Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1966/67 till finansiellt utvecklingsbistånd jämte i ämnet väckta motioner.
1966-04-01 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1966:46, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1966/67 till finansiellt utvecklingsbistånd jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr b6 år 1966
1
Nr 46
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag för budgetåret
1966/67 till finansiellt utvecklingsbistånd jämte i
ämnet väckta motioner.
(5:e avd.)
l:o) Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd. I propositionen nr 1 har
Kungl. Maj :t (bilaga 9, punkt E 1, s. 88—101 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 3 januari 1966) föreslagit riksdagen
att dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
riktlinjerna för finansiellt utvecklingsbistånd under budgetåret 1966/67,
dels ock till Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd för budgetåret 1966/67
anvisa ett reservationsanslag av 110 000 000 kr.
För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats
90 000 000 kr. Dispositionen av anslagen för finansiellt utvecklingsbistånd
budgetåren 1963/64—1965/66 har redovisats i statsrådsprotokollet (s. 91).
Mot bakgrunden av att klyftan mellan u-ländernas och industriländernas
levnadsstandard alltjämt vidgas, främst till följd av den hastiga befolkningstillväxten
i u-länderna, förordas en fortsatt uppräkning i praktiskt
taget oförändrad takt av de svenska biståndsanslagen även för nästa budgetår,
trots att budgetläget och utvecklingen av bytesbalansen för Sveriges
del skulle kunna motivera ett uppehåll i den sedan flera år pågående biståndsökningen.
För nästa budgetår föreslås skola för finansiellt utvecklingsbistånd
anvisas dels 110 milj. kr. till bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd,
dels 10 350 000 kr. till bidrag till Internationella livsmedelsprogrammet
och dels 51 733 000 kr. till bidrag till Internationella utvecklingsfonden.
Sammanlagt skulle härmed det finansiella utvecklingsbiståndet nästa
budgetår komma att uppgå till 172 083 000 kr. Detta innebär en ökning
i förhållande till innevarande budgetår med ca 40,7 milj. kr. Härtill kommer
de ca 13,3 milj. kr. varmed det tekniska och humanitära utvecklingsbiståndet
samtidigt föreslås öka. Den totala biståndsökningen skulle alltså komma
att uppgå till ca 54 milj. kr. eller praktiskt taget lika mycket som ökningen
innevarande budgetår. Detta ligger i linje med den antagna ökningstakten
i långtidsbudgeten för perioden 1965/66—1969/70 (jfr prop. 1965:
125 bih. E). I statsrådsprotokollet framhålles, att beaktas bör även det totala
bortfallet av tull- och skatteintäkter som motiverats av biståndspolitiska
överväganden, vilket för budgetåret 1966/67 uppgår till omkring 60
1 liihang till riksdagens protokoll 1066. 6 samt. Nr 46
2
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1966
milj. kr. Dessa åtgärder tjänar samma syfte som den direkta biståndsgivningen
och kan även till sina budgetmässiga verkningar jämställas med
denna.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Axel Kristiansson m. fl. (I: 37) samt den andra inom andra kammaren
av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl. (II: 71), i vilka motioner hemställts
att riksdagen måtte 1. medge att Sverige förbinder sig att — utöver
övriga åtaganden — för vart och ett av åren 1966, 1967 och 1968 lämna
bidrag till Internationella livsmedelsprogrammet med 5 000 ton mager torrmjölk
eller den kvantitet torrmjölk av större fetthalt som i kostnadshänseende
svarar häremot; 2. till Bidrag till Internationella livsmedelsprogrammet
för budgetåret 1966/67 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag
med 10 milj. kr. förhöjt reservationsanslag av 20 350 000 kr.; samt 3.
bemyndiga Kungl. Maj :t att efter samråd med företrädare för jordbruket
inom landet inköpa den torrmjölk varom här är fråga;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Werner och Adolfsson (I: 158) samt den andra inom andra kammaren
av herr Hermansson m. fl. (II: 207), i vilka motioner såvitt nu är i
fråga hemställts att riksdagen måtte höja de å riksstaten för år 1966/67
uppförda anslagen till internationell biståndsverksamhet med 50 milj. kr.
för sjunde huvudtiteln;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Carl-Albert Anderson och Arne Geijer (1:292) samt den andra inom
andra kammaren av herr Hansson i Skegrie (II: 571), i vilka motioner
hemställts att riksdagen måtte under anslaget till Bidrag till det Internationella
livsmedelsprogrammet för budgetåret 1966/67 anvisa ett belopp lika
med motvärdet till 3 milj. dollar eller 15,5 milj. kr.;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Bengtson och Lundström (1:368) samt den andra inom andra
kammaren av herrar Ohlin och Hedlund (11:450), i vilka motioner såvitt
nu är i fråga hemställts att riksdagen måtte begära att regeringen ger sm
representation i vederbörande internationella organ i uppdrag att kraftfullt
verka för en gradvis uppbyggnad av i motionerna föreslagna program
och miljardfond för multilateral livsmedelshjälp; att riksdagen måtte uttala
att Sverige är villigt att till en sådan fond för livsmedelshjälp bidraga
med 100 milj. kr. per år; samt att som en omedelbar åtgärd anslaget till det
för FAO och FN gemensamma internationella livsmedelsprogrammet måtte
höjas från föreslagna 2 milj. dollar till motvärdet av 4 milj. dollar för år
1966, varav i princip hälften i form av svenska livsmedel.
Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får
utskottet hänvisa till motionerna II: 71, II: 207, I: 292 och II: 450.
Statsutskottets utlåtande nr i6 år 1966
3
Till utskottet har av statssekreteraren i finansdepartementet på uppdrag
av departementschefen överlämnats en promemoria av följande lydelse.
I bilaga 9 till årets statsverksproposition anges beträffande finansiellt
utvecklingsbistånd under E 1. Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd, att
under budgetåret 1966/67 bidrag till två utvecklingsbanker, den Interamerikanska
och den Afrikanska, kan komma att aktualiseras. Bidragens storlek
bar dock icke kunnat preciseras i vidare mån än att de förhandlingar
som förbereds med den förra utvecklingsbanken syftar till en svensk bidragsgivning
på omkring 20 milj. kr. De sammanlagda bidragen till dessa
båda banker och ytterligare parallellkrediter för Världsbanks/IDA-projekt
beräknas emellertid icke komma att ta i anspråk mer än de ca 45 milj. kr.
som skulle komma att stå till förfogande om anslaget höjs med föreslaget
belopp till 110 milj. kr.
Efter statsverkspropositionens avlåtande till riksdagen har bidrag från
Sverige till ytterligare en regional utvecklingsbank aktualiserats, nämligen
den Asiatiska utvecklingsbanken. Denna bank upprättades genom en överenskommelse
den 4 december 1965, vilken hölls öppen för undertecknande
endast till den 31 januari 1966. Den underskrevs för Sveriges del sistnämnda
dag under förbehåll för ratifikation.
Den Asiatiska utvecklingsbankens grundfond utgör 1 miljard dollar. Av
det belopp som varje medlemsstat tecknar skall hälften inbetalas i fem
lika stora delposter, av vilka den första skall erläggas 30 dagar efter avtalets
ikraftträdande, dock tidigast den dag medlemsstaten ratificerar avtalet.
Den andra delposten förfaller till betalning ett år efter avtalets ikraftträdande
och återstående tre delposter under vart och ett av de följande tre
åren. Den andra hälften av det tecknade beloppet skall erläggas endast om
så skulle påkallas för att banken skall kunna fullgöra sina förpliktelser.
Som villkor för bl. a. Sveriges medlemskap gäller att andelar tecknas
till ett sammanlagt värde av minst 5 milj. dollar, motsvarande ca 26 milj.
kr., varav sålunda hälften eller omkring 13 milj. kr. avses skola inbetalas
till banken. Av detta senare belopp förfaller vid svensk ratifikation av överenskommelsen
en femtedel eller ca 2,6 milj. kr. till betalning under budgetåret
1966/67. Skulle överenskommelsen mot förmodan träda i kraft före
den 1 juli 1966 måste dock ytterligare en delpost betalas under nästa budgetår.
Bidragen rymmes inom det i statsverkspropositionen föreslagna reservationsanslaget
till Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd. Det synes
lämpligast att det belopp som skall utgå under budgetåret 1966/67 får
täckas från nämnda anslag.
Utskottet. I likhet med vad departementschefen uttalat i statsrådsprotokollet
finner utskottet angeläget att omfattningen av det svenska utvecklingsbiståndet
årligen avvägs med hänsyn till det samhällsekonomiska läget
och att därvid särskild vikt tillmäts bytesbalansens utveckling. I beaktande
av utrikeshandelns nuvarande situation anser utskottet därför inte någon
invändning kunna resas mot Kungl. Maj :ts förslag om eu i stort sett oförändrad
ökning av biståndsanslagen för nästa budgetår. Denna överensstämmer
också med vad beräkningsmässigt antagits i långtidsbudgeten för perioden
1965/66—1969/70. Med hänsyn bl. a. till det bortfall av tull- och
skatteintäkter till ett värde av cirka 60 milj. kr. som ansetts utgöra ett led
If- B i hang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 46
4
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1966
i u-landshjälpen finner sig utskottet böra dela den i statsrådsprotokollet
uttalade meningen, att den svenska internationella biståndsverksamheten
är väl prioriterad i förhållande till flertalet andra anspråk på medelsresurserna.
Utskottet ansluter sig alltså till Kungl. Maj :ts förslag rörande riktlinjerna
för det svenska finansiella utvecklingsbiståndet. Utskottet anser sig med
hänsyn härtill inte böra biträda de förslag som framställts i motionerna
I: 37 och II: 71, I: 292 och II: 571, I: 158 och II: 207 samt I: 368 och II: 450,
sistnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga. I anslutning till vad i motionerna
I: 292 och II: 571 uttalats vill utskottet emellertid anföra att, därest
en allmän internationell aktion skulle komma till stånd med avseende på en
ytterligare utbyggnad av det internationella livsmedelsprogrammet, utskottet
förutsätter att Kungl. Maj :t gör framställning till riksdagen om medelsanvisning
i erforderlig omfattning.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt samt
under åberopande jämväl av vad utskottet anfört i sitt utlåtande nr 45 hemställer
utskottet,
1. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:158 och 11:207 samt
I: 368 och II: 450, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
a) godkänna de i statsrådsprotokollet angivna riktlinjerna
för finansiellt utvecklingsbistånd under budgetåret
1966/67,
b) till Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd för budgetåret
1966/67 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 110 000 000 kr.;
2. att motionerna 1: 368 och II: 450, i vad de avser skrivelse
till Kungl. Maj :t angående uppbyggnad av en miljardfond
för multilateral livsmedelshjälp och årliga bidrag till
en sådan fond, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
2:o) Bidrag till internationella livsmedelsprogrammet. Kungl. Maj :t har
(punkt E 2, s. 101) föreslagit riksdagen att dels medge att Sverige förbinder
sig att för vart och ett av åren 1966, 1967 och 1968 lämna bidrag till
internationella livsmedelsprogrammet med 2 000 000 dollar, dels ock till Bidrag
till Internationella livsmedelsprogrammet för budgetåret 1966/67 anvisa
ett reservationsanslag av 10 350 000 kr.
Under förevarande punkt har utskottet till behandling förehaft de under
punkten 1 omnämnda motionerna såvitt nu är i fråga.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående
punkt hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1066
5
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 37 och II: 71, I: 292
och II: 571, I: 158 och II: 207 samt I: 368 och II: 450, sistnämnda
fyra motioner såvitt nu är i fråga,
a) medge att Sverige förbinder sig att för vart och ett
av åren 1966, 1967 och 1968 lämna bidrag till Internationella
livsmedelsprogrammet med 2 000 000 dollar,
b) till Bidrag till internationella livsmedelsprogrammet
för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 10 350 000 kr.
3:o) Bidrag till internationella utvecklingsfonden. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt VI: 1, s. 108) hemställer utskottet under hänvisning
till vad utskottet anfört under punkten 1,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de åtgärder som
behövs för att lämna ett svenskt extra bidrag till Internationella
utvecklingsfonden,
b) till Bidrag till Internationella utvecklingsfonden för
budgetåret 1966/67 på kapitalbudgeten under fonden för
låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 51 733 000 kr.
Stockholm den 1 april 1966
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,
herrar Einar Persson, Birger Andersson, Fritz Persson, Söderberg, Harry
Carlsson, Mårtensson, Bertil Petersson, Dahlén, Thorsten Larsson, Åkerlund,
Karl-Erik Eriksson och Johan Olsson; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Ståhl, Almgren, Eliasson i
Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, fröken Olsson, herrar Nililfors,
Lindholm, Antonsson, Björkman, Nelander, Blomkvist, Nilsson i Kristianstad
och Gustavsson i Ängelholm.
Reservationer
1) vid punkten 1 (Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd)
a) av herrar Harry Carlsson, Dahlén, Thorsten Larsson, Karl-Erik Eriksson,
Johan Olsson, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Antonsson och
6 Statsutskottets utlåtande nr A6 år 1966
Nelander, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:
»Världens försörjningsproblem inger oro. Ansvaret för dess lösning måste
delas av alla nationer.
Genom omfattande studier inom FN och dess specialorgan och av internationellt
kända vetenskapsmän under senare år har ökad klarhet skapats om
problemets storlek, karaktär och innebörd. Sålunda kan bl. a. tendenserna
i befolkningsutvecklingen för världen totalt och i stor utsträckning även
regionalt bedömas, i varje fall för årtiondena fram till sekelskiftet. Trots
brister i det statistiska materialet är även tendensen i livsmedelsproduktionens
utveckling tämligen klar. Ekonomer och näringsexperter är ense
om att klyftan mellan livsmedelsbehov och livsmedelstillgång kommer att
öka och att ökningen blir mest markant där bristen redan är störst.
Under senare år har livsmedelsproduktionen per person för världen i dess
helhet stagnerat. Ingen förbättring har kunnat uppnås sedan slutet av 1950- talet. Inom stora folkrika regioner av världen är livsmedelsproduktionen
per person lägre nu än för 25 år sedan. Samtidigt har överskott uppstått där
försörjningen redan varit tillfredsställande.
För att klara livsmedelsförsörjningen för den ständigt ökade befolkningen
och i någon mån förbättra näringsstandarden i de fattiga länderna behöver
den totala livsmedelsproduktionen i världen fördubblas under de närmaste
15 åren fram till 1980 och tredubblas till år 2000.
Det torde vara fullständigt uteslutet att de rika länderna ensamma skall
kunna tillgodose det samlade behovet av livsmedel. En rationalisering och
intensifiering av jordbruksproduktionen i u-länderna är absolut nödvändig,
inte bara för att häva livsmedelsbristen utan också för att skapa förutsättningar
för annan produktion inom respektive land. Under sådana förhållanden
är det av vikt att den livsmedelshjälp som ges dessa u-länder ges i samförstånd
med respektive lands regering på ett sådant sätt att den inte hämmar
utan stimulerar produktionsutvecklingen i det egna landet.
Bi isten pa livsmedel är i manga länder redan nu pressande och kommer
att skärpas med befolkningstillväxten. Marginalerna är små och akuta
hungerssituationer kommer icke att kunna undvikas. Det är därför utomordentligt
angeläget att tillgängliga livsmedelskvantiteter och produktionsresurser
i ökad utsträckning mobiliseras och nyttiggörs genom internationell
samverkan. Ett självklart syfte för den multilaterala livsmedelshjälpen
måste vara att avhjälpa akuta hungerkatastrofer då sådana uppstår. Vid
sidan härav bör emellertid huvudvikten läggas på biståndsaspekten. Livsmedelshjälpen
bör permanentas som ett led i det ekonomiska bistånd som har
till syfte att öka takten i den ekonomiska tillväxten i u-länderna. Metodiken
härför har kunnat studeras under det 3-åriga försöksprogram som FAO
och FN med framgång fullföljt under åren 1963—1965. Det finns anledning
räkna med att ytterligare värdefulla erfarenheter kommer att vinnas under
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1966
7
de närmaste åren. Särskild vikt måste läggas vid att livsmedelshjälpen icke
motverkar utan stimulerar en ökning av livsmedelsproduktionen i själva
mottagarländerna. Om försörjningsproblemet i u-länderna i en framtid över
huvud taget skall kunna lösas är det nödvändigt att så mycket som möjligt
av livsmedelsbiståndet får en utvecklingsfrämjande inriktning. Denna linje
har konsekvent följts i det Internationella livsmedelsprogrammet.
Utskottet anser i likhet med vad i motionerna I: 368 och II: 450 uttalats
att en internationell storfond med årliga tillskott av storleksordningen 1
miljard dollar bör inrättas inom FN för livsmedelshjälp mot svälten i uländerna.
Förverkligandet av denna målsättning är enligt utskottets mening
utomordentligt angelägen och skulle samtidigt på detta område bidra till en
sådan proportion mellan multilateralt och bilateralt bistånd som från svensk
sida eftersträvats även inom andra delar av den internationella biståndsverksamheten.
De årliga bidragen till fonden bör ges i form av konvertibel
valuta och livsmedelskvantiteter.
Riksdagen bör enligt utskottets mening uttala, att Sverige är villigt att till
en stor fond för multilateral livsmedelshjälp bidra med 100 milj. kr. per år.
Regeringen bör i FN och FAO verka för uppbyggandet av en sådan fond.
De tre internationella organisationerna Fria fackföreningsinternationalen,
Internationella kooperativa alliansen och Jordbruksorganisationernas internationella
federation gjorde i slutet av år 1964 en gemensam framställning
till Förenta Nationerna och FAO med rekommendation om en förlängning
och kraftig utökning av det multilaterala program för livsmedelshjälp
(WFP), som administreras av de båda världsorganisationerna i samverkan.
I framställningen betonades bl. a. att livsmedelshjälp med tyngdpunkten
lagd på biståndsaspekten borde integreras och samordnas med andra former
av internationellt utvecklingbistånd.
Denna framställning fullföljdes sedan på det nationella planet av de nationella
medlemsorganisationerna. I Sverige uppvaktades statsrådet och
chefen för kungl. jordbruksdepartementet med en skrivelse gemensamt från
LO, TCO, KF, RLF och Sveriges lantbruksförbund den 19 maj 1965, vari
yrkades att regeringen skulle verka för ett betydligt utökat svenskt bidrag
till det internationella livsmedelsprogrammet. Härvid borde enligt de nämnda
organisationernas mening förekommande livsmedelsöverskott på verksammaste
sätt nyttiggöras för att främja den ekonomiska tillväxten, inklusive
livsmedelsproduktionen, inom bristländerna. Detsamma gäller en eljest
outnyttjad överskottskapacitet som kan tas i anspråk till rimliga kostnader.
Utskottet ansluter sig sålunda till den uppfattning som kommit till uttryck
i motionerna I: 368 och II: 450, såvitt nu är i fråga. Utskottet avstyrker
motionerna I: 158 och II: 207, såvitt de avser en anslagshöjning med 50
milj. kr. under sjunde huvudtiteln.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet under förevarande
punkt,
8
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1966
1. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna I: 158 och II: 207 ävensom med bifall till
motionerna 1: 368 och II: 450, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga,
a) godkänna de av utskottet angivna riktlinjerna för finansiellt
utvecklingsbistånd under budgetåret 1966/67,
b) till Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd för budgetåret
1966/67 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 110 000 000 kr.;
2. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 368
och II: 450 såvitt nu är i fråga, dels i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t ger sin representation i
vederbörande internationella organ i uppdrag att kraftfullt
verka för det av utskottet föreslagna programmet avseende
en miljardfond för multilateral livsmedelshjälp, dels
ock uttala att Sverige är villigt att till en sådan fond bidra
med 100 000 000 kr. per år.»
b) av fröken Andersson, herrar Åkerlund, Bohman och Björkman.
2) vid punkten 2 (Bidrag till internationella livsmedelsprogrammet) av
herrar Harry Carlsson, Dahlén, Thor sten Larsson, Karl-Erik Eriksson, Johan
Olsson, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Antonsson och Nelander, vilka
ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»I årets statsverksproposition har under sjunde huvudtiteln upptagits ett
belopp av 10,35 milj. kr., benämnt Bidrag till Internationella livsmedelsprogrammet.
Samtidigt anförs att en ytterligare medelsansvisning bör kunna
aktualiseras för de två följande budgetåren när erfarenheter av den nu
väsentligt utvidgade verksamheten föreligger. Enligt utskottets mening bör
emellertid redan nu ges ett större anslag till denna form av internationellt
bistånd än som föreslås i statsverkspropositionen.
Med hänsyn till det stora behovet av en snabb ökning av den multilaterala
livsmedelshjälpen och med hänvisning till den breda opinion som såväl internationellt
som nationellt stöder denna anser utskottet att Sverige bör
medverka med en väsentligt större andel än hittills och därmed också söka
föranleda andra länder till ökade insatser.
Som omedelbar åtgärd föreslår utskottet att bidraget till nu pågående livsmedelsprogram
fördubblas i förhållande till det av regeringen föreslagna,
dvs. från 2 till 4 milj. dollar. Prisläge, leveransmöjligheter m. in. torde få
avgöra varifrån inköpen skall göras.
Utskottet ansluter sig sålunda till den uppfattning som kommit till uttryck
i motionerna I: 368 och II: 450 såvitt nu är i fråga. Härmed torde yrkandet
i motionerna I: 37 och II: 71 samt I: 292 och II: 571 få anses i huvudsak
tillgodosett. Utskottet avstyrker motionerna I: 158 och 11:207, såvitt
de avser en anslagshöjning med 50 milj. kr. under sjunde huvudtiteln».
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1966 9
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet under förevarande
punkt,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna 1:37 och 11:71, 1:292 och 11:571 samt
I: 158 och II: 207 ävensom med bifall till motionerna I: 368
och II: 450, sistnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga,
a) medge att Sverige förbinder sig att för vart och ett av
åren 1966, 1967 och 1968 lämna bidrag till Internationella
livsmedelsprogrammet med 4 000 000 dollar,
b) till Bidrag till internationella livsmedelsprogrammet
för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 20 700 000 kr.»
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660027
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1966:140 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1966/67 till allmänna kulturoch b a1 i texten