Utlåtande i anledning av väckta motioner angående uttagningen till specialundervisning av elev i grundskolan. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:442 av herr Carlsson, Eric, m. fl. och nr 11:561 av herrar Johansson i Skärstad och Dockered.
1967-03-30 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1967:26, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående uttagningen till specialundervisning av elev i grundskolan. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:442 av herr Carlsson, Eric, m. fl. och nr 11:561 av herrar Johansson i Skärstad och Dockered.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1967
1
Nr 26
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående uttagningen till
specialundervisning av elev i grundskolan.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott
hänvisade motioner, nr 1:442 av herr Carlsson, Eric, m. fl. och nr 11:561 av
herrar Johansson i Skärstad och Dockered.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, att riksdagen för sin del måtte
besluta om ändrad lydelse av 25 § skollagen enligt följande.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
25 §
Studieväg för-------av skolan.
Utslagning till specialundervisning av Uttagning till specialundervisning av
elev i grundskolan sker genom skolans elev i grundskolan sker på förslag av
försorg, sedan föräldrarna fått tillfälle skolan efter samråd med föräldrarna
att yttra sig. o c/; deras medgivande.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet, i
den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionen 1:442.
Gällande bestämmelser
Skollagen den 6 juni 1962 innehåller grundläggande regler om barnens och ungdomens
rätt till undervisning i grundskolan och påbyggnadsskolorna till denna
samt om undervisningen i dessa skolor. 1 24 § lämnas vissa föreskrifter angående
grundskolans organisation. Det anges sålunda att grundskolan omfattar nio årskurser
med fördelning på tre stadier samt att inom grundskolan anordnas dels olika
studievägar, avpassade efter barnens studieinriktning, dels ock specialundervisning
föi sådana barn, som har svårt att följa den vanliga undervisningen eller anpassa
sig till verksamheten i skolan. Vidare anges att det inom grundskolan anordnas särskild
undervisning för barn som på grund av lyte, långvarig sjukdom eller liknande
omständighet inte kan delta i vanligt skolarbete. I anslutning till dessa bestämmelser
om grundskolans organisation slår lagen fast principen om det fria valet av
studieväg. Studieväg för elev i grundskolan väljes - föreskriver 25 § - av föräldrarna
efter samråd med eleven och sedan upplysningar lämnats av skolan. Uttagning av elev
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 2 avd. Nr 26
2
Andra lagutskottets.utlåtande nr 26 år 1967
(ill specialundervisning kan dock i sista hand ske även mot föräldrarnas vilja. I lagen
kommer denna princip till uttryck genom följande stadgande: Uttagning till specialundervisning
av elev i grundskolan sker genom skolans försorg, sedan föräldiarna
fått tillfälle att yttra sig (25 § andra st.).
Frågans tidigare behandling
Frågan om uttagande av elev till specialundervisning behandlades ingående i samband
med skollagens antagande.
1957 års skolberedning, på vars förslag skollagen grundar sig, ansåg att anordnandet
av specialundervisning var ett viktigt led i skolans strävanden att skapa betingelser
för en studiegång avpassad efter den enskilde elevens förutsättningar och
behov. I frågan om överförande av elever till specialklasser anförde beredningen
följande (SOU 1961:30) :
Erfarenheten visar, att en viktig förutsättning för att en omplacering skall få den
önskade effekten är dels att målsmännen är informerade om elevens skolsvårigheter
och om vad man avser att vinna genom den planerade undersökningen och eventuella
överflyttningen, dels att omplaceringen om möjligt sker i samförstånd med
målsman. I anslutning till det av beredningens sekretariat framlagda stadgeförslaget
kommer nya anvisningar för uttagning och placering av elever till specialundervisning
att erfordras. I dessa bör kraftigare än förut framhallas specialundervisningens
karaktär av förmånserbjudande. Det bör även understrykas, att överförandet av^elev
till specialklass i princip bör bygga på målsmännens frivilliga medverkan. En sådan
medverkan är oftast spontan och självklar, när det gäller ett barns placering i specialklass,
som avser att hjälpa barnet att kompensera sådana handikapp som t. ex.
syn- eller hörselskada eller läs- och skrivsvårigheter. Erfarenheten har visat, att den
är svårare att uppnå, då barnets handikapp består i en intellektuell utvecklingshämning
eller i grava anpassningsstörningar. I sådana fall måste emellertid målsmans
rätt till fritt val av studieväg för eleven få vika och skolans myndigheter både
med hänsyn till den enskilde eleven och till undervisningen i klassen i övrigt i sista
band ensidigt få avgöra om elev skall överföras till eller från specialklass. Ett långvarigt
uppskjutande av rekommenderad omplacering av elev kan leda till förlust av
för barnets utveckling och undervisning värdefull tid och till uppkomsten av sekundära
anpassningsbesvär. För föräldrar till ett handikappat barn kan det också i
många fall kännas omöjligt eller i varje fall mycket betungande att i sista hand vara
ansvariga för ett beslut om viss placering av barnet. Uttagning till specialklass bör
föregås av noggranna och allsidiga undersökningar liksom av överläggningar med
barnets målsman. Av uttagningshandlingarna bör framgå, om överförandet till specialklass
skett mot målsmans vilja och skälen för överförandet. Målsman bör ges
möjlighet att hos länsskolnämnd få lokal skollednings placeringsbeslut prövat.
Vid remissbehandlingen redovisades en positiv inställning till beredningens förslag
av en lång rad instanser. Flera betonade dock vikten av sa langt möjligt frivillig
medverkan från föräldrarnas sida samt av att beslut i hänvisningsfrågor föregicks
av noggrann prövning. Direkt avvisande till beredningens förslag ställde sig socialstyrelsen,
som ansåg att ett beslut rörande överförande av elev till undervisning i
hjälpklass eller observationsklass var ett grannlaga och för eleven och hans föräldrar
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1967
betydelsefullt avgörande. Enligt styrelsens uppfattning hade det icke visats att behov
förelåg av en tvångsbestämmelse på detta område.
I propositionen nr 54 till 1962 års riksdag angående reformeringen av den obligatoriska
skolan biträdde föredragande departementschefen skolberedningens förslag,
trots att förslaget innebar ett avsteg från det eljest för grundskolan avsedda fria
valet av studieväg. I likhet med beredningen underströk departementschefen specialundervisningens
karaktär av en förmån liksom att överförandet av elev till specialklass
i princip borde bygga på föräldrarnas frivilliga medverkan. Skulle trots allt hänvisning
behöva ske mot föräldrarnas vilja, borde enligt departementschefens mening
detta och skälen därtill framgå av uttagningshandlingarna. Han framhöll också att
malsman, sasom skolberedningen förordat, borde ha möjlighet att överklaga beslutet
hos länsskolnämnd.
I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen väcktes en motion nr
1:587, i vilken yrkades att elev inte skulle få överföras till specialklass utan föräldrarnas
medgivande. Samma syfte hade motionen 1:716 som väcktes i anslutning
till propositionen nr 136 med förslag till skollag. Särskilda utskottet behandlade båda
propositionerna, nr 54 i sitt utlåtande nr 1 och nr 136 i sitt utlåtande nr 2. I sistnämnda
utlåtande hänvisade utskottet beträffande frågan om uttagande av elev till
specialundervisning till sitt uttalande i utlåtande nr 1. I detta anförde utskottet bl. a.
följande:
Utskottet vill slutligen här något uppehålla sig vid en hemställan i motionen
1:587 om att elev ej må överföras till specialklass utan föräldrarnas medgivande,
trots att utskottet far anledning senare beröra denna fråga vid sin behandling av proposition
136 angaende skollag m. in. De skäl departementschefen med anslutning till
skolberedningen anfört för sitt ställningstagande i denna känsliga fråga finner utskottet
övertygande. Överförandet av elev till specialklass på det sätt som beredningen
föreslagit synes vidare innebära så goda garantier som över huvud taget kan åstadkommas
för en ingående och omsorgsfull prövning i den anda som ligger till grund
för förslaget om föräldrarnas och elevernas fria val av studieväg. Utskottet, som med
avstyrkande av nämnda motion i förevarande avseende ansluter sig till vad departementschefen
i denna fråga uttalat, förutsätter slutligen att den föreslagna rätten till
besvär över skolledningens beslut i dessa frågor inte skall ges en så formell tillämpning
att den blir i praktiken verkningslös för målsmannen.
. Riksdagen godkände utskottets utlåtande i denna del.
Motionerna
Motionärerna framhåller att det enligt deras mening innebär ett allvarligt ingrepp
i en människas liv att bli överflyttad till specialklass, ett ingrepp som kan påverka
människans möjligheter och inställning till samhället för all framtid. Mot denna
bakgrund ter sig den fullmakt skolan fått att ensidigt fatta avgörandet i överflyttningsfrågan
både oroande och skrämmande. Motionärerna fortsätter:
Ett barn som har skolsvårigheter behöver allt stöd som går att få från såväl hem
som skola. Där har hemmets positiva inställning till skolan mycket stor betydelse.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1967
Skolan har här eu stor uppgift i att främ ja samarbetet mellan hem och skola på likvärdig
grund, till gagn för eleven. Detta samarbete blir emellertid ofta svårt att
åstadkomma enär föräldrarna i sin omsorg om sitt barn känner sig vara i underläge
mot skolan. Vid uppträdande skolsvårigheter äger skolan att avgöra studievägen för
elev. Den utformningen lagen har fått underkänner inte bara elevens rätt, även föräldrarnas
rätt sätts ur spel. Det torde vara lätt att förstå, att i en sådan situation kan
det vara svårt att få ett förtroendefullt samarbete mellan skola och hem till gagn
för eleven med skolsvårigheter som behöver allt det stöd som finns att fa.
Utskottet
För barn i grundskolan som har svårt att följa den vanliga undervisningen eller anpassa
sig till verksamheten i skolan anordnas enligt föreskrifter i skollagen specialundervisning.
Detsamma gäller för barn som på grund av lyte, långvarig sjukdom eller
liknande omständighet inte kan delta i vanligt skolarbete. Uttagning av elev till specialundervisning
sker genom skolans försorg, sedan föräldrarna fått tillfälle att yttra
sig. I sista hand kan uttagning ske mot föräldrarnas vilja. Föräldrarna har möjlighet
att överklaga lokal skolmyndighets beslut hos vederbörande länsskolnämnd.
1 förevarande motioner görs gällande att ett förtroendefullt samarbete mellan hem
och skola inte kan åstadkommas, om föräldrarna känner sig i underläge gentemot
skolan. Enligt motionärernas mening bibringas föräldrar till elev med skolsvårigheter
ofta en sådan känsla, eftersom skolan ensidigt har rätt att avgöra om eleven skall
överföras till specialklass. Motionärerna föreslår i anledning härav att skollagen ändras,
så att uttagning av elev till specialundervisning alltid skall kräva föräldrarnas medgivande.
Skollagen bygger på principen om det fria valet av studieväg. Det skall sålunda ankomma
på föräldrarna att välja studieväg efter samråd med eleven och sedan upplysningar
lämnats av skolan. Målsmans rätt till fritt val av studieväg får emellertid
vika då det gäller barn med skolsvårigheter. Motiveringen härför är dels att man vill
garantera barn, som är i behov därav, en särskilt anpassad undervisning, dels att man
vill underlätta undervisningen i normalklasserna, så att dessa inte betungas av för
endast vissa elever i klassen avsedd specialundervisning. Vid skollagens antagande
betonades specialundervisningens karaktär av en förmån. Det underströks också att
överförandet av elev till spccialklass i princip borde bygga på föräldrarnas frivilliga
medverkan. Med hänvisning härtill och till föräldrarnas rätt att besvära sig hos länsskolnämnd
över den lokala skolledningens beslut i dessa frågor avslog 1962 års riksdag
ett motionsyrkande av samma innebörd som det nu föreliggande.
Enligt vad utskottet inhämtat har skolöverstyrelsen den uppfattningen att skolmyndigheterna
då fråga om överföring av elev till specialundervisning aktualiseras
alltid grundligt diskuterar frågan med föräldrarna innan beslut fattas. Skolan strävar
i varje enskilt fall efter en placering av eleven i samförstånd med dennes föräldrar.
Ett positivt samarbete mellan skola och hem är nämligen en grundläggande förutsättning
för ett gott skolresultat. Skulle föräldrarna ställa sig avvisande till en placering
av eleven i specialklass, avstår man på många håll i landet från en sådan åt
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1967
5
gärd. Merendels brukar föräldrarna dock vara beredda att lämna sitt medgivande,
och överklaganden till länsskolnämnd bär hittills skett i ytterst få fall.
Enligt utskottets mening är det av väsentlig betydelse att samråd mellan hem och
skola föregår beslut om överförande av elev till specialundervisning. Med hänsyn till
hur man sedan skollagens ikraftträdande förmått att i praktiken lösa frågor av detta
slag anser utskottet att skäl saknas för riksdagen att inta annan ståndpunkt till
motionsförslaget än den riksdagen intog år 1962. Utskottet får därför hemställa,
att förevarande motioner, 1:442 och 11:561, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 30 mars 1967
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Lars Larsson, Hubinette, fru Nilsson,
herrar Eric Carlsson, Edström*, Dahlberg och Wirtén*;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors*, fru Ekendahl,
herr Gustavsson i Alvesta, fröken Wetterström*, fröken Sandell, herrar Johansson i
Södertälje* och Göransson.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservationer
I. av herr Eric Carlsson, vilken ansett
a) att det avsnitt i utskottets utlåtande, som börjar å s. 4 med orden ”Enligt vad”
och slutar å s. 5 med orden ”år 1962”, bort ersättas med text av följande lydelse:
”Enligt utskottets mening är det en självklar princip att ett barn som har skolsvårigheter
bör ha allt stöd som går att få från såväl hem som skola. Hemmets positiva
inställning till skolan har härvidlag mycket stor betydelse. Skolan har en stor uppgift
i att främja samarbetet mellan hem och skola på likvärdig grund, till gagn för eleven.
Detta samarbete blir emellertid svårt att åstadkomma i ifrågavarande fall då föräldrarna
i sin omsorg om sitt barn är i underläge mot skolan. Den utformning lagen fått
underkänner såväl elevens som föräldrarnas rätt att avgöra studievägen för en elev
med skolsvårigheter och överlämnar helt denna bedömning till skolan. Att i detta
läge åstadkomma ett förtroendefullt samarbete mellan hem och skola torde vara
svårt.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1967
Utskottet är medvetet om att uttagning av elev till specialundervisning i flertalet
fall sker i bästa samförstånd mellan föräldrar och skola. Antalet överklaganden till
länsskolnärnnd har även varit relativt få. Detta förhållande rubbar dock inte principen
att föräldrarna bör äga rätt att själva avgöra studievägen för sina barn. Enligt
utskottets mening bör därför ifrågavarande lag ändras så att föräldrarnas medgivande
måste inhämtas innan överföring av elev till specialundervisning sker.”
b) att utskottet bort hemställa,
”att riksdagen med bifall till förevarande motioner, 1:442 och
11:561, måtte för sin del antaga följande
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 25 § skollagen den 6 juni 1962 (nr 319)
Härigenom förordnas att 25 § skollagen den 6 juni 1962 skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
25 §
Studieväg för-------av skolan.
Uttagning till specialundervisning av Uttagning till specialundervisning av
elev i grundskolan sker genom skolans elev i grundskolan sker på förslag av
försorg, sedan föräldrarna fått tillfälle skolan efter samråd med föräldrarna
att yttra sig. och deras medgivande.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.”
II. av herr Gustavsson i Alvesta.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.