Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående reformerad organisation av skolledningen i grundskolan m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1966-04-29 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:90, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående reformerad organisation av skolledningen i grundskolan m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 90—91

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1966

1

Nr 90

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående reformerad

organisation av skolledningen i grundskolan m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 74 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 11 mars 1966, föreslagit

riksdagen att dels godkänna i statsrådsprotokollet förordade riktlinjer för en

reformerad organisation av skolledningen i grundskolan, dels ock besluta att

sådana anställnings- eller arbetsvillkor för skolledare, biträdande skolledare och

lärare vid kommunala gymnasier och fackskolor, som må bestämmas genom avtal,

skall fastställas under medverkan av Kungl. Maj:t eller myndighet som

Kungl. Maj:t bestämmer.

Propositionen

I propositionen föreslås en reformering av skolledarorganisationen i grundskolan

i syfte att åstadkomma en effektivisering av den pedagogiska ledningen.

Sålunda framlägges förslag om en ändrad studierektorsorganisation, vilken i

huvudsak innebär, att i rektorsområden av viss storlek inrättas en studierektorstjänst

med hela rektorsområdet som verksamhetsområde. Arbetsfördelningen

mellan rektor och studierektor föreslås få göras upp från fall till fall mellan de

båda tjänstemännen och fastställas av skolstyrelsen. Undervisningsskyldigheten

föreslås bli fastställd av länsskolnämnden såsom en för rektor och studierektor

gemensam undervisningsskyldighet, vilken därefter fördelas av rektor. Vidare

behandlas frågan om lämpliga rationaliseringsåtgärder samt behovet av att kommunerna

ställer biträdespersonal i tillräcklig omfattning till förfogande.

Utan samband med vad propositionen i övrigt innehåller behandlas slutligen

frågan om medverkan av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer

vid fastställande av vissa anställnings- eller arbetsvillkor för skolledare

m. fl. vid kommunala gymnasier och fackskolor.

Motionerna

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande motioner,

nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken

Stenberg och herr Jacobsson (1:707) och den andra inom andra kammaren

1 Il ihan g till riksdagens ''protokoll 1000. 0 sand. Nr 00—Öl

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1966

av herr Wennerfors (11:871), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 74 måtte besluta 1. att undervisningsskyldigheten för respektive

skolledare skall fastställas var för sig, 2. att studierektorsbefattningen

skall konstrueras som lönegradsplacerad tjänst;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Wirtén rrv. fl. (I: 708) och den andra inom andra kammaren av herr Källstad

m.fl. (11:870), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling av propositionen

nr 74 måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t 1. ge till känna vad i motionerna

anförts beträffande dels lönegradsplacerade heltidstjänster för studierektorer,

dels arbetsfördelningen mellan rektor och studierektor och den för dem

gemensamma undervisningsskyldigheten, 2. uttala, att befattningar såsom studierektorer

för grundskolans högstadium övergångsvis må inrättas jämväl vid

skolenheter, som består av gymnasium och grundskola.

Beträffande motiveringarna för ifrågavarande motionsyrkanden får utskottet

hänvisa till motionerna II: 871 och II: 870.

Utskottet

Som framhållits i propositionen har sedan flera år i olika sammanhang understrukits,

att den nuvarande skoladministrationen är behäftad med allvarliga

brister. I syfte att få en del av dessa avhjälpta har i förevarande proposition

uppdragits riktlinjer för en reformerad organisation av skolledningen i grundskolan.

Med anledning av de synpunkter och yrkanden i anslutning till dessa

riktlinjer, som framförts i ovannämnda motioner, får utskottet anföra följande.

Vad angår de förordade studierektorstjänsterna har departementschefen inte

funnit anledning till erinran mot att, i enlighet med utredningens förslag, dessa

tjänster konstrueras som arvodestjänster i förening med lärartjänster. Departementschefen

har emellertid funnit det nödvändigt att frågan om tjänsternas konstruktion

behandlas i samband med de överväganden av organisatorisk och förhandlingsmässig

natur, som sammanhänger med reformen av gymnasiet m. m.

och med en kommande lärarutbildningsreform. Vidare har i propositionen uttalats,

att Kungl. Maj:t bör äga besluta angående tjänsternas konstruktion. I motionerna

I: 707 och II: 871 yrkas, att riksdagen måtte besluta, att dessa tjänster

skall konstrueras som lönegradsplacerade tjänster. Samma uppfattning i fråga

om konstruktionen kommer till uttryck i motionerna I: 708 och II: 870, i vilka

hemställs om skrivelse till Kungl. Maj:t i frågan. Med beaktande av att departementschefen

ansett att frågan om nämnda tjänsters konstruktion bör behandlas

i bl. a. förhandlingssammanhang finner sig utskottet icke böra biträda ifrågavarande

motionsyrkanden.

Beträffande arbetsfördelningen mellan rektor och studierektor har i propositionen

föreslagits, att denna utan bindning vid reglerande bestämmelser skall

överenskommas mellan nämnda befattningshavare och fastställas av skolstyrelsen.

Undervisningsskyldigheten föreslås fastställd av länsskolnämnden som en

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1966

3

för rektorsområdets skolledning gemensam undervisningsskyldighet. Inom denna

skall sedan rektor fördela undervisningsskyldigheten mellan sig och studierektor.

I samtliga föreliggande motioner har uttryckts farhågor för ogynnsamma konsekvenser

av det sålunda föreslagna systemet. För undvikande av dylika konsekvenser

föreslås i motionerna I: 708 och II: 870 att normer eller alternativa förslag

till arbetsfördelning bör utarbetas av skolöverstyrelsen. I motionerna I: 707

och II: 871 förordas att undervisningsskyldigheten för respektive skolledare skall

fastställas var för sig.

Utskottet vill för sin del se propositionens förslag beträffande arbetsfördelning

och undervisningsskyldighet som ett led i strävandena att nå fram till rationella

arbetsformer. Den frihet, som systemet innebär, att i de enskilda fallen anpassa

arbetsfördelningen efter lokala och personliga förhållanden synes utskottet värdefull.

Vad i motionerna anförts finner utskottet inte utgöra tillräcklig anledning

till ett avsteg från propositionen i denna del. Utskottet anser sig därför inte böra

förorda bifall till motionerna, såvitt de nu är i fråga.

I motionerna I: 708 och II: 870 har påpekats, att det på många håll i landet

övergångsvis kommer att finnas gymnasier samordnade med högstadier av

grundskolan. För högstadiedelen av dessa skolor bör enligt motionärernas mening

finnas möjlighet att inrätta tjänster som studierektor. Utskottet, som finner det

angeläget, att kommunerna eftersträvar att i möjligaste mån förkorta den övergångsperiod,

under vilken dylika samordnade skolor kommer att finnas, anser

sig böra förutsätta att behovet av studierektorat vid ifrågavarande högstadier

kommer att uppmärksammas av Kungl. Maj:t och kunna tillgodoses i den mån

tillräckligt poängunderlag föreligger. Med hänsyn till det nu sagda torde motionerna

I: 708 och II: 870, såvitt nu är i fråga, inte böra föranleda någon riksdagens

åtgärd.

I propositionen har framhållits, att en inte ringa förbättring av arbetssituationen

för skolledningen bör kunna åstadkommas genom rationaliseringsåtgärder

av olika slag. Utskottet delar denna uppfattning och vill särskilt betona vikten

av att man fortlöpande strävar efter en rationalisering av arbetsformerna, däri

inräknat samarbetet mellan olika kommunala förvaltningar.

Vad i propositionen anförts och förordats beträffande organisationen av skolledningen

i grundskolan och vissa spörsmål i anslutning därtill har inte i vidare

mån än som framgått av det föregående givit utskottet anledning till särskilda

uttalanden. Utskottet biträder propositionen i denna del.

Som ett fristående spörsmål har i propositionen tagits upp frågan om medverkan

av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer vid fastställande

av vissa anställnings- eller arbetsvillkor för skolledare, biträdande skolledare

och lärare vid kommunala gymnasier och fackskolor. Vad härom anförts

har inte givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:707 och 11:871 samt 1:708 och 11:870,

samtliga motioner i vad de avser konstruktionen av tjänsterna

som studierektor, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1966

II. att motionerna I: 707 och II: 871 samt I: 708 och II: 870,

samtliga motioner i vad de avser arbetsfördelningen mellan rektor

och studierektor, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
III.

att motionerna 1:708 och 11:870, i vad de avser inrättande

övergångsvis av vissa studierektorsbefattningar, icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd;

IV. att riksdagen må godkänna de i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 11 mars 1966 förordade riktlinjerna

för en reformerad organisation av skolledningen i grundskolan;

V. att riksdagen må besluta att sådana anställnings- eller

arbetsvillkor för skolledare, biträdande skolledare och lärare

vid kommunala gymnasier och fackskolor, som må bestämmas

genom avtal, skall fastställas under medverkan av Kungl. Maj:t

eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer.

Stockholm den 29 april 1966

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Ivar Johansson, Virgin, Svensson,

Söderberg, Harry Carlsson, Mårtensson, Bengt Gustavsson, Hjorth, Dahlén,

Wååg, Nils-Eric Gustafsson, Wallmark och Wirtén; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olof ström, Blidfors,

Bergman, fröken Olsson, herrar Nihlfors, Johansson i Norrköping, Gustafsson i

Kårby, Gustafsson i Uddevalla, Blomkvist, Mattsson, Berg, Nordstrandh, Källstad

och Tobé.

Reservationer

1) av herr Dahlén

2) av herr Wallmark

3) av herr Wirtén

4) av herr Nordstrandh

5) av herr Källstad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:205 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reformerad organisation av skolledningen i grundskolan m. m. a1 i texten