Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959

1967-02-14 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1967:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1967

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till förordning angående ändring i förordningen den

1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt,

m. m., såvitt propositionen hänvisats till lagutskott,

jämte i ämnet väckta motioner.

Genom en den 3 januari 1967 dagtecknad proposition, nr 7, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959

(nr 507) om allmän varuskatt,

2) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 16 juni

1961 (nr 394) om tobaksskatt,

3) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475),

4) förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen den 2 juni

1922 (nr 260) om automobilskatt,

5) lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 maj 1962 (nr 398)

om finansiering av folkpensioneringen,

6) förordning angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. förordningen den

26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt,

7) lag om ändrad lydelse av 50 § 2 mom. och punkt 2 av anvisningarna

till 50 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370),

8) förordning om ändrad lydelse av 68 § taxeringsförordningen den 23

november 1956 (nr 623),

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Propositionen har, såvitt angår ändring i lagen om finansiering av

folkpensioneringen, hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet.

I övrigt har propositionen hänvisats till bevillningsutskottet. I

I samband med propositionen har utskottet behandlat

dels de i anledning av propositionen väckta likalydande motionerna

I: 627 av fröken Mattson och herr Hansson, Torsten, samt II: 783 av herr

Carlsson i Tyresö m. fl.,

dels de likalydande motionerna 1:684 av fru Lindström in. fl. och II:

851 av herr Wahlund m. fl.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 2 avd. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1967

Motionerna 1:627 och 11:783 har hänvisats enbart till lagutskott, medan

motionerna 1:684 och 11:851 hänvisats till statsutskottet, bevillningsutskottet,

bankoutskottet och lagutskott.

Det av andra lagutskottet behandlade lagförslaget är av följande lydelse.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 maj 1962 (nr 398)

om finansiering av folkpensioneringen

Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 25 maj 1962 om finansiering av

folkpensioneringen1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Folkpensionsavgift skall utgå med

fyra procent av den avgiftspliktiges

till statlig inkomstskatt beskattningsbara

inkomst med de begränsningar

som nedan sägs.

Avgiftspliktiga, som samtaxeras,

skola erlägga avgift med sammanlagt

högst ettusentvåhundra kronor.

Därvid skall iakttagas, att om vardera

har en beskattningsbar inkomst

överstigande femtontusen kronor,

envar påföres pensionsavgift med

sexhundra kronor. Om endast den

ene har en beskattningsbar inkomst

överstigande femtontusen kronor,

minskas i förekommande fall dennes

avgift så att sammanlagda beloppet

av avgifterna ej överstiger

ettusentvåhundra kronor.

Annan avgiftspliktig än som avses

i andra stycket skall erlägga avgift

med högst ettusenivåhundra

kronor.

(Föreslagen lydelse)

3§.

Folkpensionsavgift skall utgå med

fem procent av den avgiftspliktiges

till statlig inkomstskatt beskattningsbara

inkomst med de begränsningar

som nedan sägs.

Avgiftspliktiga, som samtaxeras,

skola erlägga avgift med sammanlagt

högst ettusenfemhundra kronor.

Därvid skall iakttagas, att om vardera

har en beskattningsbar inkomst

överstigande femtontusen kronor,

envar påföres pensionsavgift med

sjuhundrafemtio kronor. Om endast

den ene har en beskattningsbar inkomst

överstigande femtontusen kronor,

minskas i förekommande fall

dennes avgift så att sammanlagda

beloppet av avgifterna ej överstiger

ettusenfemhundra kronor.

Annan avgiftspliktig än som avses

i andra stycket skall erlägga avgift

med högst ettusenfemhundra

kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

Äldre bestämmelser gäller alltjämt i fråga om folkpensionsavgift som påföres

för år 1967 eller tidigare år.

1 Senaste lydelse av 3 § se 1965: 74.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 åi 1967

3

Folkpensionsavgift för år 1968 påföres med fyra och en halv procent,

dock högst med ettusentrehundrafemtio kronor. Härvid skall talen ettusenfemhundra

och sjuhundrafemtio i 3 § utbytas mot ettusentrehundrafemtio

och sexhundrasjuttiofem.

Motionerna

Motionerna I: 627 och II: 783

I motionerna yrkas »att riksdagen måtte besluta att med bifall i övrigt

till Kungl. Maj :ts proposition nr 7/1967 maximera folkpensionsavgiften till

1 750 kronor».

Motionärerna hänvisar i sin motivering till de av dem väckta likalydande

motionerna 1:482 och 11:604, som remitterats till statsutskottet. I dessa

motioner yrkas bl. a., »att riksdagen, under förutsättning av bifall till i motionerna

I: 627 och II: 783 framställda förslag om en ytterligare budgetförstärkning

genom en höjning av maximiuttaget av folkpenionsavgiften till

1 750 kr., måtte till SIDA:s verksamhet för budgetåret 1967/68 anslå 150

miljoner kronor eller — i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag — ett med

51 miljoner kronor förhöjt anslag».

Motionärerna uppger att deras förslag om maximering av folkpensionsavgiften

skulle för helt budgetår inbringa omkring 60 milj. kronor mer än

Kungl. Maj :ts förslag. Den föreslagna finansieringsmetoden har enligt motionärerna

den fördelen att inkomsttagare med årsinkomster lägre än 40 000

kronor och personer över 67 år inte beröres.

Beträffande innehållet i övrigt i motionerna hänvisas till motionen II783.

Motionerna I: 684 och II: 851

1 motionerna yrkas att de skall »överlämnas till vederbörande utskott

för att av dem tagas i beaktande vid överläggning inom utskotten angående

behandlingen av det stora frågekomplex som u-landshjälpen utgör».

Motionärerna pläderar för ett ökat statligt ekonomiskt bistånd till u-länderna.

De hävdar att ökad statlig medelsanvisning bör åtföljas av en motsvarande

inkomstförstärkning eller utgiftsbesparing och diskuterar olika lösningar.

I motionerna anföres därefter.

Vad motionärerna velat framhålla med denna redovisning av tänkbara

finansieringsmetoder för u-landshjälpen, som varit föremål för debatt i

riksdagen och kan föras vidare motionsvägen, är risken för att uppsplittringen

på olika förslag medför att förslagen slår ut varandra under behandlingen

i olika utskott och att inget förslag erhåller tillräckligt starkt

stöd för att skapa de resurser, som alla u-Iandshjälpens anhängare anser

behövliga och angelägna att åvägabringa.

lf Bihang Ull riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 2 avd. Nr 2

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1967

Undertecknade önskar därför förorda att u-landshjälpens anslagsfrågor

måtte behandlas i ett sammanhang, lämpligen i ett sammansatt utskott,

där erfarenheterna både av u-landshjälpens arbete och av bevillningsfrågor

kan göra sig gällande och bedömningarna sammanvägas.

Beträffande innehållet i övrigt i motionerna hänvisas till motionen I:

(584.

Propositionen

I propositionen anför föredragande departementschefen, statsrådet

Sträng, inledningsvis.

»I finansplanen har jag redogjort för det aktuella budgetläget och för det

behov av inkomstförstärkning som föreligger för budgetåret 1967/68. Som

framgått av vad jag där anfört bör komma i fråga åtgärder som avser såväl

den indirekta som den direkta beskattningen.

Jag har sålunda förordat höjning av den allmänna varuskatten, tobaksskatten

och motorfordonsskatten. Mot bakgrunden bl. a. av standardförbättringar

inom folkpensioneringen har jag även förordat att folkpensionsavgiften

höjs.

Dessa skattehöjningar ger ett visst, om än begränsat, utrymme för lättnader

i den statliga inkomstskatten. Genom ändring av reglerna för schablonmässig

beräkning av kommunalskatteavdraget vid taxeringen till statlig

inkomstskatt kan sådan lättnad ges de s. k. låglönegrupperna och andra

med låga inkomster.

En stor del av de s. k. låga inkomsttagarna är folkpensionärer. Enligt

gällande bestämmelser skall folkpensionär som inte har annan inkomst

än folkpension jämte tillägg befrias från skatt på pensionsförmånerna.

Detta sker genom att ortsavdraget vid taxeringen ökas med s. k. extra avdrag,

f. n. maximerat till 4 500 kr. Utvecklingen har lett till att detta maximibelopp

bör omprövas.»

I fråga om folkpensionsavgiften yttrar departementschefen.

»Folkpensionsavgiften var föremål för översyn senast vid 1965 års riksdag.

Avgiften beräknas fr. o. in. år 1967 på den till statlig inkomstskatt

beskattningsbara inkomsten och utgår med 4 % härav. Maximiavgiften är

1 200 kr. motsvarande 4 % på 30 000 kr. beskattningsbar inkomst.

Allmänna pensionsberedningen föreslog år 1958 en etappvis höjning av

avgiften för att finansiera det program för successiva höjningar av folkpensionen

till den nivå som kommer att vara uppnådd inom halvtannat år.

Folkpensionsavgiftens tidigare konstruktion ledde emellertid till att andra

finansieringsvägar i regel tillgripits. Avgiftens regressiva verkningar har

dock numera eliminerats genom att avdragsrätten slopats. Den omkonstruk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1967

tion av avgiften som skedde år 1965 och som innebär att avgiften numera

beräknas på den beskattningsbara i stället för den taxerade inkomsten har

vidare lett till att avgiften inte på samma sätt som tidigare belastar de lägsta

inkomsterna. Allmänna pensionsberedningens tanke att standardförbättringar

inom folkpensioneringen bör finansieras genom justeringar av folkpensionsavgiften

bör därför inte längre möta betänkligheter.

Mot bakgrunden av de förbättringar inom folkpensioneringen som nu

föreslås bör därför folkpensionsavgiften höjas. Avgiften bör utgå efter 5 %

av den beskattningsbara inkomsten och maximiavgiften bör vara 1 500 kr.,

motsvarande 5 % av 30 000 kr. beskattningsbar inkomst.

Den höjda avgiften bör utgå fr. o. in. den 1 juli 1967. Den högre avgiften

bör inarbetas i nya källskattetabeller, som blir tillämpliga fr. o. m. nämnda

dag. Därav följer att avgiften vid 1968 års taxering för inkomståret 1967

övergångsvis bör bestämmas till 4,5 % och maximeras till 1 350 kr.

En på detta sätt höjd folkpensionsavgift ger staten en inkomstökning

per helår av ca 430 milj. kr. Av uppbördstekniska skäl kommer dock att

på budgetåret 1967/68 icke falla mer än 365 milj. kr.»

Aviserad höjning av folkpensionerna

I årets statsverksproposition anmäles att förslag om standardhöjning

och ändrade regler för värdesäkring av folkpensionerna skall framläggas

i en särskild proposition till riksdagen. Enligt statsverkspropositionen

kommer Kungl. Maj:t att framlägga förslag om standardhöjning från den

1 juli 1967 med 170 kronor för ensam pensionär och 260 kronor för ett

pensionärspar. Kostnaderna härför beräknas för budgetåret 1967/68 till

ca 190 milj. kr. För kostnadsökningar till följd av ökat antal pensionärer

och till följd av värdesäkringen av folkpensionerna vid beräknade prisförändringar

beräknas för nästa budgetår ca 370 milj. kr.

Utskottet

Folkpensionsavgiften utgår f. n. med 4 % av den till statlig inkomstskatt

beskattningsbara inkomsten. Avgiften är maximerad till 1 200'' kr. motsvarande

4 % på 30 000 kr. I propositionen föreslås att avgiften skall höjas till

5 % och maximibeloppet till 1 500 kr. motsvarande 5 % av 30 000 kr. beskattningsbar

inkomst. De ändrade bestämmelserna avses träda i kraft

It. o. in. den 1 juli 1967. För 1968 års taxering föreslås att avgiften övergångsvis

skall utgå med 4,5 % och maximimeras till 1 350 kr. Avgiftshöjningen

beräknas ge staten en inkomstökning per helår av ca 430 milj. kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1967

I propositionen uttalas att den föreslagna avgiftshöjningen bör ses mot

bakgrunden av de förbättringar inom folkpensioneringen som aviseras i

statsverkspropositionen. De föreslagna förbättringarna innebär bl. a. en standardhöjning

med 170. kr. för eu ensam pensionär och 260 kr. för två pensionsberättigade

makar. Lägger man dessa belopp till de nuvarande folkpensionerna

blir pensionen 4 840 kr. för en ensam pensionär och 7 540 kr. för

ett pensionärspar. Kostnaderna för standardtilläggen jämte kostnader till

följd av ett ökat antal pensionärer och värdesäkring av pensionerna vid

förutsedda prisförändringar har för budgetåret 1967/68 beräknats till 560

milj. kr.

1 motionerna 1:627 och 11:783 yrkas att folkpensionsavgiftens maximibelopp

skall bestämmas till 1 750 kr. Ett genomförande av detta förslag

skulle tillföra statsverket ytterligare ca 60 milj. kr. Motionärerna har på

detta sätt velat skapa utrymme för en höjning av det i statsverkspropositionen

upptagna anslaget till u-landshjälpen. Motionerna bar samband med

två av samma motionärer väckta till statsutskottet remitterade motioner i

vilka begäres en uppräkning av anslaget till SIDA. Motionärerna framhåller

att deras förslag innebär att inkomsttagare med lägre inkomst än ca 40 000

kr. per år och personer över 67 år inte beröres.

Utskottet ansluter sig till propositionens förslag om höjning av folkpensionsavgiften

till 5 %. Beträffande frågan om maximiavgiftens storlek är

utskottet inte berett att godta den sammankoppling mellan folkpensionsavgift

och anslag till u-landshjälp som gjorts i motionerna I: 627 och II: 783.

Mot motionärernas förslag kan dessutom följande invändas. Förutom att det

kan sägas medföra, att den nuvarande relationen mellan förmån och avgift

inom folkpensioneringen i vissa fall på ett mindre önskvärt sätt påverkas,

får förslaget egendomliga skattetekniska konsekvenser. Vid den statliga inkomstbeskattningen

är för gift skattskyldig marginalskatteuttaget i skiktet

30 000.—40 000 kr. beskattningsbar inkomst f. n. 42 %. Propositionen ansluter

sig till den nuvarande ordningen att folkpensionsavgift beräknas på belopp

upp till 30 000 kr. beskattningsbar inkomst, medan motionärernas förslag

innebär att pensionsavgift skall beräknas på belopp upp till 35 000. kr.

beskattningsbar inkomst. Ett genomförande av det i motionerna framlagda

förslaget skulle därför innebära att marginalskatteuttaget inberäknat folkpensionsavgiften

för skiktet 30 000—35 000i kr. beskattningsbar inkomst

skulle öka till 47 %, medan marginalskatteuttaget för inkomstskiktet 35 000

—40 000 kr. skulle kvarstå vid 42 %. För ogift skattskyldig medför visserligen

redan propositionens förslag liknande konsekvenser, dock i betydligt

lindrigare omfattning. Ett genomförande av motionsförslaget skulle emellertid

förstärka effekten i betydande mån. En sådan ordning kan inte godtagas.

Utskottet kan alltså inte biträda motionsyrkande! om höjning av folkpensionsavgiftens

maximibelopp utan ansluter sig till propositionens förslag.

Enligt utskottets mening bör andra alternativ än det av motionärerna för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1967 7

ordade väljas, om man anser att statsverket skall tillföras ökade inkomster

för att möjliggöra en höjning av anslaget till u-landshjälpen.

Motionerna I: 684 och It: 851, som förutom till lagutskott remitterats till

statsutskottet, bevillningsutskottet och bankoutskottet, syftar till att frågan

om ett ökat stöd till u-länderna och om finansiering av ett sådant stöd

skall behandlas i ett sammanhang. Utskottet har inte funnit anledning till

något initiativ i anledning av motionsförslaget.

Med hänvisning till det anförda får utskottet

dels hemställa att riksdagen, med avslag å motionerna

I: 627 och fl: 783, måtte bifalla förevarande proposition,

nr 7, såvitt den hänvisats till lagutskott,

dels för riksdagen anmäla att motionerna 1: 684 och

II: 851 icke föranlett någon åtgärd från utskottets sida.

Stockholm den 14 februari 1967

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herrar Lars Larsson,

Hiibinette, fru Hamrin-Thorell, fru Nilsson, herr Edström och fru Elvy

Olsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Lundberg, Rimmerfors,

fröken Wetterström, fröken Sandell, herrar Johansson i Södertälje,

Gomér och Svensson i Kungälv.

Reservation

av herr Svensson i Kungälv, som ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 6 med orden

»Utskottet ansluter sig» och slutar med orden »anslaget till u-landshj alpen»

bort ersättas med text av följande lydelse:

»I propositionen motiveras höjningen av folkpensionsavgiften med de

ökade kostnaderna för folkpensioneringen. Intäkterna från den föreslagna

avgiftshöjningen täcker emellertid inte kostnadsökningen. I nuvarande

budgetläge anser utskottet att skäl kan anföras för att folkpensioneringen

i ökad omfattning finansieras genom avgifter. Härigenom skapas nämligen

utrymme i budgeten för andra angelägna utgifter. Utskottet godtar propositionens

förslag om höjning av folkpensionsavgiften till 5 %. Beträffande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1967

avgiftens maximibelopp vill utskottet för sin del förorda att beloppet, såsom

motionärerna föreslår, bestämmes till 1 750 kr. Detta förslag medför att

inkomsttagare som har lägre inkomst än ca 40 000 kr. och personer över

67 år inte ålägges några ökade förpliktelser utöver vad i propositionen

föreslås. Höjningen av maximibeloppet skulle få följande effekt.

Beskattningsbar

inkomst

Årsinkomst

30 000 kr.

ca

40 000

31 000 kr.

»

41 000

32 000 kr.

»

42 000

33 000 kr.

»

43 000

34 000 kr.

»

44 000

35 000 kr.

Inkomster däröver

»

45 000

Höjning i förhållande

till propositionen

kr.

0

kr.

kr.

50

kr.

kr.

100

kr.

kr.

150

kr.

kr.

200

kr.

kr.

250

kr.

250

kr.

Utskottet är medvetet om att höjningen av maximibeloppet medför vissa

olägenheter för marginalskatteförhållandena. Dessa olägenheter bör det

emellertid vara möjligt att komma till rätta med genom justering av skatteskalorna.

»

b) att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen — med bifall till motionerna 1:627 och

11:783 samt med förklaring, att det genom förevarande

proposition, nr 7, framlagda förslaget till lag angående

ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 maj 1962 (nr 398) om

finansiering av folkpensioneringen inte kunnat oförändrat

antagas — måtte för sin del antaga lagförslaget i följande

såsom utskottets förslag betecknade lydelse.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1967

9

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 maj 1962 (nr 398)

om finansiering av folkpensioneringen

Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 25 maj 1962 om finansiering av

folkpensioneringen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

Folkpensionsavgift skall utgå med

fem procent av den avgiftspliktiges

till statlig inkomstskatt beskattningsbara

inkomst med de begränsningar

som nedan sägs.

Avgiftspliktiga, som samtaxeras,

skola erlägga avgift med sammanlagt

högst ettusenfemhundra kronor.

Därvid skall iakttagas, att om vardera

har en beskattningsbar inkomst

överstigande femtontusen kronor,

envar påföres pensionsavgift med

sjuhundrafemtio kronor. Om endast

den ene har en beskattningsbar inkomst

överstigande femtontusen kronor,

minskas i förekommande fall

dennes avgift så att sammanlagda

beloppet av avgifterna ej överstiger

ettusenfemhundra kronor.

Annan avgiftspliktig än som avses

i andra stycket skall erlägga avgift

med högst etius enfemhundra

kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1967.

Äldre bestämmelser gäller alltjämt

i fråga om folkpensionsavgift som

påföres för år 1967 eller tidigare år.

Folkpensionsavgift för år 1968 påföres

med fyra och en halv procent,

dock högst med ettusentrehundrafemtio

kronor. Härvid skall talen

ettusenfemhundra och sjuhundrafemtio

i 3 § utbytas mot ettusentrehundrafemtio

och sexhundrasjuttiofem.

Folkpensionsavgift skall utgå med

fem procent av den avgiftspliktiges

till statlig inkomstskatt beskattningsbara

inkomst med de begränsningar

som nedan sägs.

Avgiftspliktiga, som samtaxeras,

skola erlägga avgift med sammanlagt

högst ettusens juhundr afe mtio

kronor. Därvid skall iakttagas, att

om vardera har en beskattningsbar

inkomst överstigande sjuttoniusenfemhundra

kronor, envar påföres

pensionsavgift med åttahundrasjuttiofem

kronor. Om endast den ene

har en beskattningsbar inkomst

överstigande sjuttontusenfemhundra

kronor, minskas i förekommande

fall dennes avgift så att sammanlagda

beloppet av avgifterna ej överstiger

ettusensjuhundrafemtio kronor.

Annan avgiftspliktig än som avses

i andra stycket skall erlägga avgift

med högst ettusens juhundrafemtio

kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1967.

Äldre bestämmelser gäller alltjämt

i fråga om folkpensionsavgift som

påföres för år 1967 eller tidigare år.

Folkpensionsavgift för år 1968 påföres

med fyra och en halv procent,

dock högst med ettusenfyrahundrasjuttiofgra

kronor. Härvid skall talen

ettusens juhundrafemtio och åttahundrasjuttiofem

i 3 § utbytas mot

ettusenfyrahundras juttiofyra och

sjuhundratrettios ju.»

MARCUS BOKTR. STHLMI967 6 7003 1

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:52 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959 a1 i texten