Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om studiesociala förmåner vid svensk skola i u-land. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:349 av herr Blomquist och nr 11:447 av herr Rubin m. fl.

1967-03-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1967:23, Utlåtande i anledning av väckta motioner om studiesociala förmåner vid svensk skola i u-land. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:349 av herr Blomquist och nr 11:447 av herr Rubin m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1967

1

Nr 23

Utlåtande i anledning av väckta motioner om studiesociala förmåner

vid svensk skola i u-land.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:349 av herr Blomquist och nr

11:447 av herr Rubin m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte

i skrivelse hos Kungl. Maj :t hemställa om skyndsamma åtgärder så att

barn till svensk medborgare tjänstgörande i statlig eller frivillig u-landshjälp

eller eljest i u-land, vilka gar i svensk skola i u-landet, kommer i

åtnjutande av samma studiesociala förmåner som barn i svenska skolor i

hemlandet».

Beträffande de skäl motionärerna anfört hänvisas till motionen 11:447.

Gällande bestämmelser m. m.

Elever i grundskola i Sverige åtnjuter kostnadsfri undervisning.

De erhåller fri undervisningsmateriel inklusive fria läroböcker. Grundskoleelever

får i regel också skolskjuts mellan hemmet och skolan på kommunens

bekostnad, så snart skolvägens längd överskrider ett visst antal kilometer,

som kan variera från den ena kommunen till den andra. De flesta kommuner

tillhandahåller dessutom fria skolmåltider. Till elever i grundskolan,

som fyllt 16 år och därför ej får barnbidrag, utgår förlängt barnbidrag

med 75 kr. i månaden under läsåret.

Till svenska barn i utlandet utgår regelmässigt inte ovanstående

förmåner. De får i princip själva svara för vissa skolkostnader.

Till vissa svenska skolor i utlandet utgår dock statsanslag såsom bidrag till

lärarlöner.

För studier i Sverige i gymnasier och därmed jämställda läroanstalter

utgår studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet. Studerande som

börjar sina studier före det år de fyller 21 år erhåller dels de från ekonomisk

synpunkt icke behovsprövade förmånerna studiebidrag med 75 kr. i månaden

jämte inackorderingstillägg med 100 kr. i månaden eller resetillägg

med 30—75 kr. i månaden, dels inkomstprövat tillägg om högst 75 kr. i månaden

och behovsprövat tillägg med maximalt samma belopp. Därutöver

finns möjligheter till studielån. Studiehjälp utgår till svensk studerande

och till annan studerande som är bosatt i riket. Vid studier utom

9383 67 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 2 avd. Nr 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1967 jgj

riket kan svenska medborgare beviljas studiehjälp, därest studierna

icke med lika stor fördel kan bedrivas vid svensk läroanstalt. Studiestödet

är emellertid endast avsett för studier som motsvarar eller är jämförbara

med studier vid sådan svensk läroanstalt där studiehjälp kan utgå enligt

studiehjälpsreglementets bestämmelser, t. ex. gymnasier, fackskolor, yrkesskolor.

För studier i de nordiska länderna gäller särskilda regler. Möjligheten

för gymnasiestuderande och likställda att erhålla studiehjälp för

studier utanför Norden var en nyhet vid studiehjälpsreglementets införande

år 1964. Studiemedel sförordningen med tillhörande författningar, som reglerar

stödet åt universitetsstuderande och andra därmed jämställda, innehåller

beträffande utlandsstudier i princip samma regler som studiehj älpsreglementet.

Brevskolestipendier utdelas vid studier med real-, student-, handelsgymnasie-

eller ingenjörsexamen som mål. Stipendiesumman, som är avsedd som

ett bidrag till kostnader för kursavgift, är vid rena korrespondensstudier

högst 300 kr. för läsår. I vissa andra fall är maximibeloppet 450 eller

600 kronor.

Centrala studiehjälpsnämnden, som är beslutande myndighet för studiestöd

vid studier i utlandet, har den 2 december 1965 behandlat frågan efter

vilka principer studiehjälp bör beviljas för elevs skolgång utomlands, då

föräldrarna är eller har varit bosatta utomlands. Nämnden har beslutat att

följande riktlinjer skall tillämpas efter prövning från fall till fall:

Studiehjälp må utgå om godtagbara familjeskäl kan åberopas för studier

utomlands. Detta bör anses vara fallet om föräldrarna på grund av tjänst

eller därmed jämförlig omständighet är bosatta utomlands och det ur vårdnadssynpunkt

kan anses otillfredsställande att lämna eleven kvar i Sverige

för att här fullgöra sin skolgång vid t. ex. grundskola eller gymnasium.

Studierna utomlands skall motsvara studier i Sverige för vilka studiehjälp

utgår. Understiger föräldrarnas utlandsvistelse ett år, bör studiehjälp ej

utgå. Ej heller bör studiehjälp utgå om eleven befinner sig i en ålder som

överstiger den som normalt gäller för studerande vid gymnasium.

I det fall föräldrarna kan anses ha emigrerat, bör det förutsättas, att det

studiestöd, som finns att tillgå i immigrationslandet, i första hand utgår till

eleven.

Har elev påbörjat studier utomlands nnder godtagbara omständigheter

som avses här ovan, och föräldrarna senare återflyttat till Sverige, må studiehjälp

utgå för avslutning av de påbörjade studierna om godtagbara skäl

talar mot att utlandsstudierna avbrytes.

Vid 1966 års riksdag väcktes motioner med samma syfte som de förevarande.

Andra lagutskottet, som behandlade motionerna, anförde i sitt av

riksdagen godkända utlåtande nr 29 år 1966.

Det av motionärerna aktualiserade spörsmålet äger samband med problemet

om utlandssvenska barns skolgång i allmänhet. Denna fråga är föremål

för utredning genom 1964 års utlands- och internatskoleutredning. Ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1967

3

redningen skall enligt sina direktiv bl. a. pröva frågor som rör statligt stöd

till lokaler, undervisningsmateriel och andra hjälpmedel. Även skolsociala

frågor som skolmåltider och skolskjutsar skall uppmärksammas. Enligt

vad utskottet inhämtat beräknar utredningen att slutföra sitt uppdrag inom

de närmaste månaderna. På grund härav och med hänsyn till de möjligheter

till studiesocialt stöd som finns anser utskottet, att riksdagen inte nu

bör ta något initiativ i anledning av motionerna.

1964 års utlands- och internatskoleutredning

Utredningen har under fjolåret slutfört sitt uppdrag och avgivit betänkandet

Skolgång borta och hemma (SOU 1966:55). Utredningens förslag innebär

betydande förbättringar för de utlandssvenska barnen. Utredningen föreslår

att ett centralt organ utlandsskolnämnden skall inrättas för att administrera

de utlandssvenska barnens skolgång. Utredningen förordar att

en särskild kungörelse skall utfärdas för att reglera undervisning och därmed

sammanhängande frågor.

Utredningen föreslår att undervisningsbehovet för utlandssvenska barn

i låg- och mellanstadieåldern i första hand skall kunna tillgodoses genom

svenska utlandsskolor. Sådan skola skall kunna inrättas när elevunderlaget

på nämnda stadier inom ett lämpligt rekryteringsområde mera stadigvarande

uppgår till 12. Vid detta elevantal skall två lärare kunna anställas. Normalt

beräknas en svensk utlandsskola bestå av förskola, lågstadium och

mellanstadium. Högstadieundervisning för utlandssvenskars barn förutses

däremot ske huvudsakligen i skolor i Sverige. I den mån högstadieelever undervisas

i svenska utlandsskolor bör denna undervisning i allmänhet ha

formen av lärarledd korrespondensundervisning. Endast på orter där ett

större antal svenskar är bosatta syns regelrätt högstadium med muntlig

undervisning kunna anordnas. Den av utredningen föreslagna utlandsskolnämnden

bedömer frågan om inrättande av högstadium från fall till fall.

Vid de svenska utlandsskolorna föreslås lärarna avlönas av svenska staten,

varjämte bidrag föreslås utgå till vissa skolsociala anordningar. Utredningen

anser sålunda att de utlandssvenska barnen bör jämställas med de

hemmasvenska i fråga om rätt till fri undervisningsmateriel. Läroböcker

bör därför genom utlandsskolnämndens försorg ställas till förfogande utan

kostnad. Till övrig undervisningsmateriel föreslås ett statsbidrag med 40 kr.

per elev och år. Beträffande dagliga resor från och till skola föreslår utredningen

att dessa ersätts i sin helhet om reguljärt fortskaffningsmedel användes.

Om särskilda färdmedel används föreslås statsbidrag efter vissa

normer. I fråga om skolmåltider föreslår utredningen att statsbidrag skall

utgå med 1 kr. per elev och läsdag. Även då det gäller skolhälsovård föreslås

vissa förmåner för de utlandssvenska barnen.

På platser där underlaget för en svensk skola enligt ovannämnda bestäm
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1967

melser saknas bör emellertid svensk undervisning kunna anordnas utan att

undervisningen skall ha karaktär av officiell svensk skola. Då familjer på

en utländsk ort har tillsammans minst sex barn som behöver svensk undervisning

skall en lärare kunna anställas och avlönas från Sverige för att

ha hand om barnens undervisning. Bidrag bör härvid kunna utgå till lokaler,

undervisningsmateriel och vissa skolsociala anordningar.

Svenska gymnasier utomlands beräknas normalt icke förekomma. 1

stället föreslår utredningen att statsbidrag skall utgå till korrespondensundervisning

för utlandssvenska elever i gymnasieåldern. Bidrag föreslås

även utgå till lärarlön för handledare vid korrespondensundervisning.

Även på lägre skolstadier än gymnasiet kan det bli aktuellt med korrespondensundervisning,

då svensk skola eller lärare ej finns att tillgå på elevens

bostadsort. Utredningen vill att särskild informationsmateriel skall

utarbetas och ställas till förfogande för föräldrar som övervakar sina barns

korrespondensstudier. Även annan rådgivning bör kunna förmedlas till föräldrarna

genom utlandsskolnämnden och skolöverstyrelsen. Det nödvändiga

materialet för korrespondensundervisningen skall enligt utredningens förslag

efter anmälan från föräldrarna kostnadsfritt ställas till förfogande.

Utskottet

Svenska barn som fullgör sin skolgång i utlandet åtnjuter ej de förmåner

i form av fri undervisningsmateriel, fria skolmåltider och fria skolskjutsar

som elever i grundskolan i Sverige kan erhålla. Sådana barn, som bedriver

studier i gymnasier, yrkesskolor och en del andra skolformer i utlandet kan

efter prövning från fall till fall erhålla studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet.

Förevarande motioner syftar till att svenska barn som fullgör sin skolgång

i u-länder skall i fråga om förmåner jämställas med i Sverige bosatta

barn.

Motioner av samma innebörd väcktes vid föregående års riksdag. Andra

lagutskottet hänvisade i sitt utlåtande över motionerna till det arbete som

pågick inom 1964 års utlands- och internatskoleutredning. Utredningen har

i augusti förra året avgivit ett betänkande i vilket bl. a. utlandssvenska

barns skolgång och skolsociala förmåner behandlas. I betänkandet har

föreslagits betydande förbättringar av skolorganisationen för dem som fullgör

skolgång i utlandet. I fråga om skolsociala anordningar till elever

på grundskolenivå har utredningen föreslagit fri undervisningsmateriel,

inberäknat fria läroböcker, fria eller subventionerade resor från och till

skola samt bidrag till skolmåltider. Utredningen har vidare föreslagit att

materiel utan kostnad skall ställas till förfogande vid vissa korerspondensstudier.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1967

Utredningens betänkande omfattar alltså i stort sett de frågor som motionärerna

tagit upp. Betänkandet övervägs f. n. inom Kungl. Maj :ts kansli.

Utskottet förutsätter att dessa överväganden sker utan tidsutdräkt. Någon

anledning för riksdagen att ta något initiativ i anledning av motionerna

finns inte.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, I: 349 och II: 447, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 mars 1967

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist, herrar Lars Larsson, Hiibinette,

fru Hamrin-Thorell, herrar Edström, Dahlberg, Högström och fru Elvy

Olsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors, fru

Ekendahl, herrar Gustavsson i Alvesta, Bengtsson i Varberg*, Fredriksson,

Ringaby och Göransson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.