herr Hector m. fl. (11:446), i vilka hemställts att riksdagen måtte

till utrustning av svensk ambulans och/eller sjukhus till Vietnam som förlagsanslag

anvisa 1 000 000 kr.,

dels en inom andra kammaren av herrar Börjesson i Falköping och Eriksson

i Bäckmora väckt motion (11:3), vari hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t uttalar sig för att, utöver den hjälp som redan ges,

humanitär hjälp till Vietnam ges i form av minst en svensk ambulans,

dels de förenämnda båda likalydande motionerna I: 158 av herrar Werner

och Adolfsson samt II: 207 av herr Hermansson m. fl., i vilka hemställts

bl. a. att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln

uppförda anslagen till internationell biståndsverksamhet med

50 milj. kr.,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

dels förenämnda motion 11:456 av herr Rubin, vari hemställts bl. a. att

riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln

äskade anslagen till internationell biståndsverksamhet med 100 milj. kr.,

fördelade med 50 milj. kr. till bistånd till internationella organ och 50

milj. kr. till bilateralt tekniskt bistånd,

dels ock en inom första kammaren av herrar Torsten Andersson och

Hilding väckt motion (1:367), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t föreslå, att SIDA med sig må adjungera högt kvalificerad

teknisk expertis, förslagsvis genom ett särskilt expertråd med uppgift

att tillsammans med underexperter i varje särskilt fall bedöma biståndsåtgärder

av teknisk art och att SIDA medverkar till att projektering

och fältarbete i u-land i möjligaste mån erbjudes svenska konsult- och entreprenadföretag,

som förutsättes i samarbete med biståndslandet genomföra

arbetsuppgifter i överensstämmelse med givna intentioner.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna 11:450, 11:331, 11:108, 11:446, 11:3, 11:207, 11:456

och 1: 367.

Anslaget Fältprojekt är för innevarande budgetår uppfört med 45 000 000

kr. ...

Sedan SIDA fr. o. m. den 1 juli 1965 även övertagit den administrativa

befattningen med sådant bilateralt tekniskt och humanitärt bistånd som

tidigare handhafts av andra myndigheter, synes praktiska skäl tala för att

till ett enda anslag, benämnt Fältverksamhet, sammanföra de biståndsinsatser

för vilka medel för innevarande budgetår anvisats under följande

reservationsanslag:

III C 4. Biträdande experter för multilateral biståndsverksamhet

....................................................

III C 5. Övrigt multilateralt tekniskt bistånd i vad avser det s.k.

afrikanska kvinnoutbildningsprogrammet ..................

III C 8. Fältprojekt......................................

III C 11. Nordiskt bistånd ..............................

III C 12. Humanitärt bistånd i vad avser bistånd genom enskilda

organisationer samt katastrofhjälp ..................

V L 4. Skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea........

Summa 68 200 000

Anvisat

1965/66

4 000 000

10 000 000

45 000 000

3 500 000

3 000 000

2 700 000

Riksdagen har för innevarande budgetår ställt 45 milj. kr. till förfogande

under anslaget Fältprojekt. Därtill kommer reservationer från budgetåret

1964/65 på sammanlagt 12,8 milj. kr. Sålunda står ett belopp av 57,8

milj. kr. till förfogande för bilaterala fältprojekt under budgetåret 1965/66.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

SIDA uppskattar sitt behov av nya medel under anslaget Fältverksamhet

för budgetåret 1966/67 till jämnt 60 milj. kr., vilket belopp i stort sett motsvarar

skillnaden mellan det beräknade totala medelsbehovet och summan

av preliminärt beräknade reservationer vid innevarande budgetårs utgång.

Av nämnda belopp, 60 milj. kr., beräknar SIDA för Övrig fältverksamhet

13,45 milj. kr. i stort sett enligt följande.

1. Familjeplanering .................................... ca 5 000 000

2. Regionalt utvecklingsprojekt ........................ ca 2 000 000

3. Fältverksamhet i samarbete med FN etc.:

a) utvidgning av afrikanska kvinnoutbildningsprogram
met

............................................ 2 000 000

b) kreditförsörjning och marknadsföring m. in. inom

jordbruket ...................................... 1 000 000

4. Humanitärt bistånd: bidrag till enskilda organisationers

verksamhet ...................................... ca 2 000 000

5. Folkbildningsverksamhet ............................ ca 1 000 000

6. Utvidgning av frivilligtjänsten ........................ ca 600 000

Utskottet. I sin målsättning för biståndsarbetet uttalar sig SIDA:s styrelse

för en koncentration av biståndsansträngningarna såväl geografiskt

som med hänsyn till ämnesområden. Enligt SIDA tala starka skäl för att det

bilaterala biståndet i huvudsak koncentreras till länder, där en svensk biståndsverksamhet

av mera betydande omfattning redan etablerats. Detta

skulle innebära, att SIDA tills vidare inriktar sig på att koncentrera de närmaste

årens verksamhet i huvudsak till Etiopien, Kenya, Tanzania, Tunisien,

Indien och Pakistan. Härtill skulle komma en yttre krets av nio länder,

där svenskt bilateralt bistånd i en eller annan form kunde förväntas

fortsätta, ehuru dock icke nämnvärt öka i omfattning. Enligt SIDA bör

även bidrag av statsmedel till insatser, vilkas genomförande helt eller delvis

ombesörjes av något FN-organ, icke-statliga svenska organisationer eller

företag, i första hand ifrågakomma för insatser i de prioriterade länderna.

I fråga om ämneskoncentrationen anser SIDA, att det bilaterala tekniska

biståndet i huvudsak bör begränsas till lärar- och yrkesutbildning, livsmedelsförsörjning

i vid bemärkelse jämte community development-verksamhet

samt hälsovård inklusive familjeplanering.

Med hänsyn till att vårt lands hjälpresurser äro begränsade i förhållande

till det stora biståndsbehovet och till knappheten på personal för såväl den

centrala administrationen som arbetet ute i u-länderna är det nödvändigt

med en koncentration av utvecklingshjälpen till ett fåtal länder och ämnesområden.

En sådan koncentration möjliggör samtidigt en kraftsamling

av biståndsinsatserna. Effekten av dessa insatser ökas, därest de kunna

geografiskt, ämnesmässigt och organisatoriskt sammanfalla. Den föreslagna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

19

koncentrationen står i överenstännnelse med 1962 års allmänna riktlinjer

för biståndsverksamheten och de synpunkter, som senare utvecklats av statsmakterna.

Det må härvid bl. a. erinras om riksdagens tidigare uttalande, att

det tekniska biståndet främst bör inriktas på områden, där Sverige har särskilda

förutsättningar att lämna ett verksamt stöd, och på uppgifter, som

av en eller annan anledning eftersatts i den internationella biståndsgivningen.

Utskottet delar statsrådets uppfattning, att katastrofhjälp och familjeplanering

böra undantagas från den föreslagna ländermässiga koncentrationsprincipen.

Utskottet kan alltså i princip godtaga vad i propositionen förordats beträffande

fältverksamhetens länderomfattning och ämnesinriktning. Utskottet

förutsätter härvid i likhet med statsrådet, att SIDA:s styrelse kommer

att fortsätta sina principdiskussioner efter undersökningar av mottagarländernas

behov och på grundval av resultatbedömningar av pågående verksamhet

samt att riksdagen ges tillfälle att nära följa utvecklingen.

I motionerna 1:366 och 11:331 har uttalats att, även om det gäller ett

utanför den geografiska ramen liggande land, fråga om bilateralt bidrag bör

kunna övervägas. Vidare har i motionerna 1:368 och 11:450 yrkats att,

därest så befinnes lämpligt, Sverige bör i sådant land kunna bidraga till

arbete, som utföres av FN-organ, svensk mission och svensk exportindustri

liksom bilateralt finansiellt bistånd.

Utskottet vill i anledning av motionerna först erinra om att Sverige lämnar

betydande multilateralt bistånd genom olika FN-organ, vilket bistånd i

princip ges alla u-länder och omfattar praktiskt taget alla ämnesområden.

Härutinnan ifrågasättes icke någon ändring genom den föreslagna koncentrationen.

Vad beträffar det bilaterala biståndet anser utskottet, att principen

om länderval icke bör ges en alltför stel tillämpning och att avsteg bör

kunna ske om särskilda skäl talar härför, framför allt om svenskt administrativt

och personellt engagement icke härvid låses i någon mer betydande

utsträckning. Samma synpunkter göra sig gällande då Sverige bekostar insatser

i ett område men då verksamheten utföres av ett FN-organ. Utskottet

delar alltså statsrådets uppfattning, att, även om man accepterar SIDA:s

länderval, utrymme kan finnas för en diskussion om de insatser, som icke

kräva vidlyftig administration i Sverige eller på fältet. Berörda instanser

böra därför hålla länder frågorna under kontinuerlig uppsikt och därvid följa

den internationella utvecklingen på området. Utskottet anser, att riksdagen

bör i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet sålunda anfört.

I anledning av de förenämnda båda motionerna 1:366 och 11:331 må i

övrigt framhållas, att utskottet finner den fältverksamhet, som bedrives av

enskilda humanitära organisationer, t. ex. missionen, och den statliga biståndsverksamheten

på ett värdefullt sätt komplettera varandra. Utskottet

förutsätter därför i likhet med statsrådet, att, i den mån sådana enskilda

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

biståndsgivare hemställa om statliga bidrag för härför lämpade projekt,

SIDA prövar framställningarna i positiv anda.

I syfte att bereda svensk mission och andra enskilda organisationer ökade

möjligheter att bedriva verksamhet i u-länderna har i de förenämnda

motionerna 1:368 och 11:450 föreslagits att anslaget Humanitärt bistånd

till flyktingar m. fl. ökas med 3 milj. kr. Såsom utskottet under punkten 5

framhållit torde motionärerna ha avsett den under förevarande anslag upptagna

anslagsposten Humanitärt bistånd: bidrag till enskilda organisationers

verksamhet. Vidare har i de förberörda motionerna I: 366 och II: 331

hemställts bl. a. om en höjning av nämnda anslagspost med 1 milj. kr. utöver

Kungl. Maj :ts förslag.

Såsom av propositionen framgår har under budgetåret 1964/65 bidrag

lämnats med sammanlagt ca 1,5 milj. kr. till den fältverksamhet, som bedrives

av de frivilliga svenska organisationerna. Utskottet har i det föregående

understrukit betydelsen av dessa organisationers humanitära verksamhet.

Kungl. Maj :t har för ändamålet för nästa budgetår beräknat medelsbehovet

till ca 2 milj. kr. Det må erinras om att anslaget Fältprojekt av

skilda orsaker hittills plägat redovisa icke obetydliga reservationer. Vid utgången

av innevarande budgetår beräknas dessa komma att uppgå till ca

10 milj. kr. Det kan också nämnas att, därest framställningar inkomma om

bidrag till ändamål, om vilka här är fråga, utöver i det föregående beräknat

belopp, SIDA har budgetteknisk möjlighet att inom ramen för anslaget till

fältverksamhet tillmötesgå desamma. Syftet i motionerna 1: 368 och II: 450

samt I: 366 och II: 331, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, torde alltså

kunna bli tillgodosett utan höjning av anslaget.

SIDA har årligen att handlägga ett stort antal framställningar om statliga

bidrag till missionens biståndsarbeten. Beträffande det i motionerna

I: 68 och II: 108 gjorda yrkandet om statsbidrag å 300 000 kr. till Evangeliska

fosterlandstiftelsen för uppförande av en skolbyggnad i Massaua i

Etiopien torde det böra ankomma på SIDA att, om bidragsändamålet uppfyller

kriterierna på tekniskt bistånd i vanlig ordning, efter värdering med

hänsyn till angelägenhetsgrad besluta i ärendet. Utskottet, som även hänvisar

till vad i det föregående anförts rörande de anslagsmässiga möjligheterna

att tillmötesgå dylika framställningar, anser sig därför icke berett

tillstyrka yrkandet i fråga. Det må tilläggas, att enligt vad utskottet inhämtat

nämnda missionssammanslutning icke gjort framställning till SIDA om

medelsanvisning till ifrågavarande ändamål.

Det är givetvis angeläget, att det intresse för personliga arbetsinsatser i uländerna,

som finns inom svenska ungdomsorganisationer, i möjligaste mån

utnyttjas. Härigenom kan bl. a. en komplettering ske av den nuvarande expertrekryteringen.

I motionerna I: 368 och 11:450 föreslås att åtgärder vidtagas

för att på detta område möjliggöra ett fastare samarbete mellan SIDA

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 196C>

21

och ungdomsorgansationerna, särskilt då det gäller fredskårsrörelsen. Utskottet

vill uttala sin tillfredsställelse med de kontakter, som nu finnas mellan

SIDA och ungdomsorganisationerna, och anser detta särskilt värdefullt

för den framtida utvecklingen av fredskårsverksamheten. Utskottet har funnit

sig böra i skrivelse till Ivungl. Maj :t giva till känna vad utskottet sålunda

uttalat.

Utskottet vill erinra om att Svenska Röda korset efter initiativ av Internationella

röda korset anslagit medel till hjälp åt de nödlidande i Vietnam.

Vidare ha under innevarande budgetår medel från anslaget Humanitärt bistånd

ställts till Röda korsets förfogande för samma ändamål. Utskottet

har anledning förutsätta, att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet följer denna

fråga och stödjer eventuella initiativ från Röda Korset. Denna organisation

torde ha de bästa möjligheterna att bedöma, under vilka former en

sådan hjälp lämpligast bör ges. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet

motionerna I: 377 och II: 446 samt II: 3.

I motionerna 1: 368 och II: 450 har framhållits att småföretagsverksamhet

inom olika näringsgrenar är ett av de områden, där u-länderna äro i

stort behov av expansion. I åtskilliga av dessa länder anvisar Sverige bidrag

till yrkesutbildning. En del av de yrken, i vilka utbildning sker, anses lämpade

att ligga till grund för uppbyggande av småföretag. Enligt motionärerna

borde det vara möjligt att stödja och utvidga sådan verksamhet genom

direkta bidrag eller krediter.

Det föreliggande förslaget innebär stöd icke åt utvecklingsprojekt i statlig

regi, för vilka bilateralt bistånd kan komma i fråga, utan åt enskilda

personer. Frågan, som enligt utskottet är värd uppmärksamhet, är emellertid

svårlöst och kräver ingående överväganden. Frågeställningarna äro

många. Först bör undersökas om insatser av här berört slag ge den för

u-landet bästa utvecklingsfrämjande effekten. En grundförutsättning för

effektiviteten i ett sådant bistånd är nämligen, att det anknyter till det mottagande

landets egna ansträngningar och kan inpassas i dess allmänna utvecklingsprogram.

Det gäller vidare att pröva hl. a. formerna för dylikt bistånd,

frågan om kreditbistånd eller gåvobistånd, hur övervakningen och

administrationen på fältet lämpligast bör ordnas. Hela detta spörsmål torde

få anses ingå i SIDA:s allmänna planeringsverksamhet; i anslutning

härtill kan nämnas att enligt vad utskottet inhämtat pågå inom SIDA vissa

överväganden i ämnet. Resultatet därav bör avvaktas. Motionsyrkandet

torde alltså icke nu böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vid planering, projektering och utförande av fältarbete erfordras i allmänhet

teknisk expertis för att största möjliga ekonomiska effekt skall

kunna utvinnas av det satsade kapitalel. För att tillgodose detta behov finnas

inom SIDA arbetsgrupper inom olika områden som rådgivare vid planläggning

m. in. Vidare har SIDA till sig knutna experter på hl. a. byggnadsoch

anläggningsområdet. I övrigt anlitas svenska konsult- och entreprenör
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

företag. SIDA förfogar härigenom över den expertis, som myndigheten åtminstone

för närvarande bedömer erforderlig. Utskottet kan därför knappast

finna tillräckliga skäl nu föreligga att, såsom i motionen 1: 367 föreslagits,

i SIDA:s regi adjungera ett särskilt expertråd med underlydande

experter. Motionen avstyrkes alltså.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna 1:158 och 11:207, 1:366 och

11:331, 1:368 och 11:450 samt 11:456, samtliga motioner i

vad de avser medelsanvisningen, ävensom I: 377 och II: 446,

till Fältverksamhet för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten

under tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 000 kr.;

b) att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:366

och II: 331 samt I: 368 och II: 450, samtliga motioner i vad

de avser biståndsbidrag till länder utanför den prioriterade

länderkretsen, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet anfört;

c) att motionen 11:3 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

d) att motionerna 1:68 och 11:108 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

e) att motionerna I: 368 och II: 450, i vad de avser bidrag

till småföretagsverksamhet, icke må av riksdagen bifallas;

f) att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 368 och

II: 450, i vad de avser fredskårsverksamheten, i skrivelse till

Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;

g) att motionen 1:367 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

9:o) Stipendiat- och kursverksamhet. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt C 8, s. 60—64) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 8 100 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förenämnda båda likalydande motionerna I: 158 av herrar Werner

och Adolfsson samt II: 207 av herr Hermansson m. fl., i vilka hemställts

hl. a. att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln

uppförda anslagen till internationell biståndsverksamhet med 50

milj. kr.,

dels ock förenämnda motion II: 456 av herr Rubin, vari hemställts hl. a.

att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln

äskade anslagen till internationell biståndsverksamhet med 100 milj.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr iö år 1966

23

kr., fördelade med 50 milj. kr. till bistånd genom internationella organ och

50 milj. kr. till bilateralt tekniskt bistånd.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna II: 207 och II: 456.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 500 000 kr.

Av ökningen, 2,6 milj. kr., i förhållande till innevarande budgetår faller

0,2 milj. kr. på stipendiatverksamheten och 2,4 milj. kr. på kursverksamheten.

Utskottet. Enligt förslaget skall stipendieverksamheten koncentreras till

ett fåtal ämnen och väsentligen omfatta sådana områden, som äro föremål

för svensk fältverksamhet. Som följd härav begränsas individuell stipendiering

på lägre studienivåer och ytterligare tonvikt lägges på sammanhållen

kursverksamhet. Utskottet tillstyrker den föreslagna koncentrationen

och har icke något att erinra mot det äskade anslaget, vid vars beräkning

hänsyn tagits till en vid utgången av innevarande budgetår väntad reservation

på 250 000 kr.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 avstyrkas

motionerna I: 158 och II: 207 samt II: 456, samtliga motioner såvitt nu är

i fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 158 och 11:207 samt II:

456, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Stipendiatoch

kursverksamhet för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten

under tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 8 100 000 kr.

10 :o) Rekrytering och utbildning av fältpersonal. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt C 9, s. 64—66) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 2 100 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förenäinnda båda likalydande motionerna I: 158 av herrar Werner

och Adolfsson samt II: 207 av herr Hermansson m. fl., i vilka hemställts

bl. a. att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln

uppförda anslagen till internationell biståndsverksamhet med 50

milj. kr.,

dels ock förenämnda motion II: 456 av herr Rubin, vari hemställts bl. a.

att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln

äskade anslagen till internationell biståndsverksamhet med 100 milj.

kr., fördelade med 50 milj. kr. till bistånd genom internationella organ och

50 milj. kr. till bilateralt tekniskt bistånd.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna II: 207 och II: 456.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000 kr.

Den utbildning av fältpersonal, som hittills anordnats genom SIDA:s försorg'',

har i stort sett gällt endast sådan personal som genom kontraktsanställning

redan utsetts för vissa bestämda expertuppdrag. För att i ökad

omfattning söka övervinna de svårigheter, som inte sällan möter vid rekryteringen

av biståndspersonal inom olika ämnesområden, har det befunnits

önskvärt att anordna kompletterande fackutbildning inom eller

utom Sverige även för blivande experter, dvs. personer som ännu ej knutits

till SIDA genom kontrakt men som bedöms lämpliga för framtida fältuppdrag.

Med hänsyn till vikten av att de experter som utsänds att tjänstgöra i

bilateral eller multilateral biståndsverksamhet skall vara så väl förberedda

som möjligt anser statsrådet ett av SIDA begärt anslag av 2,1 milj. kr. för

utbildning och rekrytering av experter under 1966/67 vara väl motiverat.

Utskottet. Till belysning av den pågående intensifieringen av rekryterings-

och utbildningsverksamheten må nämnas, att den totala rekryteringen

ökat från ca 100 1963/64 till ca 165 1964/65. För budgetåret 1965/66

räknar biståndsmyndigheten med en rekrytering av 250 personer; en rimlig

uppskattning för budgetåret 1966/67 anses vara en rekrytering av 350

ä 400 personer.

Utskottet finner det betydelsefullt, att kompletterande fackutbildning

anordnas inom och utom Sverige även för blivande experter, dvs. personer

som ännu icke knutits till SIDA genom kontrakt men som bedömas lämpliga

för framtida fältuppdrag.

Ett av expertutbildningsutredningen framlagt förslag angående förmåner

vid kompletterande fackutbildning för blivande biståndsexperter in. in.

är för närvarande under prövning inom berörda departement och torde

inom kort komma att anmälas för Kungl. Maj :t för beslut om bestämmelser

i ämnet. Därmed tillgodoses ett av riksdagen tidigare uttalat önskemål.

Med hänsyn till att en reservation om ca 500 000 kr. väntas kvarstå vid

utgången av innevarande budgetår beräknar SIDA medelsanvisningen för

nästa budgetår till 2 100 000 kr. Då utskottet i likhet med statsrådet anser

angeläget, att de experter, som utsändas att tjänstgöra i bilateral eller multilateral

biståndsverksamhet, äro så väl förberedda som möjligt, tillstyrker

utskottet den äskade medelsanvisningen.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 avstyrkas

motionerna I: 158 och II: 207 samt II: 456, samtliga motioner såvitt nu är

i fråga.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr \5 år 1966

25

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna 1:158 och 11:207 samt II:

456, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Rekrytering

och utbildning av fältpersonal för budgetåret 1966/67 på

driftbudgeten under tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 2 100 000 kr.

Skydd för u-landsinvesteringar

11 :o) Motioner om skydd för u-landsinvesteringar. I de förenämnda båda

likalydande motionerna 1:368 av herrar Bengtson och Lundström samt

II: 450 av herrar Ohlin och Hedlund har hemställts bl. a. att riksdagen måtte

begära förslag till nästa års riksdag om svenskt system för skydd för investeringar

i u-länderna.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 450.

Utskottet vill erinra om att de senaste årens riksdagar gjort vissa positiva

uttalanden med anledning av motionsvis framförda förslag om ökade

garantier för investeringar i u-länder. Skydd för svenska investeringar i

dessa länder kunde bli ett betydelsefullt inslag i våra ansträngningar att där

påskynda utvecklingen. I några av de viktigare kapitalexporterande länderna

hade statliga åtgärder redan vidtagits för att bereda landets företagare

garantiskydd eller försäkring mot förluster till följd av expropriation, transfereringshinder,

krig etc. Emellertid borde i första hand beaktas vad som på

detta område kunde göras genom internationellt samarbete.

Såsom framgår av bilaga 9 till årets statsverksproposition har under första

halvåret 1965 frågan om ett multilateralt investeringsgarantisystem behandlats

inom OECD, som i juni 1965 överlämnat förslag till ett sådant

system till Världsbanken. Från svensk sida har man aktivt deltagit i att

utforma detta förslag och kommer att nära följa den fortsatta behandlingen

av frågan inom Världsbanken. Bankens rapport kan troligen väntas

under innevarande år. Detsamma gäller rapporten från ett i slutet av

år 1964 tillsatt särskilt nordiskt investeringsgarantiutskott.

När dessa båda rapporter föreligga torde, såsom i nämnda statsverksproposition

framhållits, förutsättningar ha skapats för en bedömning av

vilka åtgärder på området, som äro mest lämpliga för svenskt vidkommande.

Utskottet anser därför välbetänkt, att resultatet av dessa rapporter avvaktas

innan ställning tages till frågan om införandel av ett svenskt investeringsgarantisystem.

Det må i sammanhanget erinras om att i samband

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

med handelsavtalsförhandlingar ett antal u-länder ingått eller föreslagits

ingå överenskommelse med Sverige om skydd för privata investeringar.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1: 368 och

II: 450, såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer,

att motionerna 1: 368 och II: 450, såvitt nu är i fråga,

icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 1 april 1966

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,

Birger Andersson, Fritz Persson, Per Jacobsson, Virgin, Söderberg, Harry

Carlsson, Mårtensson, Bertil Petersson, Dahlén, Thorsten Larsson, Åkerlund

och Johan Olsson; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Ståhl,

Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, fröken Olsson, herrar

Nihlfors, Lindholm, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Uddevalla, Antonsson,

Nelander, Petersson och Gustavsson i Ängelholm.

Reservationer

1) vid punkten 1 (Motioner rörande riktlinjer för och planläggning av den

internationella biståndsverksamheten)

a) av herrar Per Jacobsson, Virgin, Harry Carlsson, Dahlén, Thorsten

Larsson, Åkerlund, Johan Olsson, Bohman, Ståhl, Eliasson i Sundborn,

Nihlfors, Antonsson, Nelander och Petersson, vilka ansett att utskottets hemställan

bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 258

och II: 328, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl.

Maj :t måtte tillsätta en utredning med parlamentariker, representanter

för näringsliv och mission samt vetenskaplig

expertis för att undersöka vägarna för en ökad svensk biståndsinsats;
b)

att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:368,

11:450, I: 158 och 11:207 samt 11:456, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

att Kungl. Maj :t till nästa års riksdag utarbetar en plan

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr A5 år 1060

27

för förverkligande av 1962 års riksdagsbeslut om biståndsverksamhetens

målsättning.»

b) av herrar Per Jacobsson, Harry Carlsson, Dahlén, Thorsten Larsson,

Johan Olsson, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Antonsson och Nelander,

vilka — under förutsättning av bifall till reservationen la) — ansett att

utskottets yttrande fr. o. m. det stycke, som på s. 2 börjar med »1962 års»,

t. o. in. det stycke, som på s. 4 slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:
»Riksdagen

fastställde år 1962 allmänna riktlinjer för den internationella

biståndsverksamheten. Beträffande målsättningen framhölls att riksdagen

delade den i en av FN :s generalförsamling 1960 antagen resolution uttalade

förhoppningen om att internationellt bistånd och kapital skulle väsentligt

ökas till att snarast möjligt motsvara ca en procent av de ekonomiskt utvecklade

ländernas sammanlagda nationalinkomst. Riksdagen fann det naturligt,

att Sverige fortsatte att verka för dess infriande. Detta mål för biståndsgivningen

har fått stöd av fackliga och politiska organisationer såväl

i Sverige som i skilda internationella sammanhang och även vunnit stark

anslutning av en vidsträckt opinion i vårt land. Det mål som uppsatts måste

betraktas som en riktpunkt och en stimulans för strävandena att successivt

vidga biståndsgivningen till väsentligt större omfattning. Såsom riksdagen

tidigare uttalat måste en ökning av de svenska insatserna ske stegvis efter en

omsorgsfull prövning av de projekt, för vilka Sverige engagerar sig och i

takt med förstärkningen av de personella resurserna och den administrativa

kapaciteten på detta område. Uppenbart är att biståndets omfattning årligen

måste avvägas till det samhällsekonomiska läget, varvid även bytesbalansens

utveckling måste tagas med i bedömningen.

De av 1962 års riksdag godkända riktlinjerna för det svenska biståndet

och de synpunkter, som framförts i senare framlagda propositioner och

därav föranledda riksdagsbeslut, ha i stort sett utgjort grundvalen för statsmakternas

bedömning av verksamhetens inriktning.

För att uppnå den angivna målsättningen för vår biståndsverksamhet

krävs betydande ekonomiska och personella resurser. Detta ställer stora krav

på administration och planering för att de satsade medlen skola ge avsedd

effekt.

Kravet på samordning av våra biståndsinsatser gör sig i hög grad gällande

i fråga om den svenska hjälpens organisation. Av största betydelse

för att de anslagna medlen skola få avsedd effekt är nämligen, att det

finns administrativa förutsättningar för verksamhetens bedrivande. Uppbyggnaden

av NIB var första etappen mot en samordning av den tidigare

starkt splittrade statliga biståndsadministrationen. Efter vunna erfarenheter

ombildades NIB förra året till SIDA, vilket medförde en effektivisering av

arbetet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

Oaktat dessa åtgärder är biståndsförvaltningen alltjämt splittrad. Sålunda

handlägger SIDA under utrikesdepartementet den tekniska biståndsverksamheten

medan de kommersiella insatserna handhavas av handelsdepartementet

och de finansiella av finansdepartementet. För att understödja

ett visst biståndsprojekt i ett u-land kan det därför bli nödvändigt att inkoppla

flera departement. Denna splittring och bristande samordning måste

hindra och försena praktiska arbetsinsatser och även från andra synpunkter

vara olämplig. Enligt utskottets mening blir det nödvändigt att

statsmakterna söka att på sikt åstadkomma en samordning av biståndsförvaltningen

genom att skapa ett enda organ. Endast härigenom blir det möjligt

att utföra en effektiv planering och effektivt förverkliga de planer, som

statsmakterna fastställt. I detta organ bör kunna utnyttjas de betydande

kunskaper om förhållandena i u-länderna, som finnas företrädda av svenska

export-, handels- och konsultföretag samt missionen. Utskottet anser dock,

att ytterligare någon tids erfarenhet bör vinnas innan spörsmålet om biståndsverksamhetens

organisation upptas till förnyad prövning.

Såsom motionsvis framhållits ger det år 1962 uppsatta målet icke någon

vägledning beträffande i vilka former hjälpen skall ges och därmed angives

icke heller de krav på effektivitet, som de ekonomiska insatserna böra ge.

För närvarande råda skiljaktiga uppfattningar om olika hjälpformers förtjänster.

Det behövs i första hand en plan, som anger hur Sverige med de

samlade svenska biståndsinsatserna skall förverkliga 1 %-rekommendationen.

Utskottet anser angeläget, att en sådan plan upprättas; den bör

bygga på en analys av utveeklingseffekten hos de olika hjälpformer, som

nu praktiseras. För arbetet härmed torde, som i vissa motioner anföres,

krävas en särskild utredning, bestående av parlamentariker, representanter

för näringsliv och mission samt vetenskaplig expertis.

Om en sådan utredning tillsättes omedelbart bör det vara möjligt för

denna att redovisa en första uppfattning om vår biståndsverksamhets inriktning

i så god tid, att regeringen till nästa års riksdag kan närmare redovisa

sina planer beträffande uppnåendet av det s. k 1 %-målet. När utredningen

är färdig med hela sitt arbete bör regeringen till en kommande

riksdag framlägga förslag hur en ytterligare stegring av vår biståndsverksamhet

bör utformas.

Enligt utskottets mening är biståndsverksamhet enbart i dess hittillsvarande

utformning icke ägnad att på lång sikt lösa problemen, eu uppfattning

som i allt högre grad vuxit fram inom u-länderna själva. Förståelsen

inom dessa länder för vad industriländernas privata företagsamhet betyder

för deras framtid har i skilda sammanhang framkommit hos u-länderna

själva. Det må härvid erinras om att det stora flertalet av u-ländernas folk

är sysselsatt inom jordbruket. En utvidgad industriell och kommersiell

verksamhet i dessa länder skulle sannolikt ge deras näringsliv större allsidighet

och anpassningsförmåga. De enskilda företagens insatser i u-län
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 11)66

29

derna torde därför vara av stor betydelse. Redan den tekniska utvecklingen

får alltmer den karaktären, att en uppbyggnad av u-länderna nödvändiggör

ett nära samarbete med företagen i de industrialiserade länderna. Hur viktigt

det statliga biståndet än är måste det alltså samordnas med övrig

svensk utvecklingsfrämjande verksamhet inom industri och näringsliv. Detta

innebär att företagsamhet och kapital överföras genom etablerande av

företag i u-länderna och genom handel mellan industriländer och u-länder.

Härför krävs emellertid vissa handelsstimulerande åtgärder.

Bland sådana åtgärder kan nämnas ändringar i skattelagstiftningen och

avveckling av vissa tullar. Ett av de största hindren för investeringar i uländer

är de stora risker, som på grund av politisk eller ekonomisk instabilitet

äro förknippade med dylika investeringar. Utskottet återkommer till denna

fråga under punkten 11 i det följande.

Med det anförda anser sig utskottet ha behandlat de i motionerna I: 158

och 11:207, 1:258 och 11:328, 1:368 och 11:450 samt 11:456 väckta förslagen

om u-landshjälpens inriktning, administration och målsättning.»

c) av herrar Virgin, Åkerlund, Bohman och Petersson, vilka — under förutsättning

av bifall till reservationen la) — ansett att utskottets yttrande

fr. o. m. det stycke, som på s. 2 börjar med »1962 års», t. o. m. det stycke,

som på s. 4 slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»Riksdagen fastställde år 1962 allmänna riktlinjer för den internationella

biståndsverksamheten. Beträffande målsättningen framhölls att riksdagen

delade den i en av FN:s generalförsamling 1960 antagen resolution uttalade

förhoppningen om att internationellt bistånd och kapital skulle väsentligt

ökas till att snarast möjligt motsvara ca en procent av de ekonomiskt utvecklade

ländernas sammanlagda nationalinkomst. Riksdagen fann det naturligt,

att Sverige fortsatte att verka för dess infriande. Detta mål för biståndsgivningen

har fått stöd av fackliga och politiska organisationer såväl i

Sverige som i skilda internationella sammanhang och även vunnit stark anslutning

av en vidsträckt opinion i vårt land. Det mål som uppsatts måste

betraktas som en riktpunkt och en stimulans för strävandena att successivt

vidga biståndsgivningen till väsentligt större omfattning. Såsom riksdagen

tidigare uttalat måste en ökning av de svenska insatserna ske stegvis efter

en omsorgsfull prövning av de projekt, för vilka Sverige engagerar sig och

i takt med förstärkningen av de personella resurserna och den administrativa

kapaciteten på detta område. Uppenbart är att biståndets omfattning årligen

måste avvägas till det samhällsekonomiska läget, varvid även bytesbalansens

utveckling måste tagas med i bedömningen.

De av 1962 års riksdag godkända riktlinjerna för det svenska biståndet

och de synpunkter, som framförts i senare framlagda propositioner och

därav föranledda riksdagsbeslut, ha i stort sett utgjort grundvalen för statsmakternas

bedömning av verksamhetens inriktning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 196(>

Utvecklingen på biståndsverksamhetens område har gått snabbt och nya

erfarenheter ha vunnits, som torde leda till andra åtgärder än dem man

tidigare planerat. Här må endast erinras om den snabba befolkningsökningen

i u-länderna, som skapat ökade försörjningsproblem och dessutom försvårar

omställningen inom dessa länder till ett mera utvecklat samhälle med därav

följande motsättningar.

För att uppnå den angivna målsättningen för vår biståndsverksamhet

krävs betydande ekonomiska och personella resurser. Detta ställer stora krav

på administration och planering för att de satsade medlen skola ge avsedd

effekt.

Kravet på samordning av våra biståndsinsatser gör sig i hög grad gällande

i fråga om den svenska hjälpens organisation. Av största betydelse

för att de anslagna medlen skola få avsedd effekt är nämligen, att det finns

administrativa förutsättningar för verksamhetens bedrivande. Uppbyggnaden

av NIB var första etappen mot en samordning av den tidigare starkt

splittrade statliga biståndsadministrationen. Efter vunna erfarenheter ombildades

NIB förra året till SIDA, vilket medförde en effektivisering av arbetet.

Oaktat dessa åtgärder är biståndsförvaltningen alltjämt splittrad. Sålunda

handlägger SIDA under utrikesdepartementet den tekniska biståndsverksamheten

medan de kommersiella insatserna handhavas av handelsdepartementet

och de finansiella av finansdepartementet. För att understödja

ett visst biståndsprojekt i ett u-land kan det därför många gånger

bli nödvändigt att inkoppla flera departement. Denna splittring och bristande

samordning måste hindra och försena praktiska arbetsinsatser och

även från andra synpunkter vara olämpligt. Enligt utskottets mening är

det nödvändigt att åstadkomma en samordning av biståndsförvaltningen genom

att skapa ett enda organ. Endast härigenom blir det möjligt att utföra

en effektiv planering och effektivt förverkliga de planer, som statsmakterna

fastställt. I detta organ bör även kunna utnyttjas de betydande

kunskaper om förhållandena i u-länderna, som finnas företrädda av svenska

export-, handels- och konsultföretag samt missionen.

Såsom motionsvis framhållits ger det år 1962 uppsatta målet icke någon

vägledning beträffande de former i vilka hjälpen skall ges. Ej heller har

angivits de krav på effektivitet, som bör uppställas på de ekonomiska insatserna.

För närvarande råda betydande motsättningar om olika hjälpformers

förtjänster. Det behövs en plan, som anger hur Sverige med de samlade

svenska biståndsinsatserna bäst skall förverkliga 1962 års beslut om biståndsverksamhetens

målsättning. Utskottet anser angeläget, att en sådan

plan upprättas; den bör bygga på en analys av utvecklingseffekten hos de

olika hjälpformer, som nu praktiseras. För arbetet härmed torde krävas en

särskild utredning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr t5 år 1966

31

U-landsmyndigheternas intresse för en snabb industrialisering och törståelsen

inom dessa länder för vad industriländernas privata företagsamhet

betyder för deras framtid har i skilda sammanhang framkommit hos u-länderna

själva. Det må härvid erinras om att det stora flertalet av u-ländernas

folk är sysselsatt inom jordbruket. En utvidgad industriell och kommersiell

verksamhet i dessa länder är en nödvändig förutsättning för förbättring av

befolkningens allmänna levnadsvillkor. De enskilda företagens insatser i

u-länderna torde därför vara av stor betydelse. Redan den tekniska utvecklingen

får alltmer den karaktären, att en uppbyggnad av u-länderna nödvändiggör

ett nära samarbete med företagen i de industrialiserade länderna.

Hur viktigt det statliga biståndet än är måste det alltså koordineras med

övrig svensk utvecklingsfrämjande verksamhet inom industri och näringsliv.

Detta innebär att företagskunnande och kapital överföras till u-länderna

men också en ökning av handel och varuutbyte mellan industriländer och

u-länder. Härför krävs emellertid vissa handelsstimulerande åtgärder.

Bland sådana åtgärder kan nämnas ändringar i skattelagstiftningen och

avveckling av vässa tullar. Vidare syns det önskvärt att genom speciella åtgärder

i mottagarländerna vidtaga sådana infrastrukturella förändringar,

varigenom den produktionsvänliga miljö skapas, i vilken företagen med utsikt

till framgång skola kunna verka. Ett av de största hindren för investeringar

i u-länder utgöres av de stora risker, som på grund av politisk eller

ekonomisk instabilitet äro förknippade med dylika investeringar. Utskottet

återkommer till denna fråga under punkten 11 i det följande.

Enligt den svenska biståndspolitiken är Sverige i förhållande till andra

industriländer i stort sett ensamt om att icke binda sitt finansiella bistånd

till egna leveranser. Ett hårt fasthållande av denna princip kan få till följd,

att svensk företagsverksamhet i u-länderna förhindras eller försenas. Så

länge andra länder tillämpa principen om bundet bistånd bör, för att underlätta

svensk kommersiell aktivitet på u-landsmarknaderna, det svenska biståndet

på något sätt knytas till svensk export. Även valutasynpunkten förtjänar

beaktande.

Enligt utskottets mening är det av vikt att finna de vägar vårt land bör

beträda för att vår biståndsverksamhet skall få största möjliga effekt inom

de u-länder, där staten och svensk företagsamhet äro villiga att göra insatser.

Därför erfordras en undersökning av den nuvarande biståndsverksamhetens

utformning och omfattning. En sådan torde visa, att en bättre

samordning av de statliga insatserna med de privata från företagsamhetens

och missionens sida skulle kunna ge större effekt till u-ländernas fromma.

Utskottet förordar därför, att en utredning vari ingå representanter för stat,

näringsliv och mission tillsättes för att ompröva riktlinjerna för den fortsatta

biståndsverksamheten. Denna utredning bör jämväl omfatta den

svenska statliga biståndsadministrationen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1963

Med det anförda anser sig utskottet ha behandlat de i motionerna I: 158

och II: 207, I: 258 och II: 328, I: 368 och II: 450 samt II: 456 väckta förslagen

om u-landshjälpens inriktning, administration och målsättning.»

d) av herrar Virgin, Åkerlund, Bohman och Petersson, vilka — under förutsättning

av bifall till reservationen le) — ansett att till utskottets hemställan

bort fogas ett moment c) av följande lydelse:

»c) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

att åt förenämnda utredning jämväl uppdrages att

med beaktande av vad som anförts i motionerna I: 258 och

II: 328 utreda frågan om den svenska biståndsverksamhetens

administration.»

2) vid punkten 3 (Förenta Nationernas barnfond, UNICEF) av herrar

Per Jacobsson, Harry Carlsson, Dahlén, Thorsten Larsson, Johan Olsson,

Ståhl, Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Antonsson och Nelander, vilka ansett

att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:368 och 11:450, såvitt nu är i

fråga, och att därför

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 8, som börjar med »Med hänsyn»

och slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn till UNICEF:s vidgade uppgifter inom den förebyggande

mödra- och barnavården och det kraftigt ökade behovet av insatser inom

de traditionella verksamhetsområdena är det angeläget, att organisationen

tillföres förbättrade ekonomiska resurser. Utskottet anser därför, att oavsett

om en UNICEF-aktivitet på familjeplaneringens område kommer till

stånd, det av Kungl. Maj :t äskade anslaget i enlighet med yrkandet i motionerna

I: 368 och II: 450 bör ökas med 2,2 milj. kr. till 10 milj. kr.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionerna I: 158 och II: 207 ävensom II: 456 samt med

bitall till motionerna I: 368 och II: 450, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, till Förenta Nationernas barnfond

(UNICEF) för budgetåret 1966/67 anvisa ett anslag av

10 000 000 kr.»

3) vid punkten 7 (Styrelsen för internationell utveckling, SIDA: Omkostnader)

av herrar Per Jacobsson, Harry Carlsson, Dahlén, Thorsten Larsson,

Johan Olsson, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Antonsson och Nelander,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 368 och II: 450,

såvitt nu är i fråga, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 14, som börjar med »Genom

den» och slutar med »i fråga», bort ersättas med text av följande lydelse:

»De frivilliga organisationerna ha utfört ett betydande arbete för att

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr i5 år 1066

33

sprida kunskap om u-hjälpsproblemen, vilket medfört stora kostnader för

dessa organisationer, icke minst i fråga om framställning av olika slag av

informationsmaterial. Det är enligt utskottets mening betydelsefullt, att

denna form av upplysningsverksamhet stödjes. Såsom i motionerna 1:368

och 11:450 framhållits torde man genom t. ex. att tillhandahålla lämpliga

audiovisuella hjälpmedel och arrangera speciella informationskurser kring

u-landsproblematiken till en förhållandevis låg kostnad få en effektiv upplysningsverksamhet.

Med hänsyn till det växande intresset från ungdomens

sida för internationella frågor bör övervägas, om icke bl. a. kursverksamheten

bör inriktas på kurser för ungdomsledare och lärare.

Det torde knappast vara ekonomiskt möjligt för SIDA och Svenska FNförbundet,

som tillsammans svarar för upplysningsverksamheten om utvecklingsbistånd

och utvecklingsproblematik, att möta den stora efterfrågan

på material på detta fält. Utskottet vill därför i enlighet med yrkandet i de

förenämnda motionerna 1:368 och 11:450 föreslå, att anslagsposten Publikationstryck

in. in. uppräknas med 125 000 kr. och att omkostnadsanslaget

alltså bestämmes till 1 705 000 kr. Det må erinras om att SIDA föreslagit,

att nämnda anslagspost skulle höjas med 125 000 kr., vilket statsrådet

avstyrkt.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Under hänvisning»

och slutar med »i fråga», bort utgå,

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionerna I: 158 och 11:207 samt 11:456, med bifall

till motionerna I: 368 och II: 450, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, samt med avslag å motionen II: 444, till Styrelsen

för internationell utveckling (SIDA): Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av

1 705 000 kr.;»

4) vid punkten 8 (Fältverksamhet) av herr Nelander.

5) vid punkten 11 (Motioner om skydd för u-landsinvesteringar) av

herrar Per Jacobsson, Virgin, Harry Carlsson, Dahlén, Thorsten Larsson,

Åkerlund, Johan Olsson, Bohman, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Antonsson,

Nelander och Petersson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

motionerna 1: 368 och II: 450, såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet vid erinra om att de senaste årens riksdagar gjort vissa positiva

uttalanden med anledning av motionsvis framförda förslag om ökade

garantier för investeringar i u-länder. Sålunda har uttalats att man i avvaktan

på internationella lösningar av denna fråga borde genom investeringsgarantier

och bilaterala investeringsskyddsavtal kunna stödja de svcn
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

ska insatserna i u-länderna. Skydd för svenska investeringar i dessa länder

kunde bli ett betydelsefullt inslag i våra ansträngningar att där påskynda

utvecklingen. I några av de viktigare kapitalexporterande länderna hade

statliga åtgärder redan vidtagits för att bereda landets företagare garantiskydd

eller försäkring mot förluster till följd av expropriation, transfereringshinder,

krig etc. Emellertid borde i första hand beaktas vad som på

detta område kunde göras genom internationellt samarbete. 1965 års riksdag

underströk dock angelägenheten av att riksdagens tidigare intentioner

i förenämnda avseende fullföljdes.

Såsom framgår av bilaga 9 till årets statsverksproposition har under första

halvåret 1965 frågan om ett multilateralt investeringsgarantisystem behandlats

inom OECD, som i juni 1965 överlämnat förslag till ett sådant

system till Världsbanken. Från svensk sida har man aktivt deltagit i att

utforma detta förslag och kommer att nära följa den fortsatta behandlingen

av frågan inom Världsbanken. Bankens rapport kan troligen väntas

under innevarande år. Detsamma gäller rapporten från ett i slutet av

år 1964 tillsatt särskilt nordiskt investeringsgarantiutskott.

Trots det arbete, som sålunda bedrivits för att åstadkomma ett multilateralt

system för investeringsskydd, torde utsikterna vara små för att

inom rimlig tid kunna förverkliga detsamma. Med hänsyn till den betydande

roll, som de privata investeringarna spela i u-länderna för att förbättra

dessas ekonomi, ha åtskilliga länder redan anordnat egna garantisystem.

I vissa andra länder föreligga långt framskridna planer härpå. Utskottet

anser det angeläget, att riksdagens tidigare intentioner i denna fråga

fullföljas och föreslår därför att, i avvaktan på en eventuell framtida

internationell lösning av detta spörsmål, ett nationellt svenskt investeringsgarantisystem

skyndsamt införes. Utskottet tillstyrker yrkandet i motionerna

I: 368 och II: 450, att förslag i ämnet förelägges nästa års riksdag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 368 och

11:450, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa om förslag till 1967 års riksdag om svenskt system

för skydd för investeringar i u-länderna.»

MARCUS BOKTR. STHLK 1966 660 027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:169 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1966/67 till internationell bistå a1 i texten