Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en ändring av vissa helgdagars placering. Andra lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 11:442 av herr Lindström.

1967-04-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1967:35, Utlåtande i anledning av väckta motioner om en ändring av vissa helgdagars placering. Andra lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 11:442 av herr Lindström.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967

1

Nr 35

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en ändring av

vissa helgdagars placering.

Andra lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott

hänvisad motion, nr 11:442 av herr Lindström.

I motionen har hemställts, ”att riksdagen måtte besluta hemställa hos

Kungl. Maj:t om utredning och förslag om ändring av vissa helgdagars

placering i vår kalender”.

Motionen

Motionären framhåller att övergången till femdagarsvecka inom näringsliv

och skolväsen aktualiserar en ändamålsenligare placering av vissa helgdagar.

Han diskuterar en flyttning av trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag

till närmast följande lördag och en flyttning av arbetarrörelsens

speciella helgdag från den första maj till den första lördagen i maj

månad. Han ifrågasätter vidare om inte annandagarna kan helt avföras

ur vår kalender.

Gällande bestämmelser

Grundläggande bestämmelser om vilka helgdagar som skall firas finns

i 1686 års kyrkolag. Den ursprungliga förteckningen över helgdagarna

har reviderats dels genom förordningen den 4 november 1772 angående

sabbatens firande samt vissa helgdagars flyttning eller indragning, dels

genom lagen den 22 februari 1952 angående tiden för firandet av Marie

bebådelsedag, midsommardagen och allhelgonadagen. I den mån författningarna

inte direkt utsäger när helgdagen skall firas, framgår detta av

evangeliebokens föreskrifter angående kyrkoåret, fastställda av Kungl.

Maj:t den 16 oktober 1942.

Enligt de angivna stadgandena uppgår antalet kyrkliga helgdagar till femton.

En del av dessa förläggs till bestämt datum oavsett på vilken veckodag

detta datum infaller. Dessa helgdagar kallas fasta och är fyra till antalet,

nämligen juldagen den 25 december, annandag jul den 26 december, nyårsdagen

den 1 januari och trettondagen den 6 januari. Övriga helgdagar kallas

rörliga. Sex av dessa infaller alltid på en vardag, nämligen långfredagen,

annandag påsk (måndag), Kristi himmelsfärdsdag (torsdag), annandag

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 2 avd. Nr 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967

pingst (måndag), midsommardagen (lördag) och allhelgonadagen (lördag).

De återstående fem rörliga helgdagarna firas alltid på en söndag.

Hit hör kyndelsmässodagen (Marie kyrkogångsdag), Marie bebådelsedag,

påskdagen, pingstdagen och Mikaels dag. Beträffande tidpunkten för firandet

av de rörliga helgdagarna kan nämnas att påskdagen skall firas

första söndagen efter den fullmåne, som följer närmast efter vårdagjämningen

den 21 mars, Kristi himmelsfärdsdag 40 dagar och pingstdagen 50

dagar efter påsk. Midsommardagen skall firas på den lördag som infaller

under tiden den 20—26 juni och allhelgonadagen den lördag som infaller

under tiden den 31 oktober—6 november.

Till de fasta helgdagarna hör även en borgerlig helgdag. Enligt lagen

den 8 april om den 1 majs likställande i vissa hänseenden med allmän

helgdag skall vid tillämpning av lag eller särskild författning den 1 maj —

då denna dag inte infaller på sön- eller helgdag — vara likställd med

allmän helgdag.

Det bör i sammanhanget också nämnas att lördag samt midsommarafton

och julafton enligt lagen den 30 maj 1930 om beräkning av lagstadgad

tid jämställs med sön- och helgdag vid beräkning av lagstadgad

tid. Samma bestämmelser finns i växellagen, checklagen och skuldebrevslagen.

Frågan huruvida arbete skall utföras på helgdagar eller nedläggas dessa

dagar liksom söndagar regleras i princip inte i lag. Tidigare innehöll lagstiftningen

ett allmänt stadgande om straff för arbete som utfördes på

sön- och helgdagar, s.k. sabbatsbrott. Oaktat detta stadgande upphävdes

genom lagstiftning 1948, kvarstår som en allmän princip att helgdagar

liksom söndagar skall vara arbetsfria. Denna princip kommer till uttryck

i kollektivavtal och liknande i samband med föreskrifterna om arbetstidens

längd och förläggning. Den kan också utläsas i bestämmelserna om

kompensation för sön- och helgdagsarbete och i de särskilda reglerna om

s.k. helgdagslön. Sådan utgår i ökande omfattning för vissa bestämda

helgdagar, då angivna villkor beträffande anställningstid och närvaro

före och efter helgdagen uppfylls. Uttryckligen brukar avtalen föreskriva

ledighet från arbetet, helt eller delvis, vissa helgdagsaftnar. Jul-, påskoch

midsommarafton är lediga dagar för ett betydande flertal arbetstagare.

Nyårsafton och pingstafton tillkommer för åtskilliga.

Historik

Vid upprepade tillfällen under 1800- och 1900-talen har frågor om

förändringar i helgdagsbeståndet tagits upp såväl av kyrkomötet som av

riksdagen. En utförlig redogörelse härför är intagen i andra lagutskottets

utlåtande nr 8 år 1966, till vilken hänvisas.

Senast riksdagen hade att behandla fråga om ändrad helgdagsordning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967

3

var år 1966. I motionen 1:45 detta år hemställdes om utredning angående

en partiell kalenderreform, övergången till 40 timmars arbetsvecka motiverade

enligt motionären en sådan åtgärd. I första hand förordade motionären

att man utredde ett förläggande av trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag

till lördagar. Riksdagen konstaterade — i överensstämmelse

med andra lagutskottets nyssnämnda utlåtande — att 1963 års arbetstidskommitté

enligt sina direktiv hade att bl.a. pröva frågan om en kalenderreform.

Riksdagen fann det därför lämpligt att motionen överlämnades

till kommittén.

Genom skrivelse den 11 mars 1966 har Kungl. Maj:t funnit gott överlämna

motionen till arbetstidskommittén.

Utskottet

I förevarande motion görs gällande att övergång till fem dagars arbetsvecka

aktualiserar en indragning eller ändrad förläggning av vissa helgdagar.

Annandagarna bör enligt motionärens mening kunna upphöra som

allmänna helgdagar och trettondagen och Kristi himmelfärdsdag flyttas

från nuvarande fasta dagar till närmast följande lördagar. Motionären

ifrågasätter också om inte arbetarrörelsen kan förlägga sin borgerliga

helgdag till den första lördagen i stället för den första dagen i maj månad.

Motionen mynnar ut i en hemställan om utredning av dessa frågor.

1963 års arbetstidskommitté, som utreder frågan om en allmän förkortning

av arbetstiden, har enligt sina direktiv att även pröva spörsmål

om tiden för firande av vissa helgdagar. Till kommittén har föregående

år på riksdagens begäran överlämnats en motion av samma innebörd som

den nu föreliggande. Vid sådant förhållande finns det enligt utskottets

mening ingen anledning för riksdagen att vidta någon ytterligare åtgärd

i ärendet. Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motion, 11:442, inte måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 april 1967

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, fru Hamrin-Thorell,

fru Nilsson, herrar Eric Carlsson, Edström*, Wanhainen och Blomquist*;
från

andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors*,

Gustavsson i Alvesta*, Bengtsson i Varberg, fröken Sandell, herrar Fredriksson,

Edlund och Carlsson i Göteborg*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.