Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1966/67 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1966-03-15 · 27 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1966/67 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten

för budgetåret 1966/67 inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

KAPITALBUDGETEN

l:o) Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I propositionen

nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 8, s. 219—223 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1966) lämnat

en sammanfattande redogörelse för kommunikationsverkens investeringar,

avseende postverkets, televerkets och statens järnvägars fonder samt

luftfartsfonden och väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. I redovisningen

ingår även en ny kapitalfond för sjöfartsverket, varom Kungl.

Maj :t framlagt förslag vid behandlingen av sjöfartsverkets anslag på driftbudgeten

(punkt D 1—8, s. 116 o. 117).

Den för budgetåret 1966/67 förordade investeringsverksamheten framgår

av följande tabell. Som jämförelse har i tabellen upptagits siffrorna

för den hösten 1965 beräknade medelsförbrukningen under budgetåret

1965/66.

1965/66 1966/67

Enl. prop.

Verkens

Förordat av

1965:1 m. m.

förslag

dep.chefen

milj. kr.

Postverket.......................

................ 13,0

13,9

13,5

Televerket, exkl. rundradio........

................ 522,3

578,2

537,0

Televerket, rundradio.............

................ 25,6

27,1

27,1

Statens järnvägar.................

................ 320,0

398,0

365,0

Luftfartsverket...................

................ 8,5

21,9

25,1

Förrådsfonden....................

................ 51,5

60,0

51,5

Sjöfartsverket....................

................ —

—

13,2

Summa 940,9

1 099,1

1 032,4

1 efterföljande tablå lämnas en sammanfattande översikt av de faktiska

investeringarna under budgetåret 1964/65 samt de beräknade investeringarna

under budgetåren 1965/66 och 1966/67. Därav framgår även beräkningen

av de för investeringarnas genomförande erforderliga anslagsbeloppen.

Siffrorna anger milj. kr.

1 — Bilxang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

Investe-

rings-

utgifter

Av verken

planerade

investerings- utgifter

Av departe- mentschefen

beräknade

investerings- utgifter

Reser-

vatio-

ner

den

30/6

Anslag

Förslag

Beräk-

nade

reser-

vatio-

ner

d. 30/6

1964/65

1965/66

1966/67

1965/66

1966/67

1965

1965/66

1966/67

1966

Postverket.....

11,9

13,4

13,9

13,0

13,5

2,3

13,0

12,6

2,3

Televerket exkl.

rundradio....

443,9

515,1

578,2

522,3

537,0

20,2

504,0

589,0

1,9

Televerket, rund- radio ........

26,6

25,6

27,1

25,6

27,1

2,9

25,0

27,5

2,3

Statens järn- vägar ........

314,2

325,0

398,0

320,0

365,0

45,8

310,0

365,0

35,8

Luftfartsverket .

7,0

13,6

21,9

8,5

25,1

0,6

7,9

27,6

—

Förrådsfonden. .

46,9

64,5

60,0

51,5

51,5

8,6

51,5

48,0

8,6

Sjöfartsverket ..

—

—

—

—

13,2

—

—

13,2

—

Summa

850,5

957,2

1 099,1

940,9

1 032,4

80,4

911,4

1 082,9

50,9

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Sveningsson (1:291) och den andra inom andra kammaren av herr Söderström

m.fl. (11:363), i vilka hemställts att riksdagen måtte

a) till Posthus m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag

av 11 400 000 kr.

b) för budgetåret 1966/67 under televerkets fond anvisa följande investeringsanslag,

nämligen till Teleanläggningar m. m. 493 000 000 kr. och till

Rundradioanläggningar 24 700 000 kr.

c) till Järnvägar m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag

av 328 500 000 kr.

d) till Flygplatser m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag

av 24 800 000 kr.

e) till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag

av 43 200 000 kr.

f) till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag

av 11 900 000 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionen II: 363.

Utskottet. I den av fjolårets riksdag ursprungligen godkända investeringsplanen

för kommunikationsverken beräknades den totala medelsförbrukningen

under innevarande budgetår uppgå till ett belopp av 893,8 milj.

kr. Genom senare beslut av riksdagen under våren 1965 höjdes investeringsramen

för televerket med 15 milj. kr. i syfte att arbetena med verkets

nya administrationsbyggnader i Farsta skulle kunna igångsättas och med

16,5 milj. kr. för viss utbyggnad av televerkets verkstadsrörelse. Vidare

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966 3

höjdes genom beslut av Kungl. Maj :t ramen för luftfartsverkets investeringar

med 0,8 milj. kr. för att möjliggöra utbyggnad av belysningsanläggningarna

på vissa flygfält. Genom beslut av Kungl. Maj :t i december

1965 höjdes televerkets investeringsram med ytterligare dels 10 milj. kr.

för att kompensera verket för bl. a. vissa materialkostnadsstegringar, dels

— i enlighet med riksdagens beslut —- 4,8 milj. kr. för svenskt förvärv av

andel i en brittisk jordstation för telekommunikationer via satelliter. De

totala investeringsutgifterna för kommunikationsverkens investeringar under

innevarande budgetår skulle därmed komma att uppgå till 940,9 milj.

kr.

Kungl. Maj :ts förenämnda beslut har inte givit utskottet anledning till

erinran eller särskilt uttalande. Till följd av befintliga medelsreservationer

erfordras ej heller från riksdagens sida någon ytterligare medelsanvisning

för den nu förutsatta medelsförbrukningen.

I sina anslagsframställningar för nästa budgetår har verksstyrelserna

räknat med en sammanlagd medelsförbrukning om 1 099,1 milj. kr. Departementschefen

har emellertid för sin del, vid en avvägning utifrån olika

synpunkter, funnit medelsförbrukningen böra begränsas till 1 019,2 milj.

kr., vartill kommer 13,2 milj. kr. för den särskilda kapitalfond för sjöfartsverket

som i annat sammanhang föreslagits skola inrättas fr. o. m. nästa

budgetår. Totalbeloppet för samtliga här berörda fonder skulle sålunda

uppgå till 1 032,4 milj. kr., vilket innebär en ökning med 138,6 milj. kr. i

förhållande till beräkningarna i 1965 års statsverksproposition av medelsförbrukningen

för motsvarande ändamål under innevarande budgetar och

med 91,5 milj. kr. om jämförelse sker med de hösten 1965 gjorda beräkningarna.

Postverkets, televerkets, statens järnvägars och luftfartsfondens

investeringar ökar i förhållande till sistnämnda beräkningar med 0,5, 16,2,

45,0 och 16,6 milj. kr., medan medelsförbrukningen under förrådsfonden

blir oförändrad. Till närmare belysning av de framlagda förslagen har departementschefen

i propositionens inledande översikt lämnat en sammanfattande

redogörelse för investeringsbehoven inom de skilda verken samt

i korthet berört inriktningen av investeringarna för nästa budgetår.

Vad departementschefen under denna punkt anföri har i nu förevarande

sammanhang inte givit utskottet anledning till särskilt uttalande. Till frågorna

om investeringsverksamhetens omslutning för de skilda verken under

nästa budgetår samt storleken av de anslag som erfordras för dennas

genomförande återkommer utskottet under respektive punkter i det följande.

I samband därmed kommer utskottet även att redovisa sitt ställningstagande

till vissa motionsledes väckta frågor. Med anslagsanvisningen under

sjöfartsverkets fond sammanhängande frågor har dock utskottet behandlat

i sitt utlåtande nr 33, vartill torde få hänvisas.

Vidkommande slutligen de i motionerna 1:291 och 11:363 framställda

yrkandena får utskottet anföra följande.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 9

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

Såsom av propositionen, framgår och av motionärerna jämväl framhållits

har anslagen för nästa budgetår för affärsverksfonderna och förrådsfonden

beräknats så, att de jämte förutsedda behållningar vid budgetårets

ingång skall motsvara den föreslagna medelsförbrukningen och därutöver

ge en marginal om ca 10 % för att möjliggöra höjda investeringsramar om

så skulle befinnas påkallat av konjunkturmässiga eller eljest särskilda skäl.

Så har dock — vilket motionärerna torde ha förbisett — icke skett beträffande

anslaget till sjöfartsverkets fond. Motionärerna hemställer om en

minskning med dels ca 10 % av den av departementschefen föreslagna

totala medelsanvisningen, dels ytterligare 44 milj. kr. av det förordade anslaget

under televerkets fond eller tillhopa 145,4 milj. kr.

I anledning av motionärernas yrkanden vill utskottet erinra om att den

gällande anslagsredovisningen -— innebärande främst att de olika investeringsanslagen

under varje kapitalfond sammanslagits till i huvudsak ett

kollektivanslag — i princip beslutades redan vid 1962 års riksdag och tilllämpats

fr. o. m. budgetåret 1963/64. På respektive kollektivanslag skulle

enligt förenämnda beslut en viss marginal utöver ramen finnas tillgänglig

just för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller eljest särskilda

skäl påkallad höjning av medelsförbrukningen under löpande budgetår.

Utskottet — som vid sin tidigare behandling av dessa frågor funnit

den föreslagna omläggningen innebära avsevärda fördelar ur anslagstekniska

synpunkter samt vara väl ägnad att tjäna det därmed angivna syftet,

nämligen att för de affärsdrivande verkens och förrådsfondens del skapa

ökad frihet i investeringshänseende inom de ramar som av Kungl. Maj :t

fastställes — kan för sin del inte finna skäl föreligga att nu frångå denna

uppfattning. Ej heller kan utskottet, med hänsyn till abonnent- och trafikutvecklingen,

finna det vara tillrådligt att sänka den av departementschefen

för nästa budgetår förordade investeringsramen för televerkets investeringar

med 44 milj. kr. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna i

fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med avslag å motionerna 1:291 och

11:363, i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet

anfört.

s. 5 Kontrollera mot PDF

!atsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

5

Statens affärsverksfonder

Postverket

2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 1, s. 224 228)

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1966/67 under postverkets fond anvisa

i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 12 600 000 kr.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 13 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lundström m. fl. (I: 447) och den andra inom andra kammaren av herr

Ohlin in. fl. (11:548), i vilka såvitt nu är i fråga hemställts att riksdagen i

samband med behandlingen av anslagen på kapitalbudgeten, sjätte huvudtiteln,

måtte till Posthus m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett i förhållande

till Kungl. Maj :ts förslag med 200 000 kr. minskat investeringsanslag

av 12 400 000 kr.;

dels ock en inom andra kammaren av fru Rijding m.fl. väckt motion

(11:362), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer

om utredning och förslag att postbanken upptar checklönerörelse i

sin verksamhet.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionerna II: 548 och II: 362.

Utskottet. I sin anslagsframställning för nästa budgetår har poststyrelsen

räknat med en medelsförbrukning för verkets investeringar om 13,9 milj.

.tr. Departementschefen har ansett förbrukningen böra begränsas till 13,5

milj. kr., vilket med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel samt

under de av departementschefen i övrigt angivna förutsättningarna kräver

en medelsanvisning om 12,6 milj. kr. Minskningen av medelsramen i förhållande

till styrelsens förslag hänför sig till objektgrupperna Anskaffning av

bilar in. in., Garagebyggnader in. in. och Anskaffning av bilar in. m. för diligensrörelsen

med respektive 0,2, 0,1 och 0,1 milj. kr.

Den av departementschefen föreslagna medelsförbrukningen möjliggör

bl. a. ett fullföljande av pågående byggnadsprojekt — främst tillbyggnaden

av centralposthuset i Malmö och uppförandet av en ny sorterings- och postkontorsbyggnad

i Ånge — samt en utökad ersättnings- och nyanskaffning

av bilmateriel åt postverket jämte en fortsatt planenlig anskaffning av diligensbussar,

förberedda för högertrafik.

I de likalydande motionerna 1:447 och 11:548 har bl. a. yrkats att den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

föreslagna medelsanvisningen skall minskas med 0,2 milj. kr. avsedda för

förvärv av billinjer. Även om det f. n. inte kan bedömas huruvida något sådant

förvärv kan bli aktuellt under budgetåret finner utskottet dock i likhet

med poststyrelsen det vara angeläget att medel finns tillgängliga för

ändamålet. Motionerna avstyrkes därför.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag i övrigt beträffande

såväl ramen för medelsförbrukningen under nästa budgetår som den förordade

fördelningen på de olika utgiftsändamålen och beräkningen av erforderliga

anslagsmedel. I anslutning härtill vill utskottet understryka angelägenheten

av att den omfattande verksamhet i serviceförbättrande och rationaliseringsfrämjande

syfte som f. n. pågår inom verket med all kraft

fullföljes samt att i anledning härav eventuellt erforderliga åtgärder vidtages.

I motionen II: 362 har hemställts om utredning och förslag syftande till

att postbanken skulle upptaga checkrörelse i sin verksamhet. Vissa härmed

sammanhängande frågor har emellertid, enligt vad utskottet erfarit, redan

upptagits till prövning av poststyrelsen. Vidare må erinras om att med stöd

av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 augusti 1962 särskilda sakkunniga

tillkallats för att verkställa en översyn av gränsdragningen mellan olika

kreditinstituts verksamhetsområden m. m. Utredningen, som antagit benämningen

kreditinstitutsutredningen, har jämlikt meddelade direktiv bl. a. att

klarlägga postbankens ställning och uppgifter i relation till övriga kreditinstitut

samt att därvid även pröva behovet av ändringar i postbankens

verksamhetsformer. Med hänsyn bl. a. till angivna förhållanden kan utskottet

icke finna det motiverat att från riksdagens sida begära en särskild utredning

av det slag motionärerna åsyftat och avstyrker därför motionen i

fråga.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:447 och II: 548, nämnda

1 , motioner såvitt nu är i fråga, till Posthus m. m. för budget
året

1966/67 anvisa ett investeringsanslag av 12 600 000 kr.;

II. att motionen 11:362 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Televerket

3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 1, s. 229—263)

föreslagit riksdagen dels att för budgetåret 1966/67 under televerkets fond

anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag av tillhopa

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

616 500 000 kr., dels ock medge att telestyrelsen lämnas i statsrådsprotokollet

angivna beställningsbemyndiganden.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppförda med sammanlagt

529 000 000 kr.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en medelsförbrukningsram för nästa budgetår

om 537 milj. kr., exkl. rundradioanläggningar. 1 jämförelse med utgångsläget

för innevarande budgetår är ökningen 44 milj. kr. och i förhållande

till nu beräknad medelsförbrukning för innevarande budgetår 14,7

milj. kr. För rundradioanläggningar föreslås en medelsförbrukning av sammanlagt

27,1 milj. kr. eller 1,5 milj. kr. mer än som beräknats för innevarande

budgetår.

De totala utgifterna för ljudradions allmänna programverksamhet beräknas

till 109,7 milj. kr. Licensinkomsterna inkl. ränteinkomster beräknas till

106,3 milj. kr. Underskottet på ljudradiorörelsen blir härigenom 3,4 milj.

kr. Det ackumulerade överskottet skulle härmed nedgå till 6,2 milj. kr.

För televisionens allmänna programverksamhet under budgetåret 1966/67

beräknas sammanlagt 195,5 milj. kr. Licensintäkterna upptas med 236,9

milj. kr. och överskottet på televisionsradiorörelsen till 41,4 milj. kr. Det

ackumulerade överskottet skulle härmed komma att uppgå till 298,2 milj.

kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Nils-Eric Gustafsson (1:132) och den andra inom andra kammaren

av herr Larsson i Hedenäset m.fl. (II: 179), i vilka hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om allsidig utredning beträffande

principerna för televerkets taxesättning med målsättningen att genom begränsning

av den avståndsmotiverade taxesättningen åstadkomma så langt

möjligt enhetliga samtalstaxor, i enlighet med vad i motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Stefanson och Nyman (I: 287) och den andra inom andra kammaren

av herr Enskog m.fl. (11:357), i vilka föreslagits att riksdagen måtte besluta

att för budgetåret 1966/67 under televerkets fond anvisa för teleanläggningar

578,2 milj. kr. i stället för 537,0 eller sammanlagt under punkten

1. Teleanläggningar in. in. 630 200 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Dahlén m.fl. (1:442) och den andra inom andra kammaren av herr

Ståhl m.fl. (11:551), i vilka föreslagits, att riksdagen måtte besluta att hos

Kungl. Maj :t begära tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppdrag

att snarast framlägga förslag dels till en sådan organisation av radioTV,

att vid sidan av Sveriges Radio kan etableras konkurrerande, på reklam2*

—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 9

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 StatsiHskotféts‘''uflåtniulé'' är t> dr 1966

inkomster''tippbyggdä sändarförofag,'' och cTelstill-de allmänna grunderna ''för

sådan verksamhet; .m- bn nj n;.asé /• • r. }•

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

hérfär Strandberg’ och Sveningsson (1:116) och den andra inom ändra

kammaren av herrar Bengtson i Solna och Oskarson (II: 155), i vilka hemställts

att riksdagen måtte V skrivelse till Kungl. Maj :t begärä sådan ändring

i författningen om radiolicenser, att särskild licens inte effordfas efter

den 1 juli 1966 -för innehav av bilradioapparat'' '' ''■< : -

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Holmberg ih.fl. (I: 179) och den andra inom andra kammaren av herr

Bohman m. fl (II: 237), i vilka hemställts att riksdagen måtte

1. uttala, att löpande avtal mellan Kungi. Maj :t och Sveriges Radio AB

icke mätte förnyas i vad avser monopol för Sveriges Radio att bedriva radioöch

televisionssähdningar efter löpande avtalstids utgång;

2. med avslag å Kungl. Maj:ts förslag om ett anslag till ersättning för viss

rundradioverksamhet för budgetåret 1966/67 om 25,6 milj. kr. anslå 60 000

kr. för televerkets kostnader för fria ljndradiolicenser åt blinda ävensom

uttala, att skolradioverksamheten samt den del av programverksamheten

gentémot utlandet, som ej täckes av särskilt anslag under tredje huvudtiteln,

skall täckas av licensmedel;

3. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t måtte i övrigt

beakta vad i motionerna anförts, i synnerhet den del som avser behov av

ökad offentlig insyn i Sveriges Radios verksamhet;

dels en inom andra kammaren av herr Källstad väckt motion (11: 214),

vari''hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om förslag angående ökad användning av Radio-TV för undervisningsändamål

särskilt beträffande följande punkter:

1. Möjligheten till statskunskapsstudier inom radiouniversitetet även på

två-betygsnivå.

2. Möjligheten till ett TV-radio-korrespondensuniversitet söm komplement

till nuvarande universitetsorganisation.

3. Utökat antal programkanaler varvid undervisningens behov beaktas

samt en speciell programkanal i TV avsedd huvudsakligen för undervisningsprogram.

4. Utbyggande av radions vuxenundervisning snarast genom ökning av

sändningstiden i program 2 på lördagar och söndagar.

5. Skolornas ökade behov av TV-apparater. Utnyttjande av TV-bandspelare

samt prövning av därvid uppkommande upphovsrättsliga frågor.

6. Regional kursverksamhet i samråd med undervisningsväsen och studieorganisationer.

7. Utvidgad massmedieforskning, särskilt ur undervisningssynpunkt.

8. I övrigt beaktande av vad i motionen anförts;

dels en inom andra kammaren av herrar Mattsson och Antonsson väckt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stétfsuiskotfétb'' ätlåtdnde iir 9 åt4966 1 9

taotion (II: 487), vari hemställts att riksdagen^ittåtté i sMtélste ''till‘Rtmgk

Maj :t> anhålla att Kurigl. Maj :t rnå förånstalta om att 193 000 kr: äv‘licensihedél

ställes till1 förfogande urtder budgetåret11966/67 för: etttbetygskurs

i pedagogik i radio och television; v- J 1 '' '' :

dels ock en inom andra kammaren av herr Eriksson-''i- Bäckhibra ''Väékt

motion (II: 10), vari hemställts att riksdagen ''matte besluta att ''för radio ils

och televisionens underhållningsprogram inrätta ett progråttiräd, Vars ledä*

möter bör Utses av Kungl. Maj :t, samt att riksdagen i skrivélké till'' Kurtgl.

Maj :t måtte anhålla om utarbetande av instruktion för rådets verksamhet

med beaktande av vad i motionen framhållits. « : . ^

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för små''yrkanden får

utskottet hänvisa till mötionefnfe 11:179, 11:357, II: 551; II:*i55, I: 179,

II: 214, II: 487 och II: 10. ’ :

Utskottet. Departeméntschefen har ansett det vara angeläget'' att ytterligare

öka televerkets resurser under nästa budgetår och därför i jämförélSé

med utgångsläget för innevarande budgetår föreslagit en höjning med 44

milj. kr. av ramen för verkets investeringar — exklusive rundradioanläggningar

— till 537 milj. kr. mot av telestyrelsen föreslagna 578/2’fniij.kr;

Med hänsyn till utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet1‘föreslås

vidare höjningar per den 1 april 1966°av vissa telefonavgiftér. Ett ökning avses

sålunda skola ske av den vid automatisk lokal-, lartds- och rikstrufik

gällande markeringsavgiften med 1 öre, dvS. frän 8 till 9 öre pér sarhtalsmarkering,

jämte en därmed samordnad höjning dels äV ävgifterhabför manuellt

expedierade rikssamtal, dels av abonnemangsavgiften föf^sådäna huvudabonnemang,

som inkluderar betalning för visst antäl saiUtäl. Irikomsterna

beräknas härigenom öka med ca 110 milj. kr. för år räknat. ''

Den av departementschefen godkända investeringsplanen avsér hl. a. påbörjande

av nya telefonstationsbyggnader i Bollnäs, Djursholm, Göteborg,

Hälsingborg, Kalmar och Växjö Samt i fråga om den fortsatta utbyggnaden

av fjärrförbindelsenätet ett antal nya koaxialkabelanläggUingar; Atttomatiseringen

av telefonstationerna fortsätter vid bl. a. stationerna i Bengtsfors,

Bredbyn, Ed, Idre, Lidhult, Norsjö, Sysslebäck, Vilhelmina och Virserum.

Investeringarna i radioanläggningar för kommersiell trafik avser fortsatta

moderniserings- och upprustningsarbeten. I fråga om investeringar för radioanläggningar

för luftfarten ingår bl. a. anskaffning av utrustning för

instrumentlandningssystcm (ILS) för Skellefteå flygplats samt viss ersättningsanskaffning

av radiofyrar och nyanskaffning av ultrakortvågsfyrar.

Utskottet finner en höjning av televerkets investeringsnivå angelägen och

tillstyrker därför den nu förordade omfattningen av medelsförbrukningen

för nästa budgetår liksom den därvid förutsatta fördelningen på skilda investeringsändamål

jämte anslagsberäkningen. Däremot har utskottet -- med

hänsyn jämväl till det samhällsekonomiska läget — icke funnit sig kunna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

biträda det i de båda likalydande motionerna 1:287 och 11:357 framställda

yrkandet om en ytterligare höjning av investeringsramen för teleanläggningar

m. in. jämte motsvarande medelsanvisning med 41,2 milj. kr. Utskottet

vill f. ö. i anslutning härtill erinra om att departementschefens förslag

innebär en höjning i förhållande till den för innevarande budgetår ursprungligen

beräknade ramen med 44 milj. kr. Genom de successivt ökade

medel som under de senaste budgetåren ställts till verkets förfogande har vidare

från budgetåret 1963/64 en ökning av investeringsvolymen för teleanläggningar

skett med inte mindre än 144 milj. kr. Avsikten därmed har enligt

departementschefen varit att möjliggöra den fortsatta utbyggnad av telekommunikationerna

och den allmänna förstärkning av verkets resurser

över huvud, som bedömts motiverade med hänsyn till abonnent- och trafikutvecklingen.

Under punkten 1 i det föregående har utskottet yttrat sig beträffande det

i de båda motionerna 1:291 och 11:363 framförda yrkandet om en minskning

av medelsförbrukningen för televerkets fond med 44 milj. kr.

I de likalydande motionerna I: 132 och II: 179 har hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om allsidig utredning beträffande

principerna för televerkets taxesättning med målsättningen att genom

begränsning av den avståndsmotiverade taxesättningen åstadkomma så

långt möjligt enhetliga samtalstaxor i enlighet med vad motionärerna anfört.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 december 1961 har emellertid

särskilda sakkunniga, den s. k. affärsverksutredningen, tillkallats med

uppdrag att verkställa utredning rörande riktlinjerna för affärsverkens prisoch

taxepolitik. Då utskottet anser sig kunna utgå från att därvid även de av

motionärerna aktualiserade frågorna kommer att prövas kan utskottet inte

tinna det motiverat att från riksdagens sida begära en särskild utredning

av det slag som i motionerna yrkats. Dessa avstyrkes därför. I

I fråga om ljudradion beräknar departementschefen 6,8 milj. kr. för investeringar

i sändaranläggningar, vilket bl. a. innebär att under 1966/67

tillkommer fem större stationer, nämligen i Finnveden, Karlshamn, Karlstad,

Kisa och östhammar jämte ett tiotal slavstationer. Utbyggnaden av

nätet med FM-stationer för program 1, 2 och 3 kan med uppförandet av

dessa anläggningar i stort sett anses vara klar. För kompletterande investeringar

i radiohuset i Stockholm beräknas en medelsförbrukning av 0,6 milj.

kr. för nästa budgetår.

S\eriges Radios drift- och programkostnader för ljudradions allmänna

programverksamhet upptas med 76,3 milj. kr. — mot av Sveriges Radio begarda

77,0 milj. kr. — och televerkets driftkostnader i anslutning till ljudradion

med 26 milj. kr.

De totala utgifterna för verksamheten skulle sålunda uppgå till (6,8 +

0,6 + 76,3 -f 26,0) 109,7 milj. kr. medan inkomsterna beräknas stanna vid

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

11

106,3 milj. kr. Det underskott om 3,4 milj. kr., som alltså skulle uppkomma,

förutsattes skola bestridas av de hos televerket balanserade överskottsmedlen,

vilka till följd härav beräknas nedgå till 6,2 milj. kr. vid utgången av

budgetåret 1966/67.

För televisionens del förordar departementschefen ett investeringsbelopp

om 20,3 milj. kr. Detta möjliggör bl. a. utbyggnad till full räckvidd av stationerna

i Finnveden, Karlshamn, Kisa och östhammar samt uppförande av

en större station på Väddö — för distribution främst till Åland av det svenska

TV-programmet — ävensom en fortsatt utbyggnad av radiolänknätet. Vidare

föreslås för en fortsatt planenlig utbyggnad av distributionsnätet viss

uppräkning av telestyrelsen tidigare lämnade beställningsbemyndiganden

för budgetåren 1967/68—1969/70 samt ett nytt beställningsbemyndigande

för budgetåret 1970/71 — allt med tillhopa 6,4 milj. kr. För investeringar i

televisionshuset i Stockholm beräknas en medelsförbrukning av 17,2 milj.

kr. och för programproduktionen m. in. 131,0 milj. kr. — mot av Sveriges

Radio begärda 144,0 milj. kr. I avvaktan på att ställning tages till de av

radioutredningen framlagda förslagen om den fortsatta rundradioverksamheten

anses någon ytterligare expansion av sändningstiden inte nu böra ske

utan strävandena i stället böra inriktas på att få till stånd en kvalitetshöjning

av programmen. Slutligen beräknas för televerkets driftkostnader i

anslutning till televisionen 27 milj. kr.

Utgifterna för televisionsverksamheten i dess helhet skulle därmed uppgå

till (20,3 + 17,2 + 131,0 -j- 27,0) 195,5 milj. kr. Då inkomsterna av licensintäkterna

in. m. beräknas uppgå till 236,9 milj. kr. skulle överskottet på rörelsen

utgöra 41,4 milj. kr. och därmed det ackumulerade överskottet vid

utgången av budgetåret 1966/67 uppgå till 298,2 milj. kr.

Skolprogramverksamheten och programverksamheten för utlandet finansieras

fr. o. m. budgetåret 1964/65 med allmänna skattemedel anvisade över

riksstaten under sjätte huvudtiteln. Kostnaderna för dessa verksamhetsgrenar

jämte de fria ljudradiolicenserna åt blinda beräknas för budgetåret

1966/67 uppgå till (18,57 + 6,47 + 0,06) 25,1 milj. kr., vilket belopp äskas

å driftbudgeten under anslaget Ersättning för viss rundradioverksamhet.

Beträffande vissa i anslutning till Kungl. Maj :ts förevarande förslag väckta

motioner får utskottet anföra följande.

I motionerna I: 179 och 11:237 har hemställts att riksdagen måtte uttala,

att löpande avtal mellan Kungl. Maj :t och Sveriges Radio AB icke måtte

förnyas i vad avser monopol för Sveriges Radio att bedriva radio- och tclevisionssändningar

efter löpande avtalstids utgång. Vidare har hemställts alt

riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj :ts förslag om ett anslag till ersättning

för viss rundradioverksamhet för budgetåret 1966/67, anslå 60 000 kr.

för televerkets kostnader för fria ljudradiolicenser åt blinda ävensom uttala,

att skolradioverksamheten samt den del av programverksamheten

gentemot utlandet, som ej täckes av särskilt anslag under tredje huvud
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande- nr 9 år 1966

1?

titela, skall: itäekas av liccnsincdel. Slutligen har yrkats att riksdagen hos

Kungl; Maj,:! måtte hemställa att Kungl. Maj :t i övrigt beaktar vad i mor

tionerna anförfs, i synnerhet den del som avser behov av ökad offentlig

insyn i Sveriges Radios verksamhet.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att det tidigare femåriga avtalet

mellan Kungl. Maj :t och Sveriges Radio för närvarande löper provisoriskt

ett år i taget i avvaktan på prövningen av radioutredningens förslag. Vid

sådant förhållande synes någon åtgärd från riksdagens sida i av motionärerna

angivet syfte f. n. icke vara påkallad, varför utskottet avstyrker motionerna

i denna del.

Vad beträffar anslaget till ersättning för viss rundradioverksamhet vill

utskottet framhålla, att den nuvarande ordningen beträffande bl. a. skolradioverksamhet

och programverksamhet gentemot utlandet — innebärande

att dessa kostnader skall upptagas under förenämnda anslag i stället för att

som tidigare bestridas av licensmedel — beslutades så sent som vid 1964 års

riksdag och då i enlighet med tidigare uttalade önskemål från riksdagens

sida. Då utskottet nu liksom tidigare finner denna ordning riktig bör någon

ändring häri icke göras, i vart fall icke innan en prövning skett av radioutredningens

förslag.

I avvaktan på en sådan prövning har utskottet icke heller ansett sig kunna

biträda motionärernas yrkanden i vad de avser skrivelse till Kungl. Maj :t

rörande en ökad offentlig insyn i Sveriges Radios verksamhet m. in. Motionerna

avstyrkes följaktligen även i nu berörda delar.

Ej heller har utskottet funnit sig — i avvaktan på ställningstagandet till

förevarande utredningsförslag — kunna tillstyrka motionerna 1:116 och

11:155 om avskaffande av bilradiolicensen. En sådan åtgärd skulle f. ö.

medföra ett inkomstbortfall om ca 12 milj. kr. för nästa budgetår samt leda

till att det ackumulerade överskottet i ljudradiobudgeten per den 30 juni

1966 under i övrigt oförändrade betingelser skulle förbytas i ett underskott

om ca 6 milj: kr.

I motionen II: 487 har yrkats att riksdagen måtte anhålla att Kungl. Maj :t

måtte föranstalta om att 193 000 kr. av licensmedel ställes till förfogande

under budgetåret 1966/67 för ett-betygskurs i pedagogik i radio och television.

Såsom utskottet tidigare (SU 1964: 9, p. 3) framhållit bör emellertid

riksdagen Icke fatta beslut i programfrågor. Spörsmålen härom synes nämligen

böra prövas av Sveriges Radio och med denna i dylika frågor samarbetande

myndigheter och organ. Utskottet avstyrker därför motionen.

Ej heller anser sig utskottet kunna biträda de i motionen II: 10 framställda

yrkandena att riksdagen måtte besluta att för radions och televisionens

underhållningsprogram inrätta ett programråd, vars ledamöter bör utses

av Kungl. Maj.:t, samt att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte anhålla om utarbetande

av instruktion för rådets verksamhet med beaktande av vad i

motionep. frapihållits. Inrättandet av ett dylikt system torde nämligen inne
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

13

bära en form av förhandsgranskning som utskottet för sin del inte kan

godtaga. Utskottet, som f. ö. vill framhålla att även frågorna om organisationen

av Sveriges Radio med därmed sammanhängande problem har behandlats

av radioutredningen och följaktligen kan komma att aktualiseras

vid prövningen av utredningens förslag, avstyrker således motionen.

Jämväl frågor sammanhängande med de i motionen II: 214 aktualiserade

spörsmålen om ökad användning av radio-TV för skilda undervisningsändamål

m. m. torde komma att behandlas i samband med förenämnda prövning.

Utskottet anser med hänsyn bl. a. härtill motionen icke böra föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Slutligen har i motionerna I: 442 och II: 551 hemställts att riksdagen hos

Kungl. Maj :t begär tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppdrag

att snarast framlägga förslag till dels en sådan organisation av radioTV,

att vid sidan av Sveriges Radio kan etableras konkurrerande, på reklaminkomster

uppbyggda sändarföretag, dels ock de allmänna grunderna

för sådan verksamhet.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att motioner i liknande syfte

väckts vid upprepade tillfällen under de senaste åren — dock utan att vinna

riksdagens bifall. Någon anledning att från riksdagens sida ändra ståndpunkt

härvidlag torde i vart fall icke nu föreligga — framför allt med hänsyn

till att radioutredningens nyligen framlagda förslag jämte däröver inhämtade

remissyttranden, såsom av det föregående framgått, f. n. är föremål

för Kungl. Maj :ts prövning. Motionerna avstyrkes därför.

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt med avseende å såväl storleken av medelsförbrukningen

under televerkets fond som rundradioverksamhetens omfattning

och inriktning tillstyrkes av utskottet, sonl vidare under punkterna

7 och 8 i det följande tillstyrker anvisande av medel till radio- och televisionshusen.

Till den under anslaget till ersättning för viss rundradioverksamhet

för nästa budgetår erforderliga anslagsanvisningen återkommer utskottet

framdeles vid sin prövning av medelsbehovet på driftbudgeten.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:287 och 11:357, till Teleanläggningar

m. in. för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag

av 589 000 000 kr.;

II. att riksdagen må

a) till Rundradioanläggningar för budgetåret 1966/67 anvisa

ett investcringsanslag av 27 500 000 kr.;

b) medge att telestyrelsen lämnas de beställningsbemyndiganden

departementschefen i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 3 januari 1966 föreslagit;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

III. att motionerna I: 132 och II: 179 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

IV. att motionerna I: 179 och II: 237, såvitt de avser avtal

mellan Kungl. Maj :t och Sveriges Radio, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

V. att motionerna I: 179 och II: 237, såvitt de avser sättet

för bestridande av televerkets kostnader för fria ljudradiolicenser

åt blinda ävensom skolradioverksamheten samt den

del av programverksamheten gentemot utlandet, som ej täckes

av särskilt anslag under tredje huvudtiteln, icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd;

VI. att motionerna I: 179 och II: 237, såvitt de avser skrivelse

till Kungl. Maj :t rörande bl. a. ökad offentlig insyn i

Sveriges Radios verksamhet, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

VII. att motionerna I: 116 och II: 155 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

VIII. att motionen 11:487 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

IX. att motionen II: 10 icke må av riksdagen bifallas;

X. att motionen 11:214 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

XI. att motionerna 1:442 och 11:551 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Statens järnvägar

4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 1, s. 264—

285) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1966/67 under statens järnvägars

fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av

365 000 000 kr.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 310 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lundström m.fl. (1:447) och den andra inom andra kammaren

av herr Ohlin m.fl. (II: 548), i vilka såvitt nu är i fråga hemställts att riksdagen

i samband med behandlingen av anslagen på kapitalbudgeten, sjätte

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

15

huvudtiteln, måtte till Järnvägar in. in. för budgetåret 1966/67 anvisa ett

i jämförelse med Kungl. Maj :ts förslag med 6 000 000 kr. minskat investeringsanslag

av 359 000 000 kr.;

dels ock en inom andra kammaren av herr Börjesson i Falköping väckt

motion (11:52), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla om att Kungl. Maj :t måtte föranstalta om utredning och

undersökning med anlitande av bl. a. utländsk expertis beträffande den tekniska

ändamålsenligheten och säkerheten i statens järnvägars trafikorganisation,

främst i syfte att få fram åtgärder som effektivt kan motverka tågförseningar,

i enlighet med motionens syfte.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

torde få hänvisas till motionerna II: 548 och II: 52.

Utskottet. Den av järnvägsstyrelsen för budgetåret 1966/67 föreslagna

medelsförbrukningen om 398 milj. kr. har av departementschefen ansetts

böra begränsas till 365 milj. kr. Detta innebär dock i förhållande till innevarande

budgetårs medelsförbrukning en ökning med 45 milj. kr. Departementschefen

har vid sin beräkning beaktat den överenskommelse, som

under hösten 1965 träffats mellan kommunalförbundet för Stockholms

stads och Stockholms läns regionala frågor och SJ rörande investeringar

i samband med utbyggandet av lokaltrafiken på de normalspåriga järnvägslinjerna

inom storstockholmsområdet.

Det av departementschefen förordade investeringsprogrammet innebär

en fortsatt upprustning av huvudlinjerna för att på dessa höja kapaciteten

och skapa förutsättningar för ökad konkurrenskraft och minskade driftkostnader.

Arbetena avser främst inläggning av nya räler samt utbyggnad

av fjärrblockering och automatisk linjeblockering. Vidare ingår i programmet

anskaffning av ett större antal öppna och slutna godsvagnar samt

specialvagnar ävensom ersättningsanskaffning av malmvagnar.

Den nya tågfärjan för Trelleborg—Sassnitzleden beräknas bli levererad

under våren 1966 och den nya bil- och passagerarfärjan för Trelleborg—

Travemiindeleden under våren 1967. En provisorisk färjetrafik mellan

Stockholm och Nådendal beräknas av SJ påbörjas under hösten 1966 med

anlitande av tågfärjan Starke, som f. n. används i godstrafik mellan Trelleborg

och Sassnitz. Departementschefen, som i princip inte har något att

erinra mot att SJ på försök etablerar en dylik färjetrafik mellan Sverige

och Finland, anser dock att erfarenheterna av denna bör avvaktas innan av

SJ begärda medel till förskottslikvid för eventuell beställning av ny färja

för ändamålet beräknas.

I fråga om investeringarna för lokaltrafiken på de normalspåriga järnvägslinjerna

inom storstockholmsområdet har det totala investeringsbehovet

t. o. in. år 1975 beräknats till ca 375 milj. kr. enligt prisnivån under 1 :a

kvartalet 1964, varav 235 milj. kr. för fasta anläggningar och 140 milj. kr.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande tit 9 år 1966

för rullande materiel. Härtill kommer kostnaderna för projektering och

administration om ca 40 milj. kr., vilka skall bestridas, ^iv SJ :s driftmedel.

För budgetåret 1966/67 har beräknats ett medelsbehov av 54 milj, kr., som

i huvudsak avser investeringar för att möjliggöra pendeltrafik fr. o. m. våren

1968.

Till investeringar i järnvägslinjer, för vilkas driftunderskott ersättning

beräknats i särskild ordning, förordas ett belopp om 11 milj. kr.

För budgetåren 1964/65 och 1965/66 har SJ kompenserats för att pensionskostnaderna

vid beräkningen av ersättningen för drift av icke lönsamma

järnvägslinjer kalkylerats efter försäkringsmässiga grunder och

därvid kommit att understiga de faktiskt utbetalade med 14 milj. kr. Kompensationen

har getts i den formen att förräntningsplikten för vartdera av

de nämnda budgetåren satts ned med motsvarande belopp. Även för budgetåret

1966/67 föreslås att förräntningsplikten sätts ned med 14 milj. kr.

Departementschefen beräknar vidare ett belopp om 6 milj. kr. för uppkommande

behov av nyteckning av aktier i dotterbolag. Frågan om att disponera

medel för ifrågavarande ändamål avses i varje särskilt fall skola

underställas Kungl. Maj :ts prövning.

Utskottet, som för sin del intet har att erinra mot att medel beräknas för

sistnämnda ändamål, avstyrker följaktligen de i motionerna 1:447 och

11:548 framförda yrkandena om att en minskning av investeringsanslaget

till statens järnvägars fond med motsvarande belopp sker.

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt beträffande såväl den förordade fördelningen

på olika investeringsobjekt som anslagsberäkningen har icke givit

utskottet anledning till erinran, liksom ej heller vad departementschefen

därvid anfört och förordat. I enlighet härmed tillstyrker utskottet bl. a.

också att järnvägsstyrelsen, i likhet med vad som skett för budgetåren

1964/65 och 1965/66, även för nästa budgetår får i sin bokföring inom värdeminskningskontot

föra över högst 30 milj. kr. från delkontot för pensionsförpliktelser

till slopningskontot — i den mån behov därav föreligger.

I motionen II: 52 har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla om utredning och undersökning beträffande den tekniska

ändamålsenligheten och säkerheten i statens järnvägars trafikorganisation,

främst i syfte att få fram åtgärder som effektivt kan motverka tågförseningar.

Med anledning härav får utskottet anföra följande.

De av motionären påtalade tågförseningarna under vintern 1965/66 torde

främst ha sin grund i oförutsedda komplikationer vid idrifttagandet av viss

teknisk utrustning samt inverkan i skilda hänseenden av de exceptionella

väderleksförhållanden som varit rådande. Ett intensivt och omfattande arbete

har enligt vad utskottet erfarit härav inletts inom SJ i syfte att komma

till rätta med svårigheterna. Då utskottet förutsätter att SJ även i fortsättningen

med största uppmärksamhet följer utvecklingen av förhållandena

på området samt vidtager i anledning härav erforderliga åtgärder finner

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande ‘nr 9 år 196#

17

utskottet det icke vara påkallat att från riksdagens: sida begära en särskild

utredning av det slag motionären yrkat. Utskottet avstyrker därför mot

tionen i fråga. ‘

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

L att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:447 och 11:548, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Järnvägar m. m. för budgetåret

1966/67 anvisa ett investeringsanslag av 365 000 000

kr.;

II. att motionen II: 52 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Luftfartsfonden

5:o) Luftfartens markorganisation. Kungl. Maj:t har (punkt 1, s. 286—

297) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1966/67 under luftfartsfonden

anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 27 600 000 kr.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 7 900 000 kr.

Utskottet. För investeringarna inom luftfartsfonden föreslår departementschefen

för nästa budgetår en medelsförbrukning av 25,1 milj. kr. Av

beloppet hänför sig 13 milj. kr. till anläggandet av en ny flygplats inom

malmöområdet. Den av departementschefen förordade medelsförbrukningen

innebär en ökning med 16,6 milj. kr. i förhållande till den för innevarande

budgetår beräknade investeringsramen. Departementschefen har vid sina

överväganden rörande de olika projekten i- styrelsens förslag till investeringsprogram

lagt särskild vikt vid sådana investeringar som är av betydelse

för lufttrafikens säkerhet och regularitet.

I fråga om Arlanda flygplats beräknar departementschefen i enlighet med

luftfartsstyrelsens förslag för nästa budgetår ett belopp av 3,7 milj. kr. för

tillbyggnad av nuvarande stationsbyggnad och för vissa vägarbeten m.m.

i anslutning till tillbyggnaden. Vidare föreslås för fortsatta utredningar

rörande nytt stationsområde på flygplatsen ett belopp av 0,2 milj. kr.

Beträffande Torslanda flygplats har preliminär överenskommelse under

hösten 1965 träffats med Göteborgs stad rörande byggande av en ny förbindelsebana,

utvidgning av stationsplattformen med 2 å 3 uppställningsplatser

samt utbyggnad och förbättring av vissa tjänste- och personalut
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

rymmen. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknas till ca 1,8 milj.

kr. Enligt överenskommelsen åtar sig staden att bidra med 37,5 % av förenämnda

kostnader.

Kostnaderna för vissa kompletteringsarbeten på Skellefteå och örnsköldsviks

flygplatser, avseende bl. a. ban- och stråkbreddning jämte omläggning

av banbelysning beräknas till sammanlagt 2,4 milj. kr. Avtal har

träffats med Skellefteå stad respektive örnsköldsviks stad samt Grundsunda

och Själevads kommuner om bidrag till ifrågavarande arbeten. Städerna

och kommunerna har sålunda åtagit sig att bestrida 50 % av förenämnda

kostnader, dock högst 650 000 kr. för Skellefteå flygplats och högst

550 000 för örnsköldsviks flygplats. Departementschefen förordar att ifrågavarande

utbyggnader på Torslanda, Skellefteå och örnsköldsviks flygplatser

kommer till stånd samt beräknar statens andel härför under nästa

budgetår till sammanlagt drygt 2,3 milj. kr.

För investeringar beträffande belysningsanläggningar på Bromma, Kiruna,

Sundsvalls, Karlstads, Norrköpings och Visby flygplatser samt militära

flygfält, som utnyttjas av den civila luftfarten, beräknar departementschefen

i enlighet med luftfartsstyrelsens förslag ett belopp av nära 4 milj. kr.

För mindre arbeten på diverse flygplatser och viss utrustning föreslås sammanlagt

2 milj. kr.

Beträffande övriga projekt i styrelsens investeringsprogram för budgetåret

1966/67 är departementschefen ej beredd att biträda förslaget om komplettering

av belysningsanläggningarna på Arlanda flygplats för kategori

Il-landningar bl. a. med hänsyn till att det internationella samarbetet för

utarbetande av normer för sådana anordningar ännu inte slutförts. Ej heller

har departementschefen ansett sig böra tillstyrka några investeringar

inom luftfartsfonden på Bulltofta och Luleå flygplatser.

I sammanhanget redogör departementschefen för frågan om anläggandet

av en ny flygplats inom Malmö-området.

Enligt en mellan representanter för kommunikationsdepartementet och

Malmö stad träffad preliminär överenskommelse skall Bulltofta flygplats

ersättas med en ny allmän flygplats inom Malmö-området. Den nya flygplatsen

avses byggas i samverkan mellan staten och Malmö stad. Erforderligt

markområde förvärvas genom stadens försorg och staten tillhörig mark

på Bulltofta flygplats överlåtes till Malmö stad. Staten bidrar till markförvärv

med 13 milj. kr., vilket belopp motsvarar vad staden skall erlägga

för marken på Bulltofta flygplats. Anläggningskostnaderna har beräknats

till 70 milj. kr. i 1964 års prisläge, varav de lokala intressenterna skall

bidra med 25 milj. kr. Sistnämnda belopp skall på visst sätt indexregleras.

överenskommelsen innebär att merkostnaden för det nya fältet fördelas

i överensstämmelse med samma norm som legat till grund för tidigare överenskommelse

med Göteborgs stad om utbyggnad av Torslanda flygplats.

Staten förbinder sig att svara för underhåll och drift av flygplatsen och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966 19

skall därvid uppbära alla inkomster. Flygplatsen beräknas vara utbyggd

år 1973.

Utskottet tillstyrker för sin del Kungl. Majrts förslag rörande luftfartsverkets

investeringar för budgetåret 1966/67 ävensom den framlagda anslagsberäkningen.

Vad departementschefen i sammanhanget anfört och förordat

har inte givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygplatser m. m. för budgetåret

1966/67 anvisa ett investeringsanslag av 27 600 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond

6:o) Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 1, s. 298 och 299) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sanering m.m. inom Djurgårdsstaden

i Stockholm för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag

av 600 000 kr.

7:o) Radiohus. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 2, s. 299 och

300) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Radiohus för budgetåret 1966/67

anvisa ett investeringsanslag av 558 000 kr.

8:o) Televisionshus. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 3, s. 300

och 301) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Televisionshus för budgetåret 1966/

67 anvisa ett investeringsanslag av 17 182 000 kr.

9ro) Uppförande av förvaltningsbyggnad i kvarteret Loen i Stockholm.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 4, s. 301 och 302) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Uppförande av förvaltningsbyggnad

i kvarteret Loen i Stockholm för budgetåret 1966/67 anvisa

ett investeringsanslag av 6 372 000 kr.

10 ro) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. I enlighet med Kungl.

Majrts förslag (punkt 5, s. 303 och 304) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten

för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 kr.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stäts ats ko ttetsiitlåtimd e ér 1966

'' ‘ >"Jit'' Statens utlånirl^sfonder ?■••■■■ . "

11 io). Statens lånefond för ,den,,mindre skeppsfarteiu.Kungl., Maj:t har

.(fe 305 och 306) föreslagit riksdagen att till Statens lånefond lör den mindre

skeppsfarten för budgetaret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag av

3 000 000 kr. • ''• t. o i; ,i •’ v

Anslaget är i gällande riksstat uppfört méd 3 000 000 kr.

i?- ; ; ■ ♦ • “'' ''

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

första kammaren av herr Sveniingsson väckt motion (1:459), vari hemställts

att riksdagen måtte besluta att till statens lånefond för den mindre

skeppsfarten anvisa ett investeringsanslag av 5 000000 kr.

! Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag innebär att till förevarande ändamål anvisas

3 milj. kr. mot av statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten

begärda 4 milj. kr. I motionen I: 459 åter har yrkats att anslaget måtte upptagas

med 5 milj. kr.

Utskottet vill i anledning av motionen framhålla att vissa möjligheter

torde föreligga för nämnden att — till följd av återbetalningar av tidigare

utlämnade lån — bevilja nya lån i större utsträckning än det( beviljade anslaget

i och för sig medger. Dessutom må erinras om att med stöd av Kungl.

Maj :ts bemyndigande den 28 april 1965 en särskild sakkunnig tillkallats

för att verkställa utredning rörande lånefonden för den mindre skeppsfarten.

Härvid bör enligt de för utredningen meddelade direktiven bl. a. klarläggas

vilket tonnage som bör kunna belånas hos lånefonden och vilka allmänna

villkor som bör gälla för fondens verksamhet. Vid utredningsarbetet

skall vidare övervägas frågan om förbättrade möjligheter att erhålla

lån för inköp av. andrahandstonnage, vilken fråga bl. a. aktualiserats av

motionären. Vid sådant förhållande och i avbidan på prövningen av de förslag,

som kan komma att framläggas av utredningen, anser utskottet i likhet

med departementschefen låneverksamheten under nästa budgetår böra

bedrivas i ungefär samma omfattning som hittills och anslaget böra uppföras

med 3 milj. kr. Utskottet avstyrker följaktligen motionen i fråga samt

hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen 1:459 till Statens lånefond för

den mindre skeppsfarten för budgetåret 1966/67 anvisa ett

investeringsanslag av 3 000 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

12:o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1965/66. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 1, s. 307) hemställer utskottet,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stafsiliskottet S 11 tläta n rf é til*'' ■ 9 åt’ 1966

21

v jbo -jj.Ev latl riksdagen'' tnå tiWGaranti till Aktiebolaget Äerotränsi

: ■ port för 1963/66it&r budgétåffct 1966/67 anvisa étt i mes tv?&0<SOOO

JU ,;Uj <''.r -/''j!.-- .1

i- ia ;o) Lån till anskaffning av hpgertrafikbussar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 2, s. 3.07)» vilket innebär en anslagsökning med

000 000 kr., hpmställer ustkottet,:r '' ;r r

rf ; '' , att riksdagen må till/>dn till anskaffning av högertrafik
bussar

för budgetåret 1966/67. anvisa ett investeringsanslag

av 50 000 000 kr.

, ; , Fonden för förlag till statsverket

14:o) Förskott till vissa plankostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 1, s. 308), vilket innébär en anslagsökning med 600 000 kr.,

hemställer utskottet, . / :

att riksdagen må till Förskott till vissa plankostnader

in. in. för budgetåret 1966/67 anvisa ett ihvesteringsanslag

av 1 000 000 kr.

< : Diverse kapitalfonder

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

f 15:ö) Vägmaskiner m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 1, s. 309—314) föreslagit

riksdagen att dels under väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

för budgetåret 1966/67 anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsansläg

av 48 000 000 kr., dels ock medge att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

lämnas i statsrådsprotokollet angivet beställningsbemyndigande.

Anslaget till väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond är för innevarande

budgetår uppfört med 51 500 000 kr. Investeringsramen har fastställts

till samma belopp.

För nästa budgetår beräknas investeringsramen till oförändrat 51 500 000

kr. Med beaktande av förefintliga reservationsmedel föreslås anslaget uppföras

med 48 000 000 kr.

Utskottet. För investeringarna i väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

föreslår departementschefen för budgetåret 1966/67 en medelsför
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

brukningsram av 51,5 milj. kr., vilket i förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag innebär en minskning med 8,5 milj. kr. Härav

hänför sig 2,5 milj. kr. till objektgruppen garage- och förrådsbyggnader

m. m. samt 5,5 milj. kr. till gruppen motorfordon och vägmaskiner m. m.

I fråga om den förstnämnda gruppen har departementschefen anfört att

några nya byggnadsföretag inte bör påbörjas i södra och mellersta Sverige

med hänsyn till arbetsmarknadsläget. Departementschefen förordar därför

en viss begränsning av medelsförbrukningen på objektgruppen garage- och

förrådsbyggnader m. m. Även i fråga om objektgruppen motorfordon och

vägmaskiner m. in. räknar departementschefen med en något lägre förbrukning

än styrelsen föreslagit. I förhållande till den beräknade medelsförbrukningen

för innevarande budgetår på sistnämnda grupp innebär departementschefens

förslag en ökning med ca 2,5 milj. kr. Beträffande anskaffningen

av flytande materiel för sjöfartsstyrelsens räkning föreslår departementschefen

att medel härför bör tas upp under sjöfartsverkets fond.

Styrelsen har för detta ändamål beräknat 0,5 milj. kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag rörande investeringarna i förrådsfonden

för budgetåret 1966/67. I fråga om anskaffningen av flytande

materiel för sjöfartsstyrelsens räkning har utskottet i sitt utlåtande nr 33 för

innevarande år tillstyrkt att medel härför beräknas under sjöfartsverkets

fond. Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har inte gett

utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande. Detta innebär bl. a.

att utskottet tillstyrker föreslagen medelsanvisning av 48 milj. kr. samt

att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhåller ett i förhållande till innevarande

budgetår oförändrat beställningsbemyndigande om 26 milj. kr. för

leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret 1968/69.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. till Vägmaskiner m.m. för budgetåret 1966/67 anvisa

ett investeringsanslag av 48 000 000 kr.;

II. medge att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnas

i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den

3 januari 1966 angivet beställningsbemyndigande.

16:o) Sjöfartsmateriel m. m. Beträffande denna punkt har utskottet yttrat

sig i utlåtandet nr 33, varom utskottet velat här

erinra.

Stockholm den 15 mars 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

23

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Axel Andersson, fröken

Andersson, herrar Einar Persson, Birger Andersson, Fritz Persson, Per Jacobsson,

Svensson, Söderberg, Bengtson, Mårtensson, Herbert Larsson, Eric

Gustaf Peterson, Nils-Eric Gustafsson och Strandberg; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Blidfors, Almgren, Bergman,

Larsson i Hedenäset, fröken Olsson, herrar Johansson i Norrköping, Gustafsson

i Kårby, Nelander, Blomkvist, Nordstrandh, Tobé, Nilsson i Kristianstad,

Mundebo och Alemyr.

Reservationer

1) vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.) av

fröken Andersson, herrar Strandberg, Bohman och Nordstrandh, vilka i

anledning av motionerna 1:291 och II: 363 ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4, som börjar med »I anledning

av» och slutar med »motionerna i fråga», bort ha följande lydelse:

»I likhet med motionärerna anser utskottet att de statliga utgifterna i möjligaste

mån måste begränsas och återhållsamhet iakttagas i fråga om de

statliga investeringarna. Den förenämnda marginalen om 10 % torde vidare

vara obehövlig. Skulle nämligen ett mycket trängande behov uppstå bör

detta i stället tillgodoses genom förslag på tilläggsstat, varigenom riksdagen

får möjligheter att i sedvanlig ordning pröva det ifrågasatta anslagets behövlighet.

En dämpning av investeringstakten för televerkets del är dessutom

med hänsyn till det ekonomiska läget nödvändig. Investeringsramen

för budgetåret 1966/67 för nämnda verk bör därför fastställas till samma

belopp som ursprungligen fastställdes för innevarande år eller 493 milj. kr.

På sålunda anförda skäl ävensom med beaktande av vad motionärerna i

övrigt anfört tillstyrker utskottet motionärernas yrkande om en sammanlagd

minskning med 145,4 milj. kr. av medelsförbrukningen under här

ifrågavarande fonder.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 291 och

11:363, i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet

anfört.»

2) vid punkten 2 (Postverkets anslagsbehov) av herr Axel Andersson,

fröken Andersson, herrar Per Jacobsson, Eric Gustaf Peterson, Strandberg,

Bohman, Nelander, Nordstrandh, Tobé och Mundebo, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka motionerna 1:447 och 11:548, såvitt nu är i fråga,

samt att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 5 börjar med »I de» och

på s. 6 slutar med »avstyrkes därför», bort ha följande lydelse:

»I de likalydande motionerna 1:447 och 11:548 har hl. a. yrkats att den

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

föreslagna medelsanvisningen skall minskas med 0,2 milj. kr., avsedda för

förvärv av billinjer. Då det enligt poststyrelsen inte kan bedömas, huruvida

något sådant förvärv kan bli aktuellt under det kommande budgetåret, anser

utskottet i likhet med motionärerna att medel för ändamålet inte heller

bör anslås samt tillstyrker därför motionerna i denna del.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 447 och II: 548, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Posthus in. in. för budgetåret

1966/67 anvisa ett investeringsanslag av 12 400 000 kr.;»

3) vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov)

a) beträffande motionerna I: 179 och 11:237 av fröken Andersson, herrar

Strandberg, Bohman och Nordstrandh, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Vad beträffar»

och slutar med »radioutredningens förslag», bort ha följande lydelse:
»Under

anslaget till Ersättning för viss rundradioverksamhet anser departementschefen

medel böra beräknas till ersättning för skolradioverksamhet,

radio- och TV-verksamhet i utlandet samt fria radiolicenser för blinda.

Även utskottet anser det motiverat att med skattemedel täcka televerkets

kostnader för sistnämnda ändamål och kommer därför framdeles att tillstyrka

att ett belopp av 60 000 kr. anvisas härför. Vad gäller propagandaverksamheten

gentemot utlandet anser utskottet däremot att denna bör täckas

av medel huvudsakligen under utrikesdepartementets huvudtitel och

i den utsträckning så inte sker genom licensmedel. Utskottet återkommer

senare till frågan härom. Kostnaderna för skolradioverksamheten slutligen

synes helt böra täckas av licensmedel. Utskottet tillstyrker därför motionerna

I: 179 och II: 237 i nu berörda delar.»

dels ock utskottets hemställan under V. bort ha följande lydelse:

»V. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 179 och

II: 237, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva

till känna vad utskottet anfört rörande sättet för bestridande

av televerkets kostnader för fria ljudradiolicenser åt blinda

ävensom skolradioverksamheten samt den del av propagandaverksamheten

gentemot utlandet, som ej täckes av särskilt

anslag under tredje huvudtiteln;»

b) beträffande bilradiolicensen av fröken Andersson, herrar Strandberg,

Bohman och Nordstrandh, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna

I: 116 och II: 155 samt att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Ej heller»

och slutar med »ca 6 milj. kr.», bort ha. följande lydelse:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

25

»Däremot tillstyrker utskottet motionerna I: 116 och II: 155 om avskaffande

av bilradiolicensen. Mot dess bibehållande talar nämligen enligt utskottets

uppfattning starkt såväl principiella skäl som de uppenbara olägenheter

ur skilda hänseenden som är förenade därmed och vilka närmare

angivits i motionerna. Nämnda licensskyldighet bör därför avskaffas

fr. o. m. den 1 juli innevarande år. De av motionärerna föreslagna åtgärderna

för erforderlig förstärkning av ljudradiobudgeten — i anledning av

licensavgifternas bortfall — finner utskottet jämväl ändamålsenliga.»

dels ock utskottets hemställan under VII. bort ha följande lydelse:

»VII. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 116

och II: 155, i skrivelse till Kungl. Maj:t begära sådan ändring

i författningen om radiolicenser att särskild licens icke

erfordras efter den 1 juli 1966 för innehav av bilradioapparat

;»

c) beträffande motionerna 1:442 och 11:551 av herrar Axel Andersson,

Per Jacobsson, Eric Gustaf Peterson, Nelander, Tobé och Mundebo, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka nämnda motioner samt att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »avstyrkes därför», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Utskottet ansluter sig för sin del till de av motionärerna därvid anförda

synpunkterna. Den kvantitativa utökning och kvalitativa förbättring av våra

TV-program och radiosändningar, som genom radioutredningens tillsättande

ställdes i utsikt och sedermera genom den livliga offentliga debatten blivit

en bestämd förväntan hos den svenska allmänheten, har genom radioutredningens

förslag blivit förbytt i allmän besvikelse. Att detta både som

helhet och i olika delar rönt hård kritik av ett stort antal remissinstanser

beror enligt utskottets uppfattning främst på de regeringsdirektiv, som lädes

till grund för kommitténs arbete och som uttryckligen ålade kommittén

att icke till övervägande ta upp möjligheten av reklamfinansiering helt eller

delvis av sändningar i radio-TV. Därigenom blev kommittén på förhand

bunden att med licensmedel söka finansiera en verksamhet, som enligt all

erfarenhet blir alltmer kostnadskrävande, om den skall kunna rimligen

fylla lyssnarnas och tittarnas helt naturligt ständigt växande krav.

Radioutredningen har härigenom visat, att det på lång sikt näppeligen

blir möjligt att fortsätta på den inslagna vägen med ett licensbetalat radioTV-monopol.

Den snabbt växande licensavgiften skulle nämligen försvåra

för i varje fall mindre inkomsttagare att hålla sig med TV. Vidare blir det

inom ramen för monopolet icke möjligt att skapa den fria tävlan utan vilken

eu stagnation i utvecklingen måste befaras. Ytterligare eu tredje synpunkt

av principiell betydelse för en framtida riktig lösning av problemet

må i delta sammanhang anföras, nämligen det för opinionsbildningen i ett

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

fritt land i längden ohållbara i den statliga monopolställningen för dessa

alltmer dominerande massmedia.

Utifrån samtliga tre här angivna utgångspunkter, de ekonomiska resurserna,

nödvändigheten av stimulerande konkurrens för att höja programkvaliteten

och frihet för olika meningsriktningar att komma till tals, ger

sig samma slutsats. Det hittillsvarande systemet med ett enda sändarföretag,

tekniskt betingat under de hittills gångna åren och i många avseenden

förtjänstfullt skött, är hänvisat att arbeta på en principiellt icke godtagbar

och ekonomiskt och organisatoriskt icke hållbar grund. Så länge de tekniska

förutsättningarna icke förelegat för denna friare sändning med konkurrerande

sändarföretag har monopolsystemet framstått som det enda möjliga,

därför också som acceptabelt. Numera förefinnes däremot både tekniska och

ekonomiska förutsättningar att vid sidan av det statliga koncessionerade,

med licensmedel finansierade sändarföretaget Sveriges Radio bygga upp

ett sändarföretag för TV och radio — alternativt flera —- finaniserat med

reklammedel och alltså utan avgifter för tittare och lyssnare.

Från såväl principiella som praktiska utgångspunkter skulle ett sådant

system kunna medföra betydande fördelar. Frågan gäller hur ett sådant

system bör utformas så att det bäst tillgodoser samhällets och de enskildas

differentierade krav på radion och televisionen.

De närmare omständigheterna för en sådan verksamhet i olika avseenden

bör därför enligt utskottets mening bli föremål för en parlamentarisk

utredning, som tillsättes snarast och arbetar så snabbt att ett förslag till

organisation om möjligt kan föreläggas nästa års riksdag. Eftersom proposition

om den nya organisationen på grundval av radioutredningens betänkande

av allt att döma icke torde bli framlagd tidigare än våren 1967,

borde någon försening icke behöva uppkomma genom den av motionärerna

föreslagna mer allsidiga utredningen. Ytterligare försening och försämring,

bl. a. i form av mindre valfrihet än nödvändigt, är nämligen enligt

utskottets uppfattning icke längre godtagbar i fråga om den framtida utvecklingen

av radio-TV. Utskottet tillstyrker bl. a. på här anförda skäl

motionerna i fråga.»

dels ock utskottets hemställan under XI. bort ha följande lydelse:

»XI. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 442 och

II: 551, i skrivelse till Kungl. Maj :t begära tillsättande av en

parlamentarisk utredning med uppdrag att snarast framlägga

förslag till dels en sådan organisation av radio-TV,

att vid sidan av Sveriges Radio kan etableras konkurrerande,

på reklaminkomster uppbyggda sändarföretag, och dels till

de allmänna grunderna för sådan verksamhet;»

d) av herrar Strandberg, Bohman och Nordstrandh.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966 27

4) vid punkten 4 (Statens järnvägars niedelsbehov) av herr Axel Andersson,

fröken Andersson, herrar Per Jacobsson, Eric Gustaf Peterson,

Strandberg, Bohman, Nordstrandh, Tobé och Mundebo, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka motionerna 1: 447 och II: 548, nämnda motioner såvitt

nu är i fråga, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16, som börjar med »Utskottet,

som» och slutar med »belopp sker», bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 447 och II: 548 har erinrats om dels den obestämda tidsperiod

som av järnvägsstyrelsen angivits, inom vilket behovet skulle uppstå,

dels det faktum att anslagsbehov för nyteckning av aktier i varje särskilt

fall bör anmälas för riksdagen. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning

i denna fråga och följaktligen anser medel för ändamålet icke böra beräknas,

tillstyrker i enlighet härmed motionerna i fråga.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och med bifall till motionerna 1:447 och 11:548, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Järnvägar in. in. för budgetåret

1966/67 anvisa ett investeringsanslag av 359 000 000

kr.;»

CLTE AB. STHU

014000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:118 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande att försälja viss staten tillhörig fast egendom, m. m., jämte en i ämnet s. 1 i texten