Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ersättning från allmän försäkringskassa för vård utomlands. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr I: 113 av herr Kristiansson, Axel, och herr Larsson, Thorsten, samt nr II: 147 av herrar Börjesson i Falköping och Gomér.

1967-04-11 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1967:33, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ersättning från allmän försäkringskassa för vård utomlands. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr I: 113 av herr Kristiansson, Axel, och herr Larsson, Thorsten, samt nr II: 147 av herrar Börjesson i Falköping och Gomér.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967

1

Nr 33

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ersättning

från allmän försäkringskassa för vård utomlands.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr I: 113 av herr Kristiansson, Axel, och

herr Larsson, Thorsten, samt nr II: 147 av herrar Börjesson i Falköping och

Gomér.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag om sådan

ändring av bestämmelserna om ersättning från försäkringskassan att ersättning

även kan utgå för vård utomlands i enlighet med vad i motionen

anförts».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet,

i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till

motionen II: 147.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från riksförsäkringsverket. På begäran av utskottet

har vidare yttrande avgivits av Svenska landstingsförbundet.

Motionerna

Motionärerna anför, att i eu av Svenska landstingsförbundet och Svenska

stadsförbundet år 1964 utfärdad rekommendation — för vilken nedan redogöres

-— begränsas verksamheten till försök med hälsoresor medan däremot

rehabiliteringsvård i sjukvårdsteknisk mening inte inbegripes, dock att

vårdbidrag bör ges för patienter vid stiftelsen Vintersols rehabiliteringsinstitution

å Teneriffa. Motionärerna hänvisar vidare till verksamheten vid

det på Teneriffa på privat väg finansierade hemmet för handikappade, Gasa

Suecia, samt anför, att om vissa frågor angående insyn och uttagning av

patienter kan regleras finns förutsättningar för en generell rekommendation

från förbunden också beträffande Casa Suecia. Slutligen anför motionärerna

följ ande.

Frågan om behandling utomlands kommer med stor sannolikhet att ytterligare

aktualiseras. Det är angeläget att alla möjligheter till en effektiv

och lyckobringande rehabilitering i gynnsam klimatisk miljö blir tillvaratagna.

Man bör då överväga vilka åtgärder som kan vidtagas från statens

sida. Man bör pröva frågan om ersättning från försäkringskassan för beBihang

till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 2 avd. Nr 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967

handling utomlands även då behandlingsbehovet förelegat före avresan

från Sverige. Landstingsförbundets och Stadsförbundets styrelser har aktualiserat

en sådan lösning beträffande sjukgymnastik behandling. Det är

enligt vår mening angeläget att man utreder frågan om ersättning från försäkringskassan

även för annan vård, som bedöms böra ges utomlands. Man

bör därvid inte bara utreda frågan om ersättning för själva vården i utlandet

utan också för resan och vården under resan.

Gällande bestämmelser ni. m.

Imagen om allmän försäkring och därtill anslutande författningar

Enligt 2 kap. lagen om allmän försäkring omfattar sjukvårdsersättning

från allmän försäkringskassa ersättning för utgifter för läkarvård, tandläkarvård

och sjukhusvård ävensom i samband därmed företagna resor. I

fråga om läkarvård gäller, att i princip tre fjärdedelar av utgifterna ersätts.

Ersättning för utgifter för sjukhusvård utgår då vården beretts å hemortssjukhus

med belopp, som motsvarar den för sådan vård vid sjukhuset tilllämpade

avgiften å allmän sal. För tandläkarvård utgår endast ersättning

för viss behandling.

Konungen äger föreskriva, att ersättning enligt av Konungen fastställda

grunder skall utgå för försäkrads utgifter även för annan vård eller behandling

i anledning av sjukdom än som ovan avses. Föreskrifter i detta hänseende

har meddelats i kungörelsen den 25 maj 1962 ang. ersättning enligt

lagen om allmän försäkring för vissa utgifter för vård eller behandling i anledning

av sjukdom. Enligt kungörelsen utgår ersättning för utgifter för

konvalescentvård, sjukgymnastik behandling, behandling med kortvåg,

ultrakortvåg, mikrovåg eller ultraljud, som icke lämnas i samband med

sjukgymnastik behandling, tryckvariationsbehandling av arteriella genomblödningsrubbningar,

elektrisk retningsbehandling vid muskelförlamningar,

mekanisk sträckbehandling av ryggraden samt foniatrisk behandling. Ersättning

för utgifter för konvalescentvård utgår bara om vården varit erforderlig

på grund av sjukdom och föreskrivits av läkare samt meddelats å

konvalescenthem, som upptagits i en av riksförsäkringsverket fastställd

förteckning. Även i fråga om den behandling, som ovan sägs, finnes närmare

föreskrifter om vad som krävs för att vården skall vara ersättningsgill. Således

gäller bl. a., att den sjukgymnastiska behandlingen skall utföras av

legitimerad sjukgymnast eller vissa därmed jämställda personer, som upptagits

i en av riksförsäkringsverket fastställd förteckning. Såväl i fråga om

konvalescentvården som behandlingen gäller att endast viss del av kostnaden

ersätts av försäkringskassan. Resekostnader, som uppstår för den försäkrade

i samband med vården eller behandlingen, ersätts inte enligt kungörelsen.

De bestämmelser i lagen om allmän försäkring och i ovannämnda kun
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967

3

görelse, för vilka nu redogjorts, avser i princip endast vård eller behandling

som meddelats inom riket samt resor som företagits inom riket. Enligt

2 kap. 9 § första stycket lagen om allmän försäkring utgår ersättning för

sjukvård utom riket endast i den utsträckning Konungen föreskriver. Sådana

föreskrifter har meddelats i kungörelsen den 25 maj 1962 (nr 388) angående

ersättning för sjukvård utom riket enligt lagen om allmän försäkring

samt i kungörelse samma dag (nr 389), vilken avser sjömans rätt till

sjukvårdsersättning i visst fall, och i gränssjukvårdskungörelsen nämnda

dag (nr 390), som avser ersättning för viss sjukvård i Finland och Norge.

Med de undantag som följer av de båda sistnämnda kungörelserna regleras

rätten till ersättning för sjukvård utom riket uteslutande av kungörelsen

1962: 388. I denna kungörelse är ersättningsrätten begränsad till utgifter

för läkarvård och sjukhusvård vid sjukdom, för vilken behov av vård

uppkommit under vistelse utom riket. Någon möjlighet för försäkringskassa

att utge ersättning för sjukvårdande åtgärder, exempelvis sjukgymnasti sk

behandling, utom riket finnes alltså ej och ej heller för resor i samband med

vård eller behandling utom riket.

Rekommendation av styrelserna för Svenska stadsförbundet och Svenska

landstingsförbundet

Med anledning av att i olika sammanhang aktualiserats planer på s. k.

hälsoresor och på utbyggnad av behandlingsinstitutioner utomlands för patienter

lidande av olika invalidiserande sjukdomar tillsatte år 1963 styrelserna

för Svenska stadsförbundet och Svenska landstingsförbundet en gemensam

kommitté med uppgift att utreda med sjukvård utomlands sammanhängande

problem. Sedan kommittén avgivit utlåtande den 29 april

1964 angående »Sjukvård utomlands», har förbundsstyrelserna rekommenderat

sjukvårdshuvudmännen att följa i utlåtandet uppdragna riktlinjer för

verksamheten. Sammanfattningsvis utmynnade kommitténs förslag i följande

:

»att sjukvårdshuvudmännen engagerar sig för en försöksverksamhet avseende

hälsoresor för främst patienter lidande av reumatiska sjukdomar

och organiska nervsjukdomar samt för härav berörda huvudmän mentalsj

ukvår dspatienter

att resegrupperna tillförsäkras biträde av sjuksköterskor och sjukgymnaster

från hemlandet men att härutöver i vad gäller de somatiska sjukdomsfallen

erforderliga hjälpkrafter — inklusive läkarvård för ev. akuta

sjukdomstillstånd — anskaffas på reseorten

att resorna i huvudsak förlägges till de delar av året som äro ur hälsosynpunkt

speciellt besvärliga i hemlandet, d. v. s. framför allt höst och vår

att för det praktiska genomförandet av resorna kontakt tages med vederhäftiga

resebyråföretag som härvid ges ingående anvisningar på de speciella

krav som måste anläggas på förläggningsförhållanden in. in. med hänsyn till

klientelets rörelsesvårigheter och ohälsa

att resedeltagarna uttagas efter ingående utredningar rörande hälsostatus

in. in. och att den medicinska bedömningen, som bör "ske såväl före som efter

resan, anförtros åt en härför av huvudmannen avdelad läkare, vilken tillförsäkras

erforderligt biträde av hjälpkrafter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967

att landsting och landstingsfria städer sinsemellan samverka i syfte att

ernå resegrupper av lämplig storlek och sammansättning

att, även om verksamheten enligt ovan i vart fal! tills vidare begränsas

till försök med hälsoresor och sålunda ej avser rehabiliteringsvård i sjukvårdsteknisk

bemärkelse, vårdbidrag dock må utges för patienter vårdade

vid stiftelsen Vintersols planerade rehabiliteringsinstitution å Teneriffa;

med rätt för stiftelsen att i driftkostnaderna även inräkna förräntning av

upplånat kapital och skälig amortering.»

Tidigare riksdagsbehandling

I de likalydande motionerna till 1964- års riksdag I: 283 och II: 355 yrkades

bl. a. ändring av sjukresebestämmelserna inom den allmänna försäkringen

så att resekostnadsersättning skulle kunna utgå vid resa till utländskt

sjukhus, när resan föranletts av här i riket uppkommet vårdbehov.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 60 anförde andra lagutskottet

följande.

Även utskottet anser att ersättning för resekostnader bör kunna lämnas i

de fall en försäkrad för att få adekvat vård måste remitteras till utländskt

sjukhus eller specialist. I dylika fall bör emellertid — vilket också påpekats

av några remissorgan — även den utomlands meddelade vården ersättas

inom sjukförsäkringen. Till förhindrande av missbruk synes relativt snäva

gränser böra uppdragas för rätten att föreskriva sådan vård. Utskottet finner

det lämpligt, att frågan om ersättning för utomlands meddelad specialistvård

och för resekostnader i samband därmed utredes inom 1961 års

sjukförsäkringsutredning innan förslag i ämnet framlägges.

Utskottets uttalande bringades till Kungl. Maj :ts kännedom genom skrivelse,

som sedermera överlämnats till utredningen.

I motioner till 1963 års riksdag påkallas utredning med förslag rörande

lämpligt stöd från statens sida åt av landstingen beslutad vård utomlands av

kroniskt sjuka i sådana fall, där dylik vård av exempelvis klimatologiska

skäl får anses lämpligare än vård i hemlandet.

Andra lagutskottet, som inhämtade yttrande över motionerna från Svenska

stadsförbundet och Svenska landstingsförbundet, anförde i utlåtande nr 76,

att den av sjukvårdshuvudmännen upptagna verksamheten, avseende s. k.

hälsoresor för vissa kategorier kroniskt sjuka, ännu befann sig på försöksstadiet

och icke kunde förutsättas medföra sådana kostnader, att statligt

stöd till verksamheten borde övervägas. Utskottet hemställde, att motionerna

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Riksdagen biföll vad

utskottet hemställt.

Vid 1966 års riksdag väcktes en motion med väsentligen samma syfte som

de nästföregående år behandlade motionerna. Allmänna beredningsutskottet

avstyrkte motionerna i utlåtande nr 53 med följande motivering.

Allmänna beredningsutskottet får med anledning av den i år väckta

motionen erinra om det av statsmakterna fattade beslutet om skatteutjämning

som bl. a. avsågs skola förenkla och rationalisera bidragsgivningen till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967

5

kommunerna genom avlösning eller avskaffande av olika bidragsformer.

Ett särskilt förslag om en förenklad statsbidragsgivning till hälso- och sjukvården

har vidare nyligen framlagts av tillkallade sakkunniga (SOU 1966: 6).

Förslaget, som syftar till att på längre sikt samtliga bidrag skall sammanföras

till ett totalbidrag är efter remissbehandling under prövning inom

Kungi. Maj :ts kansli. Utskottet anser sig i detta läge icke böra förorda

införande av en sådan ny bidragsform som avses i motionen.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

I statsverkspropositionen (bil. 7, s. 138) till innevarande års riksdag har

framlagts förslag i anledning av den av allmänna beredningsutskottet åberopade

utredningen om förenklad statsbidragsgivning.

Remissyttrandena

Riksförsäkringsverket anför — efter en redogörelse för gällande bestämmelser

om ersättning för sjukvård utomlands och för behandlingen av de

vid 1964 års riksdag väckta motionerna I: 283 och II: 355 — följande.

Professorn Tore Broman, Göteborg, har i skrivelse till Konungen gjort

framställning om införande av sådana bestämmelser angående sjukvårdsersättning

att svenska medborgare, vilka bosatt sig utom riket på grund av

kronisk sjukdom, borde jämställas med i riket bosatta svenskar. I utlåtande

över framställningen den 12 oktober 1964 framhöll riksförsäkringsverket

bl. a. att den i framställningen aktualiserade frågan var än mer vittgående

och svårbedömd än den i motionerna I: 283 och II: 355 till 1964 års riksdag

väckta frågan. Verket hemställde, att framställningen måtte överlämnas till

1961 års sjukförsäkringsutredning för beaktande vid utredningsarbetet.

Kungl. Maj :t har därefter överlämnat även detta ärende till utredningen.

I motionerna har berörts av Svenska stadsförbundet samt Svenska landstingsförbundet

i skrivelser till riksförsäkringsverket den 10 februari respektive

den 23 februari 1965 gjorda framställningar rörande ersättning från

allmän försäkringskassa för utgifter för sjukgymnastik behandling meddelad

utom riket. I skrivelse till Konungen den 25 februari 1965 har riksförsäkringsverket

med överlämnande av framställningarna framhållit bl. a. att

mot en utvidgning av ersättningsrätten enligt kungörelsen 1962: 388 till att

avse jämväl utom riket utförd sjukgymnastik behandling numera intet

torde vara att erinra, dock under förutsättning dels att specialist vid sjukhus

inom landet tillrått sådan behandling vid vistelse på viss utrikes ort och dels

att behandlingen utföres av i Sverige legitimerad sjukgymnast eller s. k. förteckningsgymnast.

Verket som fann den berörda utvidgningen av ersättningsrätten

i och för sig välmotiverad såvitt angick sjukgymnastik behandling,

erinrade slutligen om att frågan om utvidgning av ersättningsrätten

enligt kungörelsen att avse jämväl fall, då vårdbehovet uppkommit inom

riket, aktualiserats genom ovannämnda motioner 1: 283 och II: 355 till 1964

års riksdag.

Styrelsen för Svenska landstingsförbundet hänvisar till den år 1964 utfärdade

rekommendationen till sjukvårdshuvudmännen, för vilken rekommendation

ovan redogjorts och i vilken huvudmännen uppmanats att enga
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967

gera sig i en försöksverksamhet avseende hälsoresor för vissa grupper av

långtidssjuka. Styrelsen anför härefter följande.

Sådan verksamhet pågår alltjämt och sjukvårdshuvudmännen har som ett

led däruti förvärvat ett avgörande inflytande i stiftelsen Vintersol och dess

rehabiliteringsanläggning på Teneriffa. En för landstings- och stadsförbundens

styrelser gemensam kommitté tillsattes vid slutet av föregående år för

att med ledning av vunna erfarenheter bereda ett förnyat ställningstagande

till frågan om utnyttjande av sjukvårdsresurser utomlands.

Förbundsstyrelsen har gemensamt med styrelsen för Stadsförbundet i

skrivelse till riksförsäkringsverket den 23 februari 1965 ifrågasatt om icke

bestämmelserna om ersättning från försäkringskassa för sjukgymnastik

behandling bör kunna ges en sådan tolkning att ersättning kan utgå för behandling

utomlands även i de fall då behandlingsbeliov förelegat redan före

avresan från Sverige. Denna framställning är av riksförsäkringsverket utan

erinran ingiven till Kungl. Maj :t, men har hittills icke föranlett någon dess

åtgärd.

Enligt vad underhand inhämtats kommer 1961 års sjukförsäkringsutredning

att vid sin översyn av sjukförsäkringslagen även behandla försäkringsfrågor

i samband med sjukvård utomlands.

Förbundsstyrelsen förutsätter att de av motionärerna aktualiserade frågorna

ges en tillfredsställande lösning.

1961 års sjukförsäkringsutredning

Utredningen skall enligt direktiven (se riksdagsberättelsen 1963 s. 128)

behandla främst spörsmål inom sjukvårdsersättningens område. Den har till

uppgift att söka nå fram till ytterligare förbättringar i den enskildes skydd

i den utsträckning så befinnes möjligt. Bland de frågor som utredningen

bör upptaga framhålles spörsmålet om ersättning från sjukförsäkringen för

annan sjukvård än läkarvård och sjukhusvård. Härmed avses s. k. merprestationer,

d. v. s. sjukgymnastik och viss annan behandling samt konvalescentvård.

Utredningen skall även pröva i vilken utsträckning reseersättning

bör utgå i samband med sådana åtgärder. Frågan om ersättning

från sjukförsäkringen vid vissa former av s. k. halvöppen sjukvård bör även

undersökas av utredningen. Härvid avses särskilt vård på s. k. dagsjukhus

samt vård vid rehabiliteringsavdelningar av icke inneliggande patienter.

I direktiven anförs vidare bl. a. att det bör stå utredningen fritt att utöver

särskilt angivna frågor upptaga sådana spörsmål som aktualiseras under

översynen och som faller inom ramen för de uppgifter som tillagts utredningen.

Utskottet

Enligt lagen om allmän försäkring och därtill anslutande författningar

erhåller försäkrad i princip ersättning för sjukvård endast om vården meddelas

inom riket eller om vårdbehovet uppkommit under vistelse utom
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967

lands. Resekostnader i samband med sjukvård ersättes endast i de fall då

vården åtnjutes inom riket.

I motionerna påpekas inledningsvis, att sjukvårdshuvudmännen engagerat

sig i en försöksverksamhet avseende hälsoresor för främst patienter som

lider av reumatiska sjukdomar och organiska nervsjukdomar. Eftersom frågan

om behandling utomlands med stor sannolikhet kommer att ytterligare

aktualiseras bör det prövas om ersättning för behandlingen kan utgå från

den allmänna försäkringen även i de fall då behandlingsbehovet förelegat

före avresan från Sverige. Enligt motionärerna bör samtidigt frågan om

ersättning för patienternas resa och vård under resan utredas.

I anledning av motioner till 1964 års riksdag ställde sig riksdagen positiv

till en utredning av ersättningsmöjligheterna vid sjukvård utomlands. Riksdagen

uttalade, att då en försäkrad för att få adekvat vård måste remitteras

till utländskt sjukhus eller specialist såväl vården som resekostnaden

borde ersättas men att, till förhindrande av missbruk, relativt snäva gränser

borde uppdragas för rätten att föreskriva vården. Utredning i frågan

har anförtrotts 1961 års sjukförsäkringsutredning. Till denna utredning

har Kungl. Maj :t även överlämnat en framställning om förbättrade sjukvårdsförmåner

för svenska medborgare, som bosatt sig utomlands på grund

av kronisk sjukdom.

1 enlighet med vad riksdagen uttalade år 1964 synes en liberalisering av

gällande ersättningsregler för vård utomlands vara motiverad. Som skäl

härför kan åberopas inte bara hänsyn till de försäkrades intresse att erhålla

bästa möjliga vård utan även att vård utomlands i vissa fall torde ställa sig

mindre kostnadskrävande för det allmänna än motsvarande vård inom landet,

trots att betydande resekostnader kan uppstå vid vården utomlands.

Frågan om utvidgning av gällande ersättningsregler är som framgår av det

sagda redan föremål för överväganden inom 1961 års sjukförsäkringsutredning.

Vid sådant förhållande föreligger enligt utskottets mening inte skäl

för riksdagen att ånyo göra någon framställning om utredning inom förevarande

område.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motioner, I: 113 och II: 147, inte måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 april 1967

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herrar Lars Larsson,

Hiibinette, Wanhainen, Erik Filip Petersson, Kilsmo* och fru Elvy Olsson*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors*,

fröken Sandell, herrar Fredriksson, Gomér*, fru Svensson, herrar Svensson

i Kungälv* och Ringaby.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM 67

714672

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.