Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1967

1967-02-21 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1967:3, Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1967

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1967

1

Nr 3

Utlåtande i anledning av vackla motioner om höjning av de

allmänna barnbidragen, m. in.

Andra lagutskottet liar till behandling förehaft sex inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:359 av herr Werner och 11:448 av fru

Ryding m. fl. om höjning av de allmänna barnbidragen,

2) de likalydande motionerna 1:617 av herr Bengtson in. fl. och 11:788

av herr Hedlund m.fl. om vissa familjepolitiska åtgärder, samt

3) de likalydande motionerna 1:620 av herr Dahlén m.fl. och 11:795 av

herr Ohlin in. fl. angående familjepolitiken.

Motionerna under 2) och 3) berör även vissa skattefrågor. I dessa delar

kommer motionerna att behandlas av bevillningsutskottet.

Motionsyrkandena

I motionerna 1:359 och 11:448 hemställes att »riksdagen måtte besluta

att från den 1 juli 1967 höja de allmänna barnbidragen med 100 kronor

till 1 000 kronor per år och barn».

I motionerna 1:617 och 11:788 yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

i skiivelse till Kungl. Maj :t dels »måtte uttala sig för att de familjepolitiska

förmånerna göres värde- och standardbeständiga samt tillkännagiva vad i

motionen anförts angående familjepolitiskt program», dels ock »anhåller

om förslag till 1968 års vårriksdag om sådan höjning av barnbidraget att

1) effekten av prisstegringar och skattehöjningar som inträffat sedan 1 juli

1965 elimineras, 2) barnfamiljerna erhåller en reell standardförbättring».

I det familjepolitiska program som motionerna beskriver ingår »höjningar

av de allmänna barnbidragen, införande av allmänt vårdnadsbidrag, införande

av extra barnbidragsförmåner till barnfamiljer med lägre inkomster

samt värdebeständighet och standardbeständighet för de familjepolitiska

förmånerna».

1 motionerna 1:620 och 11:795 yrkas, såvitt nu är i fråga, att »riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag till 1968 års riksdag

om sådan höjning av de allmänna barnbidragen att barnfamiljerna får dels

en kompensation för prisstegringar och skattehöjningar som inträffat efter

den 1 juli 1965, dels eu reell förbättring av standarden».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

B''hav g till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 2 avd. Nr 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1967

utskottet, i den män redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna 11:448, 11:788 och 11:795.

Gällande bestämmelser m. m.

Samhällets stöd till barnfamiljerna lämnas i flera olika former, såsom

genom kontantbidrag, bostadsrabatter, skattemässiga förmåner och serviceanordningar.

Den viktigaste formen av kontantbidrag är de allmänna barnbidragen

som enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag utgår för barn,

som är svenska medborgare och bosatta i riket. Allmänt barnbidrag utgår

med 900 kronor för år. Sådant bidrag utgår också för i riket bosatt barn,

som inte är svensk medborgare, förutsatt att barnet fostras av någon som

är bosatt och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess

föräldrar sedan minst sex månader vistas i riket. Bidraget utgår från och

med kvartalet efter det då barnet fötts eller rätt till bidrag eljest uppkommit

till och med det kvartal, varunder barnet fyller sexton år. Befinner

sig barnet på anstalt, där kostnaderna för vården helt bestrids av

statsmedel, eller betalar staten i övrigt hela kostnaden för barnets kost

och bostad, utgår inte barnbidrag. Undantag görs dock för de fall, då barnet

är inackorderat vid nomadskola. I dessa fall skall bidrag utgå.

De allmänna barnbidragen tillkom genom beslut vid 1947 års riksdag som

en ersättning för de dittills utgående barnavdragen vid den statliga beskattningen

och fastställdes till 260 kronor per barn och år. Då barnavdragen

slopades jämväl vid den kommunala beskattningen, böjdes barnbidragen

vid 1950 års riksdag med 30 kronor som kompensation därför. Barnbidragen

har därefter successivt höjts till sin nuvarande nivå, 900 kronor, som

fastställdes vid 1965 års riksdag.

Enligt förordningen den 4 juni 1964 om förlängt barnbidrag utgår sådana

bidrag för barn som fyllt sexton år och som deltar i undervisning i

grundskola eller därmed jämställd skolform. Det förlängda barnbidraget

utgår med 75 kronor i månaden under läsåret.

Till elever vid gymnasier och därmed jämställda skolformer utgår enligt

studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964 studiebidrag med 75 kronor i månaden

under läsåret. Vid sidan av studiebidraget kan erhållas rese- eller

inackorderingstillägg samt inkomst- och behovsprövade tillägg. Förmånerna

enligt studiehjälpsreglementet är ej indexreglerade.

Genom 1964 års lag om bidragsförskott garanteras barn till frånskilda

makar och ogifta mödrar ett generellt underhåll, som utgår oberoende av

om underhållsbidrag fastställts och utan begränsning till det fastställda

bidragets storlek. Underhållet motsvarar i princip 25 procent av basbeloppet,

vilket f. n. uppgår till 5 500 kronor. Bidragsförskott utgår till och med

den månad varunder barnet fyllt 16 år eller rätten till förskott eljest upphört.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1967

3

Såvitt gäller barn under 16 år, vars fader eller moder eller båda föräldrar

avlidit, lämnas enligt lagen den 25 maj 1962 om allmän försäkring bidrag

i foim av barnpension inom folkpensioneringens ram. Barnpension utgår

med 25 eller, då båda föräldrarna avlidit, 35 procent av basbeloppet. I sammanhanget

kan också nämnas moderskapspenningen, som utgår med 1 080

kronor vid enkelbörd och vid flerbörd med ytterligare 540 kronor för varje

barn utöver det första. Förvärvsarbetande mödrar har dessutom möjlighet

att under 180 dagar få tilläggssjukpenning i samband med barnsbörd. Vissa

sjuka barn under 16 år med stort hjälpbehov har möjlighet att enligt lagen

om allmän försäkring få vårdbidrag. Bidraget utgår med 60 procent av

basbeloppet.

Regler om bostadsrabatter återfinns i kungörelsen den maj 1957 om

familjebostadsbidrag. Sådant bidrag kan utgå till barnfamiljer under förutsättning

att inkomsten inte överstiger vissa maximibelopp och att bostaden

uppfyller vissa standardkrav. Bidraget utgår i förhållande till familjens

inkomster och barnantal och med olika belopp i olika delar av landet.

Ett led i samhällets stöd åt barnfamiljerna utgör även de statliga bosättningslånen.

Enligt årets statsverksproposition har omkring 1 000 000 barnfamiljer

med ca 1 750 000 barn allmänt barnbidrag. Familjebostadsbidrag utgår till

omkring 200 000 familjer med ca 500 000 barn. Moderskapsförsäkringens

omfattning motsvarar antalet födda barn, f. n. ungefär 125 000 per år.

Bidragsförskott utgår till omkring 100 000 barn till ensamstående familjeförsörjare.

Antalet beviljade bosättningslån utgjorde under det senaste

budgetåret något över 10 000. Enligt de förslag som läggs fram i statsverkspropositionen

kan kostnaderna för dessa olika former av ekonomiskt

stöd till barnfamiljerna beräknas till ca 2 200 milj. kronor för nästa budgetår.

Familjepolitiska kommittén

Den 26 februari 1965 beslöt Kungl. Maj:t att verkställa utredning av

frågan om samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna. Utredningen,

som är parlamentariskt sammansatt, har antagit benämningen familjepolitiska

kommittén. I direktiven för utredningen anförs att familjepolitiken

bör differentieras sa att samhällets stöd sätter in när och där behovet

är störst, varvid riktmärket bör vara att åstadkomma större jämlikhet i

materiella villkor inte bara mellan barnfamiljer och familjer utan barn

utan även mellan barnfamiljer inbördes som har barn i olika antal och

åldrar. I direktiven heter det vidare:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 är 1967

Allmänna barnbidrag bör även i fortsättningen bilda stommen i konsumtionsstödet

åt barnfamiljerna. Barnbidragen bör liksom hittills kompletteras

med särskilda stödformer. De nuvarande familjebostadsbidragen bör

därvid omprövas förutsättningslöst. Det är önskvärt att en såvitt möjligt

enhetlig syn anlägges på det konsumtionsstöd, som bör utgå under barnens

uppväxttid fram till dess att de inte längre bör anses tillhöra familjeekonomien.

Vidare bör frågan om införandet av ett vårdbidrag prövas bl. a.

mot bakgrunden av att de arbetsföra åldersgruppernas andel av totalbefolkningen

minskar. De sakkunniga bör vara oförhindrade att även undersöka

och lägga fram förslag om andra nya inslag i familjestödet. Under

utredningen bör särskild uppmärksamhet ägnas åt olika kategorier ensamma

barnförsörjare.

Huvuduppgiften för de sakkunniga bör vara alt undersöka effektiviteten

av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och avvägning

inom ramen för vissa alternativ för samhällets totala stöd till barnfamiljerna.

De familjepolitiska åtgärder som nu är inriktade på att direkt

stödja barnfamiljernas ekonomi — barnbidragen, familjebostadsbidragen,

moderskapsförsäkringen och bidragsförskotten — kan under nästa budgetår

beräknas kosta drygt 2 miljarder kr. Genom att variera stödformernas

sammansättning och nivå bör ett antal utbyggnadsalternativ utarbetas.

De sakkunniga bör utforma sina förslag utifrån en realistisk bedömning

av nationalproduktens ökning och den privata konsumtionens ökningstakt.

Verkningarna av en förskjutning till barnfamiljernas favör bör således

redovisas till sina konsekvenser för övriga medborgargrupper inom ramen

för det totala utrymmet.

I sitt arbete har de sakkunniga att beakta det direkta samband, som råder

mellan stödet till barnfamiljerna och skattesystemets utformning. I enlighet

härmed bör de sakkunniga vid sitt arbete samråda med familjeskatteberedningen.

Kommittén beräknas avlämna ett betänkande i år. Avsikten är — enligt

uppgift i statsverkspropositionen — att på grundval bärav genomföra en

familjepolitisk reform under budgetåret 1968/69, varvid en omläggning av

familjebostadsbidragen torde komma att aktualiseras.

Den i direktivtexten omnämnda familjeskatteberedningen tillsattes enligt

bemyndigande den 29 januari 1965 för att inom finansdepartementet överse

familjebeskattningen och därmed sammanhängande frågor. Beredningen

beräknas slutföra sitt arbete innevarande år.

Motioner vid 1965 och 1966 års riksdagar

Vid 1965 och 1966 års riksdagar väcktes motioner om indexreglering av

de allmänna barnbidragen. Andra lagutskottet hänvisade i sina utlåtanden,

nr 35 år 1965 och nr 38 år 1966, till det arbete som pågick i familjepolitiska

kommittén och ansåg att något riksdagsinitiativ inte var påkallat. Riksdagen

godkände utlåtandena.

Vid samma års riksdagar väcktes motioner med likartat syfte som de

nu föreliggande motionerna 1:617 och 11:788 samt 1:620 och 11:795. Vid

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1967 5

1965 års riksdag behandlades motionerna av allmänna beredningsutskottet,

som i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 14 år 1965 erinrade om

det utredningsarbete som pågick inom bl. a. familjepolitiska kommittén

och familjeskatteberedningen och föreslog att motionerna inte borde föranleda

någon åtgärd. År 1966 behandlades motionerna av andra lagutskottet

i utskottets utlåtande nr 40. Statsutskottet behandlade liknande motioner

i sitt utlåtande nr 5 (s. 18). Båda utskotten erinrade om att samhällets

ekonomiska stöd åt barnfamiljerna utreddes i den familjepolitiska kommittén,

vars arbete enligt utskottens mening borde avvaktas innan riksdagen

vidtog någon åtgärd i frågan. Utskottens uppfattningar godkändes

av riksdagen.

Utskottet

I förevar ande motioner behandlas frågor om höjning av de allmänna

barnbidragen samt om förbättring i övrigt av samhällets stöd åt barnfamiljerna.

I motionerna 1:359 och 11:448 yrkas att de allmänna barnbidragen måtte

höjas från 900 till 1 000 kronor per barn och år med giltighet från den

1 juli i år. I motionerna 1:617 och 11:788 samt 1:620 och 11:795 hemställes

att förslag framlägges nästa år om höjning av de allmänna barnbidragen

så att barnfamiljerna dels kompenseras för prisstegringar och skattehöjningar

efter den 1 juli 1965, då de allmänna barnbidragen senast höjdes,

dels erhåller en reell förbättring av standarden. Kompensationen för prisoch

skatteutvecklingen skulle enligt motionerna 1:617 och 11:788 kräva en

ökning av bidragen med 150 kronor från den 1 juli nästa år.

Motionerna 1:617 och 11:788 innehåller vidare en hemställan att riksdagen

måtte uttala sig om familjepolitikens framtida utformning. Enligt

motionärerna bör samhällets stöd åt barnfamiljerna inriktas på — förutom

höjning av de allmänna barnbidragen — införande av ett särskilt vårdnadsbidrag

till familjer med små barn och av extra barnbidragsförmåner till

barnfamiljer med små inkomster. Motionärerna förordar också att de familjepolitiska

förmånerna görs värde- och standardbeständiga.

Frågan om samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna är sedan några

år föremål för utredning i familjepolitiska kommittén. Enligt vad som framgår

av utredningsdirektiven har kommittén att pröva i stort sett samtliga

de frågor som berörs i motionerna. Kommittén har sålunda att med utgångspunkt

från de allmänna barnbidragen — som alltjämt skall bilda

stommen i konsumtionsstödet åt barnfamiljerna — förutsättningslöst ompröva

de nuvarande familjebostadsbidragen, som utgår till de ekonomiskt

svagaste familjerna, samt utreda frågan om införandet av vårdbidrag. Vidare

har kommittén att överväga samhällets totala stöd åt barnfamiljerna,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1967

varvid frågan om de allmänna barnbidragens storlek kommer in i bilden.

Kommittén torde i det sammanhanget också få uppmärksamma, såsom

riksdagen tidigare uttalat, problemet angående värde- och standardbeständighet

av de familjepolitiska förmånerna. Enligt direktiven ålägges kommittén

att beakta det direkta sambandet mellan dessa förmåner och skattesystemets

utformning.

Familjepolitiska kommittén är enligt vad som framgår av årets statsverksproposition

så långt kommen i sitt arbete att betänkande kan väntas

innevarande år. Detsamma gäller den i skattefrågan arbetande familjeskatteberedningen.

På grundval härav planerar regeringen att genomföra

en familjepolitisk reform under budgetåret 1968/69. Vid denna torde eu

omläggning av familjebostadsbidraget komma att aktualiseras. Att riksdagen

under sådana förhållanden skulle göra några uttalanden beträffande

den framtida utformningen av samhällets stödåtgärder åt barnfamiljerna

finner utskottet inte motiverat. Inte heller anser utskottet det påkallat att

riksdagen inför den förestående reformen beslutar om höjning av de allmänna

barnbidragen från den 1 juli i år. Utskottet avstyrker därför bifall

till samtliga motioner.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att motionerna 1:359 och 11:448 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd;

B. att följande motioner, nämligen 1) motionerna 1:617

och 11:788 samt 2) motionerna 1:620 och 11:795, samtliga

motioner med undantag för yrkandet angående familjebeskattningen,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 februari 1967

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herrar Lars Larsson,

Hubinette, fru Hamrin-Thorell, fru Nilsson, herrar Eric Carlsson och

Edström:

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Lundberg, Rimmerfors,

fru Ekendahl, herrar Bengtsson i Varberg, Johansson i Södertälje,

Gomér och Ringaby.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1967 7

Reservation

vid utskottets hemställan under B. av fru Hamrin-Thorell, herrar Eric

Carlsson, Edström, Anderson i Sundsvall, Rimmerfors och Gomér, vilka

ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 6 med orden

»Familjepolitiska kommittén» och slutar med orden »samtliga motioner»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»De i motionerna 1:620 och 11:795 aktualiserade och i motionerna 1:617

och 11:788 i yrkande framförda förslagen angående ett program för den

framtida familjepolitiken torde bii föremål för behandling i riksdagen

framledes. Utskottet finner det emellertid angeläget att riksdagen redan

nu tillkännager att den i princip delar uppfattningen att de allmänna barnbidragen

bör höjas så att de inom tre år uppnår en storlek av minst 1 200

kr. per barn och år. Likaså bör ett vårdnadsbidrag i någon form införas.

En indexreglering av de familjepolitiska förmånerna bör eftersträvas. Vid

omläggningen av familjebostadsbidraget är det angeläget att de extra bidragsförmånerna

till familjer med låga inkomster utformas så att varje

barnfamilj kan tillförsäkras en skälig ekonomisk standard per konsumtionsenhet

räknat.

Såsom framhålles i motionerna har den fortgående försämringen av penningvärdet

medfört en successiv försämring av de familjepolitiska förmånernas

reella värde. Sedan de allmänna barnbidragen senast höjdes — den

1 juli 1965 — har inflationen varit betydande. Den i årets statsverksproposition

föreslagna höjningen av den allmänna varuskatten drabbar särskilt

barnfamiljerna. Den betydande höjningen av hyrorna, som har sin

grund i den höga räntenivån och den ryckiga bostadspolitiken, har därtill

drabbat barnfamiljerna. Om inte den förda ekonomiska politiken hade lett

till en mycket bekymmersam statsfinansiell situation hade en höjning av

de allmänna barnbidragen från den 1 juli 1967 varit självklar. Den förda

politiken har emellertid medfört att det i år inte finns möjlighet att ge kompensation

för prisstegringarna. Utskottet anser det synnerligen nödvändigt

att det för budgetåret 1968/69 skapas utrymme för sådana höjningar av

barnbidraget att barnfamiljerna från den 1 juli 1968 får dels en kompensation

för prisstegringar och skattehöjningar som inträffat sedan den 1 juli

1965, dels en reell standardförbättring.»

b) att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

dels med bifall till motionerna 1:617 och 11:788, såvitt

nu är i fråga, som sin mening ge till känna vad utskottet

anfört beträffande indexreglering av de familjepolitiska

förmånerna och beträffande familjepolitiskt program,

dels med bifall till motionerna 1:617 och 11:788 samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1967

1:620 och 11:795, såvitt nu är i fråga, anhålla om förslag

till 1968 års riksdag om sådan höjning av de allmänna

barnbidragen att barnfamiljerna erhåller kompensation för

prisstegringar och skattehöjningar som inträffat efter den

1 juli 1965 samt erhåller en reell standardförbättring».

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1967

670121

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.