Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av ett arbetsmedicinskt institut m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1966-04-22 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:74, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av ett arbetsmedicinskt institut m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 74 år 1966

1

Nr 74

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande

av ett arbetsmedicinskt institut m. m. jämte

i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

I propositionen nr 1 (bilaga 7, punkterna F 13—16) har Kungl. Maj :t

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1966/67 beräkna följande anslag, nämligen till Statens institut för

folkhälsan: Avlöningar ett förslagsanslag av 4 800 000 kr.; Statens institut

för folkhälsan: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 860 000 kr.; Arbetsmedicinska

institutet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 700 000 kr. och

Arbetsmedicinska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag av 800 000 kr.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 62, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 11 februari

1966, föreslagit riksdagen att dels besluta, att den 1 juli 1966 skall inrättas

ett centralt organ, benämnt arbetsmedicinska institutet, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i statsrådsprotokollet förordats, dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att upprätta personalförteckning för arbetsmedicinska institutet

i enlighet med vad i statsrådsprotokollet föreslagits, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för arbetsmedicinska institutet,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1966/67, dels till Arbetsmedicinska

institutet: Avlöningar för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000 kr., dels till Arbetsmedicinska

institutet: Omkostnader för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 780 000 kr., dels bemyndiga Kungl. Maj :t att

ändra personalförteckningen för statens institut för folkhälsan i enlighet

med vad i statsrådsprotokollet föreslagits, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens institut för folkhälsan, att tilllämpas

tills vidare fr. o. in. budgetåret 1966/67, dels till Statens institut för

folkhälsan: Avlöningar för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 4 895 000 kr., dels ock till Statens institut för folkBihang

till riksdagens protokoll 1966. 6 saml. Nr 71)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 74 år 1966

hälsan: Omkostnader för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 1 864 000 kr.

Beträffande detaljerna i förslagen torde få hänvisas till propositionen.

I förevarande sammanhang har utskottet haft till behandling följande

motioner, nämligen

dels en inom andra kammaren av herr förste vice talmannen von Friesen

väckt motion (II: 827), vari hemställts att riksdagen med bifall i övrigt till

Kungl. Maj :ts proposition nr 62 måtte i skrivelse till Kung], Maj :t hemställa

att det planerade arbetsmedicinska institutet tillföres erforderliga personella

och materiella resurser för att möjliggöra forskning och undervisning

rörande yrkessjukdomar inom den invärtesmedicinska allergologins område;
dels

ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Nyman och Sörenson (I: 699) och den andra inom andra kammaren

av fröken Elmén m. fl. (11:861), i vilka hemställts att riksdagen

måtte

a) besluta att benämna det föreslagna institutet »Institutet för arbetsvetenskaplig

forskning och undervisning»,

b) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till 1967 års riksdag

om utbyggnad av institutet med en avdelning för arbetspsykologi och arbetssociologi.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 827

och II: 861.

Utskottet. Förslaget om inrättande av ett arbetsmedicinskt institut innebär

väsentligen att de nuvarande resurserna inom arbetshygien, arbetsfysiologi

och yrkesmedicin i stockholmsområdet samordnas genom att yrkeshygieniska

avdelningen vid statens institut för folkhälsan, vissa delar av de

yrkesmedicinska och yrkesdermatologiska enheterna vid karolinska sjukhuset

samt det av en privat stiftelse drivna Arbetsfysiologiska institutet

i Stockholm sammanförs i en statlig institution. I förslaget innefattas även

att den del av silikosutredningsverksamheten som f. n. åvilar folkhälsoinstitutet

förs över till det nya organet.

Enligt departementschefen skall det föreslagna institutet kunna leda

utvecklingen i landet på berörda områden, tjänstgöra som ett centrum för

vidareutbildning av bl. a. läkare och tekniker inom arbetshygien och arbetsmedicin,

ta initiativ till forsknings- och utredningsarbete samt fungera som

ett centralt dokumentations-, informations- och konsultationsorgan. Vidare

skall institutet kunna åta sig beställningsuppdrag från myndigheter, institutioner

och företag samt fullgöra andra servicefunktioner.

För de uppdrag av servicenatur som institutet åtar sig bör enligt departementschefen

full kostnadstäckning krävas. Det föreslås en speciell konstruktion

för institutets avlönings- och omkostnadsanslag, som huvudsakli
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7''4 år 1966

3

gen går ut på att institutet inom ramen för de anvisade anslagen skall redovisa

en inkomst av uppdragsverksamheten motsvarande visst bestämt belopp

— för nästa budgetår 300 000 kr. — och att, om inkomster utöver det

angivna beloppet redovisas, institutet skall äga gå utöver den ram för

verksamheten som angivits genom medelstilldelningen i motsvarande mån.

Utskottet hälsar med tillfredsställelse det förslag till samordning av de

f. n. splittrade resurserna inom arbetshygien, arbetsfysiologi och arbetsmedicin

som framlagts och tillstyrker att en statlig institution med de angivna

uppgifterna inrättas i enlighet med förslaget. Ett sammanförande av

de berörda verksamheterna till en gemensam organisation synes — under

förutsättning att också lokalfrågorna får en snabb lösning i enlighet med

departementschefens intentioner — böra medföra avsevärt förbättrade

arbetsbetingelser. Utskottet instämmer i att serviceverksamheten bör byggas

på självkostnadsprincipen. Den föreslagna anslagskonstruktionen förefaller

ändamålsenlig. Mot beräkningen av intäkterna för det första verksamhetsåret

har utskottet intet att erinra.

Enligt förslaget skall institutet ledas av en styrelse med representanter

för myndigheter, arbetsmarknadsorganisationer in. fl. samt närmast under

styrelsen av en direktör. Verksamheten är avsedd att bedrivas på fyra

avdelningar, nämligen en medicinsk, en teknisk, en kemisk och en arbetsfysiologisk

avdelning samt på en administrativ enhet. Enligt departementschefen

bör institutet byggas upp etappvis under några år. Därvid borde

förslag från den så kallade arbetsmedicinska nämnden — en tillfällig

nämnd som haft och fortfarande har i uppdrag att på grundval av framlagt

utredningsförslag närmare förbereda institutets tillblivelse — kunna tjäna

som riktmärke. Enligt nämndens förslag skulle organisationen vid en treårig

uppbyggnadsperiods slut omfatta i runt tal 120 tjänster, varav vissa

arvodesbefattningar — bl. a. en psykolog- och en sociologbefattning. Departementschefen

beräknar för budgetåret 1966/67 antalet tjänster vid institutet

till 90, varav 17 nyinrättade. Härtill kommer att departementschefen för

nämnda budgetår beräknat medel för arvodesbefattningarna.

I motionerna I: 699 och II: 861 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställer om förslag till 1967 års riksdag om utbyggnad av institutet

med en avdelning för arbetspsykologi och arbetssociologi. Som stöd för

att de arbetspsykologiska och arbetssociologiska resurserna bör byggas ut på

föreslaget sätt hänvisar motionärerna till att problemen inom förevarande

områden — såsom framhållits i bakomliggande utredningsförslag — blivit

allt viktigare i och med industrins rationalisering. Detta gäller exempelvis

vissa arbetsanpassningsfrågor, anställningsprövningar, arbetsanalyser, bedömning

av trötthets- och stressfaktorer samt i allt större utsträckning

frågor som berör den äldre arbetskraftens problem.

Del synes utskottet lämpligt alt institutet byggs upp etappvis under några

ar i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen anfört.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 74 år 1966

Den för det första verksamhetsåret föreslagna dimensioneringen anser utskottet

väl avvägd. Ehuru utskottet i likhet med motionärerna anser att beteendevetenskaplig

forskning i arbetslivet har stor betydelse, är utskottet

inte berett förorda att utökning av den föreslagna organisationen med en

avdelning för arbetspsykologi och arbetssociologi sker budgetåret 1967/68,

vilket torde vara motionärernas mening. Den närmare prövningen av vilka

resurser institutet bör tillföras vid olika tidpunkter efter utgången av det

första verksamhetsåret synes i första hand ankomma på institutets styrelse.

Med hänsyn till det anförda torde förevarande motionsyrkanden inte bora

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Mot bakgrund av den betydelse som motionärerna tillmäter den psykologiska

och sociologiska sidan av det föreslagna institutets verksamhet

vrkar de vidare i motionerna I: 699 och II: 861 att institutet bör benämnas

»Institutet för arbetsvetenskaplig forskning och undervisning».

Utskottet, som anser att motionärernas förslag till benämning av insiitutet

är alltför vittfamnande, godtar departementschefens namnförslag och a\- styrker sålunda ifrågavarande motionsyrkande.

I motionen II: 827 yrkas att riksdagen med bifall i övrigt till propositionen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att institutet tillförs

erforderliga personella och materiella resurser för att möjliggöra forskning

och undervisning rörande yrkessjukdomar inom den invärtesmedicinska

allergologins område. Motionären anför att allergier utgör en väsentlig del

av yrkesmedicinen och citerar därvid departementschefen. Utbildnings- och

forskningsmöjligheterna är emellertid mycket begränsade, anför motionären

vidare. Endast en ordinarie akademisk lärarbefattning inom allergologins

område finns i vårt land, nämligen en professur i klinisk dermatologisk

allergologi Aid karolinska sjukhuset. Frågan om inrättande av ordinarie

forsknings- och undervisningstjänster för invärtesmedicinsk allergologi har

i anledning av motioner prövats av riksdagen upprepade gånger utan resultat.

Som exempel på en sjukdom inom den invärtesmedicinska allergologin

vilken ofta är en yrkessjukdom nämner motionären astma och anför,

med exemplifieringar beträffande olika yrkeskategorier som brukar drabbas

härav, att alla de faktorer som framkallar sjukdomen inte är kända.

När utskottet senast hade att behandla motionsyrkanden angående en

akademisk lärartjänst av förenämnt slag, vilket skedde i samband med

handläggningen av Kungl. Maj :ts framställningar under åttonde huvudtiteln

om anslag till högre utbildning och forskning vid 1964 års riksdag,

uttalade utskottet att starka medicinska och sociala skäl syntes ha anförts

för angelägenheten av en professur inom området. Frågan härom syntes

dock utskottet böra på sedvanligt sätt först prövas av vederbörliga universitet&myndigheter,

vilka bl. a. borde överväga den lämpligaste lokaliseringen

av en sådan professur. Utskottet förklarade sig med hänsyn härtill

inte berett att tillstyrka motionsförslaget, vilket gick ut på att en skyndsam

utredning om inrättande av professuren borde ske.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr 74 år 1966

Det föreslagna inrättandet av en central institution med uppgifter bl. a.

inom yrkesmedicinens område anser utskottet inte i och för sig böra föranleda

att utskottets vid 1964 års riksdag gjorda ställningstagande^ beträffande

en ordinarie forsknings- och undervisningstjänst inom området for

invärtesmedicinsk allergologi frångås.

Enligt vad utskottet erfarit torde bl. a. vid regionsjukhuset för stockholmsområdet,

karolinska sjukhuset, totalt sett finnas vissa resurser för

klinisk forskning beträffande sådana astmafall som motionären narmare

exemplifierat — oaktat någon särskild institution för invärtesmedicinsk

allergologi inte finns därstädes. Viss expertis som därvid står till förfogande

torde komma att vara knuten till det nyinrättade institutet. De som narmast

avses är cheferna för yrkesmedicinska och yrkesdermatologiska sektionerna

vid institutet, vilka enligt vad departementschefen anfört tillika

skall vara överläkare vid yrkesmedicinska respektive yrkesdermatologiska

klinikerna vid sjukhuset.

Utskottet anser det mycket betydelsefullt att forskning och undervisning

beträffande invärtesmedicinsk allergologi inte eftersätts. I den män den

verksamhet inom allergologins område som motionsyrkandet avser faller

inom institutets verksamhetsfält, synes dock i första hand institutets styrelse

böra få tillfälle överväga spörsmålet om vilka resurser för ändamålet

som framdeles bör fordras.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter torde motionen II: 827 inte

böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Inte heller vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit beträffande

det arbetsmedicinska institutet har givit utskottet anledning till

erinran.

För statens institut för folkhälsan innebär förslaget att inrätta ett arbetsmedicinskt

institut enligt departementschefen att medelsbehovet under avlöningsanslaget

i och för sig skulle minska med 1 483 000 kr. Kungl. Maj .ts

förslag beträffande nämnda anslag, vilket innebär en minskning av detsamma

med 1 247 000 kr., innefattar härigenom en faktisk ökning under

anslaget. Det till omkostnader för folkhälsoinstitutet äskade beloppet innebär

en ökning av omkostnadsanslaget med 352 000 kr.

Utskottet har intet att erinra mot vad departementschefen anfört och

föreslagit i samband med beräkningen av anslagen för folkhälsoinstitutet.

Utskottet hemställer,

1. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 699 och II: 861, såvitt de

avser föreslagen benämning av institutet,

a) besluta att den 1 juli 1966 skall inrättas ett centralt

statligt organ, benämnt arbetsmedicinska institutet, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad departementschefen i

statsrådsprotokollet förordat;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att upprätta personalförteck
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 74 år 1966

ning för arbetsmedicinska institutet i enlighet med vad i

statsrådsprotokollet föreslagits;

c) godkänna följande avlöningsstat för arbetsmedicinska

institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 175 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 20 000

3. Ersättningar till experter och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ........................ 200 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 405 000

Summa kr. 2 800 000;

d) till Arbetsmedicinska institutet: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000 kr.;

e) till Arbetsmedicinska institutet: Omkostnader för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 780 000 kr.;

2. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för statens institut för folkhälsan i enlighet med

vad i statsrådsprotokollet föreslagits;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens institut

för folkhälsan, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 452 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 38 000

3. Avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga

biträden, förslagsvis................ 529 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 3 876 000

Summa kr. 4 895 000;

c) till Statens institut för folkhälsan: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 4 895 000 kr.;

d) till Statens institut för folkhälsan: Omkostnader för

budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 864 000 kr.;

3. att motionerna I: 699 och II: 861, såvitt de avser viss

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 74 är 1966

7

utbyggnad av institutet, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

4. att motionen II: 827 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 22 april 1966

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,

herrar Birger Andersson, Ivar Johansson, Fritz Persson, Per Jacobsson, Söderberg,

Harry Carlsson, Mårtensson, Bertil Petersson, Kaijser, Hjorth,

Dahlén och Harald Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström, Blidfors, Almgren,

fru Lewén-Eliasson, fröken Elmén, herrar Bergman, Turesson, Lindholm,

Gustafsson i Uddevalla, Nelander, fru Holmberg, herrar Källstad,

Nilsson i Tvärålund, Sjönell och fröken Ljungberg.

Reservationer

1) av fröken Andersson, herrar Per Jacobsson, Harry Carlsson, Kaijser,

Dahlén, Harald Pettersson, fröken Elmén, herrar Turesson, Nelander, Källstad,

Nilsson i Tvärålund, Sjönell och fröken Ljungberg, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 3 börjar med »Det synes»

och på s. 4 slutar med »riksdagens åtgärd», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening hade det varit önskvärt om institutet redan

från början eller åtminstone fr. o. m. budgetåret 1967/68 hade försetts med

en fristående avdelning för forskning och undervisning i arbetspsykologi

och arbetssociologi. Utskottet är nämligen av samma uppfattning som motionärerna

i vad avser betydelsen av att de arbetspsykologiska och arbetssociologiska

aspekterna beaktas i högre grad. En intensiv grundforskning

på detta område synes vara av den allra största vikt. Det torde sannolikt med

tillgängliga resurser vara svårt att redan fr. o. in. nästa budgetår inrätta eu

särskild avdelning för arbetspsykologi och arbetssociologi. Enligt utskottets

uppfattning bör emellertid en sådan avdelning komma till stånd så snart

ske kan. Riksdagen bör i skrivelse till Kungl. Maj:t ge denna uppfattning

till känna.»

dels ock utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 74 år 1966

»3. att riksdagen må i anledning av motionerna 1:699

och II: 861, såvitt gäller viss utbyggnad av institutet, i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört

angående vikten av att en avdelning för arbetspsykologi och

arbetssociologi snarast inrättas vid arbetsmedicinska institutet

;»

2) av herr Kaijser.

ESSELTE AB. STHLM 66

614702

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:185 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av ett arbetsmedicinskt institut m. m. a1 i texten