Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till folkhögskolor jämte i ämnet väckta motioner.
1966-04-26 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1966:75, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till folkhögskolor jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 75 år 1966
]
Nr 75
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag
till folkhögskolor jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkterna D 59, 60 och 64,
s. 329 och 341 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1966) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1966/67 beräkna dels till Bidrag till driften av
folkhögskolor ett förslagsanslag av 37 085 000 kr., dels till Bidrag till arvoden åt
skolläkare vid folkhögskolor ett förslagsanslag av 49 000 kr., dels ock till Bidrag
till byggnadsarbeten vid folkhögskolor ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
I propositionen nr 42 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den It februari 1966, föreslagit
riksdagen att dels godkänna vad i statsrådsprotokollet förordats angående statsbidrag
till folkhögskolor fr. o. m. budgetåret 1967/68, dels till Bidrag till driften
av folkhögskolor för budgetåret 1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 37 085 000 kr., dels till Bidrag till arvoden åt skolläkare vid
folkhögskolor för budgetåret 1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 49 000 kr., dels ock till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor
för budgetåret 1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.
Propositionen
I anslutning till betänkandet »Statsbidrag till folkhögskolor» (Stencil E 1965: 5)
framläggs i propositionen nr 42 förslag om nya regler för statsbidrag till folkhögskolor,
att tillämpas fr. o. m. budgetåret 1967/68. Statsbidrag föreslås utgå
till löner m. m. till lärare och skolledare med 100 % av de faktiska kostnaderna,
till löner åt viss annan personal — s. k. kringpersonal — med, beroende på skolans
storlek, 50—150 % av ett indexbundet bidragsunderlag om 65 000 kr. samt
till pedagogisk utrustning m. m. med 50—150% av ett bidragsunderlag om
13 000 kr. 1 milj. kr. föreslås ställda till skolöverstyrelsens förfogande för anslag
till skolor med särskilda behov av medel för pedagogisk utrustning m. m. Vidare
föreslås att statsbidrag till byggnadsarbeten skall utgå även för inventarier i
elevhem och första uppsättning stadigvarande undervisningsmateriel. Slutligen
föreslås att 10 milj. kr. ställs till Kungl. Maj:ts förfogande för saneringsbidrag
till folkhögskolor, utgående med 2 milj. kr. per år under fem år.
I — Uihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 76
2
Statsutskottets utlåtande nr 75 år 1966
I fråga om budgetåret 1966/67 föreslås i propositionen bl. a. att statsbidrag
fr. o. m. detta budgetår skall utgå till ytterligare en folkhögskola, nämligen Klarälvdalens
folkhögskola. Vid bifall härtill kommer sammanlagt 104 folkhögskolor
att ha statsbidrag.
Motionerna
I förevarande sammanhang har utskottet förehaft följande motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Larjors m.fl. (1:650) och den andra inom andra kammaren av herr Neländer
m.fl. (11:800), i vilka hemställts att riksdagen utöver i propositionen föreslaget
statsbidrag till en ny folkhögskola måtte bevilja anslag till ytterligare en, nämligen
Kjesäters folkhögskola, och att erforderligt anslag 175 000 kr. måtte ställas
till förfogande;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Blomquist och fröken Stenberg (I: 653) samt den andra inom andra kammaren
av herr Nordstrandh m.fl. (11:805), i vilka hemställts att riksdagen måtte fastställa
relationstalet för lärartäthet vid folkhögskola till 2,4;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Nyman m.fl. (1:654) och den andra inom andra kammaren av herr Källstad
m.fl. (11:804), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling av propositionen
nr 42 måtte besluta 1. att bidraget till löner åt s. k. kringpersonal skall
utgå med 80 000 kr. för folkhögskola av normalstorlek (3 400 elevveckor) samt
att bidraget skall utgå med lägst 75 % och högst 150 % av nämnda belopp för
folkhögskolor med lägre resp. högre antal elevveckor, 2. att det s. k. relationstalet
för lärart indelning fastställes till 2,4, 3. att avslå förslaget om en 4-årig försöksverksamhet
med ett lägre relationstal, 4. att fr. o. m. budgetåret 1966/67
utbyta 10 icke ordinarie lärartjänster vid folkhögskola mot lika många ordinarie,
5. att utöver Kungl. Maj:ts förslag om statsbidrag till Klarälvdalens folkhögskola
även bevilja Kjesäters folkhögskola och ledarinstitut statsbidrag fr. o. m.
budgetåret 1966/67, 6. att i anledning av förslagen i punkt 4 och 5 således till
Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1966/67 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 37 347 500 kr.;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Svanström m.fl. (1:655) och den andra inom andra kammaren av herr
Skoglösa m.fl. (11:806), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling av
propositionen nr 42 måtte 1. besluta att bidraget för sanering av folkhögskolornas
ekonomi må utgöra 15 milj. kr. med 3 milj. kr. årligen under fem år, 2. i
skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna vad i motionerna anförts beträffande
inackorderingspriset för elever vid folkhögskolor, 3. i skrivelse till Kungl. Maj:t
ge till känna vad i motionerna anförts beträffande veckoarbetstidens längd, 4. i
skrivelse till Kungl. Maj:t som sin uppfattning framföra, att statsbidraget för
lärarlönekostnaderna bör grunda sig på en lärartäthet motsvarande relationstalet
Statsutskottets utlåtande nr 75 år 1966
3
2, 4, 5. besluta att jämväl Kjesäters folkhögskola tillerkännes statsbidrag fr. o. m.
nästa budgetår och sålunda till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret
1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 37 260 000
kr., samt 6. i övrigt beakta vad i motionerna anförts.
Beträffande motiveringarna för ifrågavarande motionsyrkanden får utskottet
hänvisa till motionerna II: 800, II: 805, II: 804 och II: 806.
Utskottet
Utskottet tillstyrker, att för folkhögskolorna fr. o. m. budgetåret 1967/68 införes
ett nytt statsbidragssystem med den i propositionen angivna principiella
uppläggningen. Vad angår vissa detaljer i förslaget och vissa uttalanden i propositionen
får utskottet anföra följande.
I motionerna I: 655 och II: 806 har beträffande det föreslagna saneringsbidraget
av 10 milj. kr. fördelade på fem år föreslagits en höjning till 15 milj. kr.
Utskottet vill framhålla, att vad i propositionen förordats beträffande saneringsbidraget
överensstämmer med utredningens förslag i denna fråga. Enligt utskottets
mening fmnes inte tillräcklig anledning att nu föreslå någon höjning av
detta bidrag. Ifrågavarande motionsyrkande bör därför inte bifallas av riksdagen.
Beträffande den del av det nya statsbidraget, som är avsedd till avlönande av
s. k. kringpersonal, har i motionerna 1:654 och 11:804 föreslagits förbättringar
på två punkter, nämligen genom höjningar dels från 65 000 till 80 000 kr. av
bidragsunderlaget för en folkhögskola av normalstorlek, dels från 50 till 75 %
av den lägsta bidragsprocent, som skall kunna komma i fråga. För egen del anser
sig utskottet med hänsyn till den väsentliga förändring till det bättre av folkhögskolornas
ekonomiska ställning, som ett genomförande av förslaget i propositionen
kommer att medföra, inte böra förorda bifall till nämnda yrkanden om
ytterligare förbättringar av statsbidraget.
I utredningen har konstaterats, att den schemabundna veckoarbetstiden för
eleverna i folkhögskolorna i många fall är mycket lång och att den bör begränsas.
Departementschefen har anslutit sig till denna uppfattning och uttalat, att
en begränsning kan ses som ett led i strävandena att inom folkhögskolan förverkliga
den för olika skolor gemensamma, viktiga målsättningen att fostra till
goda arbets- och studievanor. Under erinran om att beslutanderätten i frågan
ligger hos Kungl. Maj:t har departementschefen anmält sin avsikt att i annat
sammanhang föreslå en bestämmelse om högsta tillåtna veckotimtal för elev vid
folkhögskola. I motionerna I: 655 och II: 806 har anförts, att det med hänsyn till
folkhögskolans fria ställning är angeläget, att skolan själv får avgöra undervisningens
omfattning. Motionärerna har hemställt, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte ge till känna vad i motionerna anförts i denna fråga.
* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt Nr 75
1
4
Statsutskottets utlåtande nr 75 år 1966
Utskottet vill framhålla, att det nya statsbidragssystemet utformats bl. a. med
sikte på att stimulera det pedagogiska arbetet vid skolorna och att departementschefens
ståndpunkt i fråga om veckoarbetstiden ligger i linje härmed. En
föreskrift om högsta medgivna schemabundna arbetstid för eleverna kommer
enligt utskottets mening knappast att, som motionärerna synes befara, ha någon
negativ effekt. Utskottet finner därför, att sistnämnda motioner såvitt gäller
yrkandet beträffande elevernas arbetstid icke bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Enligt utredningen bör ett nytt system för lärartilldelning införas som grund
för statsbidragsgivningen vid folkhögskolorna. Innebörden av systemet är att
statsbidrag skall utgå med 100 % av de faktiska lärarlönekostnaderna, dock
högst kostnaderna för 2,2 lärartimmar per elev och vecka. Inom ramen för den
lärartilldelning, som detta s. k. relationstal medger, skall undervisningen kunna
organiseras fritt i enlighet med skolledningens pedagogiska bedömningar. I
jämförelse med nuvarande förhållanden med ett relationstal av 2,42 åsyftas
sålunda en viss minskning av lärartillgången men å andra sidan en pedagogiskt
värdefull frihet att variera undervisningens organisation. Den föreslagna minskningen
av lärartätheten skulle enligt utredningen successivt genomföras under
en fyraårsperiod. Departementschefen, som i princip anslutit sig till det nya
systemet, har emellertid icke ansett sig böra föreslå något definitivt ställningstagande
till storleken av relationstalet. I stället föreslås en försöksverksamhet
enligt utredningens uppläggning. Under försökstiden bör avvikelser få ske om
särskilda skäl därtill föreligger.
Som framgår av den föregående redogörelsen för motionerna har flera yrkanden
framställts, som berör det föreslagna systemet för lärartilldelning. I motionerna
1:653 och 11:805 yrkas sålunda, att riksdagen måtte fastställa relationstalet
till 2,4, varvid förutsatts att någon försöksverksamhet med lägre relationstal
ej skall förekomma. Samma yrkande framställs i motionerna 1:654 och
11:804, varjämte avslag yrkas på förslaget om en fyraårig försöksverksamhet
med ett lägre relationstal. I motionerna I: 655 och II: 806 hemställes, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala som sin uppfattning att lärartätheten
bör motsvara relationstalet 2,4.
Utskottet anser sig böra understryka två omständigheter, som framhållits i
propositionen, nämligen dels att lärartätheten i folkhögskolan för närvarande
inte obetydligt överstiger vad man räknat med i det nya gymnasiet, dels att en
sänkning av relationstalet från nuvarande medeltal 2,42 till 2,2 torde kunna
åstadkommas redan genom den föreslagna begränsningen av antalet undervisningstimmar
per vecka för eleverna. Bland annat mot denna bakgrund finner
utskottet departementschefens ståndpunkt innebära resultatet av en lämplig
avvägning av relationstalet. Vid försöksperiodens slut bör vunna erfarenheter
läggas till grund för en förutsättningslös prövning av frågan om lärartilldelningen
vid folkhögskolan. Utskottet ansluter sig alltså till propositionens förslag beträffande
relationstalet och avstyrker nu ifrågavarande yrkanden i motionerna I: 653
och II: 805, I: 654 och II: 804 samt I: 655 och II: 806.
Statsutskottets utlåtande nr 75 år 1966
5
Utredningen har funnit det vara en förutsättning för en sanering av folkhögskolornas
ekonomi, att inackorderingspriserna ligger på en ekonomiskt realistisk
nivå, och har därför föreslagit att som villkor för statsbidrag skall gälla, att visst
lägsta inackorderingspris uttas av eleverna. Departementschefen, som i sakfrågan
delar utredningens uppfattning, har dock icke ansett sig böra tillstyrka förslag
om ett lägsta inackorderingspris som statsbidragsvillkor. Den av utredningen
önskade effekten bör, enligt departementschefen, i stället uppnås genom rekommendationer
och samråd mellan tillsynsmyndigheten och huvudmännen. I motionerna
I: 655 och II: 806 har uttalats farhagor för att detta kommer att medföra
en alltför stor inskränkning i de enskilda skolornas handlingsfrihet. Enligt
utskottets mening bör den omständigheten att överläggningar och samråd förutsatts
äga rum inte uppfattas som någon inskränkning i skolornas rätt att
slutligt fastställa inackorderingsprisernas storlek. Utskottet finner därför, att
motionerna 1:655 och 11:806 i denna del inte bör föranleda nagon åtgärd från
riksdagen.
Utöver vad som framgår av det föregående har utskottet inte funnit anledning
till särskilda uttalanden i anledning av det föreslagna nya statsbidragssystemet.
Beträffande nästa budgetår har medel beräknats för ökning av antalet statsunderstödda
folkhögskolor med en. Av propositionen framgår att den skola som
ansetts böra tillkomma är Klarälvdalens folkhögskola, som startade sin verksamhet
arbetsåret 1962/63. Däremot har inte tillstyrkts av skolöverstyrelsen framlagt
förslag, att även Kjesäters folkhögskola i Vingåker, som startade sin verksamhet
arbetsåret 1964/65, skall erhålla statsbidrag nästa budgetår. I propositionen
konstateras, att de senaste årens debatt angående folkhögskolans ställning
och uppgifter mynnat ut i den uppfattningen, att denna skolform även framgent
har viktiga uppgifter att fylla. Samtidigt betonas behovet av anpassning till
fortskridande förändringar i utbildningsväsendet och till nya strömningar i människornas
bildningssträvanden. Mot bakgrunden härav är det enligt utskottets
mening motiverat att iakttaga återhållsamhet, när det gäller upprättandet av
nya folkhögskolor och utökning av antalet statsbidragsberättigade sådana skolor.
Utskottet finner sig med hänsyn härtill inte böra tillstyrka en ökning av antalet
statsunderstödda folkhögskolor fr. o.m. nästa budgetår utöver vad Kungl.
Maj :t föreslagit. Härav följer att utskottet inte ansett sig böra tillstyrka bifall
till de i motionerna I: 650 och II: 800, I: 654 och II: 804 samt I: 655 och II: 806
framförda yrkandena om statsbidrag även till Kjesäters folkhögskola. Utskottet
förutsätter emellertid att Kungl. Maj:t vid sin avvägning av antalet statsunderstödda
folkhögskolor fr. o. in. budgetåret 1967/68 kommer att ha sin uppmärksamhet
riktad på den särskilt betydelsefulla verksamhet som bedrivs vid sistnämnda
folkhögskola.
Skolöverstyrelsen har i sin begäran om anslag för nästa budgetår föreslagit
anvisande av medel till utbyte av 40 icke-ordinarie lärartjänster mot lika många
ordinarie. Detta förslag har av Kungl. Maj:t icke framlagts för riksdagen. I
motionerna 1:654 och 11:804 har yrkats dylikt utbyte av 10 icke-ordinarie
6
Statsutskottets utlåtande nr 75 år 1966
tjänster. Mot bakgrund bland annat av vad i det föregående anförts angående
lärartilldelningen vid folkhögskolorna anser sig utskottet inte böra förorda bifall
till ifrågavarande motionsyrkande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
1. att motionerna 1:655 och 11:806, i vad de avser saneringsbidraget,
icke må bifallas av riksdagen;
2. att motionerna 1:654 och 11:804, i vad de avser statsbidrag
till löner åt s. k. kringpersonal, icke må bifallas av riksdagen;
3.
att motionerna I: 655 och II: 806, i vad de avser veckoarbetstidens
längd, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
4. att motionerna I: 653 och II: 805, I: 654 och II: 804 samt
1:655 och 11:806, sistnämnda fyra motioner i vad de avser
relationstalet för lärartäthet vid folkhögskolor, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
5. att motionerna I: 655 och II: 806, i vad de avser inackorderingspriset
för elever vid folkhögskolor, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
6. att riksdagen må godkänna vad i statsrådsprotokollet
förordats angående statsbidrag till folkhögskolor fr. o. m. budgetåret
1967/68;
7. att motionerna I: 650 och II: 800, I: 654 och II: 804 samt
I: 655 och II: 806, samtliga motioner i vad de avser statsbidrag
till Kjesäters folkhögskola, icke må bifallas av riksdagen;
8. att motionerna 1:654 och 11:804, i vad de avser utbyte
av tio icke-ordinarie lärartjänster mot ordinarie sådana tjänster,
icke må bifallas av riksdagen;
9. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 650 och II: 800, I: 654
och II: 804 samt I: 655 och II: 806, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga, till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret
1966/67 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 37 085 000 kr.;
10. att riksdagen ma till Bidrag till arvoden åt skolläkare
vid folkhögskolor för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 49 000 kr.;
11. att riksdagen må till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor
för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
Stockholm den 26 april 1966
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Statsutskottets utlåtande nr 75 år 1966
7
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Birger Andersson, Fritz
Persson, Per Jacobsson, Virgin, Svensson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson,
Herbert Larsson, Dahlén, Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson, Nyman och
Wallmark; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olof ström, Blidfors,
Mellqvist, Bergman, Turesson, fröken Olsson, herrar Nihlfors, Gustafsson i
Uddevalla, Fagerlund, Antonsson, Mattsson, Källstad, Jönsson i Arlöv och Tobé.
Reservationer
1) av herrar Per Jacobsson, Dahlén, Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Nihlfors, Antonsson, Mattsson, Källstad och Tobé, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 4, som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »riksdagens åtgärd», bort ha följande lydelse:
»Enligt nu gällande ordning finnes icke någon angiven maximilängd i vad
avser veckoarbetstiden vid folkhögskolor. Det ankommer på skolan att själv
fastställa elevernas undervisningstid. Enligt utskottets uppfattning har erfarenheterna
av denna ordning varit positiva. Med hänsyn till detta och till önskvärdheten
att bibehålla folkhögskolans fria ställning, finner utskottet icke anledning
ansluta sig till departementschefens uppfattning att i folkhögskolestadgan
bör införas en bestämmelse om det högsta veckotimtalet för elev vid folkhögskola.
Utskottet vill även erinra om risken för att den omfattande undervisning
i praktiska och estetiska ämnen, som nu bedrives vid folkhögskolorna, genom
den föreslagna maximeringen av undervisningstiden i väsentlig utsträckning
måste reduceras. I anslutning till vad som yrkats i motionerna I: 655 och II: 806
förordar utskottet, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad
utskottet anfört beträffande veckoarbetstidens längd.»
dels ock att utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:
»3. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 655 och
11:806, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet anfört i fråga om veckoarbetstidens
längd;»
2) av herrar Per Jacobsson, Virgin, Dahlén, Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Wallmark, Bohman, Turesson, Nihlfors, Antonsson, Mattsson,
Källstad och Tobé, vilka ansett
dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 4, som börjar med »Enligt
utredningen» och slutar med »och II: 806», bort ha följande lydelse:
»Departementschefen föreslår, att i stället för nuvarande regler Om klass- och
gruppindelning ett nytt system införes för lärartilldelning som grund för stats
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 75 år 1966
bidragsgivningen vid folkhögskolorna. Innebörden av systemet är att statsbidrag
skall utgå med 100% av de faktiska lärarlönekostnaderna, dock högst
kostnaderna för 2,2 lärartimmar per elev och vecka. Vidare föreslås en fyraårig
försöksverksamhet som successivt skall leda till det nya relationstalet.
Nuvarande relationstal utgör 2,42. Kungl. Maj:t föreslår således en sänkning
av relationstalet i syfte att minska lärartätheten vid folkhögskolorna, vilken enligt
propositionen inte obetydligt överstiger den lärartäthet som beräknats för
det framtida gymnasiet.
Utskottet anser, att jämförelsen med beräknad lärartäthet vid det framtida
gymnasiet inte är relevant i sammanhanget. Arbetssättet är inte likartat i de
båda skolformerna. Folkhögskolans frihet i kursuppläggning och arbetsformer
har ingen motsvarighet i det nya gymnasiet.
Utskottet anser emellertid även andra skäl tala för ett högre relationstal än
det föreslagna 2,2. Folkhögskolorna har en mer heterogen elevkår än övriga skolformer.
Härigenom uppstår behov av fler lärartimmar för att en ur pedagogisk
synpunkt tillfredsställande undervisning skall kunna bedrivas. Likaså kräver
internatformen särskild arbetsinsats av lärarna. Vidare är inslaget av praktiska
och estetiska kurser stort vid skolorna. Dessa kurser är mer lärarkrävande än
andra. Även elevernas studieambition motiverar ett relationstal, som ej alltför
mycket avviker från det nuvarande. En sänkning av relationstalet till den nivå
Kungl. Maj:t föreslår skulle för övrigt innebära en minskning av antalet lärare
som motsvarar ca 100 heltidstjänster. Av skäl som ovan redovisats kan utskottet
inte tillstyrka en så kraftig reducering av antalet lärare vid folkhögskolorna.
Utskottet vill i stället förorda, att en fyraårig försöksverksamhet, som leder till
relationstalet 2,3, prövas och att man först sedan erfarenhet vunnits härav tar
slutlig ställning till relationstalet.»
dels att utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:
»4. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 653 och
11:805, 1:654 och 11:804 samt 1:655 och 11:806, sistnämnda
fyra motioner såvitt nu är i fråga, besluta om en fyraårig försöksverksamhet
som leder till relationstalet 2,3 för beräkning
av statsbidraget till lärarlöner vid folkhögskolor;»
dels ock att utskottets hemställan under 6. — under förutsättning av bifall till
reservationen beträffande hemställan under 4. — bort ha följande lydelse:
»6. att riksdagen må — med den ändring som föranledes av
vad utskottet anfört — godkänna vad i statsrådsprotokollet
förordats angående statsbidrag till folkhögskolor fr. o. m. budgetåret
1967/68;»
3) av herrar Per Jacobsson, Dahlén, Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Nihlfors, Antonsson, Mattsson, Källstad och Tobé, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 5 börjar med »Skolöversty
-
Statsutskottets utlåtande nr 75 år 1966 9
relsen har» och på s. 6 slutar med »ifrågavarande motionsyrkande», bort ersättas
med text av följande lydelse:
»Utskottet anser den nuvarande fördelningen på ordinarie och icke-ordinarie
lärare vid folkhögskolorna vara otillfredsställande. F. n. tjänstgör vid folkhögskolorna
267 icke ordinarie mot 347 ordinarie ämneslärare. Skolöverstyrelsen
har begärt bidrag för utbyte av 40 sådana icke-ordinarie tjänster mot lika många
ordinarie. Departementschefen har icke kunnat biträda förslaget.
För att bereda de många nya skolor, som under senare år beviljats statsbidrag,
möjlighet att tillsätta kvalificerade lärarkrafter tillstyrker utskottet det i motionerna
I: 654 och II: 804 framförda yrkandet om utbyte av 10 icke-ordinarie lärartjänster
vid folkhögskolorna mot lika många ordinarie.»
dels att utskottets hemställan under 8. bort ha följande lydelse:
»8. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 654 och
11:804, såvitt nu är i fråga, besluta att fr. o. m. budgetåret
1966/67 tio icke-ordinarie lärartjänster må utbytas mot lika
många ordinarie sådana tjänster;»
dels ock att utskottets hemställan under 9. — under förutsättning av bifall till
reservationen beträffande hemställan under 8. — bort ha följande lydelse:
»9. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 654 och II: 804 ävensom med avslag å motionerna
I: 650 och II: 800 samt I: 655 och II: 806, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till driften av folkhögskolor
för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 37 172 000 kr.;»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1966:186 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av ett arbetsmedicinskt institut m. m. a1 i texten