Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökade möjligheter att erhålla studielån. Andra lagutskottet har till behandling förehaft en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion nr 11:221 av herrar Rask och Fridolfsson i Rödeby.
1967-03-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1967:22, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökade möjligheter att erhålla studielån. Andra lagutskottet har till behandling förehaft en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion nr 11:221 av herrar Rask och Fridolfsson i Rödeby.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1967
1
Nr 22
Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökade möjligheter att erhålla
studielån.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft en inom riksdagen väckt, till lagutskott
hänvisad motion nr 11:221 av herrar Rask och Fridolfsson i Rödeby.
I motionen har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. IV!a j: t måtte anhålla
om en översyn av tillämpningsföreskrifterna för studielån enligt studiehjälpsreglementet
för studerande under 21 ar syftande till att vidga möjligheterna att erhålla
studielån.
Studielån enligt studiehjälpsreglementet
Gällande regler
De studiesociala förmånerna till elever i gymnasier, yrkesskolor och andra därmed
jämställda skolformer regleras av studiehjälpsreglementet. I reglementet skiljer man
mellan yngre elever — de som börjat sin studier före det år de fyller 21 år — och äldre
elever — de som börjat studera vid högre ålder. Till skillnad från yngre elever anses alltid
äldre elever som fristående från föräldrarnas ekonomi. Till yngre elever utgår utan
behovsprövning studiebidrag med 75 kr. i månaden under läsåret. Dessa elever kan
också erhålla inkomstprövat tillägg med högst 75 kr. i månaden och behovsprövat
tillägg om högst samma belopp. Elever med lång skolväg kan utan ekonomisk behovsprövning
få resetillägg med högst 75 kr. i månaden eller inackorderingstillägg
högst 100 kr. i månaden. Äldre elever erhåller i stället för de ovan angivna förmånerna
förhöjt studiebidrag som utgår utan behovsprövning med 175 kr. i månaden
under läsåret.
Enligt studiehjälpsreglementet kan studerande som är i behov av studiekredit erhålla
studielån. Sådant lån erhålles efter behovsprövning som handhas av centrala
studiehjälpsnämnden. Behovsprövningen sker för yngre elev med hänsyn till elevens
och hans föräldrars eller, om han är gift, makens ekonomiska förhållanden. Äldre
studerandes lånerätt bedömes endast med beaktande av studerandens egen och i förekommande
fall makes ekonomi.
Enligt studiehjälpsreglementet är högsta lånesumman 5 000 kr. för läsår. Lånets
storlek i de enskilda fallen bestämmes med beaktande av utbildningskostnaden och
de medel som står den studerande till buds. Lånet löper med ränta, som motsvarar
normalräntan för lån från statens utlåningsfonder.
Bihang till riksdagens protkoll 1967. 9 samt. 2 avd. Nr 22
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1967
Studielån skall återbetalas genom årliga amorteringar. Vid fastställande av amorteringsplan
skall iakttagas, att den första amorteringen icke bör äga rum förrän under
tredje året efter det, då utbildningen avslutats, och att lånet skall ha återbetalats före
utgången av tjugonde året efter den första amorteringen. Om fullgörandet av betalningsskyldighet
enligt fastställd amorteringsplan skulle innebära oskälig uppoffring
för låntagaren, kan för visst år anstånd med amortering eller räntebetalning beviljas
honom. Har anstånd beviljats, kan amorteringsplanen ändras och amorteringstiden
utsträckas. Låntagare, vars betalningsförmåga på grund av sjukdom eller av
annan jämförlig orsak är varaktigt nedsatt, kan helt eller delvis befrias från honom
åvilande betalningsskyldighet. Avlider låntagare, bortfaller skyldigheten att återbetala
sådan del av lånet, som vid tiden för dödsfallet ännu inte förfallit till betalning.
Centrala studiehjälpsnämnden tillkommer att inom ramen för studiehjälpsreglementets
regler närmare bestämma om långivningen. Nämnden fattar i normalfallen
beslut efter vissa schabloner, som f. n. innebär följande. Elever i åldern 16—19 år får
högst 3 500 kr. i studielån per år. För inackorderad elev tillkommer 900 kr. Vid
bestämmande av lånesumman i de enskilda fallen reduceras maximibeloppet (3 500
kr.) med följande summor.
1) Belopp erhållet i studiebidrag och inkomstprövat tillägg.
2) Två tredjedelar av den del av elevens beräknade inkomst som överstiger 4 240
kr./år.
3) Den del av elevens förmögenhet som överstiger 5 000 kr.
4) Tre tiondelar av den del av föräldrarnas beskattningsbara inkomst som överstiger
ett fribelopp av 6 000 kr.
Om eleven har studerande syskon under 20 års ålder ökas fribeloppet med 3 000 kr.
för varje syskon. Har föräldrarna förmögenhet jämställes två femtedelar av det
förmögenhetsbelopp som överstiger 31 800 kr. med inkomst. Värdet av egnahemsfastighet
eller mindre jordbruksfastighet, som är belånad till en tredjedel av taxeringsvärdet
eller mera, skall som regel inte påverka möjligheten till studielån. Avsikten
härmed är att reducera den verkan till minskad lanemöjlighet som eljest hade
uppstått till följd av höjningen av taxeringsvärdet för fastigheter.
Lånebelopp som enligt denna beräkning skulle understiga 500 kr. utbetalas ej.
Föreligger särskilda skäl kan högre belopp utgivas än vad schablonreglerna ger vid
handen. För ogifta elever som är 20 år eller däröver gäller liknande regler som för
åldersgruppen 17—19 år, dock att man utgår från maximibeloppet 5 000 kr. Elever
som är gifta erhåller maximalt 5 000 kr. Reduceringsreglerna för denna kategori
liksom för äldre studerande är utformade så att de i stort överensstämmer med motsvarande
regler för universitetsstuderande enligt studiemedelsförordningen.
Reglernas bakgrund
Före studiehjälpsreglementets ikraftträdande den 1 juli 1964 var lån till gymnasiestuderande
ur allmänna studielånefonden maximerade till 2 500 kr. per läsår. När
Andra lagutskottets utlåtande nr 22 dr 1967
3
synnerliga skäl förelåg kunde beloppet höjas med 1 000 kr. Lånen var subventionerade
av staten dels i fråga om räntan, dels på så sätt att vid första amorteringstillfället
regelmässigt avskrevs en fjärdedel av kapitalskulden. Lånen var behovsprövade
i förhållande till elevens och föräldrarnas ekonomi.
Studiehjälpsutredningen, vars betänkande Bättre studiehjälp (SOU 1963:48) lades
till grund för studiehjälpsreglementet, föreslog att studielånens maximibelopp skulle
höjas till 5 000 kr. Dessutom skulle subventionerna vid långivningen avskaffas. Utredningen
ansåg att de äldre gymnasiestuderandena skulle få förmåner av samma
ungefärliga storlek som de universitetsstuderande. De äldre studerandena skulle enligt
utredningens förslag bedömas som fristående från föräldrarnas ekonomi. Beträffande
yngre elever framhöll utredningen, att lån endast i undantagsfall borde
tilldelas elever som tillhörde föräldrarnas ekonomi. Därvid borde prövningen av låneansökningar
ske efter restriktiva grunder. Utredningen fann det naturligt att i sådana
fall prövningen skedde i förhållande till föräldrarnas ekonomi.
Vid remissbehandlingen av utredningens förslag erinrade studiehjälpsnämnden om
att det fanns inte så få ungdomar under 21 år, som ville börja gymnasiestudier och
som inte hade möjlighet att göra detta med enbart den studiehjälp de kunde få i
form av studiebidrag och tillägg. De måste även låna medel för utbildningen. Nämnden
ville därför betona, att restriktiviteten med lån till denna yngre elevgrupp inte
fick drivas alltför långt. Samma synpunkt återkom i yttranden från arbetsmarknadsstyrelsen,
Målsmännens riksförbund, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund
och Tekniska läroverkens elevförbund.
I prop. 1964:138 med bl. a. förslag till det gällande studiehjälpsreglementet godtogs
i allt väsentligt utredningsförslaget beträffande studielån. Departementschefen framhöll
särskilt (s. 185) att de vidgade lånemöjligheterna i främsta rummet var avsedda
för vuxna studerande. Han uttalade vidare, att några särskilda begränsningar i lånemöjligheterna
visserligen inte föreskrivits för yngre, hemmaboende studerande, men
avsikten var att en viss restriktivitet skulle iakttagas i hithörande fall.
Särskilda utskottet anförde i utlåtande nr 1 över propositionen.
Utskottet utgår ifrån att studielånen även i fortsättningen skall komma att spela
en förhållandevis underordnad roll som studiefinansieringskälla för yngre elever vid
gymnasier, yrkesskolor och folkhögskolor. De äldre eleverna inom dessa skolformer
kommer, om propositionen lägges till grund för lagstiftning, att kunna få studiesociala
förmåner med sammanlagt ungefär samma belopp som universitets- och högskolestuderande.
Detta anser utskottet värdefullt.
I anslutning till avsnittet om studielån i propositionen vill utskottet understryka
vad departementschefen uttalat om att den nu aktuella studiesociala reformen endast
innefattar en etapp som sannolikt kommer att följas av flera andra. I ett mera definitivt
skede torde det böra övervägas att tillgodose alla studerandes kreditbehov i
samma former, oavsett om studierna bedrives vid gymnasium, yrkesskola eller universitet.
En sådan lösning måste kunna erbjuda åtskilliga fördelar.
Riksdagen godtog i denna del utskottets utlåtande.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1967
Vid 1966 års riksdag framställde herr Rask en interpellation till statsrådet Edenman.
Herr Rask frågade om statsrådet var beredd att vidtaga åtgärder, som skulle
möjliggöra generösare tillämpningsbestämmelser för studielån enligt studiehjälpsreglementet
för studerande som ej fyllt 21 år. I interpellationssvaret uttalades att de
av centrala studiehjälpsnämnden utformade detaljreglerna för prövning av studielån
syntes stå i god överensstämmelse med syftet med denna stödform. Statsrådet framhöll
vidare.
En sådan uppmjukning av lånereglerna som åsyftas i interpellationen förutsätter
en ändring av grunderna för det studiesociala stödet. För detta fordras beslut av
riksdagen. Jag är emellertid för närvarande inte beredd att ta initiativet härtill. Nu
gällande regler har ej tillämpats mer än ett par år. Tiden är ej mogen för att vidta
ändringar av mera djupgående art i nuvarande studiesociala system.
Finansiering
Studielångivningen enligt studiehjälpsreglementet finansieras över en statlig lånefond,
allmäna studielånefonden. De för utlåning tillgängliga medlen utgörs av till
fonden influtna amorteringar och statliga investeringsanslag.
Budgetåret 1965/66 var antalet ansökningar om studielån 24 601. Lån beviljades
till 20 939 elever med i genomsnitt 2 951 kr. per elev. Av de beviljade lånebeloppen
gick ca 20 milj. kr. till gymnasister och elever i flickskolans två högsta klasser. Ungefär
26 milj. kr. tillfördes yrkesskoleelever och resten studerande vid övriga skolformer,
som är berättigade till förmåner enligt studiehjälpsreglementet. Sammanlagt utbetalades
ca 57 milj. kr.
Centrala studiehjälpsnämnden har den 11 november 1966 i framställning om anslag
för budgetåret 1967/68 anmält att ansökningsfrekvensen för studielån under
hösten 1966 visat en betydande ökning i förhållande till budgetåret 1965/66 oberoende
av förändringen i elevantalet. Nämnden beräknar att innevarande budgetår
25 500 studielån kommer att beviljas. Även det genomsnittliga lånebeloppet per elev
har visat en tendens till ökning och nämnden beräknar att lånemedeltalet kommer
att gå upp till 3 300 kr. Antalet avslagna ansökningar har också ökat från föregående
budgetår, från 14,9 % till ca 17 %. Nämnden beräknar medelsbehovet för
innevarande budgetår till 84,5 milj. kr. I petita för budgetåret har nämnden ursprungligen
beräknat antalet beviljade lån till 15 000 och medelsbehovet till 53
milj. kr.
Centrala studiehjälpsnämnden har med tanke på de äldre studerande föreslagit
Kungl. Maj :t en uppräkning av det högsta lånebeloppet till 5 500 kr. per läsår.
Nämnden önskar vidare att möjligheter bör införas att bevilja ännu större lån om
synnerliga skäl föreligger. Vid framställandet av dessa förslag har nämnden särskilt
framhållit att en ökning av långivningen till yngre elever bör undvikas.
För budgetåret 1967/68 beräknar centrala studiehjälpsnämnden antalet studielån
till 26 000, varav 500 utgör en följd av det ökade antalet studerande. Nämnden beräknar
medelsbehovet till ca 86 milj. kr. vid oförändrade bestämmelser om maximi
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1967 5
beloppet och till ca 93 milj. kr., om nämndens förslag om höjning av maximibeloppet
bifalles.
Utskottet
Studiehjälpsreglementet innehåller föreskrifter för det studiesociala stödet till
elever i gymnasier, yrkesskolor, folkhögskolor och en del andra skolformer. Studiestödet
utgår i form av bidrag eller lån. Av bidragen utgår utan ekonomisk behovsprövning
studiebidrag med 75 kr. i månaden samt resetillägg med 30—75 kr. eller
inackorderingstillägg med 100 kr. i månaden. Vissa elever kan därutöver få inkomstprövat
tillägg om högst 75 kr. i månaden och behovsprövat tillägg med högst samma
belopp.
Vid sidan av ovanstående förmåner kan studielån med högst 5 000 kr. per läsår
utgå. Lånen är behovsprövade och långivningen handhas av centrala studiehjälpsnämnden.
Låneansökningar från ogifta studerande, som börjar sina studier före det
år de fyller 21 år, bedöms i förhållande till elevens och hans föräldrars ekonomi.
Elever i åldern 16—19 år erhåller enligt centrala studiehjälpsnämndens praxis högst
3 500 kr. i lån. År eleven inackorderad ökas maximibeloppet med 900 kr. Äldre
elever erhåller upp till 5 000 kr. Vid beviljandet av lån tillämpar centrala studiehjälpsnämnden
vissa detaljerade regler som nämnden själv uppställt. Utöver elevens
och hans föräldrars inkomst och förmögenhet beaktas antalet studerande syskon under
20 år.
I förevarande motion begärs en översyn av tillämpningsföreskrifterna för studielån
i syfte att vidga möjligheterna att erhålla lån. Motionärerna menar att den nuvarande
långivningen är alltför restriktiv och anför som exempel att en inackorderad nittonårig
studerande ej får studielån även om föräldrarnas beskattningsbara inkomst
understiger 12 900 kr.
I propositionen med förslag till studiehjälpsreglemente framhöll föredragande departementschefen,
att restriktivitet skulle iakttagas vid beviljande av studielån till
yngre hemmaboende studerande. Särskilda utskottet, som behandlade propositionen,
utgick ifrån att studielån skulle spela en förhållandevis underordnad roll som studiefinansieringskälla
för yngre elever.
Andra lagutskottet delar uppfattningen att man bör vara återhållsam med att bevilja
lån till gymnasiestuderande. Centrala studiehjälpsnämndens handläggning av
långivningen överensstämmer med detta synsätt. Nämnden bör enligt utskottets
uppfattning även framgent själv få svara för detaljutformningen av långivningen.
Denna ordning möjliggör nämligen en smidig anpassning till ändrade förhållanden.
I detta sammanhang kan påpekas att nämnden vid detta läsårs början företog en
en viss uppmjukning av sina tidigare kreditprövningsregler. Detta har inte beaktats
i det av motionärerna anförda exemplet. Om man tillämpar de nuvarande normerna
på det anförda exemplet torde ett studielån på 1 500 kr. kunna utgå. Den nuvarande
långivningen kan sägas väl överensstämma med de intentioner statsmakterna hade
vid studiehjälpsreglementets antagande år 1964. Om det anses önskvärt att yngre stu
-
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1967
derande får ett ökat studiestöd bör ett sådant stöd i princip ges på annat sätt än genom
ökade lånemöjligheter.
Med hänsyn till det anförda anser sig utskottet inte kunna biträda motionen utan
utskottet får hemställa,
att förevarande motion, 11:221, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 14 mars 1967
På andra lagutskottets vägnar:
JOHN R. ANDERSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: fru Carlqvist, herrar Lars Larsson, Hiibinette, fru Hamrin-Thorell,
herrar Edström, Dahlberg, Högström och fru Elvy Olsson;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors, fru Ekendahl,
herr Gustavsson i Alvesta, fröken Wetterström, herrar Bengtsson i Varberg*, Fredriksson
och Göransson.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.