Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökade möjligheter att erhålla studielån. Andra lagutskottet har till behandling förehaft en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion nr 11:221 av herrar Rask och Fridolfsson i Rödeby.

1967-03-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1967:22, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökade möjligheter att erhålla studielån. Andra lagutskottet har till behandling förehaft en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion nr 11:221 av herrar Rask och Fridolfsson i Rödeby.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1967

1

Nr 22

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökade möjligheter att erhålla

studielån.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft en inom riksdagen väckt, till lagutskott

hänvisad motion nr 11:221 av herrar Rask och Fridolfsson i Rödeby.

I motionen har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. IV!a j: t måtte anhålla

om en översyn av tillämpningsföreskrifterna för studielån enligt studiehjälpsreglementet

för studerande under 21 ar syftande till att vidga möjligheterna att erhålla

studielån.

Studielån enligt studiehjälpsreglementet

Gällande regler

De studiesociala förmånerna till elever i gymnasier, yrkesskolor och andra därmed

jämställda skolformer regleras av studiehjälpsreglementet. I reglementet skiljer man

mellan yngre elever — de som börjat sin studier före det år de fyller 21 år — och äldre

elever — de som börjat studera vid högre ålder. Till skillnad från yngre elever anses alltid

äldre elever som fristående från föräldrarnas ekonomi. Till yngre elever utgår utan

behovsprövning studiebidrag med 75 kr. i månaden under läsåret. Dessa elever kan

också erhålla inkomstprövat tillägg med högst 75 kr. i månaden och behovsprövat

tillägg om högst samma belopp. Elever med lång skolväg kan utan ekonomisk behovsprövning

få resetillägg med högst 75 kr. i månaden eller inackorderingstillägg

högst 100 kr. i månaden. Äldre elever erhåller i stället för de ovan angivna förmånerna

förhöjt studiebidrag som utgår utan behovsprövning med 175 kr. i månaden

under läsåret.

Enligt studiehjälpsreglementet kan studerande som är i behov av studiekredit erhålla

studielån. Sådant lån erhålles efter behovsprövning som handhas av centrala

studiehjälpsnämnden. Behovsprövningen sker för yngre elev med hänsyn till elevens

och hans föräldrars eller, om han är gift, makens ekonomiska förhållanden. Äldre

studerandes lånerätt bedömes endast med beaktande av studerandens egen och i förekommande

fall makes ekonomi.

Enligt studiehjälpsreglementet är högsta lånesumman 5 000 kr. för läsår. Lånets

storlek i de enskilda fallen bestämmes med beaktande av utbildningskostnaden och

de medel som står den studerande till buds. Lånet löper med ränta, som motsvarar

normalräntan för lån från statens utlåningsfonder.

Bihang till riksdagens protkoll 1967. 9 samt. 2 avd. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1967

Studielån skall återbetalas genom årliga amorteringar. Vid fastställande av amorteringsplan

skall iakttagas, att den första amorteringen icke bör äga rum förrän under

tredje året efter det, då utbildningen avslutats, och att lånet skall ha återbetalats före

utgången av tjugonde året efter den första amorteringen. Om fullgörandet av betalningsskyldighet

enligt fastställd amorteringsplan skulle innebära oskälig uppoffring

för låntagaren, kan för visst år anstånd med amortering eller räntebetalning beviljas

honom. Har anstånd beviljats, kan amorteringsplanen ändras och amorteringstiden

utsträckas. Låntagare, vars betalningsförmåga på grund av sjukdom eller av

annan jämförlig orsak är varaktigt nedsatt, kan helt eller delvis befrias från honom

åvilande betalningsskyldighet. Avlider låntagare, bortfaller skyldigheten att återbetala

sådan del av lånet, som vid tiden för dödsfallet ännu inte förfallit till betalning.

Centrala studiehjälpsnämnden tillkommer att inom ramen för studiehjälpsreglementets

regler närmare bestämma om långivningen. Nämnden fattar i normalfallen

beslut efter vissa schabloner, som f. n. innebär följande. Elever i åldern 16—19 år får

högst 3 500 kr. i studielån per år. För inackorderad elev tillkommer 900 kr. Vid

bestämmande av lånesumman i de enskilda fallen reduceras maximibeloppet (3 500

kr.) med följande summor.

1) Belopp erhållet i studiebidrag och inkomstprövat tillägg.

2) Två tredjedelar av den del av elevens beräknade inkomst som överstiger 4 240

kr./år.

3) Den del av elevens förmögenhet som överstiger 5 000 kr.

4) Tre tiondelar av den del av föräldrarnas beskattningsbara inkomst som överstiger

ett fribelopp av 6 000 kr.

Om eleven har studerande syskon under 20 års ålder ökas fribeloppet med 3 000 kr.

för varje syskon. Har föräldrarna förmögenhet jämställes två femtedelar av det

förmögenhetsbelopp som överstiger 31 800 kr. med inkomst. Värdet av egnahemsfastighet

eller mindre jordbruksfastighet, som är belånad till en tredjedel av taxeringsvärdet

eller mera, skall som regel inte påverka möjligheten till studielån. Avsikten

härmed är att reducera den verkan till minskad lanemöjlighet som eljest hade

uppstått till följd av höjningen av taxeringsvärdet för fastigheter.

Lånebelopp som enligt denna beräkning skulle understiga 500 kr. utbetalas ej.

Föreligger särskilda skäl kan högre belopp utgivas än vad schablonreglerna ger vid

handen. För ogifta elever som är 20 år eller däröver gäller liknande regler som för

åldersgruppen 17—19 år, dock att man utgår från maximibeloppet 5 000 kr. Elever

som är gifta erhåller maximalt 5 000 kr. Reduceringsreglerna för denna kategori

liksom för äldre studerande är utformade så att de i stort överensstämmer med motsvarande

regler för universitetsstuderande enligt studiemedelsförordningen.

Reglernas bakgrund

Före studiehjälpsreglementets ikraftträdande den 1 juli 1964 var lån till gymnasiestuderande

ur allmänna studielånefonden maximerade till 2 500 kr. per läsår. När

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 dr 1967

3

synnerliga skäl förelåg kunde beloppet höjas med 1 000 kr. Lånen var subventionerade

av staten dels i fråga om räntan, dels på så sätt att vid första amorteringstillfället

regelmässigt avskrevs en fjärdedel av kapitalskulden. Lånen var behovsprövade

i förhållande till elevens och föräldrarnas ekonomi.

Studiehjälpsutredningen, vars betänkande Bättre studiehjälp (SOU 1963:48) lades

till grund för studiehjälpsreglementet, föreslog att studielånens maximibelopp skulle

höjas till 5 000 kr. Dessutom skulle subventionerna vid långivningen avskaffas. Utredningen

ansåg att de äldre gymnasiestuderandena skulle få förmåner av samma

ungefärliga storlek som de universitetsstuderande. De äldre studerandena skulle enligt

utredningens förslag bedömas som fristående från föräldrarnas ekonomi. Beträffande

yngre elever framhöll utredningen, att lån endast i undantagsfall borde

tilldelas elever som tillhörde föräldrarnas ekonomi. Därvid borde prövningen av låneansökningar

ske efter restriktiva grunder. Utredningen fann det naturligt att i sådana

fall prövningen skedde i förhållande till föräldrarnas ekonomi.

Vid remissbehandlingen av utredningens förslag erinrade studiehjälpsnämnden om

att det fanns inte så få ungdomar under 21 år, som ville börja gymnasiestudier och

som inte hade möjlighet att göra detta med enbart den studiehjälp de kunde få i

form av studiebidrag och tillägg. De måste även låna medel för utbildningen. Nämnden

ville därför betona, att restriktiviteten med lån till denna yngre elevgrupp inte

fick drivas alltför långt. Samma synpunkt återkom i yttranden från arbetsmarknadsstyrelsen,

Målsmännens riksförbund, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund

och Tekniska läroverkens elevförbund.

I prop. 1964:138 med bl. a. förslag till det gällande studiehjälpsreglementet godtogs

i allt väsentligt utredningsförslaget beträffande studielån. Departementschefen framhöll

särskilt (s. 185) att de vidgade lånemöjligheterna i främsta rummet var avsedda

för vuxna studerande. Han uttalade vidare, att några särskilda begränsningar i lånemöjligheterna

visserligen inte föreskrivits för yngre, hemmaboende studerande, men

avsikten var att en viss restriktivitet skulle iakttagas i hithörande fall.

Särskilda utskottet anförde i utlåtande nr 1 över propositionen.

Utskottet utgår ifrån att studielånen även i fortsättningen skall komma att spela

en förhållandevis underordnad roll som studiefinansieringskälla för yngre elever vid

gymnasier, yrkesskolor och folkhögskolor. De äldre eleverna inom dessa skolformer

kommer, om propositionen lägges till grund för lagstiftning, att kunna få studiesociala

förmåner med sammanlagt ungefär samma belopp som universitets- och högskolestuderande.

Detta anser utskottet värdefullt.

I anslutning till avsnittet om studielån i propositionen vill utskottet understryka

vad departementschefen uttalat om att den nu aktuella studiesociala reformen endast

innefattar en etapp som sannolikt kommer att följas av flera andra. I ett mera definitivt

skede torde det böra övervägas att tillgodose alla studerandes kreditbehov i

samma former, oavsett om studierna bedrives vid gymnasium, yrkesskola eller universitet.

En sådan lösning måste kunna erbjuda åtskilliga fördelar.

Riksdagen godtog i denna del utskottets utlåtande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1967

Vid 1966 års riksdag framställde herr Rask en interpellation till statsrådet Edenman.

Herr Rask frågade om statsrådet var beredd att vidtaga åtgärder, som skulle

möjliggöra generösare tillämpningsbestämmelser för studielån enligt studiehjälpsreglementet

för studerande som ej fyllt 21 år. I interpellationssvaret uttalades att de

av centrala studiehjälpsnämnden utformade detaljreglerna för prövning av studielån

syntes stå i god överensstämmelse med syftet med denna stödform. Statsrådet framhöll

vidare.

En sådan uppmjukning av lånereglerna som åsyftas i interpellationen förutsätter

en ändring av grunderna för det studiesociala stödet. För detta fordras beslut av

riksdagen. Jag är emellertid för närvarande inte beredd att ta initiativet härtill. Nu

gällande regler har ej tillämpats mer än ett par år. Tiden är ej mogen för att vidta

ändringar av mera djupgående art i nuvarande studiesociala system.

Finansiering

Studielångivningen enligt studiehjälpsreglementet finansieras över en statlig lånefond,

allmäna studielånefonden. De för utlåning tillgängliga medlen utgörs av till

fonden influtna amorteringar och statliga investeringsanslag.

Budgetåret 1965/66 var antalet ansökningar om studielån 24 601. Lån beviljades

till 20 939 elever med i genomsnitt 2 951 kr. per elev. Av de beviljade lånebeloppen

gick ca 20 milj. kr. till gymnasister och elever i flickskolans två högsta klasser. Ungefär

26 milj. kr. tillfördes yrkesskoleelever och resten studerande vid övriga skolformer,

som är berättigade till förmåner enligt studiehjälpsreglementet. Sammanlagt utbetalades

ca 57 milj. kr.

Centrala studiehjälpsnämnden har den 11 november 1966 i framställning om anslag

för budgetåret 1967/68 anmält att ansökningsfrekvensen för studielån under

hösten 1966 visat en betydande ökning i förhållande till budgetåret 1965/66 oberoende

av förändringen i elevantalet. Nämnden beräknar att innevarande budgetår

25 500 studielån kommer att beviljas. Även det genomsnittliga lånebeloppet per elev

har visat en tendens till ökning och nämnden beräknar att lånemedeltalet kommer

att gå upp till 3 300 kr. Antalet avslagna ansökningar har också ökat från föregående

budgetår, från 14,9 % till ca 17 %. Nämnden beräknar medelsbehovet för

innevarande budgetår till 84,5 milj. kr. I petita för budgetåret har nämnden ursprungligen

beräknat antalet beviljade lån till 15 000 och medelsbehovet till 53

milj. kr.

Centrala studiehjälpsnämnden har med tanke på de äldre studerande föreslagit

Kungl. Maj :t en uppräkning av det högsta lånebeloppet till 5 500 kr. per läsår.

Nämnden önskar vidare att möjligheter bör införas att bevilja ännu större lån om

synnerliga skäl föreligger. Vid framställandet av dessa förslag har nämnden särskilt

framhållit att en ökning av långivningen till yngre elever bör undvikas.

För budgetåret 1967/68 beräknar centrala studiehjälpsnämnden antalet studielån

till 26 000, varav 500 utgör en följd av det ökade antalet studerande. Nämnden beräknar

medelsbehovet till ca 86 milj. kr. vid oförändrade bestämmelser om maximi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1967 5

beloppet och till ca 93 milj. kr., om nämndens förslag om höjning av maximibeloppet

bifalles.

Utskottet

Studiehjälpsreglementet innehåller föreskrifter för det studiesociala stödet till

elever i gymnasier, yrkesskolor, folkhögskolor och en del andra skolformer. Studiestödet

utgår i form av bidrag eller lån. Av bidragen utgår utan ekonomisk behovsprövning

studiebidrag med 75 kr. i månaden samt resetillägg med 30—75 kr. eller

inackorderingstillägg med 100 kr. i månaden. Vissa elever kan därutöver få inkomstprövat

tillägg om högst 75 kr. i månaden och behovsprövat tillägg med högst samma

belopp.

Vid sidan av ovanstående förmåner kan studielån med högst 5 000 kr. per läsår

utgå. Lånen är behovsprövade och långivningen handhas av centrala studiehjälpsnämnden.

Låneansökningar från ogifta studerande, som börjar sina studier före det

år de fyller 21 år, bedöms i förhållande till elevens och hans föräldrars ekonomi.

Elever i åldern 16—19 år erhåller enligt centrala studiehjälpsnämndens praxis högst

3 500 kr. i lån. År eleven inackorderad ökas maximibeloppet med 900 kr. Äldre

elever erhåller upp till 5 000 kr. Vid beviljandet av lån tillämpar centrala studiehjälpsnämnden

vissa detaljerade regler som nämnden själv uppställt. Utöver elevens

och hans föräldrars inkomst och förmögenhet beaktas antalet studerande syskon under

20 år.

I förevarande motion begärs en översyn av tillämpningsföreskrifterna för studielån

i syfte att vidga möjligheterna att erhålla lån. Motionärerna menar att den nuvarande

långivningen är alltför restriktiv och anför som exempel att en inackorderad nittonårig

studerande ej får studielån även om föräldrarnas beskattningsbara inkomst

understiger 12 900 kr.

I propositionen med förslag till studiehjälpsreglemente framhöll föredragande departementschefen,

att restriktivitet skulle iakttagas vid beviljande av studielån till

yngre hemmaboende studerande. Särskilda utskottet, som behandlade propositionen,

utgick ifrån att studielån skulle spela en förhållandevis underordnad roll som studiefinansieringskälla

för yngre elever.

Andra lagutskottet delar uppfattningen att man bör vara återhållsam med att bevilja

lån till gymnasiestuderande. Centrala studiehjälpsnämndens handläggning av

långivningen överensstämmer med detta synsätt. Nämnden bör enligt utskottets

uppfattning även framgent själv få svara för detaljutformningen av långivningen.

Denna ordning möjliggör nämligen en smidig anpassning till ändrade förhållanden.

I detta sammanhang kan påpekas att nämnden vid detta läsårs början företog en

en viss uppmjukning av sina tidigare kreditprövningsregler. Detta har inte beaktats

i det av motionärerna anförda exemplet. Om man tillämpar de nuvarande normerna

på det anförda exemplet torde ett studielån på 1 500 kr. kunna utgå. Den nuvarande

långivningen kan sägas väl överensstämma med de intentioner statsmakterna hade

vid studiehjälpsreglementets antagande år 1964. Om det anses önskvärt att yngre stu
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1967

derande får ett ökat studiestöd bör ett sådant stöd i princip ges på annat sätt än genom

ökade lånemöjligheter.

Med hänsyn till det anförda anser sig utskottet inte kunna biträda motionen utan

utskottet får hemställa,

att förevarande motion, 11:221, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 mars 1967

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist, herrar Lars Larsson, Hiibinette, fru Hamrin-Thorell,

herrar Edström, Dahlberg, Högström och fru Elvy Olsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors, fru Ekendahl,

herr Gustavsson i Alvesta, fröken Wetterström, herrar Bengtsson i Varberg*, Fredriksson

och Göransson.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.