Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående reformerad organisation av skolledningen i grundskolan m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1966-04-29 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1966:90, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående reformerad organisation av skolledningen i grundskolan m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Nr 90—91
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1966
1
Nr 90
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående reformerad
organisation av skolledningen i grundskolan m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 74 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 11 mars 1966, föreslagit
riksdagen att dels godkänna i statsrådsprotokollet förordade riktlinjer för en
reformerad organisation av skolledningen i grundskolan, dels ock besluta att
sådana anställnings- eller arbetsvillkor för skolledare, biträdande skolledare och
lärare vid kommunala gymnasier och fackskolor, som må bestämmas genom avtal,
skall fastställas under medverkan av Kungl. Maj:t eller myndighet som
Kungl. Maj:t bestämmer.
Propositionen
I propositionen föreslås en reformering av skolledarorganisationen i grundskolan
i syfte att åstadkomma en effektivisering av den pedagogiska ledningen.
Sålunda framlägges förslag om en ändrad studierektorsorganisation, vilken i
huvudsak innebär, att i rektorsområden av viss storlek inrättas en studierektorstjänst
med hela rektorsområdet som verksamhetsområde. Arbetsfördelningen
mellan rektor och studierektor föreslås få göras upp från fall till fall mellan de
båda tjänstemännen och fastställas av skolstyrelsen. Undervisningsskyldigheten
föreslås bli fastställd av länsskolnämnden såsom en för rektor och studierektor
gemensam undervisningsskyldighet, vilken därefter fördelas av rektor. Vidare
behandlas frågan om lämpliga rationaliseringsåtgärder samt behovet av att kommunerna
ställer biträdespersonal i tillräcklig omfattning till förfogande.
Utan samband med vad propositionen i övrigt innehåller behandlas slutligen
frågan om medverkan av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer
vid fastställande av vissa anställnings- eller arbetsvillkor för skolledare
m. fl. vid kommunala gymnasier och fackskolor.
Motionerna
I samband med propositionen har utskottet behandlat följande motioner,
nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken
Stenberg och herr Jacobsson (1:707) och den andra inom andra kammaren
1 Il ihan g till riksdagens ''protokoll 1000. 0 sand. Nr 00—Öl
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1966
av herr Wennerfors (11:871), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen
av propositionen nr 74 måtte besluta 1. att undervisningsskyldigheten för respektive
skolledare skall fastställas var för sig, 2. att studierektorsbefattningen
skall konstrueras som lönegradsplacerad tjänst;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Wirtén rrv. fl. (I: 708) och den andra inom andra kammaren av herr Källstad
m.fl. (11:870), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling av propositionen
nr 74 måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t 1. ge till känna vad i motionerna
anförts beträffande dels lönegradsplacerade heltidstjänster för studierektorer,
dels arbetsfördelningen mellan rektor och studierektor och den för dem
gemensamma undervisningsskyldigheten, 2. uttala, att befattningar såsom studierektorer
för grundskolans högstadium övergångsvis må inrättas jämväl vid
skolenheter, som består av gymnasium och grundskola.
Beträffande motiveringarna för ifrågavarande motionsyrkanden får utskottet
hänvisa till motionerna II: 871 och II: 870.
Utskottet
Som framhållits i propositionen har sedan flera år i olika sammanhang understrukits,
att den nuvarande skoladministrationen är behäftad med allvarliga
brister. I syfte att få en del av dessa avhjälpta har i förevarande proposition
uppdragits riktlinjer för en reformerad organisation av skolledningen i grundskolan.
Med anledning av de synpunkter och yrkanden i anslutning till dessa
riktlinjer, som framförts i ovannämnda motioner, får utskottet anföra följande.
Vad angår de förordade studierektorstjänsterna har departementschefen inte
funnit anledning till erinran mot att, i enlighet med utredningens förslag, dessa
tjänster konstrueras som arvodestjänster i förening med lärartjänster. Departementschefen
har emellertid funnit det nödvändigt att frågan om tjänsternas konstruktion
behandlas i samband med de överväganden av organisatorisk och förhandlingsmässig
natur, som sammanhänger med reformen av gymnasiet m. m.
och med en kommande lärarutbildningsreform. Vidare har i propositionen uttalats,
att Kungl. Maj:t bör äga besluta angående tjänsternas konstruktion. I motionerna
I: 707 och II: 871 yrkas, att riksdagen måtte besluta, att dessa tjänster
skall konstrueras som lönegradsplacerade tjänster. Samma uppfattning i fråga
om konstruktionen kommer till uttryck i motionerna I: 708 och II: 870, i vilka
hemställs om skrivelse till Kungl. Maj:t i frågan. Med beaktande av att departementschefen
ansett att frågan om nämnda tjänsters konstruktion bör behandlas
i bl. a. förhandlingssammanhang finner sig utskottet icke böra biträda ifrågavarande
motionsyrkanden.
Beträffande arbetsfördelningen mellan rektor och studierektor har i propositionen
föreslagits, att denna utan bindning vid reglerande bestämmelser skall
överenskommas mellan nämnda befattningshavare och fastställas av skolstyrelsen.
Undervisningsskyldigheten föreslås fastställd av länsskolnämnden som en
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1966
3
för rektorsområdets skolledning gemensam undervisningsskyldighet. Inom denna
skall sedan rektor fördela undervisningsskyldigheten mellan sig och studierektor.
I samtliga föreliggande motioner har uttryckts farhågor för ogynnsamma konsekvenser
av det sålunda föreslagna systemet. För undvikande av dylika konsekvenser
föreslås i motionerna I: 708 och II: 870 att normer eller alternativa förslag
till arbetsfördelning bör utarbetas av skolöverstyrelsen. I motionerna I: 707
och II: 871 förordas att undervisningsskyldigheten för respektive skolledare skall
fastställas var för sig.
Utskottet vill för sin del se propositionens förslag beträffande arbetsfördelning
och undervisningsskyldighet som ett led i strävandena att nå fram till rationella
arbetsformer. Den frihet, som systemet innebär, att i de enskilda fallen anpassa
arbetsfördelningen efter lokala och personliga förhållanden synes utskottet värdefull.
Vad i motionerna anförts finner utskottet inte utgöra tillräcklig anledning
till ett avsteg från propositionen i denna del. Utskottet anser sig därför inte böra
förorda bifall till motionerna, såvitt de nu är i fråga.
I motionerna I: 708 och II: 870 har påpekats, att det på många håll i landet
övergångsvis kommer att finnas gymnasier samordnade med högstadier av
grundskolan. För högstadiedelen av dessa skolor bör enligt motionärernas mening
finnas möjlighet att inrätta tjänster som studierektor. Utskottet, som finner det
angeläget, att kommunerna eftersträvar att i möjligaste mån förkorta den övergångsperiod,
under vilken dylika samordnade skolor kommer att finnas, anser
sig böra förutsätta att behovet av studierektorat vid ifrågavarande högstadier
kommer att uppmärksammas av Kungl. Maj:t och kunna tillgodoses i den mån
tillräckligt poängunderlag föreligger. Med hänsyn till det nu sagda torde motionerna
I: 708 och II: 870, såvitt nu är i fråga, inte böra föranleda någon riksdagens
åtgärd.
I propositionen har framhållits, att en inte ringa förbättring av arbetssituationen
för skolledningen bör kunna åstadkommas genom rationaliseringsåtgärder
av olika slag. Utskottet delar denna uppfattning och vill särskilt betona vikten
av att man fortlöpande strävar efter en rationalisering av arbetsformerna, däri
inräknat samarbetet mellan olika kommunala förvaltningar.
Vad i propositionen anförts och förordats beträffande organisationen av skolledningen
i grundskolan och vissa spörsmål i anslutning därtill har inte i vidare
mån än som framgått av det föregående givit utskottet anledning till särskilda
uttalanden. Utskottet biträder propositionen i denna del.
Som ett fristående spörsmål har i propositionen tagits upp frågan om medverkan
av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer vid fastställande
av vissa anställnings- eller arbetsvillkor för skolledare, biträdande skolledare
och lärare vid kommunala gymnasier och fackskolor. Vad härom anförts
har inte givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna 1:707 och 11:871 samt 1:708 och 11:870,
samtliga motioner i vad de avser konstruktionen av tjänsterna
som studierektor, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
4
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1966
II. att motionerna I: 707 och II: 871 samt I: 708 och II: 870,
samtliga motioner i vad de avser arbetsfördelningen mellan rektor
och studierektor, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
III.
att motionerna 1:708 och 11:870, i vad de avser inrättande
övergångsvis av vissa studierektorsbefattningar, icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd;
IV. att riksdagen må godkänna de i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 11 mars 1966 förordade riktlinjerna
för en reformerad organisation av skolledningen i grundskolan;
V. att riksdagen må besluta att sådana anställnings- eller
arbetsvillkor för skolledare, biträdande skolledare och lärare
vid kommunala gymnasier och fackskolor, som må bestämmas
genom avtal, skall fastställas under medverkan av Kungl. Maj:t
eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer.
Stockholm den 29 april 1966
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Gillström, Ivar Johansson, Virgin, Svensson,
Söderberg, Harry Carlsson, Mårtensson, Bengt Gustavsson, Hjorth, Dahlén,
Wååg, Nils-Eric Gustafsson, Wallmark och Wirtén; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olof ström, Blidfors,
Bergman, fröken Olsson, herrar Nihlfors, Johansson i Norrköping, Gustafsson i
Kårby, Gustafsson i Uddevalla, Blomkvist, Mattsson, Berg, Nordstrandh, Källstad
och Tobé.
Reservationer
1) av herr Dahlén
2) av herr Wallmark
3) av herr Wirtén
4) av herr Nordstrandh
5) av herr Källstad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1966:205 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reformerad organisation av skolledningen i grundskolan m. m. a1 i texten