Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om krediter för bostadsförbättringar.
1966-04-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1966:57, Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om krediter för bostadsförbättringar.
Dokumentets text
Statsutskottets memorial nr 57 år 1966
9
Nr 57
Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga
om krediter för bostadsförbättringar.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 (bilaga 13, punkt D 9, s. 87—94) har Kungl. Maj :t
föreslagit riksdagen att godkänna av departementschefen förordade ändringar
av bestämmelserna om förbättringslån och invalidbostadsbidrag. Förslaget
innebär beträffande krediter för bostadsförbättringar att förbättringslån i
fortsättningen skall förbehållas pensionärer samt vissa befolkningsgrupper
som enligt nuvarande regler är i huvudsak jämställda med pensionärerna
när det gäller rätten till räntefria förbättringslån.
I samband med nämnda förslag har statsutskottet till behandling förehaft,
bland andra, två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren av herr Göran Karlsson m. fl. (I: 174) och den andra inom
andra kammaren av herr Almgren m. fl. (II: 225), i vilka hemställts, att
räntefria förbättringslån även fortsättningsvis skall kunna utgå till förbättring
av handikappade medborgares bostäder.
Statsutskottet har i sitt utlåtande nr 38 beträffande krediter för bostadsförbättringar
anfört följande.
»Enligt utskottets mening har departementschefen anfört övertygande
skäl för att kapitalsubventionen i form av räntefri stående del av förbättringslån
bör förbehållas pensionärer och de särskilda befolkningsgrupper
som hittills har jämställts med pensionärerna med avseende på denna subvention.
Utskottet vill emellertid understryka departementschefens uttalande
att detta inte får medföra någon minskning i möjligheterna för hushåll
i övrigt att erhålla behövliga statliga krediter för bostadsförbättringar.
I motionerna I: 174 och 11:225 uttalas farhågor för att övergången till
finansiering med bostadslån skall medföra försämrade möjligheter för handikappade
att få angelägna bostadsförbättringar utförda och i motionerna
1:421 och 11:518 befaras att förändringen skall innebära en skärpt prövning
av låneansökningarna.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att lån för bostadsförbättring
till annan låntagare än pensionär merendels brukar innehålla såväl räntefri
stående del som räntebärande amorteringsdel. Den av Kungl. Maj :t föreslagna
ändringen innebär ingen minskning av den samlade kreditgivningen
10
Statsutskottets memorial nr 57 år 1966
från statens sida. Däremot blir givetvis låntagarens årskostnader större vid
bostadslån än vid förbättringslån som delvis är ränte- och amorteringsfritt.
Utskottet vill emellertid fästa uppmärksamheten på att amorteringstiden
för bostadslån till ombyggnader och förbättringar enligt bostadsförbättringsutredningens
förslag skall vara flexibel bl. a. med hänsyn till husets beräknade
återstående användningstid efter den genomförda förbättringen. Enligt
utskottets mening bör viss hänsyn kunna tas också till låntagarens betalningsförmåga
när amorteringstiden fastställs. Amorteringstiden för förbättringslån
är högst 25 år och för bostadslån högst 30 år. Uppgifter i bostadsförbättringsutredningens
betänkande tyder emellertid på att förbättringslånen
i flertalet fall amorteras på högst 20 år, i över hälften av fallen
på högst 15 år. Genom viss förlängning av amorteringstiden inom ramen
för vad som är möjligt utan att statens kreditrisk blir orimligt stor kan den
genomsnittliga årskostnaden för bostadslånet sannolikt i många fall begränsas
till belopp som nära ansluter till årskostnaden för motsvarande
förbättringslån.
Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna
vad utskottet här anfört. Därmed torde utskottet till väsentlig del ha
tillgodosett syftet med motionsyrkandena. Utskottet föreslår därför att
dessa yrkanden inte föranleder någon riksdagens åtgärd.»
I anslutning till detta yttrande har utskottet under moment 15. hemställt
att riksdagen må beträffande krediter till bostadsförbättringar i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag ävensom motionerna I: 174 och II: 225 samt
1:421 och 11:518, sistnämnda två motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.
I en vid utlåtandet fogad med 11b) betecknad reservation har fru Wallentheim
och herr Almgren ansett att
dels det avsnitt i utskottets ovan återgivna yttrande, som börjar med
»Enligt utskottets» och slutar med »av låneansökningarna», bort ha följande
lydelse:
»Departementschefen föreslår att kapitalsubventionen i form av räntefri
stående del av förbättringslån bör förbehållas pensionärer och de särskilda
befolkningsgrupper som hittills har jämställts med pensionärerna med
avseende på denna subvention. Utskottet anser att räntefri stående del som
hittills även bör kunna medges de handikappade.
Enligt utskottets mening talar starka skäl för de i motionerna I: 174
och II: 225 framförda synpunkterna att handikappade med låga inkomster
borde få behålla de möjligheter de för närvarande har att erhålla nämnda
kapitalsubvention. Det rör sig om personer, som inte har pension men som
på grund av sitt handikapp inte har möjlighet att skaffa sig mera lönande
sysselsättning eller har svårighet att flytta från sin bostadsort. Dessutom
Statsutskottets memorial nr 57 år 1966 11
har den handikappade ofta mindre möjligheter att genom eget arbete medverka
till att nedbringa kostnaderna för bostadsförbättring.»
dels det stycke i utskottets nämnda yttrande, som börjar med »Utskottet
föreslår» och slutar med »riksdagens åtgärd», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»För de i motionerna I: 174 och II: 225 nämnda handikappgrupperna är
en förlängd amorteringstid emellertid inte tillräcklig. För dessa grupper erfordras
ett fortsatt stöd i form av räntefria stående förbättringslån.
Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna
vad utskottet anfört.»
I anslutning härtill har reservanterna ansett att utskottet under moment
15. bort hemställa att riksdagen må beträffande krediter för bostadsförbättringar
i anledning av Kungl. Maj :ts förslag ävensom motionerna I: 421
och II: 518, såvitt nu är i fråga, samt med bifall till motionerna I: 174 och
II: 225 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.
Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag bär första kammaren
bifallit vad utskottet hemställt, under det att andra kammaren bifallit den
vid punkten fogade reservationen 11 b).
För frågans avgörande medelst gemensam omröstning får utskottet föreslå
följande voteringsproposition:
»Den, som i likhet med första kammaren vill, att riksdagen må beträffande
krediter för bostadsförbättringar i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
ävensom motionerna I: 174 och II: 225 samt I: 421 och II: 518, sistnämnda
två motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna
vad utskottet anfört, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har riksdagen i likhet med andra kammaren beträffande
krediter för bostadsförbättringar beslutat att i anledning av Kungl. Maj :ts
förslag ävensom motionerna 1:421 och 11:518, såvitt nu är i fråga, samt
med bifall till motionerna I: 174 och II: 225 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva
till känna vad i reservationen 11b) anförts.»
Stockholm den 15 april 1966
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660027
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1966:193 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning i fråga om krediter för bostadsförbättringar. a1 i texten