Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om krediter för bostadsförbättringar.

1966-04-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:57, Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om krediter för bostadsförbättringar.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial nr 57 år 1966

9

Nr 57

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga

om krediter för bostadsförbättringar.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 13, punkt D 9, s. 87—94) har Kungl. Maj :t

föreslagit riksdagen att godkänna av departementschefen förordade ändringar

av bestämmelserna om förbättringslån och invalidbostadsbidrag. Förslaget

innebär beträffande krediter för bostadsförbättringar att förbättringslån i

fortsättningen skall förbehållas pensionärer samt vissa befolkningsgrupper

som enligt nuvarande regler är i huvudsak jämställda med pensionärerna

när det gäller rätten till räntefria förbättringslån.

I samband med nämnda förslag har statsutskottet till behandling förehaft,

bland andra, två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren av herr Göran Karlsson m. fl. (I: 174) och den andra inom

andra kammaren av herr Almgren m. fl. (II: 225), i vilka hemställts, att

räntefria förbättringslån även fortsättningsvis skall kunna utgå till förbättring

av handikappade medborgares bostäder.

Statsutskottet har i sitt utlåtande nr 38 beträffande krediter för bostadsförbättringar

anfört följande.

»Enligt utskottets mening har departementschefen anfört övertygande

skäl för att kapitalsubventionen i form av räntefri stående del av förbättringslån

bör förbehållas pensionärer och de särskilda befolkningsgrupper

som hittills har jämställts med pensionärerna med avseende på denna subvention.

Utskottet vill emellertid understryka departementschefens uttalande

att detta inte får medföra någon minskning i möjligheterna för hushåll

i övrigt att erhålla behövliga statliga krediter för bostadsförbättringar.

I motionerna I: 174 och 11:225 uttalas farhågor för att övergången till

finansiering med bostadslån skall medföra försämrade möjligheter för handikappade

att få angelägna bostadsförbättringar utförda och i motionerna

1:421 och 11:518 befaras att förändringen skall innebära en skärpt prövning

av låneansökningarna.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att lån för bostadsförbättring

till annan låntagare än pensionär merendels brukar innehålla såväl räntefri

stående del som räntebärande amorteringsdel. Den av Kungl. Maj :t föreslagna

ändringen innebär ingen minskning av den samlade kreditgivningen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets memorial nr 57 år 1966

från statens sida. Däremot blir givetvis låntagarens årskostnader större vid

bostadslån än vid förbättringslån som delvis är ränte- och amorteringsfritt.

Utskottet vill emellertid fästa uppmärksamheten på att amorteringstiden

för bostadslån till ombyggnader och förbättringar enligt bostadsförbättringsutredningens

förslag skall vara flexibel bl. a. med hänsyn till husets beräknade

återstående användningstid efter den genomförda förbättringen. Enligt

utskottets mening bör viss hänsyn kunna tas också till låntagarens betalningsförmåga

när amorteringstiden fastställs. Amorteringstiden för förbättringslån

är högst 25 år och för bostadslån högst 30 år. Uppgifter i bostadsförbättringsutredningens

betänkande tyder emellertid på att förbättringslånen

i flertalet fall amorteras på högst 20 år, i över hälften av fallen

på högst 15 år. Genom viss förlängning av amorteringstiden inom ramen

för vad som är möjligt utan att statens kreditrisk blir orimligt stor kan den

genomsnittliga årskostnaden för bostadslånet sannolikt i många fall begränsas

till belopp som nära ansluter till årskostnaden för motsvarande

förbättringslån.

Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna

vad utskottet här anfört. Därmed torde utskottet till väsentlig del ha

tillgodosett syftet med motionsyrkandena. Utskottet föreslår därför att

dessa yrkanden inte föranleder någon riksdagens åtgärd.»

I anslutning till detta yttrande har utskottet under moment 15. hemställt

att riksdagen må beträffande krediter till bostadsförbättringar i anledning

av Kungl. Maj :ts förslag ävensom motionerna I: 174 och II: 225 samt

1:421 och 11:518, sistnämnda två motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.

I en vid utlåtandet fogad med 11b) betecknad reservation har fru Wallentheim

och herr Almgren ansett att

dels det avsnitt i utskottets ovan återgivna yttrande, som börjar med

»Enligt utskottets» och slutar med »av låneansökningarna», bort ha följande

lydelse:

»Departementschefen föreslår att kapitalsubventionen i form av räntefri

stående del av förbättringslån bör förbehållas pensionärer och de särskilda

befolkningsgrupper som hittills har jämställts med pensionärerna med

avseende på denna subvention. Utskottet anser att räntefri stående del som

hittills även bör kunna medges de handikappade.

Enligt utskottets mening talar starka skäl för de i motionerna I: 174

och II: 225 framförda synpunkterna att handikappade med låga inkomster

borde få behålla de möjligheter de för närvarande har att erhålla nämnda

kapitalsubvention. Det rör sig om personer, som inte har pension men som

på grund av sitt handikapp inte har möjlighet att skaffa sig mera lönande

sysselsättning eller har svårighet att flytta från sin bostadsort. Dessutom

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial nr 57 år 1966 11

har den handikappade ofta mindre möjligheter att genom eget arbete medverka

till att nedbringa kostnaderna för bostadsförbättring.»

dels det stycke i utskottets nämnda yttrande, som börjar med »Utskottet

föreslår» och slutar med »riksdagens åtgärd», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»För de i motionerna I: 174 och II: 225 nämnda handikappgrupperna är

en förlängd amorteringstid emellertid inte tillräcklig. För dessa grupper erfordras

ett fortsatt stöd i form av räntefria stående förbättringslån.

Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna

vad utskottet anfört.»

I anslutning härtill har reservanterna ansett att utskottet under moment

15. bort hemställa att riksdagen må beträffande krediter för bostadsförbättringar

i anledning av Kungl. Maj :ts förslag ävensom motionerna I: 421

och II: 518, såvitt nu är i fråga, samt med bifall till motionerna I: 174 och

II: 225 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag bär första kammaren

bifallit vad utskottet hemställt, under det att andra kammaren bifallit den

vid punkten fogade reservationen 11 b).

För frågans avgörande medelst gemensam omröstning får utskottet föreslå

följande voteringsproposition:

»Den, som i likhet med första kammaren vill, att riksdagen må beträffande

krediter för bostadsförbättringar i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

ävensom motionerna I: 174 och II: 225 samt I: 421 och II: 518, sistnämnda

två motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet anfört, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har riksdagen i likhet med andra kammaren beträffande

krediter för bostadsförbättringar beslutat att i anledning av Kungl. Maj :ts

förslag ävensom motionerna 1:421 och 11:518, såvitt nu är i fråga, samt

med bifall till motionerna I: 174 och II: 225 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva

till känna vad i reservationen 11b) anförts.»

Stockholm den 15 april 1966

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:193 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning i fråga om krediter för bostadsförbättringar. a1 i texten