Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till folkhögskolor jämte i ämnet väckta motioner.

1966-04-26 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:75, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till folkhögskolor jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 75 år 1966

]

Nr 75

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag

till folkhögskolor jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkterna D 59, 60 och 64,

s. 329 och 341 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1966) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1966/67 beräkna dels till Bidrag till driften av

folkhögskolor ett förslagsanslag av 37 085 000 kr., dels till Bidrag till arvoden åt

skolläkare vid folkhögskolor ett förslagsanslag av 49 000 kr., dels ock till Bidrag

till byggnadsarbeten vid folkhögskolor ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

I propositionen nr 42 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den It februari 1966, föreslagit

riksdagen att dels godkänna vad i statsrådsprotokollet förordats angående statsbidrag

till folkhögskolor fr. o. m. budgetåret 1967/68, dels till Bidrag till driften

av folkhögskolor för budgetåret 1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 37 085 000 kr., dels till Bidrag till arvoden åt skolläkare vid

folkhögskolor för budgetåret 1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 49 000 kr., dels ock till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor

för budgetåret 1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 000 kr.

Propositionen

I anslutning till betänkandet »Statsbidrag till folkhögskolor» (Stencil E 1965: 5)

framläggs i propositionen nr 42 förslag om nya regler för statsbidrag till folkhögskolor,

att tillämpas fr. o. m. budgetåret 1967/68. Statsbidrag föreslås utgå

till löner m. m. till lärare och skolledare med 100 % av de faktiska kostnaderna,

till löner åt viss annan personal — s. k. kringpersonal — med, beroende på skolans

storlek, 50—150 % av ett indexbundet bidragsunderlag om 65 000 kr. samt

till pedagogisk utrustning m. m. med 50—150% av ett bidragsunderlag om

13 000 kr. 1 milj. kr. föreslås ställda till skolöverstyrelsens förfogande för anslag

till skolor med särskilda behov av medel för pedagogisk utrustning m. m. Vidare

föreslås att statsbidrag till byggnadsarbeten skall utgå även för inventarier i

elevhem och första uppsättning stadigvarande undervisningsmateriel. Slutligen

föreslås att 10 milj. kr. ställs till Kungl. Maj:ts förfogande för saneringsbidrag

till folkhögskolor, utgående med 2 milj. kr. per år under fem år.

I — Uihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 76

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 75 år 1966

I fråga om budgetåret 1966/67 föreslås i propositionen bl. a. att statsbidrag

fr. o. m. detta budgetår skall utgå till ytterligare en folkhögskola, nämligen Klarälvdalens

folkhögskola. Vid bifall härtill kommer sammanlagt 104 folkhögskolor

att ha statsbidrag.

Motionerna

I förevarande sammanhang har utskottet förehaft följande motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Larjors m.fl. (1:650) och den andra inom andra kammaren av herr Neländer

m.fl. (11:800), i vilka hemställts att riksdagen utöver i propositionen föreslaget

statsbidrag till en ny folkhögskola måtte bevilja anslag till ytterligare en, nämligen

Kjesäters folkhögskola, och att erforderligt anslag 175 000 kr. måtte ställas

till förfogande;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Blomquist och fröken Stenberg (I: 653) samt den andra inom andra kammaren

av herr Nordstrandh m.fl. (11:805), i vilka hemställts att riksdagen måtte fastställa

relationstalet för lärartäthet vid folkhögskola till 2,4;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Nyman m.fl. (1:654) och den andra inom andra kammaren av herr Källstad

m.fl. (11:804), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling av propositionen

nr 42 måtte besluta 1. att bidraget till löner åt s. k. kringpersonal skall

utgå med 80 000 kr. för folkhögskola av normalstorlek (3 400 elevveckor) samt

att bidraget skall utgå med lägst 75 % och högst 150 % av nämnda belopp för

folkhögskolor med lägre resp. högre antal elevveckor, 2. att det s. k. relationstalet

för lärart indelning fastställes till 2,4, 3. att avslå förslaget om en 4-årig försöksverksamhet

med ett lägre relationstal, 4. att fr. o. m. budgetåret 1966/67

utbyta 10 icke ordinarie lärartjänster vid folkhögskola mot lika många ordinarie,

5. att utöver Kungl. Maj:ts förslag om statsbidrag till Klarälvdalens folkhögskola

även bevilja Kjesäters folkhögskola och ledarinstitut statsbidrag fr. o. m.

budgetåret 1966/67, 6. att i anledning av förslagen i punkt 4 och 5 således till

Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1966/67 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 37 347 500 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Svanström m.fl. (1:655) och den andra inom andra kammaren av herr

Skoglösa m.fl. (11:806), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling av

propositionen nr 42 måtte 1. besluta att bidraget för sanering av folkhögskolornas

ekonomi må utgöra 15 milj. kr. med 3 milj. kr. årligen under fem år, 2. i

skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna vad i motionerna anförts beträffande

inackorderingspriset för elever vid folkhögskolor, 3. i skrivelse till Kungl. Maj:t

ge till känna vad i motionerna anförts beträffande veckoarbetstidens längd, 4. i

skrivelse till Kungl. Maj:t som sin uppfattning framföra, att statsbidraget för

lärarlönekostnaderna bör grunda sig på en lärartäthet motsvarande relationstalet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 75 år 1966

3

2, 4, 5. besluta att jämväl Kjesäters folkhögskola tillerkännes statsbidrag fr. o. m.

nästa budgetår och sålunda till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret

1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 37 260 000

kr., samt 6. i övrigt beakta vad i motionerna anförts.

Beträffande motiveringarna för ifrågavarande motionsyrkanden får utskottet

hänvisa till motionerna II: 800, II: 805, II: 804 och II: 806.

Utskottet

Utskottet tillstyrker, att för folkhögskolorna fr. o. m. budgetåret 1967/68 införes

ett nytt statsbidragssystem med den i propositionen angivna principiella

uppläggningen. Vad angår vissa detaljer i förslaget och vissa uttalanden i propositionen

får utskottet anföra följande.

I motionerna I: 655 och II: 806 har beträffande det föreslagna saneringsbidraget

av 10 milj. kr. fördelade på fem år föreslagits en höjning till 15 milj. kr.

Utskottet vill framhålla, att vad i propositionen förordats beträffande saneringsbidraget

överensstämmer med utredningens förslag i denna fråga. Enligt utskottets

mening fmnes inte tillräcklig anledning att nu föreslå någon höjning av

detta bidrag. Ifrågavarande motionsyrkande bör därför inte bifallas av riksdagen.

Beträffande den del av det nya statsbidraget, som är avsedd till avlönande av

s. k. kringpersonal, har i motionerna 1:654 och 11:804 föreslagits förbättringar

på två punkter, nämligen genom höjningar dels från 65 000 till 80 000 kr. av

bidragsunderlaget för en folkhögskola av normalstorlek, dels från 50 till 75 %

av den lägsta bidragsprocent, som skall kunna komma i fråga. För egen del anser

sig utskottet med hänsyn till den väsentliga förändring till det bättre av folkhögskolornas

ekonomiska ställning, som ett genomförande av förslaget i propositionen

kommer att medföra, inte böra förorda bifall till nämnda yrkanden om

ytterligare förbättringar av statsbidraget.

I utredningen har konstaterats, att den schemabundna veckoarbetstiden för

eleverna i folkhögskolorna i många fall är mycket lång och att den bör begränsas.

Departementschefen har anslutit sig till denna uppfattning och uttalat, att

en begränsning kan ses som ett led i strävandena att inom folkhögskolan förverkliga

den för olika skolor gemensamma, viktiga målsättningen att fostra till

goda arbets- och studievanor. Under erinran om att beslutanderätten i frågan

ligger hos Kungl. Maj:t har departementschefen anmält sin avsikt att i annat

sammanhang föreslå en bestämmelse om högsta tillåtna veckotimtal för elev vid

folkhögskola. I motionerna I: 655 och II: 806 har anförts, att det med hänsyn till

folkhögskolans fria ställning är angeläget, att skolan själv får avgöra undervisningens

omfattning. Motionärerna har hemställt, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte ge till känna vad i motionerna anförts i denna fråga.

* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt Nr 75

1

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 75 år 1966

Utskottet vill framhålla, att det nya statsbidragssystemet utformats bl. a. med

sikte på att stimulera det pedagogiska arbetet vid skolorna och att departementschefens

ståndpunkt i fråga om veckoarbetstiden ligger i linje härmed. En

föreskrift om högsta medgivna schemabundna arbetstid för eleverna kommer

enligt utskottets mening knappast att, som motionärerna synes befara, ha någon

negativ effekt. Utskottet finner därför, att sistnämnda motioner såvitt gäller

yrkandet beträffande elevernas arbetstid icke bör föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Enligt utredningen bör ett nytt system för lärartilldelning införas som grund

för statsbidragsgivningen vid folkhögskolorna. Innebörden av systemet är att

statsbidrag skall utgå med 100 % av de faktiska lärarlönekostnaderna, dock

högst kostnaderna för 2,2 lärartimmar per elev och vecka. Inom ramen för den

lärartilldelning, som detta s. k. relationstal medger, skall undervisningen kunna

organiseras fritt i enlighet med skolledningens pedagogiska bedömningar. I

jämförelse med nuvarande förhållanden med ett relationstal av 2,42 åsyftas

sålunda en viss minskning av lärartillgången men å andra sidan en pedagogiskt

värdefull frihet att variera undervisningens organisation. Den föreslagna minskningen

av lärartätheten skulle enligt utredningen successivt genomföras under

en fyraårsperiod. Departementschefen, som i princip anslutit sig till det nya

systemet, har emellertid icke ansett sig böra föreslå något definitivt ställningstagande

till storleken av relationstalet. I stället föreslås en försöksverksamhet

enligt utredningens uppläggning. Under försökstiden bör avvikelser få ske om

särskilda skäl därtill föreligger.

Som framgår av den föregående redogörelsen för motionerna har flera yrkanden

framställts, som berör det föreslagna systemet för lärartilldelning. I motionerna

1:653 och 11:805 yrkas sålunda, att riksdagen måtte fastställa relationstalet

till 2,4, varvid förutsatts att någon försöksverksamhet med lägre relationstal

ej skall förekomma. Samma yrkande framställs i motionerna 1:654 och

11:804, varjämte avslag yrkas på förslaget om en fyraårig försöksverksamhet

med ett lägre relationstal. I motionerna I: 655 och II: 806 hemställes, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala som sin uppfattning att lärartätheten

bör motsvara relationstalet 2,4.

Utskottet anser sig böra understryka två omständigheter, som framhållits i

propositionen, nämligen dels att lärartätheten i folkhögskolan för närvarande

inte obetydligt överstiger vad man räknat med i det nya gymnasiet, dels att en

sänkning av relationstalet från nuvarande medeltal 2,42 till 2,2 torde kunna

åstadkommas redan genom den föreslagna begränsningen av antalet undervisningstimmar

per vecka för eleverna. Bland annat mot denna bakgrund finner

utskottet departementschefens ståndpunkt innebära resultatet av en lämplig

avvägning av relationstalet. Vid försöksperiodens slut bör vunna erfarenheter

läggas till grund för en förutsättningslös prövning av frågan om lärartilldelningen

vid folkhögskolan. Utskottet ansluter sig alltså till propositionens förslag beträffande

relationstalet och avstyrker nu ifrågavarande yrkanden i motionerna I: 653

och II: 805, I: 654 och II: 804 samt I: 655 och II: 806.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 75 år 1966

5

Utredningen har funnit det vara en förutsättning för en sanering av folkhögskolornas

ekonomi, att inackorderingspriserna ligger på en ekonomiskt realistisk

nivå, och har därför föreslagit att som villkor för statsbidrag skall gälla, att visst

lägsta inackorderingspris uttas av eleverna. Departementschefen, som i sakfrågan

delar utredningens uppfattning, har dock icke ansett sig böra tillstyrka förslag

om ett lägsta inackorderingspris som statsbidragsvillkor. Den av utredningen

önskade effekten bör, enligt departementschefen, i stället uppnås genom rekommendationer

och samråd mellan tillsynsmyndigheten och huvudmännen. I motionerna

I: 655 och II: 806 har uttalats farhagor för att detta kommer att medföra

en alltför stor inskränkning i de enskilda skolornas handlingsfrihet. Enligt

utskottets mening bör den omständigheten att överläggningar och samråd förutsatts

äga rum inte uppfattas som någon inskränkning i skolornas rätt att

slutligt fastställa inackorderingsprisernas storlek. Utskottet finner därför, att

motionerna 1:655 och 11:806 i denna del inte bör föranleda nagon åtgärd från

riksdagen.

Utöver vad som framgår av det föregående har utskottet inte funnit anledning

till särskilda uttalanden i anledning av det föreslagna nya statsbidragssystemet.

Beträffande nästa budgetår har medel beräknats för ökning av antalet statsunderstödda

folkhögskolor med en. Av propositionen framgår att den skola som

ansetts böra tillkomma är Klarälvdalens folkhögskola, som startade sin verksamhet

arbetsåret 1962/63. Däremot har inte tillstyrkts av skolöverstyrelsen framlagt

förslag, att även Kjesäters folkhögskola i Vingåker, som startade sin verksamhet

arbetsåret 1964/65, skall erhålla statsbidrag nästa budgetår. I propositionen

konstateras, att de senaste årens debatt angående folkhögskolans ställning

och uppgifter mynnat ut i den uppfattningen, att denna skolform även framgent

har viktiga uppgifter att fylla. Samtidigt betonas behovet av anpassning till

fortskridande förändringar i utbildningsväsendet och till nya strömningar i människornas

bildningssträvanden. Mot bakgrunden härav är det enligt utskottets

mening motiverat att iakttaga återhållsamhet, när det gäller upprättandet av

nya folkhögskolor och utökning av antalet statsbidragsberättigade sådana skolor.

Utskottet finner sig med hänsyn härtill inte böra tillstyrka en ökning av antalet

statsunderstödda folkhögskolor fr. o.m. nästa budgetår utöver vad Kungl.

Maj :t föreslagit. Härav följer att utskottet inte ansett sig böra tillstyrka bifall

till de i motionerna I: 650 och II: 800, I: 654 och II: 804 samt I: 655 och II: 806

framförda yrkandena om statsbidrag även till Kjesäters folkhögskola. Utskottet

förutsätter emellertid att Kungl. Maj:t vid sin avvägning av antalet statsunderstödda

folkhögskolor fr. o. in. budgetåret 1967/68 kommer att ha sin uppmärksamhet

riktad på den särskilt betydelsefulla verksamhet som bedrivs vid sistnämnda

folkhögskola.

Skolöverstyrelsen har i sin begäran om anslag för nästa budgetår föreslagit

anvisande av medel till utbyte av 40 icke-ordinarie lärartjänster mot lika många

ordinarie. Detta förslag har av Kungl. Maj:t icke framlagts för riksdagen. I

motionerna 1:654 och 11:804 har yrkats dylikt utbyte av 10 icke-ordinarie

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 75 år 1966

tjänster. Mot bakgrund bland annat av vad i det föregående anförts angående

lärartilldelningen vid folkhögskolorna anser sig utskottet inte böra förorda bifall

till ifrågavarande motionsyrkande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

1. att motionerna 1:655 och 11:806, i vad de avser saneringsbidraget,

icke må bifallas av riksdagen;

2. att motionerna 1:654 och 11:804, i vad de avser statsbidrag

till löner åt s. k. kringpersonal, icke må bifallas av riksdagen;
3.

att motionerna I: 655 och II: 806, i vad de avser veckoarbetstidens

längd, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

4. att motionerna I: 653 och II: 805, I: 654 och II: 804 samt

1:655 och 11:806, sistnämnda fyra motioner i vad de avser

relationstalet för lärartäthet vid folkhögskolor, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

5. att motionerna I: 655 och II: 806, i vad de avser inackorderingspriset

för elever vid folkhögskolor, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

6. att riksdagen må godkänna vad i statsrådsprotokollet

förordats angående statsbidrag till folkhögskolor fr. o. m. budgetåret

1967/68;

7. att motionerna I: 650 och II: 800, I: 654 och II: 804 samt

I: 655 och II: 806, samtliga motioner i vad de avser statsbidrag

till Kjesäters folkhögskola, icke må bifallas av riksdagen;

8. att motionerna 1:654 och 11:804, i vad de avser utbyte

av tio icke-ordinarie lärartjänster mot ordinarie sådana tjänster,

icke må bifallas av riksdagen;

9. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 650 och II: 800, I: 654

och II: 804 samt I: 655 och II: 806, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret

1966/67 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 37 085 000 kr.;

10. att riksdagen ma till Bidrag till arvoden åt skolläkare

vid folkhögskolor för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under

åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 49 000 kr.;

11. att riksdagen må till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor

för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

Stockholm den 26 april 1966

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 75 år 1966

7

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Birger Andersson, Fritz

Persson, Per Jacobsson, Virgin, Svensson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson,

Herbert Larsson, Dahlén, Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson, Nyman och

Wallmark; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olof ström, Blidfors,

Mellqvist, Bergman, Turesson, fröken Olsson, herrar Nihlfors, Gustafsson i

Uddevalla, Fagerlund, Antonsson, Mattsson, Källstad, Jönsson i Arlöv och Tobé.

Reservationer

1) av herrar Per Jacobsson, Dahlén, Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,

Nyman, Nihlfors, Antonsson, Mattsson, Källstad och Tobé, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 4, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »riksdagens åtgärd», bort ha följande lydelse:

»Enligt nu gällande ordning finnes icke någon angiven maximilängd i vad

avser veckoarbetstiden vid folkhögskolor. Det ankommer på skolan att själv

fastställa elevernas undervisningstid. Enligt utskottets uppfattning har erfarenheterna

av denna ordning varit positiva. Med hänsyn till detta och till önskvärdheten

att bibehålla folkhögskolans fria ställning, finner utskottet icke anledning

ansluta sig till departementschefens uppfattning att i folkhögskolestadgan

bör införas en bestämmelse om det högsta veckotimtalet för elev vid folkhögskola.

Utskottet vill även erinra om risken för att den omfattande undervisning

i praktiska och estetiska ämnen, som nu bedrives vid folkhögskolorna, genom

den föreslagna maximeringen av undervisningstiden i väsentlig utsträckning

måste reduceras. I anslutning till vad som yrkats i motionerna I: 655 och II: 806

förordar utskottet, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad

utskottet anfört beträffande veckoarbetstidens längd.»

dels ock att utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 655 och

11:806, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört i fråga om veckoarbetstidens

längd;»

2) av herrar Per Jacobsson, Virgin, Dahlén, Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,

Nyman, Wallmark, Bohman, Turesson, Nihlfors, Antonsson, Mattsson,

Källstad och Tobé, vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 4, som börjar med »Enligt

utredningen» och slutar med »och II: 806», bort ha följande lydelse:

»Departementschefen föreslår, att i stället för nuvarande regler Om klass- och

gruppindelning ett nytt system införes för lärartilldelning som grund för stats
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 75 år 1966

bidragsgivningen vid folkhögskolorna. Innebörden av systemet är att statsbidrag

skall utgå med 100% av de faktiska lärarlönekostnaderna, dock högst

kostnaderna för 2,2 lärartimmar per elev och vecka. Vidare föreslås en fyraårig

försöksverksamhet som successivt skall leda till det nya relationstalet.

Nuvarande relationstal utgör 2,42. Kungl. Maj:t föreslår således en sänkning

av relationstalet i syfte att minska lärartätheten vid folkhögskolorna, vilken enligt

propositionen inte obetydligt överstiger den lärartäthet som beräknats för

det framtida gymnasiet.

Utskottet anser, att jämförelsen med beräknad lärartäthet vid det framtida

gymnasiet inte är relevant i sammanhanget. Arbetssättet är inte likartat i de

båda skolformerna. Folkhögskolans frihet i kursuppläggning och arbetsformer

har ingen motsvarighet i det nya gymnasiet.

Utskottet anser emellertid även andra skäl tala för ett högre relationstal än

det föreslagna 2,2. Folkhögskolorna har en mer heterogen elevkår än övriga skolformer.

Härigenom uppstår behov av fler lärartimmar för att en ur pedagogisk

synpunkt tillfredsställande undervisning skall kunna bedrivas. Likaså kräver

internatformen särskild arbetsinsats av lärarna. Vidare är inslaget av praktiska

och estetiska kurser stort vid skolorna. Dessa kurser är mer lärarkrävande än

andra. Även elevernas studieambition motiverar ett relationstal, som ej alltför

mycket avviker från det nuvarande. En sänkning av relationstalet till den nivå

Kungl. Maj:t föreslår skulle för övrigt innebära en minskning av antalet lärare

som motsvarar ca 100 heltidstjänster. Av skäl som ovan redovisats kan utskottet

inte tillstyrka en så kraftig reducering av antalet lärare vid folkhögskolorna.

Utskottet vill i stället förorda, att en fyraårig försöksverksamhet, som leder till

relationstalet 2,3, prövas och att man först sedan erfarenhet vunnits härav tar

slutlig ställning till relationstalet.»

dels att utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:

»4. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 653 och

11:805, 1:654 och 11:804 samt 1:655 och 11:806, sistnämnda

fyra motioner såvitt nu är i fråga, besluta om en fyraårig försöksverksamhet

som leder till relationstalet 2,3 för beräkning

av statsbidraget till lärarlöner vid folkhögskolor;»

dels ock att utskottets hemställan under 6. — under förutsättning av bifall till

reservationen beträffande hemställan under 4. — bort ha följande lydelse:

»6. att riksdagen må — med den ändring som föranledes av

vad utskottet anfört — godkänna vad i statsrådsprotokollet

förordats angående statsbidrag till folkhögskolor fr. o. m. budgetåret

1967/68;»

3) av herrar Per Jacobsson, Dahlén, Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,

Nyman, Nihlfors, Antonsson, Mattsson, Källstad och Tobé, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 5 börjar med »Skolöversty
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 75 år 1966 9

relsen har» och på s. 6 slutar med »ifrågavarande motionsyrkande», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Utskottet anser den nuvarande fördelningen på ordinarie och icke-ordinarie

lärare vid folkhögskolorna vara otillfredsställande. F. n. tjänstgör vid folkhögskolorna

267 icke ordinarie mot 347 ordinarie ämneslärare. Skolöverstyrelsen

har begärt bidrag för utbyte av 40 sådana icke-ordinarie tjänster mot lika många

ordinarie. Departementschefen har icke kunnat biträda förslaget.

För att bereda de många nya skolor, som under senare år beviljats statsbidrag,

möjlighet att tillsätta kvalificerade lärarkrafter tillstyrker utskottet det i motionerna

I: 654 och II: 804 framförda yrkandet om utbyte av 10 icke-ordinarie lärartjänster

vid folkhögskolorna mot lika många ordinarie.»

dels att utskottets hemställan under 8. bort ha följande lydelse:

»8. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 654 och

11:804, såvitt nu är i fråga, besluta att fr. o. m. budgetåret

1966/67 tio icke-ordinarie lärartjänster må utbytas mot lika

många ordinarie sådana tjänster;»

dels ock att utskottets hemställan under 9. — under förutsättning av bifall till

reservationen beträffande hemställan under 8. — bort ha följande lydelse:

»9. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 654 och II: 804 ävensom med avslag å motionerna

I: 650 och II: 800 samt I: 655 och II: 806, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till driften av folkhögskolor

för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 37 172 000 kr.;»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:186 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av ett arbetsmedicinskt institut m. m. a1 i texten