Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående uttagningen till specialundervisning av elev i grundskolan. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:442 av herr Carlsson, Eric, m. fl. och nr 11:561 av herrar Johansson i Skärstad och Dockered.

1967-03-30 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1967:26, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående uttagningen till specialundervisning av elev i grundskolan. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:442 av herr Carlsson, Eric, m. fl. och nr 11:561 av herrar Johansson i Skärstad och Dockered.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1967

1

Nr 26

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående uttagningen till

specialundervisning av elev i grundskolan.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott

hänvisade motioner, nr 1:442 av herr Carlsson, Eric, m. fl. och nr 11:561 av

herrar Johansson i Skärstad och Dockered.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, att riksdagen för sin del måtte

besluta om ändrad lydelse av 25 § skollagen enligt följande.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

25 §

Studieväg för-------av skolan.

Utslagning till specialundervisning av Uttagning till specialundervisning av

elev i grundskolan sker genom skolans elev i grundskolan sker på förslag av

försorg, sedan föräldrarna fått tillfälle skolan efter samråd med föräldrarna

att yttra sig. o c/; deras medgivande.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet, i

den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionen 1:442.

Gällande bestämmelser

Skollagen den 6 juni 1962 innehåller grundläggande regler om barnens och ungdomens

rätt till undervisning i grundskolan och påbyggnadsskolorna till denna

samt om undervisningen i dessa skolor. 1 24 § lämnas vissa föreskrifter angående

grundskolans organisation. Det anges sålunda att grundskolan omfattar nio årskurser

med fördelning på tre stadier samt att inom grundskolan anordnas dels olika

studievägar, avpassade efter barnens studieinriktning, dels ock specialundervisning

föi sådana barn, som har svårt att följa den vanliga undervisningen eller anpassa

sig till verksamheten i skolan. Vidare anges att det inom grundskolan anordnas särskild

undervisning för barn som på grund av lyte, långvarig sjukdom eller liknande

omständighet inte kan delta i vanligt skolarbete. I anslutning till dessa bestämmelser

om grundskolans organisation slår lagen fast principen om det fria valet av

studieväg. Studieväg för elev i grundskolan väljes - föreskriver 25 § - av föräldrarna

efter samråd med eleven och sedan upplysningar lämnats av skolan. Uttagning av elev

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 2 avd. Nr 26

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets.utlåtande nr 26 år 1967

(ill specialundervisning kan dock i sista hand ske även mot föräldrarnas vilja. I lagen

kommer denna princip till uttryck genom följande stadgande: Uttagning till specialundervisning

av elev i grundskolan sker genom skolans försorg, sedan föräldiarna

fått tillfälle att yttra sig (25 § andra st.).

Frågans tidigare behandling

Frågan om uttagande av elev till specialundervisning behandlades ingående i samband

med skollagens antagande.

1957 års skolberedning, på vars förslag skollagen grundar sig, ansåg att anordnandet

av specialundervisning var ett viktigt led i skolans strävanden att skapa betingelser

för en studiegång avpassad efter den enskilde elevens förutsättningar och

behov. I frågan om överförande av elever till specialklasser anförde beredningen

följande (SOU 1961:30) :

Erfarenheten visar, att en viktig förutsättning för att en omplacering skall få den

önskade effekten är dels att målsmännen är informerade om elevens skolsvårigheter

och om vad man avser att vinna genom den planerade undersökningen och eventuella

överflyttningen, dels att omplaceringen om möjligt sker i samförstånd med

målsman. I anslutning till det av beredningens sekretariat framlagda stadgeförslaget

kommer nya anvisningar för uttagning och placering av elever till specialundervisning

att erfordras. I dessa bör kraftigare än förut framhallas specialundervisningens

karaktär av förmånserbjudande. Det bör även understrykas, att överförandet av^elev

till specialklass i princip bör bygga på målsmännens frivilliga medverkan. En sådan

medverkan är oftast spontan och självklar, när det gäller ett barns placering i specialklass,

som avser att hjälpa barnet att kompensera sådana handikapp som t. ex.

syn- eller hörselskada eller läs- och skrivsvårigheter. Erfarenheten har visat, att den

är svårare att uppnå, då barnets handikapp består i en intellektuell utvecklingshämning

eller i grava anpassningsstörningar. I sådana fall måste emellertid målsmans

rätt till fritt val av studieväg för eleven få vika och skolans myndigheter både

med hänsyn till den enskilde eleven och till undervisningen i klassen i övrigt i sista

band ensidigt få avgöra om elev skall överföras till eller från specialklass. Ett långvarigt

uppskjutande av rekommenderad omplacering av elev kan leda till förlust av

för barnets utveckling och undervisning värdefull tid och till uppkomsten av sekundära

anpassningsbesvär. För föräldrar till ett handikappat barn kan det också i

många fall kännas omöjligt eller i varje fall mycket betungande att i sista hand vara

ansvariga för ett beslut om viss placering av barnet. Uttagning till specialklass bör

föregås av noggranna och allsidiga undersökningar liksom av överläggningar med

barnets målsman. Av uttagningshandlingarna bör framgå, om överförandet till specialklass

skett mot målsmans vilja och skälen för överförandet. Målsman bör ges

möjlighet att hos länsskolnämnd få lokal skollednings placeringsbeslut prövat.

Vid remissbehandlingen redovisades en positiv inställning till beredningens förslag

av en lång rad instanser. Flera betonade dock vikten av sa langt möjligt frivillig

medverkan från föräldrarnas sida samt av att beslut i hänvisningsfrågor föregicks

av noggrann prövning. Direkt avvisande till beredningens förslag ställde sig socialstyrelsen,

som ansåg att ett beslut rörande överförande av elev till undervisning i

hjälpklass eller observationsklass var ett grannlaga och för eleven och hans föräldrar

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1967

betydelsefullt avgörande. Enligt styrelsens uppfattning hade det icke visats att behov

förelåg av en tvångsbestämmelse på detta område.

I propositionen nr 54 till 1962 års riksdag angående reformeringen av den obligatoriska

skolan biträdde föredragande departementschefen skolberedningens förslag,

trots att förslaget innebar ett avsteg från det eljest för grundskolan avsedda fria

valet av studieväg. I likhet med beredningen underströk departementschefen specialundervisningens

karaktär av en förmån liksom att överförandet av elev till specialklass

i princip borde bygga på föräldrarnas frivilliga medverkan. Skulle trots allt hänvisning

behöva ske mot föräldrarnas vilja, borde enligt departementschefens mening

detta och skälen därtill framgå av uttagningshandlingarna. Han framhöll också att

malsman, sasom skolberedningen förordat, borde ha möjlighet att överklaga beslutet

hos länsskolnämnd.

I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen väcktes en motion nr

1:587, i vilken yrkades att elev inte skulle få överföras till specialklass utan föräldrarnas

medgivande. Samma syfte hade motionen 1:716 som väcktes i anslutning

till propositionen nr 136 med förslag till skollag. Särskilda utskottet behandlade båda

propositionerna, nr 54 i sitt utlåtande nr 1 och nr 136 i sitt utlåtande nr 2. I sistnämnda

utlåtande hänvisade utskottet beträffande frågan om uttagande av elev till

specialundervisning till sitt uttalande i utlåtande nr 1. I detta anförde utskottet bl. a.

följande:

Utskottet vill slutligen här något uppehålla sig vid en hemställan i motionen

1:587 om att elev ej må överföras till specialklass utan föräldrarnas medgivande,

trots att utskottet far anledning senare beröra denna fråga vid sin behandling av proposition

136 angaende skollag m. in. De skäl departementschefen med anslutning till

skolberedningen anfört för sitt ställningstagande i denna känsliga fråga finner utskottet

övertygande. Överförandet av elev till specialklass på det sätt som beredningen

föreslagit synes vidare innebära så goda garantier som över huvud taget kan åstadkommas

för en ingående och omsorgsfull prövning i den anda som ligger till grund

för förslaget om föräldrarnas och elevernas fria val av studieväg. Utskottet, som med

avstyrkande av nämnda motion i förevarande avseende ansluter sig till vad departementschefen

i denna fråga uttalat, förutsätter slutligen att den föreslagna rätten till

besvär över skolledningens beslut i dessa frågor inte skall ges en så formell tillämpning

att den blir i praktiken verkningslös för målsmannen.

. Riksdagen godkände utskottets utlåtande i denna del.

Motionerna

Motionärerna framhåller att det enligt deras mening innebär ett allvarligt ingrepp

i en människas liv att bli överflyttad till specialklass, ett ingrepp som kan påverka

människans möjligheter och inställning till samhället för all framtid. Mot denna

bakgrund ter sig den fullmakt skolan fått att ensidigt fatta avgörandet i överflyttningsfrågan

både oroande och skrämmande. Motionärerna fortsätter:

Ett barn som har skolsvårigheter behöver allt stöd som går att få från såväl hem

som skola. Där har hemmets positiva inställning till skolan mycket stor betydelse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1967

Skolan har här eu stor uppgift i att främ ja samarbetet mellan hem och skola på likvärdig

grund, till gagn för eleven. Detta samarbete blir emellertid ofta svårt att

åstadkomma enär föräldrarna i sin omsorg om sitt barn känner sig vara i underläge

mot skolan. Vid uppträdande skolsvårigheter äger skolan att avgöra studievägen för

elev. Den utformningen lagen har fått underkänner inte bara elevens rätt, även föräldrarnas

rätt sätts ur spel. Det torde vara lätt att förstå, att i en sådan situation kan

det vara svårt att få ett förtroendefullt samarbete mellan skola och hem till gagn

för eleven med skolsvårigheter som behöver allt det stöd som finns att fa.

Utskottet

För barn i grundskolan som har svårt att följa den vanliga undervisningen eller anpassa

sig till verksamheten i skolan anordnas enligt föreskrifter i skollagen specialundervisning.

Detsamma gäller för barn som på grund av lyte, långvarig sjukdom eller

liknande omständighet inte kan delta i vanligt skolarbete. Uttagning av elev till specialundervisning

sker genom skolans försorg, sedan föräldrarna fått tillfälle att yttra

sig. I sista hand kan uttagning ske mot föräldrarnas vilja. Föräldrarna har möjlighet

att överklaga lokal skolmyndighets beslut hos vederbörande länsskolnämnd.

1 förevarande motioner görs gällande att ett förtroendefullt samarbete mellan hem

och skola inte kan åstadkommas, om föräldrarna känner sig i underläge gentemot

skolan. Enligt motionärernas mening bibringas föräldrar till elev med skolsvårigheter

ofta en sådan känsla, eftersom skolan ensidigt har rätt att avgöra om eleven skall

överföras till specialklass. Motionärerna föreslår i anledning härav att skollagen ändras,

så att uttagning av elev till specialundervisning alltid skall kräva föräldrarnas medgivande.

Skollagen bygger på principen om det fria valet av studieväg. Det skall sålunda ankomma

på föräldrarna att välja studieväg efter samråd med eleven och sedan upplysningar

lämnats av skolan. Målsmans rätt till fritt val av studieväg får emellertid

vika då det gäller barn med skolsvårigheter. Motiveringen härför är dels att man vill

garantera barn, som är i behov därav, en särskilt anpassad undervisning, dels att man

vill underlätta undervisningen i normalklasserna, så att dessa inte betungas av för

endast vissa elever i klassen avsedd specialundervisning. Vid skollagens antagande

betonades specialundervisningens karaktär av en förmån. Det underströks också att

överförandet av elev till spccialklass i princip borde bygga på föräldrarnas frivilliga

medverkan. Med hänvisning härtill och till föräldrarnas rätt att besvära sig hos länsskolnämnd

över den lokala skolledningens beslut i dessa frågor avslog 1962 års riksdag

ett motionsyrkande av samma innebörd som det nu föreliggande.

Enligt vad utskottet inhämtat har skolöverstyrelsen den uppfattningen att skolmyndigheterna

då fråga om överföring av elev till specialundervisning aktualiseras

alltid grundligt diskuterar frågan med föräldrarna innan beslut fattas. Skolan strävar

i varje enskilt fall efter en placering av eleven i samförstånd med dennes föräldrar.

Ett positivt samarbete mellan skola och hem är nämligen en grundläggande förutsättning

för ett gott skolresultat. Skulle föräldrarna ställa sig avvisande till en placering

av eleven i specialklass, avstår man på många håll i landet från en sådan åt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1967

5

gärd. Merendels brukar föräldrarna dock vara beredda att lämna sitt medgivande,

och överklaganden till länsskolnämnd bär hittills skett i ytterst få fall.

Enligt utskottets mening är det av väsentlig betydelse att samråd mellan hem och

skola föregår beslut om överförande av elev till specialundervisning. Med hänsyn till

hur man sedan skollagens ikraftträdande förmått att i praktiken lösa frågor av detta

slag anser utskottet att skäl saknas för riksdagen att inta annan ståndpunkt till

motionsförslaget än den riksdagen intog år 1962. Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motioner, 1:442 och 11:561, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 mars 1967

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Lars Larsson, Hubinette, fru Nilsson,

herrar Eric Carlsson, Edström*, Dahlberg och Wirtén*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors*, fru Ekendahl,

herr Gustavsson i Alvesta, fröken Wetterström*, fröken Sandell, herrar Johansson i

Södertälje* och Göransson.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

I. av herr Eric Carlsson, vilken ansett

a) att det avsnitt i utskottets utlåtande, som börjar å s. 4 med orden ”Enligt vad”

och slutar å s. 5 med orden ”år 1962”, bort ersättas med text av följande lydelse:

”Enligt utskottets mening är det en självklar princip att ett barn som har skolsvårigheter

bör ha allt stöd som går att få från såväl hem som skola. Hemmets positiva

inställning till skolan har härvidlag mycket stor betydelse. Skolan har en stor uppgift

i att främja samarbetet mellan hem och skola på likvärdig grund, till gagn för eleven.

Detta samarbete blir emellertid svårt att åstadkomma i ifrågavarande fall då föräldrarna

i sin omsorg om sitt barn är i underläge mot skolan. Den utformning lagen fått

underkänner såväl elevens som föräldrarnas rätt att avgöra studievägen för en elev

med skolsvårigheter och överlämnar helt denna bedömning till skolan. Att i detta

läge åstadkomma ett förtroendefullt samarbete mellan hem och skola torde vara

svårt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1967

Utskottet är medvetet om att uttagning av elev till specialundervisning i flertalet

fall sker i bästa samförstånd mellan föräldrar och skola. Antalet överklaganden till

länsskolnärnnd har även varit relativt få. Detta förhållande rubbar dock inte principen

att föräldrarna bör äga rätt att själva avgöra studievägen för sina barn. Enligt

utskottets mening bör därför ifrågavarande lag ändras så att föräldrarnas medgivande

måste inhämtas innan överföring av elev till specialundervisning sker.”

b) att utskottet bort hemställa,

”att riksdagen med bifall till förevarande motioner, 1:442 och

11:561, måtte för sin del antaga följande

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 25 § skollagen den 6 juni 1962 (nr 319)

Härigenom förordnas att 25 § skollagen den 6 juni 1962 skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

25 §

Studieväg för-------av skolan.

Uttagning till specialundervisning av Uttagning till specialundervisning av

elev i grundskolan sker genom skolans elev i grundskolan sker på förslag av

försorg, sedan föräldrarna fått tillfälle skolan efter samråd med föräldrarna

att yttra sig. och deras medgivande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.”

II. av herr Gustavsson i Alvesta.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.