Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1966/67 till finansiellt utvecklingsbistånd jämte i ämnet väckta motioner.

1966-04-01 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:46, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1966/67 till finansiellt utvecklingsbistånd jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr b6 år 1966

1

Nr 46

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag för budgetåret

1966/67 till finansiellt utvecklingsbistånd jämte i

ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

l:o) Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd. I propositionen nr 1 har

Kungl. Maj :t (bilaga 9, punkt E 1, s. 88—101 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 3 januari 1966) föreslagit riksdagen

att dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

riktlinjerna för finansiellt utvecklingsbistånd under budgetåret 1966/67,

dels ock till Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd för budgetåret 1966/67

anvisa ett reservationsanslag av 110 000 000 kr.

För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats

90 000 000 kr. Dispositionen av anslagen för finansiellt utvecklingsbistånd

budgetåren 1963/64—1965/66 har redovisats i statsrådsprotokollet (s. 91).

Mot bakgrunden av att klyftan mellan u-ländernas och industriländernas

levnadsstandard alltjämt vidgas, främst till följd av den hastiga befolkningstillväxten

i u-länderna, förordas en fortsatt uppräkning i praktiskt

taget oförändrad takt av de svenska biståndsanslagen även för nästa budgetår,

trots att budgetläget och utvecklingen av bytesbalansen för Sveriges

del skulle kunna motivera ett uppehåll i den sedan flera år pågående biståndsökningen.

För nästa budgetår föreslås skola för finansiellt utvecklingsbistånd

anvisas dels 110 milj. kr. till bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd,

dels 10 350 000 kr. till bidrag till Internationella livsmedelsprogrammet

och dels 51 733 000 kr. till bidrag till Internationella utvecklingsfonden.

Sammanlagt skulle härmed det finansiella utvecklingsbiståndet nästa

budgetår komma att uppgå till 172 083 000 kr. Detta innebär en ökning

i förhållande till innevarande budgetår med ca 40,7 milj. kr. Härtill kommer

de ca 13,3 milj. kr. varmed det tekniska och humanitära utvecklingsbiståndet

samtidigt föreslås öka. Den totala biståndsökningen skulle alltså komma

att uppgå till ca 54 milj. kr. eller praktiskt taget lika mycket som ökningen

innevarande budgetår. Detta ligger i linje med den antagna ökningstakten

i långtidsbudgeten för perioden 1965/66—1969/70 (jfr prop. 1965:

125 bih. E). I statsrådsprotokollet framhålles, att beaktas bör även det totala

bortfallet av tull- och skatteintäkter som motiverats av biståndspolitiska

överväganden, vilket för budgetåret 1966/67 uppgår till omkring 60

1 liihang till riksdagens protokoll 1066. 6 samt. Nr 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1966

milj. kr. Dessa åtgärder tjänar samma syfte som den direkta biståndsgivningen

och kan även till sina budgetmässiga verkningar jämställas med

denna.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Axel Kristiansson m. fl. (I: 37) samt den andra inom andra kammaren

av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl. (II: 71), i vilka motioner hemställts

att riksdagen måtte 1. medge att Sverige förbinder sig att — utöver

övriga åtaganden — för vart och ett av åren 1966, 1967 och 1968 lämna

bidrag till Internationella livsmedelsprogrammet med 5 000 ton mager torrmjölk

eller den kvantitet torrmjölk av större fetthalt som i kostnadshänseende

svarar häremot; 2. till Bidrag till Internationella livsmedelsprogrammet

för budgetåret 1966/67 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag

med 10 milj. kr. förhöjt reservationsanslag av 20 350 000 kr.; samt 3.

bemyndiga Kungl. Maj :t att efter samråd med företrädare för jordbruket

inom landet inköpa den torrmjölk varom här är fråga;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Werner och Adolfsson (I: 158) samt den andra inom andra kammaren

av herr Hermansson m. fl. (II: 207), i vilka motioner såvitt nu är i

fråga hemställts att riksdagen måtte höja de å riksstaten för år 1966/67

uppförda anslagen till internationell biståndsverksamhet med 50 milj. kr.

för sjunde huvudtiteln;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Carl-Albert Anderson och Arne Geijer (1:292) samt den andra inom

andra kammaren av herr Hansson i Skegrie (II: 571), i vilka motioner

hemställts att riksdagen måtte under anslaget till Bidrag till det Internationella

livsmedelsprogrammet för budgetåret 1966/67 anvisa ett belopp lika

med motvärdet till 3 milj. dollar eller 15,5 milj. kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Bengtson och Lundström (1:368) samt den andra inom andra

kammaren av herrar Ohlin och Hedlund (11:450), i vilka motioner såvitt

nu är i fråga hemställts att riksdagen måtte begära att regeringen ger sm

representation i vederbörande internationella organ i uppdrag att kraftfullt

verka för en gradvis uppbyggnad av i motionerna föreslagna program

och miljardfond för multilateral livsmedelshjälp; att riksdagen måtte uttala

att Sverige är villigt att till en sådan fond för livsmedelshjälp bidraga

med 100 milj. kr. per år; samt att som en omedelbar åtgärd anslaget till det

för FAO och FN gemensamma internationella livsmedelsprogrammet måtte

höjas från föreslagna 2 milj. dollar till motvärdet av 4 milj. dollar för år

1966, varav i princip hälften i form av svenska livsmedel.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får

utskottet hänvisa till motionerna II: 71, II: 207, I: 292 och II: 450.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr i6 år 1966

3

Till utskottet har av statssekreteraren i finansdepartementet på uppdrag

av departementschefen överlämnats en promemoria av följande lydelse.

I bilaga 9 till årets statsverksproposition anges beträffande finansiellt

utvecklingsbistånd under E 1. Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd, att

under budgetåret 1966/67 bidrag till två utvecklingsbanker, den Interamerikanska

och den Afrikanska, kan komma att aktualiseras. Bidragens storlek

bar dock icke kunnat preciseras i vidare mån än att de förhandlingar

som förbereds med den förra utvecklingsbanken syftar till en svensk bidragsgivning

på omkring 20 milj. kr. De sammanlagda bidragen till dessa

båda banker och ytterligare parallellkrediter för Världsbanks/IDA-projekt

beräknas emellertid icke komma att ta i anspråk mer än de ca 45 milj. kr.

som skulle komma att stå till förfogande om anslaget höjs med föreslaget

belopp till 110 milj. kr.

Efter statsverkspropositionens avlåtande till riksdagen har bidrag från

Sverige till ytterligare en regional utvecklingsbank aktualiserats, nämligen

den Asiatiska utvecklingsbanken. Denna bank upprättades genom en överenskommelse

den 4 december 1965, vilken hölls öppen för undertecknande

endast till den 31 januari 1966. Den underskrevs för Sveriges del sistnämnda

dag under förbehåll för ratifikation.

Den Asiatiska utvecklingsbankens grundfond utgör 1 miljard dollar. Av

det belopp som varje medlemsstat tecknar skall hälften inbetalas i fem

lika stora delposter, av vilka den första skall erläggas 30 dagar efter avtalets

ikraftträdande, dock tidigast den dag medlemsstaten ratificerar avtalet.

Den andra delposten förfaller till betalning ett år efter avtalets ikraftträdande

och återstående tre delposter under vart och ett av de följande tre

åren. Den andra hälften av det tecknade beloppet skall erläggas endast om

så skulle påkallas för att banken skall kunna fullgöra sina förpliktelser.

Som villkor för bl. a. Sveriges medlemskap gäller att andelar tecknas

till ett sammanlagt värde av minst 5 milj. dollar, motsvarande ca 26 milj.

kr., varav sålunda hälften eller omkring 13 milj. kr. avses skola inbetalas

till banken. Av detta senare belopp förfaller vid svensk ratifikation av överenskommelsen

en femtedel eller ca 2,6 milj. kr. till betalning under budgetåret

1966/67. Skulle överenskommelsen mot förmodan träda i kraft före

den 1 juli 1966 måste dock ytterligare en delpost betalas under nästa budgetår.

Bidragen rymmes inom det i statsverkspropositionen föreslagna reservationsanslaget

till Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd. Det synes

lämpligast att det belopp som skall utgå under budgetåret 1966/67 får

täckas från nämnda anslag.

Utskottet. I likhet med vad departementschefen uttalat i statsrådsprotokollet

finner utskottet angeläget att omfattningen av det svenska utvecklingsbiståndet

årligen avvägs med hänsyn till det samhällsekonomiska läget

och att därvid särskild vikt tillmäts bytesbalansens utveckling. I beaktande

av utrikeshandelns nuvarande situation anser utskottet därför inte någon

invändning kunna resas mot Kungl. Maj :ts förslag om eu i stort sett oförändrad

ökning av biståndsanslagen för nästa budgetår. Denna överensstämmer

också med vad beräkningsmässigt antagits i långtidsbudgeten för perioden

1965/66—1969/70. Med hänsyn bl. a. till det bortfall av tull- och

skatteintäkter till ett värde av cirka 60 milj. kr. som ansetts utgöra ett led

If- B i hang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 46

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1966

i u-landshjälpen finner sig utskottet böra dela den i statsrådsprotokollet

uttalade meningen, att den svenska internationella biståndsverksamheten

är väl prioriterad i förhållande till flertalet andra anspråk på medelsresurserna.

Utskottet ansluter sig alltså till Kungl. Maj :ts förslag rörande riktlinjerna

för det svenska finansiella utvecklingsbiståndet. Utskottet anser sig med

hänsyn härtill inte böra biträda de förslag som framställts i motionerna

I: 37 och II: 71, I: 292 och II: 571, I: 158 och II: 207 samt I: 368 och II: 450,

sistnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga. I anslutning till vad i motionerna

I: 292 och II: 571 uttalats vill utskottet emellertid anföra att, därest

en allmän internationell aktion skulle komma till stånd med avseende på en

ytterligare utbyggnad av det internationella livsmedelsprogrammet, utskottet

förutsätter att Kungl. Maj :t gör framställning till riksdagen om medelsanvisning

i erforderlig omfattning.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt samt

under åberopande jämväl av vad utskottet anfört i sitt utlåtande nr 45 hemställer

utskottet,

1. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:158 och 11:207 samt

I: 368 och II: 450, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) godkänna de i statsrådsprotokollet angivna riktlinjerna

för finansiellt utvecklingsbistånd under budgetåret

1966/67,

b) till Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd för budgetåret

1966/67 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 110 000 000 kr.;

2. att motionerna 1: 368 och II: 450, i vad de avser skrivelse

till Kungl. Maj :t angående uppbyggnad av en miljardfond

för multilateral livsmedelshjälp och årliga bidrag till

en sådan fond, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

2:o) Bidrag till internationella livsmedelsprogrammet. Kungl. Maj :t har

(punkt E 2, s. 101) föreslagit riksdagen att dels medge att Sverige förbinder

sig att för vart och ett av åren 1966, 1967 och 1968 lämna bidrag till

internationella livsmedelsprogrammet med 2 000 000 dollar, dels ock till Bidrag

till Internationella livsmedelsprogrammet för budgetåret 1966/67 anvisa

ett reservationsanslag av 10 350 000 kr.

Under förevarande punkt har utskottet till behandling förehaft de under

punkten 1 omnämnda motionerna såvitt nu är i fråga.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående

punkt hemställer utskottet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1066

5

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 37 och II: 71, I: 292

och II: 571, I: 158 och II: 207 samt I: 368 och II: 450, sistnämnda

fyra motioner såvitt nu är i fråga,

a) medge att Sverige förbinder sig att för vart och ett

av åren 1966, 1967 och 1968 lämna bidrag till Internationella

livsmedelsprogrammet med 2 000 000 dollar,

b) till Bidrag till internationella livsmedelsprogrammet

för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 10 350 000 kr.

3:o) Bidrag till internationella utvecklingsfonden. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt VI: 1, s. 108) hemställer utskottet under hänvisning

till vad utskottet anfört under punkten 1,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de åtgärder som

behövs för att lämna ett svenskt extra bidrag till Internationella

utvecklingsfonden,

b) till Bidrag till Internationella utvecklingsfonden för

budgetåret 1966/67 på kapitalbudgeten under fonden för

låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 51 733 000 kr.

Stockholm den 1 april 1966

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,

herrar Einar Persson, Birger Andersson, Fritz Persson, Söderberg, Harry

Carlsson, Mårtensson, Bertil Petersson, Dahlén, Thorsten Larsson, Åkerlund,

Karl-Erik Eriksson och Johan Olsson; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Ståhl, Almgren, Eliasson i

Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, fröken Olsson, herrar Nililfors,

Lindholm, Antonsson, Björkman, Nelander, Blomkvist, Nilsson i Kristianstad

och Gustavsson i Ängelholm.

Reservationer

1) vid punkten 1 (Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd)

a) av herrar Harry Carlsson, Dahlén, Thorsten Larsson, Karl-Erik Eriksson,

Johan Olsson, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Antonsson och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr A6 år 1966

Nelander, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Världens försörjningsproblem inger oro. Ansvaret för dess lösning måste

delas av alla nationer.

Genom omfattande studier inom FN och dess specialorgan och av internationellt

kända vetenskapsmän under senare år har ökad klarhet skapats om

problemets storlek, karaktär och innebörd. Sålunda kan bl. a. tendenserna

i befolkningsutvecklingen för världen totalt och i stor utsträckning även

regionalt bedömas, i varje fall för årtiondena fram till sekelskiftet. Trots

brister i det statistiska materialet är även tendensen i livsmedelsproduktionens

utveckling tämligen klar. Ekonomer och näringsexperter är ense

om att klyftan mellan livsmedelsbehov och livsmedelstillgång kommer att

öka och att ökningen blir mest markant där bristen redan är störst.

Under senare år har livsmedelsproduktionen per person för världen i dess

helhet stagnerat. Ingen förbättring har kunnat uppnås sedan slutet av 1950- talet. Inom stora folkrika regioner av världen är livsmedelsproduktionen

per person lägre nu än för 25 år sedan. Samtidigt har överskott uppstått där

försörjningen redan varit tillfredsställande.

För att klara livsmedelsförsörjningen för den ständigt ökade befolkningen

och i någon mån förbättra näringsstandarden i de fattiga länderna behöver

den totala livsmedelsproduktionen i världen fördubblas under de närmaste

15 åren fram till 1980 och tredubblas till år 2000.

Det torde vara fullständigt uteslutet att de rika länderna ensamma skall

kunna tillgodose det samlade behovet av livsmedel. En rationalisering och

intensifiering av jordbruksproduktionen i u-länderna är absolut nödvändig,

inte bara för att häva livsmedelsbristen utan också för att skapa förutsättningar

för annan produktion inom respektive land. Under sådana förhållanden

är det av vikt att den livsmedelshjälp som ges dessa u-länder ges i samförstånd

med respektive lands regering på ett sådant sätt att den inte hämmar

utan stimulerar produktionsutvecklingen i det egna landet.

Bi isten pa livsmedel är i manga länder redan nu pressande och kommer

att skärpas med befolkningstillväxten. Marginalerna är små och akuta

hungerssituationer kommer icke att kunna undvikas. Det är därför utomordentligt

angeläget att tillgängliga livsmedelskvantiteter och produktionsresurser

i ökad utsträckning mobiliseras och nyttiggörs genom internationell

samverkan. Ett självklart syfte för den multilaterala livsmedelshjälpen

måste vara att avhjälpa akuta hungerkatastrofer då sådana uppstår. Vid

sidan härav bör emellertid huvudvikten läggas på biståndsaspekten. Livsmedelshjälpen

bör permanentas som ett led i det ekonomiska bistånd som har

till syfte att öka takten i den ekonomiska tillväxten i u-länderna. Metodiken

härför har kunnat studeras under det 3-åriga försöksprogram som FAO

och FN med framgång fullföljt under åren 1963—1965. Det finns anledning

räkna med att ytterligare värdefulla erfarenheter kommer att vinnas under

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1966

7

de närmaste åren. Särskild vikt måste läggas vid att livsmedelshjälpen icke

motverkar utan stimulerar en ökning av livsmedelsproduktionen i själva

mottagarländerna. Om försörjningsproblemet i u-länderna i en framtid över

huvud taget skall kunna lösas är det nödvändigt att så mycket som möjligt

av livsmedelsbiståndet får en utvecklingsfrämjande inriktning. Denna linje

har konsekvent följts i det Internationella livsmedelsprogrammet.

Utskottet anser i likhet med vad i motionerna I: 368 och II: 450 uttalats

att en internationell storfond med årliga tillskott av storleksordningen 1

miljard dollar bör inrättas inom FN för livsmedelshjälp mot svälten i uländerna.

Förverkligandet av denna målsättning är enligt utskottets mening

utomordentligt angelägen och skulle samtidigt på detta område bidra till en

sådan proportion mellan multilateralt och bilateralt bistånd som från svensk

sida eftersträvats även inom andra delar av den internationella biståndsverksamheten.

De årliga bidragen till fonden bör ges i form av konvertibel

valuta och livsmedelskvantiteter.

Riksdagen bör enligt utskottets mening uttala, att Sverige är villigt att till

en stor fond för multilateral livsmedelshjälp bidra med 100 milj. kr. per år.

Regeringen bör i FN och FAO verka för uppbyggandet av en sådan fond.

De tre internationella organisationerna Fria fackföreningsinternationalen,

Internationella kooperativa alliansen och Jordbruksorganisationernas internationella

federation gjorde i slutet av år 1964 en gemensam framställning

till Förenta Nationerna och FAO med rekommendation om en förlängning

och kraftig utökning av det multilaterala program för livsmedelshjälp

(WFP), som administreras av de båda världsorganisationerna i samverkan.

I framställningen betonades bl. a. att livsmedelshjälp med tyngdpunkten

lagd på biståndsaspekten borde integreras och samordnas med andra former

av internationellt utvecklingbistånd.

Denna framställning fullföljdes sedan på det nationella planet av de nationella

medlemsorganisationerna. I Sverige uppvaktades statsrådet och

chefen för kungl. jordbruksdepartementet med en skrivelse gemensamt från

LO, TCO, KF, RLF och Sveriges lantbruksförbund den 19 maj 1965, vari

yrkades att regeringen skulle verka för ett betydligt utökat svenskt bidrag

till det internationella livsmedelsprogrammet. Härvid borde enligt de nämnda

organisationernas mening förekommande livsmedelsöverskott på verksammaste

sätt nyttiggöras för att främja den ekonomiska tillväxten, inklusive

livsmedelsproduktionen, inom bristländerna. Detsamma gäller en eljest

outnyttjad överskottskapacitet som kan tas i anspråk till rimliga kostnader.

Utskottet ansluter sig sålunda till den uppfattning som kommit till uttryck

i motionerna I: 368 och II: 450, såvitt nu är i fråga. Utskottet avstyrker

motionerna I: 158 och II: 207, såvitt de avser en anslagshöjning med 50

milj. kr. under sjunde huvudtiteln.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet under förevarande

punkt,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1966

1. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna I: 158 och II: 207 ävensom med bifall till

motionerna 1: 368 och II: 450, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga,

a) godkänna de av utskottet angivna riktlinjerna för finansiellt

utvecklingsbistånd under budgetåret 1966/67,

b) till Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd för budgetåret

1966/67 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 110 000 000 kr.;

2. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 368

och II: 450 såvitt nu är i fråga, dels i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t ger sin representation i

vederbörande internationella organ i uppdrag att kraftfullt

verka för det av utskottet föreslagna programmet avseende

en miljardfond för multilateral livsmedelshjälp, dels

ock uttala att Sverige är villigt att till en sådan fond bidra

med 100 000 000 kr. per år.»

b) av fröken Andersson, herrar Åkerlund, Bohman och Björkman.

2) vid punkten 2 (Bidrag till internationella livsmedelsprogrammet) av

herrar Harry Carlsson, Dahlén, Thor sten Larsson, Karl-Erik Eriksson, Johan

Olsson, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Antonsson och Nelander, vilka

ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»I årets statsverksproposition har under sjunde huvudtiteln upptagits ett

belopp av 10,35 milj. kr., benämnt Bidrag till Internationella livsmedelsprogrammet.

Samtidigt anförs att en ytterligare medelsansvisning bör kunna

aktualiseras för de två följande budgetåren när erfarenheter av den nu

väsentligt utvidgade verksamheten föreligger. Enligt utskottets mening bör

emellertid redan nu ges ett större anslag till denna form av internationellt

bistånd än som föreslås i statsverkspropositionen.

Med hänsyn till det stora behovet av en snabb ökning av den multilaterala

livsmedelshjälpen och med hänvisning till den breda opinion som såväl internationellt

som nationellt stöder denna anser utskottet att Sverige bör

medverka med en väsentligt större andel än hittills och därmed också söka

föranleda andra länder till ökade insatser.

Som omedelbar åtgärd föreslår utskottet att bidraget till nu pågående livsmedelsprogram

fördubblas i förhållande till det av regeringen föreslagna,

dvs. från 2 till 4 milj. dollar. Prisläge, leveransmöjligheter m. in. torde få

avgöra varifrån inköpen skall göras.

Utskottet ansluter sig sålunda till den uppfattning som kommit till uttryck

i motionerna I: 368 och II: 450 såvitt nu är i fråga. Härmed torde yrkandet

i motionerna I: 37 och II: 71 samt I: 292 och II: 571 få anses i huvudsak

tillgodosett. Utskottet avstyrker motionerna I: 158 och 11:207, såvitt

de avser en anslagshöjning med 50 milj. kr. under sjunde huvudtiteln».

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1966 9

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet under förevarande

punkt,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna 1:37 och 11:71, 1:292 och 11:571 samt

I: 158 och II: 207 ävensom med bifall till motionerna I: 368

och II: 450, sistnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga,

a) medge att Sverige förbinder sig att för vart och ett av

åren 1966, 1967 och 1968 lämna bidrag till Internationella

livsmedelsprogrammet med 4 000 000 dollar,

b) till Bidrag till internationella livsmedelsprogrammet

för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 20 700 000 kr.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:140 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1966/67 till allmänna kulturoch b a1 i texten