Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisation av en för krigsmakten gemensam intendenturkår m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1966-04-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:89, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisation av en för krigsmakten gemensam intendenturkår m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1966

1

Nr 89

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

organisation av en för krigsmakten gemensam intendenturkår

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I propositionen nr 109 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 11 mars 1966,

föreslagit riksdagen att dels godkänna de riktlinjer som enligt statsrådsprotokollet

förordats för organisation m. m. av en för krigsmakten gemensam

intendenturkår, dels godkänna att för intendenturkåren avses tjänster

enligt vad departementschefen förordat, dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t

att vidta de övergångsåtgärder som betingas av de framlagda förslagen.

Propositionen

I syfte att rationalisera intendenturtjänsten inom krigsmakten föreslås

i propositionen bl. a. att en för krigsmakten gemensam intendenturkår inrättas

fr.o.m. den 1 oktober 1966. Kåren som avses ersätta nuvarande arméns

intendenturkår, marinintendenturkåren och flygvapnets officerare i intendenturbefattning

föreslås omfatta regementsofficerare och kaptener på aktiv

stat. Förslaget beräknas medföra en årlig kostnadsminskning med 0,2 milj.

kr.

Beträffande den närmare innebörden av propositionsförslaget får utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet, s. 2—36.

Motioner

I tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Strandberg och Lundberg (I: 715) och den andra inom andra kammaren

av herr Björkman m. fl. (11:882), har hemställts att riksdagen i

anledning av proposition nr 109 måtte, med avslag på Kungl. Maj :ts förslag

rörande rekryteringsgrunderna för intendenturofficerskåren, i skrivelse till

Kungl. Maj :t uttala, att grundrekrytering bör ske på sätt förordats av 1960

års intendenturförvaltningsutredning samt att möjligheterna till viss vidarerekrytering

i enlighet med vad i motionerna anförts bör undersökas.

Beträffande motiveringarna för motionsyrkandena får utskottet hänvisa

till motionen I: 715.

1—8416 66 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 89

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1966

Utskottet

Förevarande proposition är grundad på ett av intendenturförvaltningsutredningen

avgivet förslag till organisation av en för försvaret gemensam

intendenturkår. I samband med remissbehandlingen härav har militära

tjänstgöringsåldersutredningen framlagt ett alternativt förslag till organisation

av en gemensam intendenturkår.

Rörande behovet av en för krigsmakten gemensam intendenturkår

råder bland remissmyndigheterna i stort sett enighet. Utskottet finner

liksom departementschefen, att inrättandet av en sådan kår utgör ett viktigt

steg mot ökad samordning av intendenturtjänsten.

Beträffande frågan om rekrytering och utbildning av den gemensamma

intendenturkåren föreligga delade meningar. Intendenturförvaltningsutredningens

förslag bygger på ett system med grundutbildning, som innebär

att personalen anställes och utbildas uteslutande för uppgifter inom intendenturtjänst.

Härvid förutsättes dock att de blivande intendenturofficerarna

ges militär grundutbildning fram till officersexamen, som är likvärdig med

övriga officerares. Den allmänna kursen vid militärhögskolan föreslås utformad

som en allmän intendenturkurs. Militära tjänstgöringsåldersutredningen

förordar emellertid ett system med vidareutbildning, enligt vilket

vidareutbildning av officer för intransport i intendenturkåren icke skall

börja förrän officeren genomgått militärhögskolans allmänna kurs samt erhållit

de kunskaper och den erfarenhet, som krävs för vitala befattningar

främst inom krigsorganisationens staber.

I motionerna I: 715 och II: 882 anföres att utvecklingen inom de tekniska

och ekonomiska områdena fortlöpande har skärpt kraven på intendenturofficerarna

vad beträffar företagsekonomisk, teknisk och administrativ

kunskap samt erfarenhet. Målet bör enligt motionärerna vara att successivt

höja intendenturofficerarnas kompetens och göra yrket attraktivt i rekryteringshänseende.

Mot bakgrund härav förordas systemet med grundrekrytering

ehuru kompletterat med vidareutbildning av vissa officerare som

icke grundrekryterats.

Enligt utskottets mening tala i och för sig skäl för att tillämpa ett

system med grundrekrytering av intendenturofficerare. Särskilt beaktar utskottet

därvid önskemålen om gedigen utbildning av sådana officerare.

Såsom framhållits av överbefälhavaren är det med hänsyn till resultatet

av vissa pågående utredningar nu svårt att bedöma de krav, som framdeles

kunna komma att ställas på intendenturofficerare. Verksamheten inom

krigsmakten fr. o. m. 1970-talets mitt bör enligt överbefälhavaren vara

riktgivande för de åtgärder, som nu vidtagas rörande rekrytering, utbildning

m. m. av ifrågavarande officerare. Genom det föreslagna vidareutbildningssystemet

kunna, såsom departementschefen framhållit, möjligheterna

hållas öppna till en anpassning efter eventuellt ändrade arbetsuppgifter

m. m. under 1970-talet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1966

3

Enligt vad verkställda utredningar givit vid handen är tillgången på

kvalificerade officerare i krigsorganisationen så knapp, att varje sådan

officer, alltså även intendenturofficeren, bör ha den kompetens och erfarenhet

— samt motsvarande kunskaper — som innehas av officer i det s. k.

normerande skiktet (normkvalitet). Kravet på normkvalitet torde vad

gäller intendenturofficerarna lättast kunna tillgodoses genom vidareutbildning

av officerare, som genomgått militärhögskolans allmänna kurs.

Härigenom kan också ökad flexibilitet vinnas i utbildningsorganisationen.

Vidare må erinras om att den militära personalen i allmänhet icke kan

kvarstå intill pensionsavgång i de fysiskt sett mest krävande befattningarna.

Inom krigsmakten sysselsättes främst inom stabs- och förvaltningstjänsten

äldre personal, som förflyttats från andra verksamhetsområden

inom den militära sektorn, oftast efter särskild utbildning för den

nya uppgiften. Genom vidareutbildningssystemet öppnas möjlighet att inplacera

militär personal på befattningar, där kraven på fysisk spänst äro

mindre uttalade.

Utskottet har vid sin granskning av de båda alternativen i likhet med

departementschefen ansett övervägande skäl tala för vidareutbildningssj^stemet

och vill alltså förorda detsamma. Härav följer att utskottet avstyrker

de i ämnet väckta motionerna.

Mot vad departementschefen i övrigt föreslagit och anfört har utskottet

icke någon erinran. I jämförelse med nuvarande förhållanden innebär

propositionsförslaget en nettominskning med nio tjänster. Avlöningskostnaderna

för den föreslagna organisationen uppgå till omkring 10,3 milj.

kr. För motsvarande personal i nuvarande organisation utgöra kostnaderna

omkring 9,3 milj. kr. På grund av minskade årliga kostnader för tjänstepensioner

genom höjda pensionsåldrar — pensionsåldern för alla aktiva

intendenturofficerare föreslås bestämd till 60 år — blir nettoresultatet en

besparing av omkring 0,2 milj. kr. för år.

Riksdagens lönedelegation har på riksdagens vägnar godkänt innehållet

i ett mellan statens avtalsverk och Statstjänstemännens riksförbund den

9 mars 1966 träffat avtal angående föreslagna tjänsters lönegradsplacering

och intendenturofficerarnas pensionsålder, dock under förutsättning att

riksdagen godkänner de organisatoriska förutsättningar, som ligga till

grund för överenskommelsen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 715 och 11:882,

a) godkänna de riktlinjer som enligt statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 11 mars 1966 förordats för organisation

m.m. av en för krigsmakten gemensam intendenturkår,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1966

b) godkänna att för intendenturkåren avses tjänster enligt

vad i statsrådsprotokollet förordats,

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder

som betingas av enligt statsrådsprotokollet framlagda förslag.

Stockholm den 29 april 1966

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Ivar Johansson, Virgin,

Svensson, Söderberg, Harry Carlsson, Mårtensson, Bengt Gustavsson, Hjort,

Dahlén, Åkerlund, Wååg, Nils-Eric Gustafsson och Wirtén; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Blidfors,

Bergman, fröken Olsson, herrar Nihlfors, Johansson i Norrköping, Gustafsson

i Kårby, Gustafsson i Uddevalla, Antonsson, Blomkvist, Berg, Källstad,

Tobé och Petersson.

MUM

(T Hl

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:204 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående inrättande av ett internationellt institut för fredsoch konfliktforskning i Sverige a1 i texten