Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om översyn av reglerna för förhandlingsoch avtalsrätt för tjänstemän i offentlig förvaltning. Andra lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:360 i första kammaren av herr Åkerlund m. fl. och nr 11:444 av herr Nordstrandh m. fl.

1967-04-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1967:30, Utlåtande i anledning av väckta motioner om översyn av reglerna för förhandlingsoch avtalsrätt för tjänstemän i offentlig förvaltning. Andra lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:360 i första kammaren av herr Åkerlund m. fl. och nr 11:444 av herr Nordstrandh m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1967

1

Nr 30

Utlåtande i anledning av väckta motioner om översyn av reglerna

för förhandlings- och avtalsrätt för tjänstemän i offentlig

förvaltning.

Andra lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott

hänvisade motioner, nr 1:360 i första kammaren av herr Åkerlund

m. fl. och nr 11:444 av herr Nordstrandh m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har yrkats, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer om översyn av gällande system för förhandlings-

och avtalsrätt för tjänstemän i offentlig förvaltning och att, därest

detta föranleder ändring i gällande lagstiftning, förslag härom måtte föreläggas

riksdagen».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa

till motionen 1:360.

Gällande ordning

År 1965 beslöt statsmakterna att tillerkänna de offentliga tjänstemännen

lagstadgad förhandlingsrätt. Enligt den lagstiftning som trädde i kraft

den 1 januari 1966 fick dessa tjänstemän samma rätt som övriga arbetstagare

att genom sina organisationer förhandla och sluta kollektivavtal om

lön och andra ekonomiska anställningsvillkor. Vissa inskränkningar i avtalsrätten

gjordes. I 3 § statstjänstemannalagen den 3 juni 1965 föreskrives

att avtal inte får träffas om inrättande eller indragning av tjänst, myndighets

arbetsuppgifter, arbetstidens förläggning, anställnings- eller arbetsvillkor

som regleras i lagen m. m. Avtal kan däremot träffas om lönebelopp,

lönesystemets allmänna uppbyggnad, lönegradsplacering av tjänst

samt om övriga ekonomiska och därmed jämförliga förmåner som är förenade

med tjänsten, såsom pension, semester, arbetstidens längd, övertidsersättning,

traktamente m. m.

För att det parlamentariska inflytandet på förhandlingarna om de offentliga

tjänstemännens löner skulle förstärkas och för att definitiva ställningstaganden

till avtal med personalorganisationerna skulle kunna ske

utan nämnvärd tidsutdräkt inrättades under våren 1965 riksdagens lönedelegation.

Denna har enligt 62 § regeringsformen till uppgift att rådpläga

med den statsrådsledamot, som Konungen förordnar därtill, i förhandBihang

till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 2 avd. Nr 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1967

lingsfrågor rörande anställningsvillkor lör statens arbetstagare samt att

på riksdagens vägnar godkänna överenskommelser som träffas i sådana

frågor. Delegationens befogenhet att fatta beslut på riksdagens vägnar omfattar

endast det fall att delegationen godkänner en förhandlingsöverenskommelse

som Kungl. Maj :t eller, då det är fråga om riksdagen eller dess

verk, annat behörigt organ biträtt och underställt delegationen för godkännande.

En överenskommelse som delegationen anser sig inte böra godkänna

kan Kungl. Maj :t förelägga riksdagen för prövning i vanlig ordning.

Begäran om anslag för att infria en godkänd överenskommelse måste

ske genom proposition till riksdagen.

Den 1 juli 1965 inrättades statens avtalsverk. Till detta verk koncentrerades

huvuddelen av den statliga förhandlingsverksamheten i löne- och anställningsfrågor.

Verket skall föra förhandlingarna självständigt. Det

förutsättes dock att verket behöver kontakter med företrädare för regeringen.

Sålunda kan inte den statsrådsledamot som fått i uppdrag att rådpläga

med riksdagens lönedelegation fullgöra detta uppdrag, om verket

inte informerar honom före rådplägningen. Avtalsverket förhandlar för

statens tjänstemän och för arbetare vid statliga verk och för såväl tjänstemän

som arbetare vid vissa statliga bolag. Enligt lagen den 3 december 1965

om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar in. m. skall

avtalsverket också företräda kommuner och vissa andra icke-statliga offentliga

arbetsgivare i förhandlingar om kollektivavtal in. m. Kollektivavtal

om anställnings- eller arbetsvillkor som tillhör Kungl. Maj :ts eller riksdagens

prövning skall verket sluta under förbehåll om Kungl. Maj :ts godkännande.

Enligt 15 § statstjänstemannalagen och 3 § kommunaltjänstemannalagen

den 3 juni 1965 får, om ej annat följer av lag eller avtal, lockout eller strejk

vidtas vid konflikter om sådant anställnings- eller arbetsvillkor som kan

bestämmas genom avtal. I övrigt är stridsåtgärd som berör bestående anställningsförhållande

inte tillåten. Efter mönster av det mellan LO och

SAF träffade Saltsjöbadsavtalet har staten och kommunförbunden träffat

huvudavtal med de offentliga tjänstemännens huvudorganisationer. Enligt

dessa avtal får stridsåtgärd inte vidtas på tjänstemannasidan utan att åtgärden

blivit beslutad eller medgiven av vederbörande huvudorganisation.

Part som anser att konflikt är ägnad att otillbörligt störa viktiga samhällsfunktioner

kan begära förhandlingar med motparten. Om enighet ej uppnås

vid förhandlingarna äger part liänskjuta frågan till en särskild nämnd

___statstjänstemannanämnden på det statliga området och centrala nämnden

på det kommunala. Nämnderna är paritetiskt sammansatta och varje

ledamot har en röst. Fredsplikt råder under två eller längst tre veckor från

det frågan hänskjutits till nämnden. Nämndens beslut är inte bindande för

parterna utan tjänar som en rekommendation. Erfarenheterna från motsvarande

avtal på den enskilda arbetsmarknaden visar emellertid att nämndens

beslut torde få stor betydelse för parternas ställningstagande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1961

3

Motionerna

Mot bakgrund av erfarenheterna från 1966 års avtalsförhandlingar ställer

motionärerna frågan om inte en översyn av kollektivavtalssystemet för

tjänstemän i offentlig förvaltning kan få detta att fungera smidigare. Motionärerna

riktar kritik mot gällande ordning på två punkter. Den ena gäller

frågan om fördelningen av kompetens och ansvar mellan de organ som

agerar på den statliga arbetsgivarsidan, den andra gäller möjligheterna att

förhindra samhällsfarliga konflikter utan att tjänstemännens rätt åsidosättes.

I den förstnämnda frågan anför motionärerna bl. a. följande:

---Viss oklarhet föreligger synbarligen i fråga om fördelningen av kompetens

och ansvar mellan de organ som agerar på den statliga sidan vid tjänstemannaförhandlingar.

Organisationerna har att förhandla med statens avtalsverk,

men i bakgrunden för detta skymtar civilministern, kanske också

finansministern. Jämlikt regeringsformen § 62 har civilministern i sin tur

att hålla kontakt med riksdagens lönedelegation, vars uppgift är inte bara

att rådpläga med honom utan dessutom att å riksdagens vägnar godkänna

överenskommelse som träffats i förhandlingsfrågor. Arbetstagarparten

kommer således icke i direkt kontakt med de instanser som i realiteten har

avgörandet på statens sida, en omständighet som självfallet inte bara medför

tidsutdräkt utan även i övrigt kan försvåra förhandlingarna.

Ur förhandlingsteknisk synpunkt kan--1--vägande invändningar

riktas mot denna ordning.-----

Motionärerna framhåller för egen del att det är av betydelse att statens

avtalsverk i praktiken bibehåller sin tänkta karaktär som ett självständigt

förvaltningsorgan med fullmakt att snabbt fatta bindande beslut.

I den andra frågan framhåller motionärerna att det i och för sig är orimligt

att den offentliga verksamheten skall kunna sättas ur spel till följd av

intressekonflikter, kanske av relativt begränsad ekonomisk betydelse för

parterna själva. Å andra sidan får man vara beredd på sådana konflikter.

Visserligen skall enligt huvudavtalet mellan staten och tjänstemannaorganisationerna

samhällsfarliga konflikter hänvisas för överläggningar inom

statstjänstemannanämnden. Definitionen i avtalen på samhällsfarlig konflikt

är emellertid vag och opreciserad. Dessutom kan nämnden endast utfärda

rekommendationer och inte träffa för parterna bindande beslut. Kan

en samhällsfarlig konflikt inte undvikas eller hävas på denna väg, återstår

— anför motionärerna — intet annat än tjänstepliktslagstiftning. De fortsätter

:

Det har emellertid icke beaktats att en tjänstepliktslagstiftning icke i och

för sig löser de intressefrågor varom konflikt råder. De aktuella anställningsvillkoren

måste dock fixeras. Och detta bör självfallet helst ske i sådana

former att beslutet icke framstår som ett uttryck bara för statenarbetsgivarens

makt utan i möjligaste mån är ägnat att upprätthålla förtroende

mellan parterna. Därför synes det vara befogat att undersöka, om

icke metoder för lösning av den bakomliggande intressekonflikten i nu be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1967

rörda läge kan finnas, vilka medför att principen om jämställdhet mellan

parterna icke blir åsidosatt. Utan en dylik anordning blir statens övervikt i

maktställning — som ju avser ekonomiska förhållanden vilka klart ligger

inom avtalsområdet — så accentuerad att det kan ifrågasättas, om kollektivavtal

sreglering bör förekomma för tjänstemän på områden, där konflikt

ej kan godtagas.

Motionärerna påpekar avslutningsvis att man vid översynen av statstjänstemännens

förhandlings- och avtalsrätt även bör uppmärksamma motsvarande

förhållanden på det kommunala området.

Beslutad utredning i ämnet

Sedan kollektivavtalssystemet för statstjänstemän m. fl. prövats i praktiken

vid den senaste avtalsomgången har fråga uppkommit om en översyn

för att utröna hur systemets olika delar fungerar och hur man på bästa sätt

skall kunna dra nytta av de erfarenheter som hittills gjorts.

I anledning av enkla frågor i andra kammaren uppgav chefen för civildepartementet

den 26 januari i år att han inom den närmaste tiden avsåg

att föreslå en översyn av förhandlingsrättssystemet. Genom Kungl. Maj :ts

beslut den 7 april 1967 har civilministern erhållit bemyndigande att tillkalla

särskilda sakkunniga för att verkställa en utredning av vissa frågor i förhandlingsrättssystemet

för de offentliga tjänstemännen. I direktiven för utredningsarbetet

uttalar civilministern bl. a. följande:

De sakkunniga bör undersöka hur kollektivavtalssystemet hittills fungerat.

Vid dessa undersökningar bör utredningen hålla nära kontakt med

statens avtalsverk och de statsanställdas huvudorganisationer. De sakkunniga

bör även följa utvecklingen av förhandlingsverksamheten under den

tid utredningen pågår.

De sakkunniga bör även undersöka vilka konsekvenser det kan få för

riksdagens budgetreglerande verksamhet om man slopar systemet med en

särskild proposition till riksdagen med begäran om anslag för att infria

avtal som godkänts av lönedelegationen.

De sakkunniga bör vidare mot bakgrunden av de erfarenheter som hittills

gjorts överväga frågan om relationerna på arbetsgivarsidan mellan avtalsverket,

regeringen, riksdagens lönedelegation och riksdagen. Härvid bör de

främst undersöka hur kontakterna mellan de olika organen på arbetsgivarsidan

fungerar och överväga om någon ändring bör göras. Samtidigt bör

de undersöka hur relationerna mellan avtalsverket och övriga myndigheter

fungerat och överväga om någon ändring bör ske av nuvarande praxis när

det gäller myndigheternas medverkan i förhandlingsarbetet.

De sakkunniga bör med stöd av de erfarenheter som kan vinnas under

dessa undersökningar lägga fram förslag till de ändringar i nuvarande system

som utredningen anser nödvändiga. De sakkunniga bör vara oförhindrade

att ta upp även andra frågor av samma karaktär som de nu nämnda

och att lägga fram förslag successivt under utredningsarbetets gång.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1967

Utskottet

Mot bakgrund av erfarenheterna från föregående års avtalsrörelse hemställes

i förevarande motioner om en översyn av förhandlings- och avtalsrättssystemet

för de offentliga tjänstemännen. I motionerna efterlyses klarare

regler beträffande fördelningen av kompetens och ansvar mellan de

olika organ som agerar på arbetsgivarsidan. Frågan om möjligheterna att

förhindra samhällsfarliga konflikter utan åsidosättande av tjänstemännens

rätt aktualiseras också. Enligt motionärernas mening är det angeläget att

söka tillskapa en sådan ordning att den bakom en samhällsfarlig konflikt

liggande intressetvisten kan lösas utan avkall på principen om de förhandlande

parternas jämställdhet.

Genom beslut den 7 april i år har Kungl. Maj :t bemyndigat chefen för civildepartementet

att tillkalla särskilda sakkunniga för att utreda vissa frågor i

förhandlingsrättssystemet för de offentliga tjänstemännen. Enligt utredningsdirektiven

har de sakkunniga att undersöka hur kollektivavtalssystemet

hittills fungerat och hur det kommer att fungera under den tid som

utredningsarbetet pågår. De sakkunniga skall överväga frågan om relationerna

på arbetsgivarsidan mellan avtalsverket, regeringen, riksdagens lönedelegation

och riksdagen. Därvid skall de främst undersöka hur kontakterna

mellan de olika organen fungerat och överväga om någon ändring bör göras.

Med stöd av de erfarenheter som kan vinnas under dessa undersökningar

skall de sakkunniga lägga fram förslag till de ändringar i nuvarande system

som utredningen anser nödvändiga.

Utskottet kan sålunda konstatera att åtgärder redan är vidtagna för att

utredning i ämnet skall komma till stånd. Vid sådant förhållande torde något

initiativ från riksdagens sida inte vara erforderligt. Det kan förutsättas

att de sakkunniga under sitt arbete tar upp inte endast frågan om kompetensfördelningen

mellan de olika organen på arbetsgivarsidan utan även frågor

som angår samhällsfarliga konflikter.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1: 360 och II: 444, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 april 1967

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herrar Lars Larsson,

Hiibinette, fru Hamrin-Thorell, fru Nilsson, herr Erik Filip Petersson

och fru Elvy Olsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Bengtsson i Varberg,

fröken Sandell, herrar Johansson i Södertälje, Fredriksson, Ringaby,

Jonsson och Larsson i Öskeviksby.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.