Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1966/67 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.
1966-03-15 · 27 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 25 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1966:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1966/67 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
1
Nr 9
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten
för budgetåret 1966/67 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte i ämnet
väckta motioner.
(4:e avd.)
KAPITALBUDGETEN
l:o) Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I propositionen
nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 8, s. 219—223 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1966) lämnat
en sammanfattande redogörelse för kommunikationsverkens investeringar,
avseende postverkets, televerkets och statens järnvägars fonder samt
luftfartsfonden och väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. I redovisningen
ingår även en ny kapitalfond för sjöfartsverket, varom Kungl.
Maj :t framlagt förslag vid behandlingen av sjöfartsverkets anslag på driftbudgeten
(punkt D 1—8, s. 116 o. 117).
Den för budgetåret 1966/67 förordade investeringsverksamheten framgår
av följande tabell. Som jämförelse har i tabellen upptagits siffrorna
för den hösten 1965 beräknade medelsförbrukningen under budgetåret
1965/66.
1965/66 1966/67
Enl. prop.
Verkens
Förordat av
1965:1 m. m.
förslag
dep.chefen
milj. kr.
Postverket.......................
................ 13,0
13,9
13,5
Televerket, exkl. rundradio........
................ 522,3
578,2
537,0
Televerket, rundradio.............
................ 25,6
27,1
27,1
Statens järnvägar.................
................ 320,0
398,0
365,0
Luftfartsverket...................
................ 8,5
21,9
25,1
Förrådsfonden....................
................ 51,5
60,0
51,5
Sjöfartsverket....................
................ —
—
13,2
Summa 940,9
1 099,1
1 032,4
1 efterföljande tablå lämnas en sammanfattande översikt av de faktiska
investeringarna under budgetåret 1964/65 samt de beräknade investeringarna
under budgetåren 1965/66 och 1966/67. Därav framgår även beräkningen
av de för investeringarnas genomförande erforderliga anslagsbeloppen.
Siffrorna anger milj. kr.
1 — Bilxang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 9
2
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
Investe-
rings-
utgifter
Av verken
planerade
investerings- utgifter
Av departe- mentschefen
beräknade
investerings- utgifter
Reser-
vatio-
ner
den
30/6
Anslag
Förslag
Beräk-
nade
reser-
vatio-
ner
d. 30/6
1964/65
1965/66
1966/67
1965/66
1966/67
1965
1965/66
1966/67
1966
Postverket.....
11,9
13,4
13,9
13,0
13,5
2,3
13,0
12,6
2,3
Televerket exkl.
rundradio....
443,9
515,1
578,2
522,3
537,0
20,2
504,0
589,0
1,9
Televerket, rund- radio ........
26,6
25,6
27,1
25,6
27,1
2,9
25,0
27,5
2,3
Statens järn- vägar ........
314,2
325,0
398,0
320,0
365,0
45,8
310,0
365,0
35,8
Luftfartsverket .
7,0
13,6
21,9
8,5
25,1
0,6
7,9
27,6
—
Förrådsfonden. .
46,9
64,5
60,0
51,5
51,5
8,6
51,5
48,0
8,6
Sjöfartsverket ..
—
—
—
—
13,2
—
—
13,2
—
Summa
850,5
957,2
1 099,1
940,9
1 032,4
80,4
911,4
1 082,9
50,9
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Sveningsson (1:291) och den andra inom andra kammaren av herr Söderström
m.fl. (11:363), i vilka hemställts att riksdagen måtte
a) till Posthus m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag
av 11 400 000 kr.
b) för budgetåret 1966/67 under televerkets fond anvisa följande investeringsanslag,
nämligen till Teleanläggningar m. m. 493 000 000 kr. och till
Rundradioanläggningar 24 700 000 kr.
c) till Järnvägar m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag
av 328 500 000 kr.
d) till Flygplatser m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag
av 24 800 000 kr.
e) till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag
av 43 200 000 kr.
f) till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag
av 11 900 000 kr.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionen II: 363.
Utskottet. I den av fjolårets riksdag ursprungligen godkända investeringsplanen
för kommunikationsverken beräknades den totala medelsförbrukningen
under innevarande budgetår uppgå till ett belopp av 893,8 milj.
kr. Genom senare beslut av riksdagen under våren 1965 höjdes investeringsramen
för televerket med 15 milj. kr. i syfte att arbetena med verkets
nya administrationsbyggnader i Farsta skulle kunna igångsättas och med
16,5 milj. kr. för viss utbyggnad av televerkets verkstadsrörelse. Vidare
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966 3
höjdes genom beslut av Kungl. Maj :t ramen för luftfartsverkets investeringar
med 0,8 milj. kr. för att möjliggöra utbyggnad av belysningsanläggningarna
på vissa flygfält. Genom beslut av Kungl. Maj :t i december
1965 höjdes televerkets investeringsram med ytterligare dels 10 milj. kr.
för att kompensera verket för bl. a. vissa materialkostnadsstegringar, dels
— i enlighet med riksdagens beslut —- 4,8 milj. kr. för svenskt förvärv av
andel i en brittisk jordstation för telekommunikationer via satelliter. De
totala investeringsutgifterna för kommunikationsverkens investeringar under
innevarande budgetår skulle därmed komma att uppgå till 940,9 milj.
kr.
Kungl. Maj :ts förenämnda beslut har inte givit utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande. Till följd av befintliga medelsreservationer
erfordras ej heller från riksdagens sida någon ytterligare medelsanvisning
för den nu förutsatta medelsförbrukningen.
I sina anslagsframställningar för nästa budgetår har verksstyrelserna
räknat med en sammanlagd medelsförbrukning om 1 099,1 milj. kr. Departementschefen
har emellertid för sin del, vid en avvägning utifrån olika
synpunkter, funnit medelsförbrukningen böra begränsas till 1 019,2 milj.
kr., vartill kommer 13,2 milj. kr. för den särskilda kapitalfond för sjöfartsverket
som i annat sammanhang föreslagits skola inrättas fr. o. m. nästa
budgetår. Totalbeloppet för samtliga här berörda fonder skulle sålunda
uppgå till 1 032,4 milj. kr., vilket innebär en ökning med 138,6 milj. kr. i
förhållande till beräkningarna i 1965 års statsverksproposition av medelsförbrukningen
för motsvarande ändamål under innevarande budgetar och
med 91,5 milj. kr. om jämförelse sker med de hösten 1965 gjorda beräkningarna.
Postverkets, televerkets, statens järnvägars och luftfartsfondens
investeringar ökar i förhållande till sistnämnda beräkningar med 0,5, 16,2,
45,0 och 16,6 milj. kr., medan medelsförbrukningen under förrådsfonden
blir oförändrad. Till närmare belysning av de framlagda förslagen har departementschefen
i propositionens inledande översikt lämnat en sammanfattande
redogörelse för investeringsbehoven inom de skilda verken samt
i korthet berört inriktningen av investeringarna för nästa budgetår.
Vad departementschefen under denna punkt anföri har i nu förevarande
sammanhang inte givit utskottet anledning till särskilt uttalande. Till frågorna
om investeringsverksamhetens omslutning för de skilda verken under
nästa budgetår samt storleken av de anslag som erfordras för dennas
genomförande återkommer utskottet under respektive punkter i det följande.
I samband därmed kommer utskottet även att redovisa sitt ställningstagande
till vissa motionsledes väckta frågor. Med anslagsanvisningen under
sjöfartsverkets fond sammanhängande frågor har dock utskottet behandlat
i sitt utlåtande nr 33, vartill torde få hänvisas.
Vidkommande slutligen de i motionerna 1:291 och 11:363 framställda
yrkandena får utskottet anföra följande.
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 9
4
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
Såsom av propositionen, framgår och av motionärerna jämväl framhållits
har anslagen för nästa budgetår för affärsverksfonderna och förrådsfonden
beräknats så, att de jämte förutsedda behållningar vid budgetårets
ingång skall motsvara den föreslagna medelsförbrukningen och därutöver
ge en marginal om ca 10 % för att möjliggöra höjda investeringsramar om
så skulle befinnas påkallat av konjunkturmässiga eller eljest särskilda skäl.
Så har dock — vilket motionärerna torde ha förbisett — icke skett beträffande
anslaget till sjöfartsverkets fond. Motionärerna hemställer om en
minskning med dels ca 10 % av den av departementschefen föreslagna
totala medelsanvisningen, dels ytterligare 44 milj. kr. av det förordade anslaget
under televerkets fond eller tillhopa 145,4 milj. kr.
I anledning av motionärernas yrkanden vill utskottet erinra om att den
gällande anslagsredovisningen -— innebärande främst att de olika investeringsanslagen
under varje kapitalfond sammanslagits till i huvudsak ett
kollektivanslag — i princip beslutades redan vid 1962 års riksdag och tilllämpats
fr. o. m. budgetåret 1963/64. På respektive kollektivanslag skulle
enligt förenämnda beslut en viss marginal utöver ramen finnas tillgänglig
just för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller eljest särskilda
skäl påkallad höjning av medelsförbrukningen under löpande budgetår.
Utskottet — som vid sin tidigare behandling av dessa frågor funnit
den föreslagna omläggningen innebära avsevärda fördelar ur anslagstekniska
synpunkter samt vara väl ägnad att tjäna det därmed angivna syftet,
nämligen att för de affärsdrivande verkens och förrådsfondens del skapa
ökad frihet i investeringshänseende inom de ramar som av Kungl. Maj :t
fastställes — kan för sin del inte finna skäl föreligga att nu frångå denna
uppfattning. Ej heller kan utskottet, med hänsyn till abonnent- och trafikutvecklingen,
finna det vara tillrådligt att sänka den av departementschefen
för nästa budgetår förordade investeringsramen för televerkets investeringar
med 44 milj. kr. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna i
fråga.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med avslag å motionerna 1:291 och
11:363, i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet
anfört.
!atsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
5
Statens affärsverksfonder
Postverket
2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 1, s. 224 228)
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1966/67 under postverkets fond anvisa
i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 12 600 000 kr.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 13 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lundström m. fl. (I: 447) och den andra inom andra kammaren av herr
Ohlin in. fl. (11:548), i vilka såvitt nu är i fråga hemställts att riksdagen i
samband med behandlingen av anslagen på kapitalbudgeten, sjätte huvudtiteln,
måtte till Posthus m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett i förhållande
till Kungl. Maj :ts förslag med 200 000 kr. minskat investeringsanslag
av 12 400 000 kr.;
dels ock en inom andra kammaren av fru Rijding m.fl. väckt motion
(11:362), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer
om utredning och förslag att postbanken upptar checklönerörelse i
sin verksamhet.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionerna II: 548 och II: 362.
Utskottet. I sin anslagsframställning för nästa budgetår har poststyrelsen
räknat med en medelsförbrukning för verkets investeringar om 13,9 milj.
.tr. Departementschefen har ansett förbrukningen böra begränsas till 13,5
milj. kr., vilket med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel samt
under de av departementschefen i övrigt angivna förutsättningarna kräver
en medelsanvisning om 12,6 milj. kr. Minskningen av medelsramen i förhållande
till styrelsens förslag hänför sig till objektgrupperna Anskaffning av
bilar in. in., Garagebyggnader in. in. och Anskaffning av bilar in. m. för diligensrörelsen
med respektive 0,2, 0,1 och 0,1 milj. kr.
Den av departementschefen föreslagna medelsförbrukningen möjliggör
bl. a. ett fullföljande av pågående byggnadsprojekt — främst tillbyggnaden
av centralposthuset i Malmö och uppförandet av en ny sorterings- och postkontorsbyggnad
i Ånge — samt en utökad ersättnings- och nyanskaffning
av bilmateriel åt postverket jämte en fortsatt planenlig anskaffning av diligensbussar,
förberedda för högertrafik.
I de likalydande motionerna 1:447 och 11:548 har bl. a. yrkats att den
6
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
föreslagna medelsanvisningen skall minskas med 0,2 milj. kr. avsedda för
förvärv av billinjer. Även om det f. n. inte kan bedömas huruvida något sådant
förvärv kan bli aktuellt under budgetåret finner utskottet dock i likhet
med poststyrelsen det vara angeläget att medel finns tillgängliga för
ändamålet. Motionerna avstyrkes därför.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag i övrigt beträffande
såväl ramen för medelsförbrukningen under nästa budgetår som den förordade
fördelningen på de olika utgiftsändamålen och beräkningen av erforderliga
anslagsmedel. I anslutning härtill vill utskottet understryka angelägenheten
av att den omfattande verksamhet i serviceförbättrande och rationaliseringsfrämjande
syfte som f. n. pågår inom verket med all kraft
fullföljes samt att i anledning härav eventuellt erforderliga åtgärder vidtages.
I motionen II: 362 har hemställts om utredning och förslag syftande till
att postbanken skulle upptaga checkrörelse i sin verksamhet. Vissa härmed
sammanhängande frågor har emellertid, enligt vad utskottet erfarit, redan
upptagits till prövning av poststyrelsen. Vidare må erinras om att med stöd
av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 augusti 1962 särskilda sakkunniga
tillkallats för att verkställa en översyn av gränsdragningen mellan olika
kreditinstituts verksamhetsområden m. m. Utredningen, som antagit benämningen
kreditinstitutsutredningen, har jämlikt meddelade direktiv bl. a. att
klarlägga postbankens ställning och uppgifter i relation till övriga kreditinstitut
samt att därvid även pröva behovet av ändringar i postbankens
verksamhetsformer. Med hänsyn bl. a. till angivna förhållanden kan utskottet
icke finna det motiverat att från riksdagens sida begära en särskild utredning
av det slag motionärerna åsyftat och avstyrker därför motionen i
fråga.
I enlighet med det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:447 och II: 548, nämnda
1 , motioner såvitt nu är i fråga, till Posthus m. m. för budget
året
1966/67 anvisa ett investeringsanslag av 12 600 000 kr.;
II. att motionen 11:362 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Televerket
3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 1, s. 229—263)
föreslagit riksdagen dels att för budgetåret 1966/67 under televerkets fond
anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag av tillhopa
7
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
616 500 000 kr., dels ock medge att telestyrelsen lämnas i statsrådsprotokollet
angivna beställningsbemyndiganden.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppförda med sammanlagt
529 000 000 kr.
Kungl. Maj :ts förslag innebär en medelsförbrukningsram för nästa budgetår
om 537 milj. kr., exkl. rundradioanläggningar. 1 jämförelse med utgångsläget
för innevarande budgetår är ökningen 44 milj. kr. och i förhållande
till nu beräknad medelsförbrukning för innevarande budgetår 14,7
milj. kr. För rundradioanläggningar föreslås en medelsförbrukning av sammanlagt
27,1 milj. kr. eller 1,5 milj. kr. mer än som beräknats för innevarande
budgetår.
De totala utgifterna för ljudradions allmänna programverksamhet beräknas
till 109,7 milj. kr. Licensinkomsterna inkl. ränteinkomster beräknas till
106,3 milj. kr. Underskottet på ljudradiorörelsen blir härigenom 3,4 milj.
kr. Det ackumulerade överskottet skulle härmed nedgå till 6,2 milj. kr.
För televisionens allmänna programverksamhet under budgetåret 1966/67
beräknas sammanlagt 195,5 milj. kr. Licensintäkterna upptas med 236,9
milj. kr. och överskottet på televisionsradiorörelsen till 41,4 milj. kr. Det
ackumulerade överskottet skulle härmed komma att uppgå till 298,2 milj.
kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Nils-Eric Gustafsson (1:132) och den andra inom andra kammaren
av herr Larsson i Hedenäset m.fl. (II: 179), i vilka hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om allsidig utredning beträffande
principerna för televerkets taxesättning med målsättningen att genom begränsning
av den avståndsmotiverade taxesättningen åstadkomma så langt
möjligt enhetliga samtalstaxor, i enlighet med vad i motionerna anförts;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Stefanson och Nyman (I: 287) och den andra inom andra kammaren
av herr Enskog m.fl. (11:357), i vilka föreslagits att riksdagen måtte besluta
att för budgetåret 1966/67 under televerkets fond anvisa för teleanläggningar
578,2 milj. kr. i stället för 537,0 eller sammanlagt under punkten
1. Teleanläggningar in. in. 630 200 000 kr.;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Dahlén m.fl. (1:442) och den andra inom andra kammaren av herr
Ståhl m.fl. (11:551), i vilka föreslagits, att riksdagen måtte besluta att hos
Kungl. Maj :t begära tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppdrag
att snarast framlägga förslag dels till en sådan organisation av radioTV,
att vid sidan av Sveriges Radio kan etableras konkurrerande, på reklam2*
—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 9
8 StatsiHskotféts‘''uflåtniulé'' är t> dr 1966
inkomster''tippbyggdä sändarförofag,'' och cTelstill-de allmänna grunderna ''för
sådan verksamhet; .m- bn nj n;.asé /• • r. }•
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
hérfär Strandberg’ och Sveningsson (1:116) och den andra inom ändra
kammaren av herrar Bengtson i Solna och Oskarson (II: 155), i vilka hemställts
att riksdagen måtte V skrivelse till Kungl. Maj :t begärä sådan ändring
i författningen om radiolicenser, att särskild licens inte effordfas efter
den 1 juli 1966 -för innehav av bilradioapparat'' '' ''■< : -
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Holmberg ih.fl. (I: 179) och den andra inom andra kammaren av herr
Bohman m. fl (II: 237), i vilka hemställts att riksdagen måtte
1. uttala, att löpande avtal mellan Kungi. Maj :t och Sveriges Radio AB
icke mätte förnyas i vad avser monopol för Sveriges Radio att bedriva radioöch
televisionssähdningar efter löpande avtalstids utgång;
2. med avslag å Kungl. Maj:ts förslag om ett anslag till ersättning för viss
rundradioverksamhet för budgetåret 1966/67 om 25,6 milj. kr. anslå 60 000
kr. för televerkets kostnader för fria ljndradiolicenser åt blinda ävensom
uttala, att skolradioverksamheten samt den del av programverksamheten
gentémot utlandet, som ej täckes av särskilt anslag under tredje huvudtiteln,
skall täckas av licensmedel;
3. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t måtte i övrigt
beakta vad i motionerna anförts, i synnerhet den del som avser behov av
ökad offentlig insyn i Sveriges Radios verksamhet;
dels en inom andra kammaren av herr Källstad väckt motion (11: 214),
vari''hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om förslag angående ökad användning av Radio-TV för undervisningsändamål
särskilt beträffande följande punkter:
1. Möjligheten till statskunskapsstudier inom radiouniversitetet även på
två-betygsnivå.
2. Möjligheten till ett TV-radio-korrespondensuniversitet söm komplement
till nuvarande universitetsorganisation.
3. Utökat antal programkanaler varvid undervisningens behov beaktas
samt en speciell programkanal i TV avsedd huvudsakligen för undervisningsprogram.
4. Utbyggande av radions vuxenundervisning snarast genom ökning av
sändningstiden i program 2 på lördagar och söndagar.
5. Skolornas ökade behov av TV-apparater. Utnyttjande av TV-bandspelare
samt prövning av därvid uppkommande upphovsrättsliga frågor.
6. Regional kursverksamhet i samråd med undervisningsväsen och studieorganisationer.
7. Utvidgad massmedieforskning, särskilt ur undervisningssynpunkt.
8. I övrigt beaktande av vad i motionen anförts;
dels en inom andra kammaren av herrar Mattsson och Antonsson väckt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stétfsuiskotfétb'' ätlåtdnde iir 9 åt4966 1 9
taotion (II: 487), vari hemställts att riksdagen^ittåtté i sMtélste ''till‘Rtmgk
Maj :t> anhålla att Kurigl. Maj :t rnå förånstalta om att 193 000 kr: äv‘licensihedél
ställes till1 förfogande urtder budgetåret11966/67 för: etttbetygskurs
i pedagogik i radio och television; v- J 1 '' '' :
dels ock en inom andra kammaren av herr Eriksson-''i- Bäckhibra ''Väékt
motion (II: 10), vari hemställts att riksdagen ''matte besluta att ''för radio ils
och televisionens underhållningsprogram inrätta ett progråttiräd, Vars ledä*
möter bör Utses av Kungl. Maj :t, samt att riksdagen i skrivélké till'' Kurtgl.
Maj :t måtte anhålla om utarbetande av instruktion för rådets verksamhet
med beaktande av vad i motionen framhållits. « : . ^
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för små''yrkanden får
utskottet hänvisa till mötionefnfe 11:179, 11:357, II: 551; II:*i55, I: 179,
II: 214, II: 487 och II: 10. ’ :
Utskottet. Departeméntschefen har ansett det vara angeläget'' att ytterligare
öka televerkets resurser under nästa budgetår och därför i jämförélSé
med utgångsläget för innevarande budgetår föreslagit en höjning med 44
milj. kr. av ramen för verkets investeringar — exklusive rundradioanläggningar
— till 537 milj. kr. mot av telestyrelsen föreslagna 578/2’fniij.kr;
Med hänsyn till utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet1‘föreslås
vidare höjningar per den 1 april 1966°av vissa telefonavgiftér. Ett ökning avses
sålunda skola ske av den vid automatisk lokal-, lartds- och rikstrufik
gällande markeringsavgiften med 1 öre, dvS. frän 8 till 9 öre pér sarhtalsmarkering,
jämte en därmed samordnad höjning dels äV ävgifterhabför manuellt
expedierade rikssamtal, dels av abonnemangsavgiften föf^sådäna huvudabonnemang,
som inkluderar betalning för visst antäl saiUtäl. Irikomsterna
beräknas härigenom öka med ca 110 milj. kr. för år räknat. ''
Den av departementschefen godkända investeringsplanen avsér hl. a. påbörjande
av nya telefonstationsbyggnader i Bollnäs, Djursholm, Göteborg,
Hälsingborg, Kalmar och Växjö Samt i fråga om den fortsatta utbyggnaden
av fjärrförbindelsenätet ett antal nya koaxialkabelanläggUingar; Atttomatiseringen
av telefonstationerna fortsätter vid bl. a. stationerna i Bengtsfors,
Bredbyn, Ed, Idre, Lidhult, Norsjö, Sysslebäck, Vilhelmina och Virserum.
Investeringarna i radioanläggningar för kommersiell trafik avser fortsatta
moderniserings- och upprustningsarbeten. I fråga om investeringar för radioanläggningar
för luftfarten ingår bl. a. anskaffning av utrustning för
instrumentlandningssystcm (ILS) för Skellefteå flygplats samt viss ersättningsanskaffning
av radiofyrar och nyanskaffning av ultrakortvågsfyrar.
Utskottet finner en höjning av televerkets investeringsnivå angelägen och
tillstyrker därför den nu förordade omfattningen av medelsförbrukningen
för nästa budgetår liksom den därvid förutsatta fördelningen på skilda investeringsändamål
jämte anslagsberäkningen. Däremot har utskottet -- med
hänsyn jämväl till det samhällsekonomiska läget — icke funnit sig kunna
10
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
biträda det i de båda likalydande motionerna 1:287 och 11:357 framställda
yrkandet om en ytterligare höjning av investeringsramen för teleanläggningar
m. in. jämte motsvarande medelsanvisning med 41,2 milj. kr. Utskottet
vill f. ö. i anslutning härtill erinra om att departementschefens förslag
innebär en höjning i förhållande till den för innevarande budgetår ursprungligen
beräknade ramen med 44 milj. kr. Genom de successivt ökade
medel som under de senaste budgetåren ställts till verkets förfogande har vidare
från budgetåret 1963/64 en ökning av investeringsvolymen för teleanläggningar
skett med inte mindre än 144 milj. kr. Avsikten därmed har enligt
departementschefen varit att möjliggöra den fortsatta utbyggnad av telekommunikationerna
och den allmänna förstärkning av verkets resurser
över huvud, som bedömts motiverade med hänsyn till abonnent- och trafikutvecklingen.
Under punkten 1 i det föregående har utskottet yttrat sig beträffande det
i de båda motionerna 1:291 och 11:363 framförda yrkandet om en minskning
av medelsförbrukningen för televerkets fond med 44 milj. kr.
I de likalydande motionerna I: 132 och II: 179 har hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om allsidig utredning beträffande
principerna för televerkets taxesättning med målsättningen att genom
begränsning av den avståndsmotiverade taxesättningen åstadkomma så
långt möjligt enhetliga samtalstaxor i enlighet med vad motionärerna anfört.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 december 1961 har emellertid
särskilda sakkunniga, den s. k. affärsverksutredningen, tillkallats med
uppdrag att verkställa utredning rörande riktlinjerna för affärsverkens prisoch
taxepolitik. Då utskottet anser sig kunna utgå från att därvid även de av
motionärerna aktualiserade frågorna kommer att prövas kan utskottet inte
tinna det motiverat att från riksdagens sida begära en särskild utredning
av det slag som i motionerna yrkats. Dessa avstyrkes därför. I
I fråga om ljudradion beräknar departementschefen 6,8 milj. kr. för investeringar
i sändaranläggningar, vilket bl. a. innebär att under 1966/67
tillkommer fem större stationer, nämligen i Finnveden, Karlshamn, Karlstad,
Kisa och östhammar jämte ett tiotal slavstationer. Utbyggnaden av
nätet med FM-stationer för program 1, 2 och 3 kan med uppförandet av
dessa anläggningar i stort sett anses vara klar. För kompletterande investeringar
i radiohuset i Stockholm beräknas en medelsförbrukning av 0,6 milj.
kr. för nästa budgetår.
S\eriges Radios drift- och programkostnader för ljudradions allmänna
programverksamhet upptas med 76,3 milj. kr. — mot av Sveriges Radio begarda
77,0 milj. kr. — och televerkets driftkostnader i anslutning till ljudradion
med 26 milj. kr.
De totala utgifterna för verksamheten skulle sålunda uppgå till (6,8 +
0,6 + 76,3 -f 26,0) 109,7 milj. kr. medan inkomsterna beräknas stanna vid
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
11
106,3 milj. kr. Det underskott om 3,4 milj. kr., som alltså skulle uppkomma,
förutsattes skola bestridas av de hos televerket balanserade överskottsmedlen,
vilka till följd härav beräknas nedgå till 6,2 milj. kr. vid utgången av
budgetåret 1966/67.
För televisionens del förordar departementschefen ett investeringsbelopp
om 20,3 milj. kr. Detta möjliggör bl. a. utbyggnad till full räckvidd av stationerna
i Finnveden, Karlshamn, Kisa och östhammar samt uppförande av
en större station på Väddö — för distribution främst till Åland av det svenska
TV-programmet — ävensom en fortsatt utbyggnad av radiolänknätet. Vidare
föreslås för en fortsatt planenlig utbyggnad av distributionsnätet viss
uppräkning av telestyrelsen tidigare lämnade beställningsbemyndiganden
för budgetåren 1967/68—1969/70 samt ett nytt beställningsbemyndigande
för budgetåret 1970/71 — allt med tillhopa 6,4 milj. kr. För investeringar i
televisionshuset i Stockholm beräknas en medelsförbrukning av 17,2 milj.
kr. och för programproduktionen m. in. 131,0 milj. kr. — mot av Sveriges
Radio begärda 144,0 milj. kr. I avvaktan på att ställning tages till de av
radioutredningen framlagda förslagen om den fortsatta rundradioverksamheten
anses någon ytterligare expansion av sändningstiden inte nu böra ske
utan strävandena i stället böra inriktas på att få till stånd en kvalitetshöjning
av programmen. Slutligen beräknas för televerkets driftkostnader i
anslutning till televisionen 27 milj. kr.
Utgifterna för televisionsverksamheten i dess helhet skulle därmed uppgå
till (20,3 + 17,2 + 131,0 -j- 27,0) 195,5 milj. kr. Då inkomsterna av licensintäkterna
in. m. beräknas uppgå till 236,9 milj. kr. skulle överskottet på rörelsen
utgöra 41,4 milj. kr. och därmed det ackumulerade överskottet vid
utgången av budgetåret 1966/67 uppgå till 298,2 milj. kr.
Skolprogramverksamheten och programverksamheten för utlandet finansieras
fr. o. m. budgetåret 1964/65 med allmänna skattemedel anvisade över
riksstaten under sjätte huvudtiteln. Kostnaderna för dessa verksamhetsgrenar
jämte de fria ljudradiolicenserna åt blinda beräknas för budgetåret
1966/67 uppgå till (18,57 + 6,47 + 0,06) 25,1 milj. kr., vilket belopp äskas
å driftbudgeten under anslaget Ersättning för viss rundradioverksamhet.
Beträffande vissa i anslutning till Kungl. Maj :ts förevarande förslag väckta
motioner får utskottet anföra följande.
I motionerna I: 179 och 11:237 har hemställts att riksdagen måtte uttala,
att löpande avtal mellan Kungl. Maj :t och Sveriges Radio AB icke måtte
förnyas i vad avser monopol för Sveriges Radio att bedriva radio- och tclevisionssändningar
efter löpande avtalstids utgång. Vidare har hemställts alt
riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj :ts förslag om ett anslag till ersättning
för viss rundradioverksamhet för budgetåret 1966/67, anslå 60 000 kr.
för televerkets kostnader för fria ljudradiolicenser åt blinda ävensom uttala,
att skolradioverksamheten samt den del av programverksamheten
gentemot utlandet, som ej täckes av särskilt anslag under tredje huvud
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande- nr 9 år 1966
1?
titela, skall: itäekas av liccnsincdel. Slutligen har yrkats att riksdagen hos
Kungl; Maj,:! måtte hemställa att Kungl. Maj :t i övrigt beaktar vad i mor
tionerna anförfs, i synnerhet den del som avser behov av ökad offentlig
insyn i Sveriges Radios verksamhet.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att det tidigare femåriga avtalet
mellan Kungl. Maj :t och Sveriges Radio för närvarande löper provisoriskt
ett år i taget i avvaktan på prövningen av radioutredningens förslag. Vid
sådant förhållande synes någon åtgärd från riksdagens sida i av motionärerna
angivet syfte f. n. icke vara påkallad, varför utskottet avstyrker motionerna
i denna del.
Vad beträffar anslaget till ersättning för viss rundradioverksamhet vill
utskottet framhålla, att den nuvarande ordningen beträffande bl. a. skolradioverksamhet
och programverksamhet gentemot utlandet — innebärande
att dessa kostnader skall upptagas under förenämnda anslag i stället för att
som tidigare bestridas av licensmedel — beslutades så sent som vid 1964 års
riksdag och då i enlighet med tidigare uttalade önskemål från riksdagens
sida. Då utskottet nu liksom tidigare finner denna ordning riktig bör någon
ändring häri icke göras, i vart fall icke innan en prövning skett av radioutredningens
förslag.
I avvaktan på en sådan prövning har utskottet icke heller ansett sig kunna
biträda motionärernas yrkanden i vad de avser skrivelse till Kungl. Maj :t
rörande en ökad offentlig insyn i Sveriges Radios verksamhet m. in. Motionerna
avstyrkes följaktligen även i nu berörda delar.
Ej heller har utskottet funnit sig — i avvaktan på ställningstagandet till
förevarande utredningsförslag — kunna tillstyrka motionerna 1:116 och
11:155 om avskaffande av bilradiolicensen. En sådan åtgärd skulle f. ö.
medföra ett inkomstbortfall om ca 12 milj. kr. för nästa budgetår samt leda
till att det ackumulerade överskottet i ljudradiobudgeten per den 30 juni
1966 under i övrigt oförändrade betingelser skulle förbytas i ett underskott
om ca 6 milj: kr.
I motionen II: 487 har yrkats att riksdagen måtte anhålla att Kungl. Maj :t
måtte föranstalta om att 193 000 kr. av licensmedel ställes till förfogande
under budgetåret 1966/67 för ett-betygskurs i pedagogik i radio och television.
Såsom utskottet tidigare (SU 1964: 9, p. 3) framhållit bör emellertid
riksdagen Icke fatta beslut i programfrågor. Spörsmålen härom synes nämligen
böra prövas av Sveriges Radio och med denna i dylika frågor samarbetande
myndigheter och organ. Utskottet avstyrker därför motionen.
Ej heller anser sig utskottet kunna biträda de i motionen II: 10 framställda
yrkandena att riksdagen måtte besluta att för radions och televisionens
underhållningsprogram inrätta ett programråd, vars ledamöter bör utses
av Kungl. Maj.:t, samt att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte anhålla om utarbetande
av instruktion för rådets verksamhet med beaktande av vad i
motionep. frapihållits. Inrättandet av ett dylikt system torde nämligen inne
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
13
bära en form av förhandsgranskning som utskottet för sin del inte kan
godtaga. Utskottet, som f. ö. vill framhålla att även frågorna om organisationen
av Sveriges Radio med därmed sammanhängande problem har behandlats
av radioutredningen och följaktligen kan komma att aktualiseras
vid prövningen av utredningens förslag, avstyrker således motionen.
Jämväl frågor sammanhängande med de i motionen II: 214 aktualiserade
spörsmålen om ökad användning av radio-TV för skilda undervisningsändamål
m. m. torde komma att behandlas i samband med förenämnda prövning.
Utskottet anser med hänsyn bl. a. härtill motionen icke böra föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Slutligen har i motionerna I: 442 och II: 551 hemställts att riksdagen hos
Kungl. Maj :t begär tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppdrag
att snarast framlägga förslag till dels en sådan organisation av radioTV,
att vid sidan av Sveriges Radio kan etableras konkurrerande, på reklaminkomster
uppbyggda sändarföretag, dels ock de allmänna grunderna
för sådan verksamhet.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att motioner i liknande syfte
väckts vid upprepade tillfällen under de senaste åren — dock utan att vinna
riksdagens bifall. Någon anledning att från riksdagens sida ändra ståndpunkt
härvidlag torde i vart fall icke nu föreligga — framför allt med hänsyn
till att radioutredningens nyligen framlagda förslag jämte däröver inhämtade
remissyttranden, såsom av det föregående framgått, f. n. är föremål
för Kungl. Maj :ts prövning. Motionerna avstyrkes därför.
Kungl. Maj :ts förslag i övrigt med avseende å såväl storleken av medelsförbrukningen
under televerkets fond som rundradioverksamhetens omfattning
och inriktning tillstyrkes av utskottet, sonl vidare under punkterna
7 och 8 i det följande tillstyrker anvisande av medel till radio- och televisionshusen.
Till den under anslaget till ersättning för viss rundradioverksamhet
för nästa budgetår erforderliga anslagsanvisningen återkommer utskottet
framdeles vid sin prövning av medelsbehovet på driftbudgeten.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:287 och 11:357, till Teleanläggningar
m. in. för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag
av 589 000 000 kr.;
II. att riksdagen må
a) till Rundradioanläggningar för budgetåret 1966/67 anvisa
ett investcringsanslag av 27 500 000 kr.;
b) medge att telestyrelsen lämnas de beställningsbemyndiganden
departementschefen i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för den 3 januari 1966 föreslagit;
14
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
III. att motionerna I: 132 och II: 179 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
IV. att motionerna I: 179 och II: 237, såvitt de avser avtal
mellan Kungl. Maj :t och Sveriges Radio, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
V. att motionerna I: 179 och II: 237, såvitt de avser sättet
för bestridande av televerkets kostnader för fria ljudradiolicenser
åt blinda ävensom skolradioverksamheten samt den
del av programverksamheten gentemot utlandet, som ej täckes
av särskilt anslag under tredje huvudtiteln, icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd;
VI. att motionerna I: 179 och II: 237, såvitt de avser skrivelse
till Kungl. Maj :t rörande bl. a. ökad offentlig insyn i
Sveriges Radios verksamhet, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
VII. att motionerna I: 116 och II: 155 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
VIII. att motionen 11:487 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
IX. att motionen II: 10 icke må av riksdagen bifallas;
X. att motionen 11:214 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
XI. att motionerna 1:442 och 11:551 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Statens järnvägar
4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 1, s. 264—
285) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1966/67 under statens järnvägars
fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av
365 000 000 kr.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 310 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lundström m.fl. (1:447) och den andra inom andra kammaren
av herr Ohlin m.fl. (II: 548), i vilka såvitt nu är i fråga hemställts att riksdagen
i samband med behandlingen av anslagen på kapitalbudgeten, sjätte
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
15
huvudtiteln, måtte till Järnvägar in. in. för budgetåret 1966/67 anvisa ett
i jämförelse med Kungl. Maj :ts förslag med 6 000 000 kr. minskat investeringsanslag
av 359 000 000 kr.;
dels ock en inom andra kammaren av herr Börjesson i Falköping väckt
motion (11:52), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte anhålla om att Kungl. Maj :t måtte föranstalta om utredning och
undersökning med anlitande av bl. a. utländsk expertis beträffande den tekniska
ändamålsenligheten och säkerheten i statens järnvägars trafikorganisation,
främst i syfte att få fram åtgärder som effektivt kan motverka tågförseningar,
i enlighet med motionens syfte.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
torde få hänvisas till motionerna II: 548 och II: 52.
Utskottet. Den av järnvägsstyrelsen för budgetåret 1966/67 föreslagna
medelsförbrukningen om 398 milj. kr. har av departementschefen ansetts
böra begränsas till 365 milj. kr. Detta innebär dock i förhållande till innevarande
budgetårs medelsförbrukning en ökning med 45 milj. kr. Departementschefen
har vid sin beräkning beaktat den överenskommelse, som
under hösten 1965 träffats mellan kommunalförbundet för Stockholms
stads och Stockholms läns regionala frågor och SJ rörande investeringar
i samband med utbyggandet av lokaltrafiken på de normalspåriga järnvägslinjerna
inom storstockholmsområdet.
Det av departementschefen förordade investeringsprogrammet innebär
en fortsatt upprustning av huvudlinjerna för att på dessa höja kapaciteten
och skapa förutsättningar för ökad konkurrenskraft och minskade driftkostnader.
Arbetena avser främst inläggning av nya räler samt utbyggnad
av fjärrblockering och automatisk linjeblockering. Vidare ingår i programmet
anskaffning av ett större antal öppna och slutna godsvagnar samt
specialvagnar ävensom ersättningsanskaffning av malmvagnar.
Den nya tågfärjan för Trelleborg—Sassnitzleden beräknas bli levererad
under våren 1966 och den nya bil- och passagerarfärjan för Trelleborg—
Travemiindeleden under våren 1967. En provisorisk färjetrafik mellan
Stockholm och Nådendal beräknas av SJ påbörjas under hösten 1966 med
anlitande av tågfärjan Starke, som f. n. används i godstrafik mellan Trelleborg
och Sassnitz. Departementschefen, som i princip inte har något att
erinra mot att SJ på försök etablerar en dylik färjetrafik mellan Sverige
och Finland, anser dock att erfarenheterna av denna bör avvaktas innan av
SJ begärda medel till förskottslikvid för eventuell beställning av ny färja
för ändamålet beräknas.
I fråga om investeringarna för lokaltrafiken på de normalspåriga järnvägslinjerna
inom storstockholmsområdet har det totala investeringsbehovet
t. o. in. år 1975 beräknats till ca 375 milj. kr. enligt prisnivån under 1 :a
kvartalet 1964, varav 235 milj. kr. för fasta anläggningar och 140 milj. kr.
16
Statsutskottets utlåtande tit 9 år 1966
för rullande materiel. Härtill kommer kostnaderna för projektering och
administration om ca 40 milj. kr., vilka skall bestridas, ^iv SJ :s driftmedel.
För budgetåret 1966/67 har beräknats ett medelsbehov av 54 milj, kr., som
i huvudsak avser investeringar för att möjliggöra pendeltrafik fr. o. m. våren
1968.
Till investeringar i järnvägslinjer, för vilkas driftunderskott ersättning
beräknats i särskild ordning, förordas ett belopp om 11 milj. kr.
För budgetåren 1964/65 och 1965/66 har SJ kompenserats för att pensionskostnaderna
vid beräkningen av ersättningen för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer kalkylerats efter försäkringsmässiga grunder och
därvid kommit att understiga de faktiskt utbetalade med 14 milj. kr. Kompensationen
har getts i den formen att förräntningsplikten för vartdera av
de nämnda budgetåren satts ned med motsvarande belopp. Även för budgetåret
1966/67 föreslås att förräntningsplikten sätts ned med 14 milj. kr.
Departementschefen beräknar vidare ett belopp om 6 milj. kr. för uppkommande
behov av nyteckning av aktier i dotterbolag. Frågan om att disponera
medel för ifrågavarande ändamål avses i varje särskilt fall skola
underställas Kungl. Maj :ts prövning.
Utskottet, som för sin del intet har att erinra mot att medel beräknas för
sistnämnda ändamål, avstyrker följaktligen de i motionerna 1:447 och
11:548 framförda yrkandena om att en minskning av investeringsanslaget
till statens järnvägars fond med motsvarande belopp sker.
Kungl. Maj :ts förslag i övrigt beträffande såväl den förordade fördelningen
på olika investeringsobjekt som anslagsberäkningen har icke givit
utskottet anledning till erinran, liksom ej heller vad departementschefen
därvid anfört och förordat. I enlighet härmed tillstyrker utskottet bl. a.
också att järnvägsstyrelsen, i likhet med vad som skett för budgetåren
1964/65 och 1965/66, även för nästa budgetår får i sin bokföring inom värdeminskningskontot
föra över högst 30 milj. kr. från delkontot för pensionsförpliktelser
till slopningskontot — i den mån behov därav föreligger.
I motionen II: 52 har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte anhålla om utredning och undersökning beträffande den tekniska
ändamålsenligheten och säkerheten i statens järnvägars trafikorganisation,
främst i syfte att få fram åtgärder som effektivt kan motverka tågförseningar.
Med anledning härav får utskottet anföra följande.
De av motionären påtalade tågförseningarna under vintern 1965/66 torde
främst ha sin grund i oförutsedda komplikationer vid idrifttagandet av viss
teknisk utrustning samt inverkan i skilda hänseenden av de exceptionella
väderleksförhållanden som varit rådande. Ett intensivt och omfattande arbete
har enligt vad utskottet erfarit härav inletts inom SJ i syfte att komma
till rätta med svårigheterna. Då utskottet förutsätter att SJ även i fortsättningen
med största uppmärksamhet följer utvecklingen av förhållandena
på området samt vidtager i anledning härav erforderliga åtgärder finner
Statsutskottets utlåtande ‘nr 9 år 196#
17
utskottet det icke vara påkallat att från riksdagens: sida begära en särskild
utredning av det slag motionären yrkat. Utskottet avstyrker därför mot
tionen i fråga. ‘
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
L att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:447 och 11:548, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Järnvägar m. m. för budgetåret
1966/67 anvisa ett investeringsanslag av 365 000 000
kr.;
II. att motionen II: 52 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Luftfartsfonden
5:o) Luftfartens markorganisation. Kungl. Maj:t har (punkt 1, s. 286—
297) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1966/67 under luftfartsfonden
anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 27 600 000 kr.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 7 900 000 kr.
Utskottet. För investeringarna inom luftfartsfonden föreslår departementschefen
för nästa budgetår en medelsförbrukning av 25,1 milj. kr. Av
beloppet hänför sig 13 milj. kr. till anläggandet av en ny flygplats inom
malmöområdet. Den av departementschefen förordade medelsförbrukningen
innebär en ökning med 16,6 milj. kr. i förhållande till den för innevarande
budgetår beräknade investeringsramen. Departementschefen har vid sina
överväganden rörande de olika projekten i- styrelsens förslag till investeringsprogram
lagt särskild vikt vid sådana investeringar som är av betydelse
för lufttrafikens säkerhet och regularitet.
I fråga om Arlanda flygplats beräknar departementschefen i enlighet med
luftfartsstyrelsens förslag för nästa budgetår ett belopp av 3,7 milj. kr. för
tillbyggnad av nuvarande stationsbyggnad och för vissa vägarbeten m.m.
i anslutning till tillbyggnaden. Vidare föreslås för fortsatta utredningar
rörande nytt stationsområde på flygplatsen ett belopp av 0,2 milj. kr.
Beträffande Torslanda flygplats har preliminär överenskommelse under
hösten 1965 träffats med Göteborgs stad rörande byggande av en ny förbindelsebana,
utvidgning av stationsplattformen med 2 å 3 uppställningsplatser
samt utbyggnad och förbättring av vissa tjänste- och personalut
-
18
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
rymmen. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknas till ca 1,8 milj.
kr. Enligt överenskommelsen åtar sig staden att bidra med 37,5 % av förenämnda
kostnader.
Kostnaderna för vissa kompletteringsarbeten på Skellefteå och örnsköldsviks
flygplatser, avseende bl. a. ban- och stråkbreddning jämte omläggning
av banbelysning beräknas till sammanlagt 2,4 milj. kr. Avtal har
träffats med Skellefteå stad respektive örnsköldsviks stad samt Grundsunda
och Själevads kommuner om bidrag till ifrågavarande arbeten. Städerna
och kommunerna har sålunda åtagit sig att bestrida 50 % av förenämnda
kostnader, dock högst 650 000 kr. för Skellefteå flygplats och högst
550 000 för örnsköldsviks flygplats. Departementschefen förordar att ifrågavarande
utbyggnader på Torslanda, Skellefteå och örnsköldsviks flygplatser
kommer till stånd samt beräknar statens andel härför under nästa
budgetår till sammanlagt drygt 2,3 milj. kr.
För investeringar beträffande belysningsanläggningar på Bromma, Kiruna,
Sundsvalls, Karlstads, Norrköpings och Visby flygplatser samt militära
flygfält, som utnyttjas av den civila luftfarten, beräknar departementschefen
i enlighet med luftfartsstyrelsens förslag ett belopp av nära 4 milj. kr.
För mindre arbeten på diverse flygplatser och viss utrustning föreslås sammanlagt
2 milj. kr.
Beträffande övriga projekt i styrelsens investeringsprogram för budgetåret
1966/67 är departementschefen ej beredd att biträda förslaget om komplettering
av belysningsanläggningarna på Arlanda flygplats för kategori
Il-landningar bl. a. med hänsyn till att det internationella samarbetet för
utarbetande av normer för sådana anordningar ännu inte slutförts. Ej heller
har departementschefen ansett sig böra tillstyrka några investeringar
inom luftfartsfonden på Bulltofta och Luleå flygplatser.
I sammanhanget redogör departementschefen för frågan om anläggandet
av en ny flygplats inom Malmö-området.
Enligt en mellan representanter för kommunikationsdepartementet och
Malmö stad träffad preliminär överenskommelse skall Bulltofta flygplats
ersättas med en ny allmän flygplats inom Malmö-området. Den nya flygplatsen
avses byggas i samverkan mellan staten och Malmö stad. Erforderligt
markområde förvärvas genom stadens försorg och staten tillhörig mark
på Bulltofta flygplats överlåtes till Malmö stad. Staten bidrar till markförvärv
med 13 milj. kr., vilket belopp motsvarar vad staden skall erlägga
för marken på Bulltofta flygplats. Anläggningskostnaderna har beräknats
till 70 milj. kr. i 1964 års prisläge, varav de lokala intressenterna skall
bidra med 25 milj. kr. Sistnämnda belopp skall på visst sätt indexregleras.
överenskommelsen innebär att merkostnaden för det nya fältet fördelas
i överensstämmelse med samma norm som legat till grund för tidigare överenskommelse
med Göteborgs stad om utbyggnad av Torslanda flygplats.
Staten förbinder sig att svara för underhåll och drift av flygplatsen och
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966 19
skall därvid uppbära alla inkomster. Flygplatsen beräknas vara utbyggd
år 1973.
Utskottet tillstyrker för sin del Kungl. Majrts förslag rörande luftfartsverkets
investeringar för budgetåret 1966/67 ävensom den framlagda anslagsberäkningen.
Vad departementschefen i sammanhanget anfört och förordat
har inte givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygplatser m. m. för budgetåret
1966/67 anvisa ett investeringsanslag av 27 600 000 kr.
Statens allmänna fastighetsfond
6:o) Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 1, s. 298 och 299) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sanering m.m. inom Djurgårdsstaden
i Stockholm för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag
av 600 000 kr.
7:o) Radiohus. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 2, s. 299 och
300) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Radiohus för budgetåret 1966/67
anvisa ett investeringsanslag av 558 000 kr.
8:o) Televisionshus. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 3, s. 300
och 301) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Televisionshus för budgetåret 1966/
67 anvisa ett investeringsanslag av 17 182 000 kr.
9ro) Uppförande av förvaltningsbyggnad i kvarteret Loen i Stockholm.
I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 4, s. 301 och 302) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Uppförande av förvaltningsbyggnad
i kvarteret Loen i Stockholm för budgetåret 1966/67 anvisa
ett investeringsanslag av 6 372 000 kr.
10 ro) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. I enlighet med Kungl.
Majrts förslag (punkt 5, s. 303 och 304) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten
för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 kr.
20
Stäts ats ko ttetsiitlåtimd e ér 1966
'' ‘ >"Jit'' Statens utlånirl^sfonder ?■••■■■ . "
11 io). Statens lånefond för ,den,,mindre skeppsfarteiu.Kungl., Maj:t har
.(fe 305 och 306) föreslagit riksdagen att till Statens lånefond lör den mindre
skeppsfarten för budgetaret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag av
3 000 000 kr. • ''• t. o i; ,i •’ v
Anslaget är i gällande riksstat uppfört méd 3 000 000 kr.
i?- ; ; ■ ♦ • “'' ''
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
första kammaren av herr Sveniingsson väckt motion (1:459), vari hemställts
att riksdagen måtte besluta att till statens lånefond för den mindre
skeppsfarten anvisa ett investeringsanslag av 5 000000 kr.
! Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag innebär att till förevarande ändamål anvisas
3 milj. kr. mot av statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten
begärda 4 milj. kr. I motionen I: 459 åter har yrkats att anslaget måtte upptagas
med 5 milj. kr.
Utskottet vill i anledning av motionen framhålla att vissa möjligheter
torde föreligga för nämnden att — till följd av återbetalningar av tidigare
utlämnade lån — bevilja nya lån i större utsträckning än det( beviljade anslaget
i och för sig medger. Dessutom må erinras om att med stöd av Kungl.
Maj :ts bemyndigande den 28 april 1965 en särskild sakkunnig tillkallats
för att verkställa utredning rörande lånefonden för den mindre skeppsfarten.
Härvid bör enligt de för utredningen meddelade direktiven bl. a. klarläggas
vilket tonnage som bör kunna belånas hos lånefonden och vilka allmänna
villkor som bör gälla för fondens verksamhet. Vid utredningsarbetet
skall vidare övervägas frågan om förbättrade möjligheter att erhålla
lån för inköp av. andrahandstonnage, vilken fråga bl. a. aktualiserats av
motionären. Vid sådant förhållande och i avbidan på prövningen av de förslag,
som kan komma att framläggas av utredningen, anser utskottet i likhet
med departementschefen låneverksamheten under nästa budgetår böra
bedrivas i ungefär samma omfattning som hittills och anslaget böra uppföras
med 3 milj. kr. Utskottet avstyrker följaktligen motionen i fråga samt
hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen 1:459 till Statens lånefond för
den mindre skeppsfarten för budgetåret 1966/67 anvisa ett
investeringsanslag av 3 000 000 kr.
Fonden för låneunderstöd
12:o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1965/66. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 1, s. 307) hemställer utskottet,
Stafsiliskottet S 11 tläta n rf é til*'' ■ 9 åt’ 1966
21
v jbo -jj.Ev latl riksdagen'' tnå tiWGaranti till Aktiebolaget Äerotränsi
: ■ port för 1963/66it&r budgétåffct 1966/67 anvisa étt i mes tv?&0<SOOO
JU ,;Uj <''.r -/''j!.-- .1
i- ia ;o) Lån till anskaffning av hpgertrafikbussar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 2, s. 3.07)» vilket innebär en anslagsökning med
000 000 kr., hpmställer ustkottet,:r '' ;r r
rf ; '' , att riksdagen må till/>dn till anskaffning av högertrafik
bussar
för budgetåret 1966/67. anvisa ett investeringsanslag
av 50 000 000 kr.
, ; , Fonden för förlag till statsverket
14:o) Förskott till vissa plankostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 1, s. 308), vilket innébär en anslagsökning med 600 000 kr.,
hemställer utskottet, . / :
att riksdagen må till Förskott till vissa plankostnader
in. in. för budgetåret 1966/67 anvisa ett ihvesteringsanslag
av 1 000 000 kr.
< : Diverse kapitalfonder
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
f 15:ö) Vägmaskiner m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 1, s. 309—314) föreslagit
riksdagen att dels under väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
för budgetåret 1966/67 anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsansläg
av 48 000 000 kr., dels ock medge att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
lämnas i statsrådsprotokollet angivet beställningsbemyndigande.
Anslaget till väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond är för innevarande
budgetår uppfört med 51 500 000 kr. Investeringsramen har fastställts
till samma belopp.
För nästa budgetår beräknas investeringsramen till oförändrat 51 500 000
kr. Med beaktande av förefintliga reservationsmedel föreslås anslaget uppföras
med 48 000 000 kr.
Utskottet. För investeringarna i väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
föreslår departementschefen för budgetåret 1966/67 en medelsför
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
brukningsram av 51,5 milj. kr., vilket i förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag innebär en minskning med 8,5 milj. kr. Härav
hänför sig 2,5 milj. kr. till objektgruppen garage- och förrådsbyggnader
m. m. samt 5,5 milj. kr. till gruppen motorfordon och vägmaskiner m. m.
I fråga om den förstnämnda gruppen har departementschefen anfört att
några nya byggnadsföretag inte bör påbörjas i södra och mellersta Sverige
med hänsyn till arbetsmarknadsläget. Departementschefen förordar därför
en viss begränsning av medelsförbrukningen på objektgruppen garage- och
förrådsbyggnader m. m. Även i fråga om objektgruppen motorfordon och
vägmaskiner m. in. räknar departementschefen med en något lägre förbrukning
än styrelsen föreslagit. I förhållande till den beräknade medelsförbrukningen
för innevarande budgetår på sistnämnda grupp innebär departementschefens
förslag en ökning med ca 2,5 milj. kr. Beträffande anskaffningen
av flytande materiel för sjöfartsstyrelsens räkning föreslår departementschefen
att medel härför bör tas upp under sjöfartsverkets fond.
Styrelsen har för detta ändamål beräknat 0,5 milj. kr.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag rörande investeringarna i förrådsfonden
för budgetåret 1966/67. I fråga om anskaffningen av flytande
materiel för sjöfartsstyrelsens räkning har utskottet i sitt utlåtande nr 33 för
innevarande år tillstyrkt att medel härför beräknas under sjöfartsverkets
fond. Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har inte gett
utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande. Detta innebär bl. a.
att utskottet tillstyrker föreslagen medelsanvisning av 48 milj. kr. samt
att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhåller ett i förhållande till innevarande
budgetår oförändrat beställningsbemyndigande om 26 milj. kr. för
leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret 1968/69.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. till Vägmaskiner m.m. för budgetåret 1966/67 anvisa
ett investeringsanslag av 48 000 000 kr.;
II. medge att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnas
i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
3 januari 1966 angivet beställningsbemyndigande.
16:o) Sjöfartsmateriel m. m. Beträffande denna punkt har utskottet yttrat
sig i utlåtandet nr 33, varom utskottet velat här
erinra.
Stockholm den 15 mars 1965
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
23
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Axel Andersson, fröken
Andersson, herrar Einar Persson, Birger Andersson, Fritz Persson, Per Jacobsson,
Svensson, Söderberg, Bengtson, Mårtensson, Herbert Larsson, Eric
Gustaf Peterson, Nils-Eric Gustafsson och Strandberg; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Blidfors, Almgren, Bergman,
Larsson i Hedenäset, fröken Olsson, herrar Johansson i Norrköping, Gustafsson
i Kårby, Nelander, Blomkvist, Nordstrandh, Tobé, Nilsson i Kristianstad,
Mundebo och Alemyr.
Reservationer
1) vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.) av
fröken Andersson, herrar Strandberg, Bohman och Nordstrandh, vilka i
anledning av motionerna 1:291 och II: 363 ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4, som börjar med »I anledning
av» och slutar med »motionerna i fråga», bort ha följande lydelse:
»I likhet med motionärerna anser utskottet att de statliga utgifterna i möjligaste
mån måste begränsas och återhållsamhet iakttagas i fråga om de
statliga investeringarna. Den förenämnda marginalen om 10 % torde vidare
vara obehövlig. Skulle nämligen ett mycket trängande behov uppstå bör
detta i stället tillgodoses genom förslag på tilläggsstat, varigenom riksdagen
får möjligheter att i sedvanlig ordning pröva det ifrågasatta anslagets behövlighet.
En dämpning av investeringstakten för televerkets del är dessutom
med hänsyn till det ekonomiska läget nödvändig. Investeringsramen
för budgetåret 1966/67 för nämnda verk bör därför fastställas till samma
belopp som ursprungligen fastställdes för innevarande år eller 493 milj. kr.
På sålunda anförda skäl ävensom med beaktande av vad motionärerna i
övrigt anfört tillstyrker utskottet motionärernas yrkande om en sammanlagd
minskning med 145,4 milj. kr. av medelsförbrukningen under här
ifrågavarande fonder.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 291 och
11:363, i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet
anfört.»
2) vid punkten 2 (Postverkets anslagsbehov) av herr Axel Andersson,
fröken Andersson, herrar Per Jacobsson, Eric Gustaf Peterson, Strandberg,
Bohman, Nelander, Nordstrandh, Tobé och Mundebo, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna 1:447 och 11:548, såvitt nu är i fråga,
samt att därför
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 5 börjar med »I de» och
på s. 6 slutar med »avstyrkes därför», bort ha följande lydelse:
»I de likalydande motionerna 1:447 och 11:548 har hl. a. yrkats att den
24 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
föreslagna medelsanvisningen skall minskas med 0,2 milj. kr., avsedda för
förvärv av billinjer. Då det enligt poststyrelsen inte kan bedömas, huruvida
något sådant förvärv kan bli aktuellt under det kommande budgetåret, anser
utskottet i likhet med motionärerna att medel för ändamålet inte heller
bör anslås samt tillstyrker därför motionerna i denna del.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 447 och II: 548, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Posthus in. in. för budgetåret
1966/67 anvisa ett investeringsanslag av 12 400 000 kr.;»
3) vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov)
a) beträffande motionerna I: 179 och 11:237 av fröken Andersson, herrar
Strandberg, Bohman och Nordstrandh, vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Vad beträffar»
och slutar med »radioutredningens förslag», bort ha följande lydelse:
»Under
anslaget till Ersättning för viss rundradioverksamhet anser departementschefen
medel böra beräknas till ersättning för skolradioverksamhet,
radio- och TV-verksamhet i utlandet samt fria radiolicenser för blinda.
Även utskottet anser det motiverat att med skattemedel täcka televerkets
kostnader för sistnämnda ändamål och kommer därför framdeles att tillstyrka
att ett belopp av 60 000 kr. anvisas härför. Vad gäller propagandaverksamheten
gentemot utlandet anser utskottet däremot att denna bör täckas
av medel huvudsakligen under utrikesdepartementets huvudtitel och
i den utsträckning så inte sker genom licensmedel. Utskottet återkommer
senare till frågan härom. Kostnaderna för skolradioverksamheten slutligen
synes helt böra täckas av licensmedel. Utskottet tillstyrker därför motionerna
I: 179 och II: 237 i nu berörda delar.»
dels ock utskottets hemställan under V. bort ha följande lydelse:
»V. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 179 och
II: 237, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva
till känna vad utskottet anfört rörande sättet för bestridande
av televerkets kostnader för fria ljudradiolicenser åt blinda
ävensom skolradioverksamheten samt den del av propagandaverksamheten
gentemot utlandet, som ej täckes av särskilt
anslag under tredje huvudtiteln;»
b) beträffande bilradiolicensen av fröken Andersson, herrar Strandberg,
Bohman och Nordstrandh, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna
I: 116 och II: 155 samt att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Ej heller»
och slutar med »ca 6 milj. kr.», bort ha. följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
25
»Däremot tillstyrker utskottet motionerna I: 116 och II: 155 om avskaffande
av bilradiolicensen. Mot dess bibehållande talar nämligen enligt utskottets
uppfattning starkt såväl principiella skäl som de uppenbara olägenheter
ur skilda hänseenden som är förenade därmed och vilka närmare
angivits i motionerna. Nämnda licensskyldighet bör därför avskaffas
fr. o. m. den 1 juli innevarande år. De av motionärerna föreslagna åtgärderna
för erforderlig förstärkning av ljudradiobudgeten — i anledning av
licensavgifternas bortfall — finner utskottet jämväl ändamålsenliga.»
dels ock utskottets hemställan under VII. bort ha följande lydelse:
»VII. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 116
och II: 155, i skrivelse till Kungl. Maj:t begära sådan ändring
i författningen om radiolicenser att särskild licens icke
erfordras efter den 1 juli 1966 för innehav av bilradioapparat
;»
c) beträffande motionerna 1:442 och 11:551 av herrar Axel Andersson,
Per Jacobsson, Eric Gustaf Peterson, Nelander, Tobé och Mundebo, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka nämnda motioner samt att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »avstyrkes därför», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Utskottet ansluter sig för sin del till de av motionärerna därvid anförda
synpunkterna. Den kvantitativa utökning och kvalitativa förbättring av våra
TV-program och radiosändningar, som genom radioutredningens tillsättande
ställdes i utsikt och sedermera genom den livliga offentliga debatten blivit
en bestämd förväntan hos den svenska allmänheten, har genom radioutredningens
förslag blivit förbytt i allmän besvikelse. Att detta både som
helhet och i olika delar rönt hård kritik av ett stort antal remissinstanser
beror enligt utskottets uppfattning främst på de regeringsdirektiv, som lädes
till grund för kommitténs arbete och som uttryckligen ålade kommittén
att icke till övervägande ta upp möjligheten av reklamfinansiering helt eller
delvis av sändningar i radio-TV. Därigenom blev kommittén på förhand
bunden att med licensmedel söka finansiera en verksamhet, som enligt all
erfarenhet blir alltmer kostnadskrävande, om den skall kunna rimligen
fylla lyssnarnas och tittarnas helt naturligt ständigt växande krav.
Radioutredningen har härigenom visat, att det på lång sikt näppeligen
blir möjligt att fortsätta på den inslagna vägen med ett licensbetalat radioTV-monopol.
Den snabbt växande licensavgiften skulle nämligen försvåra
för i varje fall mindre inkomsttagare att hålla sig med TV. Vidare blir det
inom ramen för monopolet icke möjligt att skapa den fria tävlan utan vilken
eu stagnation i utvecklingen måste befaras. Ytterligare eu tredje synpunkt
av principiell betydelse för en framtida riktig lösning av problemet
må i delta sammanhang anföras, nämligen det för opinionsbildningen i ett
26
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
fritt land i längden ohållbara i den statliga monopolställningen för dessa
alltmer dominerande massmedia.
Utifrån samtliga tre här angivna utgångspunkter, de ekonomiska resurserna,
nödvändigheten av stimulerande konkurrens för att höja programkvaliteten
och frihet för olika meningsriktningar att komma till tals, ger
sig samma slutsats. Det hittillsvarande systemet med ett enda sändarföretag,
tekniskt betingat under de hittills gångna åren och i många avseenden
förtjänstfullt skött, är hänvisat att arbeta på en principiellt icke godtagbar
och ekonomiskt och organisatoriskt icke hållbar grund. Så länge de tekniska
förutsättningarna icke förelegat för denna friare sändning med konkurrerande
sändarföretag har monopolsystemet framstått som det enda möjliga,
därför också som acceptabelt. Numera förefinnes däremot både tekniska och
ekonomiska förutsättningar att vid sidan av det statliga koncessionerade,
med licensmedel finansierade sändarföretaget Sveriges Radio bygga upp
ett sändarföretag för TV och radio — alternativt flera —- finaniserat med
reklammedel och alltså utan avgifter för tittare och lyssnare.
Från såväl principiella som praktiska utgångspunkter skulle ett sådant
system kunna medföra betydande fördelar. Frågan gäller hur ett sådant
system bör utformas så att det bäst tillgodoser samhällets och de enskildas
differentierade krav på radion och televisionen.
De närmare omständigheterna för en sådan verksamhet i olika avseenden
bör därför enligt utskottets mening bli föremål för en parlamentarisk
utredning, som tillsättes snarast och arbetar så snabbt att ett förslag till
organisation om möjligt kan föreläggas nästa års riksdag. Eftersom proposition
om den nya organisationen på grundval av radioutredningens betänkande
av allt att döma icke torde bli framlagd tidigare än våren 1967,
borde någon försening icke behöva uppkomma genom den av motionärerna
föreslagna mer allsidiga utredningen. Ytterligare försening och försämring,
bl. a. i form av mindre valfrihet än nödvändigt, är nämligen enligt
utskottets uppfattning icke längre godtagbar i fråga om den framtida utvecklingen
av radio-TV. Utskottet tillstyrker bl. a. på här anförda skäl
motionerna i fråga.»
dels ock utskottets hemställan under XI. bort ha följande lydelse:
»XI. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 442 och
II: 551, i skrivelse till Kungl. Maj :t begära tillsättande av en
parlamentarisk utredning med uppdrag att snarast framlägga
förslag till dels en sådan organisation av radio-TV,
att vid sidan av Sveriges Radio kan etableras konkurrerande,
på reklaminkomster uppbyggda sändarföretag, och dels till
de allmänna grunderna för sådan verksamhet;»
d) av herrar Strandberg, Bohman och Nordstrandh.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1966 27
4) vid punkten 4 (Statens järnvägars niedelsbehov) av herr Axel Andersson,
fröken Andersson, herrar Per Jacobsson, Eric Gustaf Peterson,
Strandberg, Bohman, Nordstrandh, Tobé och Mundebo, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna 1: 447 och II: 548, nämnda motioner såvitt
nu är i fråga, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16, som börjar med »Utskottet,
som» och slutar med »belopp sker», bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 447 och II: 548 har erinrats om dels den obestämda tidsperiod
som av järnvägsstyrelsen angivits, inom vilket behovet skulle uppstå,
dels det faktum att anslagsbehov för nyteckning av aktier i varje särskilt
fall bör anmälas för riksdagen. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning
i denna fråga och följaktligen anser medel för ändamålet icke böra beräknas,
tillstyrker i enlighet härmed motionerna i fråga.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och med bifall till motionerna 1:447 och 11:548, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Järnvägar in. in. för budgetåret
1966/67 anvisa ett investeringsanslag av 359 000 000
kr.;»
CLTE AB. STHU
014000
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1966:118 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande att försälja viss staten tillhörig fast egendom, m. m., jämte en i ämnet s. 1 i texten