Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss översyn av arbetarskyddslagens tillämpningsföreskrifter. o Andra lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:115 av herr Werner och nr 11:150 av fru Ryding m. fl.

1967-04-11 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1967:32, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss översyn av arbetarskyddslagens tillämpningsföreskrifter. o Andra lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:115 av herr Werner och nr 11:150 av fru Ryding m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1967

1

Nr 32

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss översyn av arbetarskyddslagens

tillämpningsföreskrifter.

o

Andra lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott

hänvisade motioner, nr 1:115 av herr Werner och nr 11:150 av

fru Ryding m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har yrkats, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj .t hemställer om att den i denna motion förordade översynen

av arbetarskyddslagens tillämpningsföreskrifter överlämnas för behandling

inom arbetarskyddsstyrelsen.»

Motionerna

Motiveringen för motionärernas yrkande återfinns i motionen 11:121. 1

denna uttalar motionärerna sammanfattningsvis att de önskar få till stånd

en mer preciserad utformning av arbetarskyddsbestämmelserna. De anför

bl. a. följande:

Arbetarskyddslagens 10:e § är ytterst allmänt hållen: arbetet skall äga

rum vid »tjänlig» belysning, »lämplig» värme- och fuktighetsgrad, åtgärder

skall »såvitt möjligt vidtagas för att hindra att damm, rök, gas eller ånga

sprides .. .», likaledes skall hindras att arbetarna utsättes för buller, skakningar.

.. etc. När exempelvis LO-läkaren, dr Erik Bolinder, rapporterar

att två tredjedelar av industriens arbetare har ryggbesvär, lider av hörselskador,

att hälften av byggnadsindustriens arbetare har ryggbesvär, att

inom bl. a. sten- och textilindustrien silikosriskerna ökat med tilltagande

rationalisering, är det dags att pröva vilka ytterligare åtgärder som bör

vidtagas. Enligt vår mening måste nutida möjligheter utnyttjas att mäta

buller-, damm- och vibrationsförekomster, luft- och ventilationsförhållanden,

belysningens kvalité etc. och i varje fall ge arbetarskyddslagens tillämpningsföreskrifter

en precisare utformning.

Motionärerna anför vidare att det är nödvändigt med en effektivisering av

det lokala arbetarskyddet genom grundligare utbildning av skyddsombuden

på arbetsplatserna och genom införandet av regionala skyddsombud för

rörliga yrken och mindre arbetsplatser. Arbetsgivaren bör också enligt motionärernas

mening åläggas en lagstadgad skyldighet att hålla skyddsombuden

ekonomiskt skadeslösa för bevistandet av utbildningskurser.

I ett särskilt avsnitt anför motionärerna att användandet av nya kemiska

preparat, impregneringsmedel, plastvaror m. m. kräver skärpta skyddsföre
-

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 2 avd. Nr 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1967

skrifter i lag. Om sådana varor saknar varudeklaration eller skyddsupplysningar

bör deras användning förbjudas. Liknande frågor har tagits upp i

andra innevarande år väckta motioner. Utskottet kommer att behandla

dessa motioner, vilkas hemställan inte tar sikte på arbetarskyddslagens

tillämpningsföreskrifter, vid ett senare tillfälle.

Gällande bestämmelser

, vi\\n''A ■/,>> i * t \v.ym i m\imu -

Grundläggande regler om arbetarskyddet återfinns i arbetarskyddslagen

den 3, januari 1949. Kompletterande föreskrifter är intagna i kungörelsen

den 6 maj 19t9 med, föreskrifter angående tillämpningen av arbetarskyddslagen

(arbetarskyddskungörelsen) samt i råd och anvisningar, meddelade av

arb&tarskydd^styrelsen. ,zimlv/ u;d ,•>!

,, Arbetarskyddslagen innehåller,i 2 kap. allmänna föreskrifter om åtgärder

till förebyggande av ohälsa ocholycksfall. Arbetsgivaren är skyldig att iaktta

allt som med hänsyn till arbetets natur och de förhållanden, under vilka

arbetet bedrivs, samt arbetstagarens ålder, yrkesvana och övriga förutsättningar

för arbetet skäligen kan erfordras för att förebygga att hos honom

sysselsatt arbetstagare ådrar <sig> Ohälsa i följd av arbetet eller drab
-

bas av olycksfall i arbetet. Arbetstagaren å sin sida är pliktig att använda

de skyddsanordningar som finns och att noga följa i lagen eller med stöd

av lager; meddelade föreskrifter och även i övrigt iaktta tillbörlig försiktighet

och medverka till att ohälsa och olycksfall förekoms (7 §). Arbetslokal

skall vara inrättad i enlighet med vad därom kan vara föreskrivet

(8 §j. Vidare1 skall i1‘nödvändig utsträckning arbetstagarna på eller invid

arbetsstället ha tillgång till dricks- och tvättvatten, toaletter, plats för ombyte,

iföjry^ririg och torkning ayi Jdä,der $aipj jäjnplig måltidsplats. Där så

kan anses behövligt skall lämplig plats för ivila eller utrymme, som erbjuder

tillfredsställande skydd mot köld och nederbörd, stå till arbetstagarnas förfogande

(''9 §) . Det skall vård sörjt för tillråfckligt luftutrymme, i regel minst

tiÖ1 ‘klliiklnktei^ i)#'' a''fljéts|a^är£,'' * tilrfreä^alianc|e jijffyäxling, tillräcklig

och tjänlig belysning sanat; lämplig värme-, och fuktighetsgrad inom arbetslokalerna.

Vidare skall det finnas lämpliga anordningar för att hindra att

dammrrök, gas eller ånga sprids i skadlig eller besvärande mängd eller att

arbetstagarna skadas genom att utsättaå för buller, Skakningar eller annan

liknande olägenhet, På arbetsställe skall ordning och renlighet iakttas.

Arbetet, skall anordnas så, att det kan utföras på sätt som inte är onödigt

tröttande.! 10 §):. Till,.förekommande av olycksfall i arbetet skall motorer

och vissa angivna maskinella anordningar, ångpannor och andra tryckkärl

samt luft- och transportanordningar vara försedda med; erforderliga

skyddsanordningar och även i övrigt vara så utförda och anordnade, att

de erbjuder betryggande säkerhet, Åtgärder skall också vidtas till undvikande

av skada genom fall, nedstörtande föremål, ras, splitter, giftiga

\C.\ \\,

''■VA V:V1S>

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1967

3

eller eljest farliga ämnen med flera särskilt angivna1! briiständighetér

(It §). Vidare finns bestämmelser om personlig skyddsutrustning (12 §j

och om första hjälpen vid olycksfall (13 §). i;!^>!->v[o vi; ■«!>

De nu redovisade paragraferna i arbetarskyddslagen komplettéras med

närmare föreskrifter i arbetarskyddskungörelsen. Enligt denna1 skall arbetsgivaren

tillse att arbetstagaren får kännedom om de särskilda risker för

ohälsa och olycksfall som är förbundna med arbetet samt meddela de förhållningsregler

som arbetstagaren skall iaktta för att undgå dessa risker

(1 §). Förhållningsreglerna bör anslås på arbetsplatsen liksom varnings^- märken där sådana behövs (3 §). — Reglerna i 9 § arbetarskyddslägeri ölh

vissa hygieniska anordningar m. m. utvecklas närmare i 12—18 §§ ärbétarskyddskungörelsen.

Kompletteringar finns också i arbetarskyddsstyrelsens

personalrumsanvisningar (nr 23). — Arbetarskyddslagens regler i

10 § om åtgärder till förebyggande av ohälsa utvecklas och förklaras i

20—28 §i§ arbetarskyddskungörelsen. Arbetarskyddsstyrelsen har därjämte

utfärdat ett flertal anvisningar i anslutning härtill. Enligt kungörelsen skall

arbetslokal tillföras erforderlig mängd friskluft på sätt, som med hänsyh

till behovet av luftväxling i varje särskilt fall är lämpligast, och så att drag

i möjligaste mån undviks (20 §). Belysningen skall vara lämpligt anordnad

i förhållande till varje arbetsplats. Där dagsbelysning inte är tillräcklig, skall

allt efter arbetets art annan belysning finnas. Förutom allmänbelysning bör

finnas platsbelysning. Lämpliga åtgärder skall vidtas till skydd mot bländning

(21 §). Tjänliga anordningar måste finnas för att arbetet skall kunna

ske vid lämplig värme- och fuktighetsgrad. I detta sammanhang skall uppmärksammas

om arbetet är lätt eller tungt eller om det är rörligt eller utförs

stillasittande eller stillastående (22 §). Vid arbete där damm, rök, gas eller

ånga sprids i en för arbetstagarna skadlig eller besvärande mängd, skall i

den mån det är möjligt arbetsprocessen utföras i sluten apparat eller arbetet

förläggas till avskild lokal eller inbyggd plats. Om så inte kan ske, skall

tillfredsställande anordningar för uppsamling och bortförande eller oskadliggörande

på annat sätt av dammet, röken, gasen eller ångan såvitt möjligt

anbringas vid den plats där luftföroreningen uppstår och kan spridas (24 §).

Arbetsgivaren skall vidta betryggande skyddsåtgärder, då arbetsförhållandena

kan medföra förgiftnings- eller smittofara (25 §). Vid arbete, där

arbetstagaren under längre tid är utsatt för ihållande eller med kortare

tidsmellanrum regelbundet återkommande buller eller skakningar, skall

lämpliga skyddsåtgärder vidtas. Nitningsarbete, smidesarbete, gjutgodsrensning

och annat arbete som är förenat med buller eller skakningar

skall om möjligt förläggas till särskild arbetslokal eller arbetsplats. Utförs

arbetet under sådant lufttryck som kan innebära risk för arbetstagaren

skall betryggande skyddsåtgärder vara vidtagna (26 §). Arbetet skall anordnas

och planeras så att en onödigt tröttande arbetsställning undviks.

Där arbetet regelmässigt kan utföras i sittande ställning utan förfång för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1967

arbetet, skall finnas lämpligt anordnade sittplatser (27 §). — Vad slutligen

gäller arbetarskyddslagens regler i 11 § om åtgärder till förebyggande

av olycksfall återfinns kompletterande förklaringar i 31—44 §§ arbetarskyddskungörelsen

samt i en mängd av arbetarskyddsstyrelsen utfärdade

anvisningar.

Arbetarskyddslagen innehåller i 6 kap. regler angående samverkan mellan

arbetsgivare och arbetstagare i arbetarskyddsfrågor. Inledningsvis

stadgas att arbetsgivare och hos honom sysselsatta arbetstagare, skall

för att åstadkomma sunda och säkra arbetsförhållanden på arbetsstället,

under arbetsgivarens ledning i samverkan bedriva ett på lämpligt sätt

organiserat skyddsarbete (39 §). På arbetsställe, där det regelbundet sysselsätts

minst fem arbetstagare, skall om inte något särskilt förhållande

berättigar till undantag, bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud

att företräda arbetstagarna i frågor rörande sundhet och säkerhet

i arbetet. Skyddsombud bör, där så finns påkallat, utses även på arbetsställe

med mindre än fem arbetstagare. Val av skyddsombud förrättas av

arbetstagarna eller av lokal organisation, genom vilken de kan anses

företrädda. Arbetarskyddsstyrelsen kan i vässa fall medge en sådan organisation

att utse skyddsombud utanför kretsen av arbetstagare vid

arbetsstället. Arbetarskyddsstyrelsen har i praktiken givit tillstånd till

ett flertal dylika regionala skyddsombud för flera arbetsplatser framför

allt inom byggnads- och anläggningsfacket samt inom skogs- och flottningsbranschen

(40 §). Vid arbetsställe, där det regelbundet sysselsätts

minst 50 arbetstagare, skall det finnas en av företrädare för arbetsgivaren

och av skyddsombud sammansatt skyddskommitté. Om så finns påkallat,

bör skyddskommitté tillsättas även på arbetsställe med mindre antal arbetstagare

(41 §). I 42—44 §§ finns bestämmelser som är avsedda att

garantera att skyddsombud inte hindras att fullgöra sina uppgifter. Arbetsgivaren

får t. ex. inte försämra skyddsombudets anställningsvillkor.

I arbetarskyddskungörelsen ges i 62—67 §§ kompletterande föreskrifter

om den lokala skyddsverksamheten. Bl. a. stadgas att till skyddsombud

skall utses lämplig person med gott omdöme samt nödig insikt i och

intresse för frågor rörande arbetets sundhet och säkerhet. Skyddsombud

skall ha god förtrogenhet med arbetsförhållandena inom sitt skyddsområde.

I anslutning till arbetarskyddslagens bestämmelser har Svenska arbetsgivareföreningen

och Landsorganisationen den 28 april 1942 träffat en

överenskommelse om allmänna regler för den lokala arbetarskyddsverksamhetens

organisation. Reglerna har reviderats den 27 februari 1951

och är för närvarande föremål för en förnyad översyn. Förbunden inom

SAF-LO-området har nästan undantagslöst följt överenskommelsen. Samma

är förhållandet med förbunden inom de statliga och kommunala avtalsområdena.

överenskommelsen innehåller regler om utseende av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1967

5

skyddsombud, om det sätt på vilket en skyddsfråga skall bekantgöras för

arbetsgivaren, skyddsombudets skyldigheter och rättigheter m. m. I 4 §

har intagits vissa bestämmelser om den ersättning som skall utgå till

skyddsombud, som deltar i skyddskommittés sammanträde eller vissa

förrättningar eller undersökningar. Sådant uppdrag under arbetstid skall

ersättas med den inkomst som skyddsombudet skulle ha erhållit, om

något uppdrag inte hade förekommit. Fullgörs uppdraget utom arbetstiden,

helt eller till någon del, skall ersättning utgå med tio kronor för

gång.

För att främja samverkan mellan arbetsmarknadsparterna såväl lokalt

som på förbundsnivå i syfte att åstadkomma ett effektivt arbetarskydd

har SAF och LO vidare genom avtal den 27 februari 1951 tillsatt ett gemensamt

organ, arbetarskyddsnämnden. Denna består av fyra ledamöter,

som vid sin sida har ett kansli som utrednings- och verkställighetsorgan.

Nämndens uppgifter är ganska ospecificerade. Den skall främja sådan

samverkan och sådana strävanden som syftar till ett effektivt arbetarskydd.

Genom dessa allmänt hållna instruktioner har man velat bereda

möjlighet för nämnden att på ett smidigt sätt kunna anpassa sin verksamhet

till de ständigt skiftande förändringarna inom arbetslivet.

Historik

Arbetarskyddslagen innehåller såsom framgår av redogörelsen ovan

endast de grundläggande föreskrifterna om arbetarskyddet, medan detaljerade

regler saknas. Skälen härför utvecklades vid lagens antagande på

följande sätt (föredragande departementschefen i propositionen 19i8:

298):

Såsom jag tidigare framhållit ligger det i sakens natur att ett stort

antal bestämmelser i arbetarskyddslagstiftningen måste få en relativt

vag och obestämd utformning såväl med hänsyn därtill att bestämmelserna

skola gälla för ett stort antal skilda verksamhetsgrenar som ock därför

att tillämpningen bör kunna anpassas efter de från tid till annan

ändrade förhållanden, varunder arbete bedrives. Med hänsyn härtill

synas mig starka skäl tala för att i själva lagen upptaga endast grunderna

för arbetarskyddets utformning ävensom de rent civillagsmässiga föreskrifter

som ingå i regleringen av arbetarskyddet. Den exemplifiering

av skyddsåtgärder, som upptages i den nuvarande lagen och i starkt

utvidgad form i arbetarskyddskommitténs förslag, bör däremot enligt

min mening i huvudsak utgå ur lagtexten. Bestämmelser av dylikt slag

böra i stället utfärdas i administrativ ordning såsom en allmän tilllämpningskungörelse

till lagen. En sådan tillämpningskungörelse kan

givas väsentligt fylligare avfattning än vad som kan anses lämpligt i

fråga om en författning av civillags karaktär.

De frågor motionärerna tar upp i förevarande motioner har i vissa

delar varit föremål för riksdagens behandling under de senare åren.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1967

Vid 7964 års riksdag väcktes en motion som syftade till utredning av

frågan, huruvida det inte i arbetarskyddslagen borde tas in en skyddsbestämmelse

för att förebygga skador av hälsofarliga kemiska preparat.

Riksdagen avvisade motionen i enlighet med andra lagutskottets utlåtande

nr 15. Utskottet framhöll i sitt utlåtande att den lagstiftning, som

trädde i kraft vid årsskiftet 1964/1965 angående gifter, bekämpningsmedel

m. in., i förening med de skyddsbestämmelser som gäller på arbetarskyddslagstiftningens

område syntes vara ägnad att i betydande utsträckning

komma till rätta med de genom motionen aktualiserade frågorna.

Vid samma års riksdag väcktes ytterligare en motion som syftade till att

komplettera arbetarskyddslagstiftningen. Med hänsyn till svårigheterna

att ge de gällande reglerna ett praktiskt innehåll föreslog motionärerna att

man införde en föreskrift om normaltemperatur bestämd till 18° C. Även

denna motion blev avslagen, sedan andra lagutskottet i sitt utlåtande

nr 43 förklarat sig inte kunna biträda motionen. Utskottet fann visserligen

det aktualiserade problemet om lämplig temperatur i arbetslokaler

beaktansvärt men ansåg med hänsyn till de olikheter i skilda avseenden,

som nödvändigtvis måste föreligga mellan olika arbetsplatser, att införandet

av en fixerad normaltemperatur inte var en ändamålsenlig

åtgärd. Utskottet tilläde att det inte syntes möjligt att ha regler av annan

typ än de nuvarande som anger vissa allmänna normer.

1965 års riksdag hade att ta ställning till motionsyrkanden angående

effektivisering av tillsynen av arbetarskyddslagstiftningens efterlevnad vid

de mindre arbetsplatserna. Vid behandlingen av detta yrkande uttalade

riksdagen (jfr andra lagutskottets utlåtande nr 38) att det genom olika

utredningar klarlagts att tillsynen i vissa avseenden inte fungerade tillfredsställande.

Enligt riksdagens mening var en förbättring av arbetarskyddet

vid de mindre arbetsplatserna påkallad. Riksdagen var inte beredd

att uttala sig om hur genomgripande åtgärder som kunde anses

erforderliga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Riksdagen hemställde

därför att Kungl. Maj :t måtte — efter den utredning som Kungl. Maj:t

fann lämplig — lägga fram förslag till effektivisering av tillsynen av

arbetarskyddslagstiftningens efterlevnad vid de mindre arbetsplatserna.

Den 1 oktober 1965 lämnade Kungl. Maj :t i uppdrag åt arbetarskyddsstyrelsen

att utreda den av riksdagen berörda frågan. Utredningsarbetet

pågår alltjämt.

Utskottet

Grundläggande regler om arbetarskyddet är intagna i arbetarskyddslagen.

Kompletterande tillämpningsföreskrifter finns i arbetarskyddskungörelsen.

I förevarande motioner föreslås att arbetarskyddsstyrelsen får i upp
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1967

7

drag att verkställa en översyn av »arbetarskyddslagens tillämpningsföreskrifter».

Enligt motionärerna är det påkallat att de allmänt hållna

reglerna i arbetarskyddslagen kombineras med tillämpningsföreskrifter

som har en mer preciserad utformning än f. n. De understryker också

behovet av skärpta skyddsföreskrifter i samband med användandet av

kemiska preparat m. m. Vidare efterlyser motionärerna en effektivisering

av det lokala arbetarskyddet genom grundligare utbildning av skyddsombuden.

Dessa föreslås få en lagstadgad rätt till ersättning av arbetsgivaren

för inkomstbortfall under utbildningstiden.

Motionerna berör ett betydelsefullt problem. Sunda och säkra arbetsförhållanden

är inte endast en social fråga för den enskilde arbetsgivaren

och arbetstagaren utan en samhälls- och företagsekonomisk fråga av stor

vikt. En förutsättning för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet

är att det finns ett effektivt fungerande arbetarskydd. Ett sådant uppnår

man inte endast genom ändamålsenliga författningsregler. Det krävs

också ett väl lett och organiserat lokalt arbetarskydd i samverkan mellan

arbetsgivare och arbetstagare, propaganda- och upplysningsverksamhet

och en regelbunden tillsyn från samhällets sida.

De bestämmelser som inryms i arbetarskyddslagstiftningen är såsom

motionärerna påpekar förhållandevis allmänt hållna. Man har avsiktligt

eftersträvat att göra bestämmelserna vaga och tänjbara. Anledningen

härtill är dels att bestämmelserna skall gälla för så gott som hela arbetslivet

med alla dess skilda verksamhetsgrenar och skiftande arbetsförhållanden,

dels att man velat underlätta lagstiftningens anpassning till

teknisk och annan utveckling. Skulle behov av mer preciserade föreskrifter

föreligga, ankommer det på arbetarskyddsstyrelsen att meddela

särskilda råd och anvisningar. I sista hand åligger det yrkesinspektionen

att vid besök på arbetsplatserna anpassa regelbeståndet efter förhållandena

vid varje enskild verksamhet. Denna ordning för arbetarskyddets författningsmässiga

reglering har enligt utskottets mening visat sig i stort

sett ändamålsenlig. Utskottet finner det därför inte påkallat att riksdagen

begär en särskild översyn av arbetarskyddskungörelsen i enlighet med

motionärernas förslag. Utskottet förutsätter emellertid att arbetarskyddsstyrelsen

fortlöpande följer utvecklingen på arbetarskyddets område samt

tar de initiativ till nya föreskrifter som kan vara motiverade av förhållandena.

När det gäller frågan om användandet av kemiska preparat

vill utskottet, utöver vad nu sagts, erinra om att särskilda skyddsbestämmelser

finns inte endast i arbetarskyddslagstiftningen utan även i giftförordningen

och bekämpningsmedelsförordningen.

I anledning av de återstående frågorna i motionerna om effektivisering

av det lokala arbetarskyddet och om ersättning till skyddsombud under

utbildningstid vill utskottet uttala, att frågor av detta slag i främsta

rummet bör lösas av arbetsmarknadens parter själva och inte genom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1967

ändringar av stadgandena i gällande arbetarskyddskungörelse. Arbetsmarknadens

huvudorganisationer har för sådant ändamål inrättat arbetarskyddsnämnden,

ett gemensamt organ med uppgift att främja samverkan

för att uppnå ett verkningsfullt arbetarskydd.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1:115 och 11:150, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 april 1967

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herrar Lars Larsson,

Hiibinette, Wanhainen, Erik Filip Petersson, Kilsmo* och fru Elvy

Olsson*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors*,

Gustavsson i Alvesta*, fröken Sandell, herr Fredriksson, fru Svensson,

herrar Ringaby och Göransson*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

670256

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1967

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.