Utlåtande i anledning av väckta motioner om en ändring av vissa helgdagars placering. Andra lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 11:442 av herr Lindström.
1967-04-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1967:35, Utlåtande i anledning av väckta motioner om en ändring av vissa helgdagars placering. Andra lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 11:442 av herr Lindström.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967
1
Nr 35
Utlåtande i anledning av väckta motioner om en ändring av
vissa helgdagars placering.
Andra lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott
hänvisad motion, nr 11:442 av herr Lindström.
I motionen har hemställts, ”att riksdagen måtte besluta hemställa hos
Kungl. Maj:t om utredning och förslag om ändring av vissa helgdagars
placering i vår kalender”.
Motionen
Motionären framhåller att övergången till femdagarsvecka inom näringsliv
och skolväsen aktualiserar en ändamålsenligare placering av vissa helgdagar.
Han diskuterar en flyttning av trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag
till närmast följande lördag och en flyttning av arbetarrörelsens
speciella helgdag från den första maj till den första lördagen i maj
månad. Han ifrågasätter vidare om inte annandagarna kan helt avföras
ur vår kalender.
Gällande bestämmelser
Grundläggande bestämmelser om vilka helgdagar som skall firas finns
i 1686 års kyrkolag. Den ursprungliga förteckningen över helgdagarna
har reviderats dels genom förordningen den 4 november 1772 angående
sabbatens firande samt vissa helgdagars flyttning eller indragning, dels
genom lagen den 22 februari 1952 angående tiden för firandet av Marie
bebådelsedag, midsommardagen och allhelgonadagen. I den mån författningarna
inte direkt utsäger när helgdagen skall firas, framgår detta av
evangeliebokens föreskrifter angående kyrkoåret, fastställda av Kungl.
Maj:t den 16 oktober 1942.
Enligt de angivna stadgandena uppgår antalet kyrkliga helgdagar till femton.
En del av dessa förläggs till bestämt datum oavsett på vilken veckodag
detta datum infaller. Dessa helgdagar kallas fasta och är fyra till antalet,
nämligen juldagen den 25 december, annandag jul den 26 december, nyårsdagen
den 1 januari och trettondagen den 6 januari. Övriga helgdagar kallas
rörliga. Sex av dessa infaller alltid på en vardag, nämligen långfredagen,
annandag påsk (måndag), Kristi himmelsfärdsdag (torsdag), annandag
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 2 avd. Nr 35
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967
pingst (måndag), midsommardagen (lördag) och allhelgonadagen (lördag).
De återstående fem rörliga helgdagarna firas alltid på en söndag.
Hit hör kyndelsmässodagen (Marie kyrkogångsdag), Marie bebådelsedag,
påskdagen, pingstdagen och Mikaels dag. Beträffande tidpunkten för firandet
av de rörliga helgdagarna kan nämnas att påskdagen skall firas
första söndagen efter den fullmåne, som följer närmast efter vårdagjämningen
den 21 mars, Kristi himmelsfärdsdag 40 dagar och pingstdagen 50
dagar efter påsk. Midsommardagen skall firas på den lördag som infaller
under tiden den 20—26 juni och allhelgonadagen den lördag som infaller
under tiden den 31 oktober—6 november.
Till de fasta helgdagarna hör även en borgerlig helgdag. Enligt lagen
den 8 april om den 1 majs likställande i vissa hänseenden med allmän
helgdag skall vid tillämpning av lag eller särskild författning den 1 maj —
då denna dag inte infaller på sön- eller helgdag — vara likställd med
allmän helgdag.
Det bör i sammanhanget också nämnas att lördag samt midsommarafton
och julafton enligt lagen den 30 maj 1930 om beräkning av lagstadgad
tid jämställs med sön- och helgdag vid beräkning av lagstadgad
tid. Samma bestämmelser finns i växellagen, checklagen och skuldebrevslagen.
Frågan huruvida arbete skall utföras på helgdagar eller nedläggas dessa
dagar liksom söndagar regleras i princip inte i lag. Tidigare innehöll lagstiftningen
ett allmänt stadgande om straff för arbete som utfördes på
sön- och helgdagar, s.k. sabbatsbrott. Oaktat detta stadgande upphävdes
genom lagstiftning 1948, kvarstår som en allmän princip att helgdagar
liksom söndagar skall vara arbetsfria. Denna princip kommer till uttryck
i kollektivavtal och liknande i samband med föreskrifterna om arbetstidens
längd och förläggning. Den kan också utläsas i bestämmelserna om
kompensation för sön- och helgdagsarbete och i de särskilda reglerna om
s.k. helgdagslön. Sådan utgår i ökande omfattning för vissa bestämda
helgdagar, då angivna villkor beträffande anställningstid och närvaro
före och efter helgdagen uppfylls. Uttryckligen brukar avtalen föreskriva
ledighet från arbetet, helt eller delvis, vissa helgdagsaftnar. Jul-, påskoch
midsommarafton är lediga dagar för ett betydande flertal arbetstagare.
Nyårsafton och pingstafton tillkommer för åtskilliga.
Historik
Vid upprepade tillfällen under 1800- och 1900-talen har frågor om
förändringar i helgdagsbeståndet tagits upp såväl av kyrkomötet som av
riksdagen. En utförlig redogörelse härför är intagen i andra lagutskottets
utlåtande nr 8 år 1966, till vilken hänvisas.
Senast riksdagen hade att behandla fråga om ändrad helgdagsordning
Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967
3
var år 1966. I motionen 1:45 detta år hemställdes om utredning angående
en partiell kalenderreform, övergången till 40 timmars arbetsvecka motiverade
enligt motionären en sådan åtgärd. I första hand förordade motionären
att man utredde ett förläggande av trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag
till lördagar. Riksdagen konstaterade — i överensstämmelse
med andra lagutskottets nyssnämnda utlåtande — att 1963 års arbetstidskommitté
enligt sina direktiv hade att bl.a. pröva frågan om en kalenderreform.
Riksdagen fann det därför lämpligt att motionen överlämnades
till kommittén.
Genom skrivelse den 11 mars 1966 har Kungl. Maj:t funnit gott överlämna
motionen till arbetstidskommittén.
Utskottet
I förevarande motion görs gällande att övergång till fem dagars arbetsvecka
aktualiserar en indragning eller ändrad förläggning av vissa helgdagar.
Annandagarna bör enligt motionärens mening kunna upphöra som
allmänna helgdagar och trettondagen och Kristi himmelfärdsdag flyttas
från nuvarande fasta dagar till närmast följande lördagar. Motionären
ifrågasätter också om inte arbetarrörelsen kan förlägga sin borgerliga
helgdag till den första lördagen i stället för den första dagen i maj månad.
Motionen mynnar ut i en hemställan om utredning av dessa frågor.
1963 års arbetstidskommitté, som utreder frågan om en allmän förkortning
av arbetstiden, har enligt sina direktiv att även pröva spörsmål
om tiden för firande av vissa helgdagar. Till kommittén har föregående
år på riksdagens begäran överlämnats en motion av samma innebörd som
den nu föreliggande. Vid sådant förhållande finns det enligt utskottets
mening ingen anledning för riksdagen att vidta någon ytterligare åtgärd
i ärendet. Utskottet får därför hemställa,
att förevarande motion, 11:442, inte måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 11 april 1967
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, fru Hamrin-Thorell,
fru Nilsson, herrar Eric Carlsson, Edström*, Wanhainen och Blomquist*;
från
andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors*,
Gustavsson i Alvesta*, Bengtsson i Varberg, fröken Sandell, herrar Fredriksson,
Edlund och Carlsson i Göteborg*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.