Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa sjukförmåner för hemmadöttrar. Andra lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:621 av herr Fälldin och fru Olsson, Elvy, samt nr 11:790 av herr Johansson i Växjö m. fl.

1967-04-11 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1967:36, Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa sjukförmåner för hemmadöttrar. Andra lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:621 av herr Fälldin och fru Olsson, Elvy, samt nr 11:790 av herr Johansson i Växjö m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1967

1

Nr 36

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa sjukförmåner för

hemmadöttrar.

Andra lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade

motioner, nr 1:621 av herr Fälldin och fru Olsson, Elvy, samt nr 11:790 av

herr Johansson i Växjö m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,

”att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om översyn av reglerna

för hemmadöttrarnas placering i sjukpenningklass;

att riksdagen måtte besluta om sådan ändring av gällande lagstiftning att hemmadöttrar

beredes möjlighet att teckna frivillig tilläggssjukpenningförsäkring; samt

att vederbörande utskott måtte utarbeta erforderlig författningstext”.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver från riksförsäkringsverket

inhämtat yttrande över motionerna, såvitt avser frivillig sjukpenningförsäkring.

Motionerna

I motionerna anföres i huvudsak följande.

I princip skall hemmadotter som vårdar föräldrar, som erhåller landstingsbidrag

för sin vård och som sedan helt eller delvis betalar detta som lön till dottern, placeras

i den sjukpenningklass som motsvaras av lönen och naturaförmånen. Om inget bidrag

utgår till vårdtagaren och vårdarens enda förmån är fri kost och logi, bör vederbörande

inplaceras i den sjukpenningklass som motsvaras av värdet för naturaförmånerna.

I detta liksom i föregående fall bör vårdtagaren betraktas som arbetsgivare och

således betala arbetsgivaravgift.

Ovanstående beskrivning av situationen torde tyvärr inte ha sin motsvarighet i

praktiken. Inlämnande av arbetsgivaruppgift och erläggande av arbetsgivaravgift

torde inte förekomma i den utsträckning som man vid studium av bestämmelserna

skulle hä anledning att antaga. Så som dessa anställningsförhållanden i praktiken

fungerar är det ytterligt sällan som vårdaren är inplacerad i någon sjukpenningklass.

Vi anser det vara angeläget att en översyn företages av hemmadöttrarnas placering i

sjukpenningklass.

Frivillig tilläggsförsäkring kan enligt lagen om allmän försäkring erhållas endast av

två kategorier försäkrade, nämligen vissa kvinnor utan eller med endast ringa arbetsinkomst

samt studerande. Som allmän förutsättning för försäkring för frivillig tillläggssjukpenning

gäller att hon skall stadigvarande sammanbo med make eller med

barn under 16 år till henne eller hennes make, eller med någon med vilken hon varit

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 2 avd. Nr 36

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1967

gift eller haft barn. Av detta följer att hemmadotter endast kan teckna försäkring för

tilläggssjukpenning om hon har hemmavarande barn under 16 år. Ur många synpunkter

framstår det som angeläget att möjligheter skapas för hemmadöttrar att erhålla

den trygghet vid sjukdom som den frivilliga tilläggssjukpenningen ger.

Beträffande övriga skäl, som motionärerna åberopat som stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionen 1:621.

Gällande bestämmelser m. in.

Hemmadotterbegreppet m. m.

I betänkandet Hemmadöttrar (stencil S 1963:2) definierar socialpolitiska kommittén

”aktuella hemmadöttrar” som ogifta kvinnor som har som huvudsaklig sysselsättning

att vårda föräldrar eller andra anhöriga.

Socialpolitiska kommittén redovisar i betänkandet en undersökning som var avsedd

att ge bl. a. en uppfattning om arten och omfattningen av hemmadotterproblemet

på längre sikt. Av landets 1 028 kommuner (Stockholm stad ej inräknad) lämnade

769, dvs. 75 procent, statistiska uppgifter om hemmadöttrar. I undersökningen redovisades

sammanlagt 2 495 personer som aktiva hemmadöttrar samt 1 581 ensamställda

f. d. hemmadöttrar med försörjningssvårigheter.

Grunderna för sjukpenningförsäkringen

Den obligatoriska sjukpenningförsäkringen regleras i 3 kap. lagen om allmän försäkring.

För att kunna omfattas av sjukpenningförsäkringen måste man vara antingen

förvärvsarbetande eller tillhöra den grupp kvinnor, som betecknas som hemmafruar.

För att en försäkrads arbetsinkomst skall medföra rätt till sjukpenningförsäkring

måste arbetsinkomsten uppgå till minst 1 800 kr. om året. Den som har sådan

inkomst skall vara tillförsäkrad en grundsjukpenning på 6 kr. för dag. Försäkrad som

har en arbetsinkomst på minst 2 600 kr. skall dessutom vara tillförsäkrad en tilläggssjukpenning

på minst en kr. och högst 46 kr. för dag, beroende på årsinkomstens

storlek. Sammanlagda sjukpenningen för försäkrad med minst nämnda inkomst är

alltså lägst 7 kr. och högst 52 kr. för dag. Såsom hemmafru räknas sådan kvinnlig

försäkrad under 67 år, som inte har någon arbetsinkomst eller har så ringa arbetsinkomst

att den inte uppgår till 1 800 kr. för år och som (a) är gift och stadigvarande

sammanbor med maken eller i annat fall (b) stadigvarande sammanbor med barn

under 16 år till henne eller hennes make eller (c) stadigvarande sammanbor med

man, med vilken hon varit gift eller har eller haft barn. Till personer, som tillhör

hemmafruförsäkringen, utgår grundsjukpenning med 6 kr. för dag. Hemmafru kan

genom frivillig försäkring förskaffa sig sjukpenningtillägg (se nedan).

Placering i sjukpenningklass

Det är försäkringskassan som avgör, om en försäkrad skall omfattas av sjukpenningförsäkringen

och vilken sjukpenningklass en sjukpenningförsäkrad skall tillhöra.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1967

Såsom i det följande närmare beskrives träffar kassan sitt beslut med ledning av uppgifter

från den försäkrade och upplysningar som kassan inhämtar rörande hans inkomstförhållanden.

Med inkomst av förvärvsarbete avses den inkomst i penningar

och naturaförmåner i form av kost eller bostad, som försäkrad kan antagas komma

att tills vidare åtnjuta av eget arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild

tjänst (inkomst av anställning) eller ock eljest (inkomst av annat förvärvsarbete).

Inkomstberäkningen skall avse nettoinkomsten, dvs. inkomsten efter avdrag

för kostnader för inkomstens förvärvande. I praxis brukar vid inkomstberäkningen

inte göras avdrag för smärre omkostnader, exempelvis kostnader för resor till och från

arbetet. Inkomst av naturaförmåner i form av kost eller bostad skall uppskattas efter

de regler, som tillämpas vid taxering till kommunal inkomstskatt.

Inkomstbedömningen

Beräkning av inkomst av förvärvsarbete skall, där förhållandena ej eljest är kända

för försäkringskassan, grundas på de upplysningar, som kassan kan inhämta av den

försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som må kunna framgå av den uppskattning,

som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst. Inkomst av arbete för egen

räkning må ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete

för annans räkning.

Omprövning av placering i sjukpenningklass

Allmän försäkringskassa skall i samband med inskrivning av försäkrad besluta

angående den försäkrades placering i sjukpenningklass. Inskrivning sker i allmänhet

då vederbörande fyller 16 år eller inflyttar från utlandet. Den försäkrades placering i

sjukpenningklass skall omprövas då vissa omständigheter som närmare angives i lagen

om allmän försäkring (3 kap. 5 §) inträffar. Sådan omprövning skall, såvitt här är

av intresse, ske när till kassans kännedom kommit att försäkrads inkomstförhållanden

undergått ändring av betydelse för placeringen i sjukpenningklass. Sådan kännedom

erhåller kassan i främsta rummet genom anmälan från den försäkrade. Enligt 3 kap.

6 § lagen om allmän försäkring är försäkrad skyldig att så snart ske kan och senast

inom två veckor till den allmänna försäkringskassan anmäla sådan ändring i inkomstförhållandena

som nyss sagts.

Klassplaceringskontroll

Att sjukpenningförsäkringen är av obligatorisk karaktär innebär inte bara att den

som är förvärvsarbetande har rätt att vara placerad i den sjukpenningklass, som motsvarar

hans inkomst, utan också att han har skyldighet att tillhöra denna klass. Försäkringskassorna

skall därför utöva en fortlöpande kontroll av de försäkrades klassplaceringar.

Kassorna har i sin kontrollverksamhet hjälp av vissa till dem inkommande

uppgifter. I detta hänseende må nämnas följande.

Enligt förordningen den 21 maj 1954 om skyldighet för arbetsgivare att lämna uppgifter

rörande arbetsanställning skall arbetsgivare till försäkringskassa lämna upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1967

gift bl. a. då arbetstagare anställes och anställningen är avsedd att vara längre tid än

fyra veckor samt då anställning upphör efter att ha varat längre än sådan tid. Arbetsgivare,

som försummar sin uppgiftsskyldighet, kan straffas med böter, högst 100 kr.

Detta gäller dock inte om omständigheterna ger vid handen att underlåtenheten haft

sin grund i ett tillfälligt förbiseende.

Även andra uppgifter, som är av betydelse i förevarande sammanhang, inkommer

till försäkringskassorna. Således inkommer uppgifter från folkbokföringen om civilståndsändringar,

flyttningar till annan ort, nya yrkesbeteckningar m. m. Uppgifter

som lämnas i samband med att ersättningsanspråk framställes kan påkalla inkomstutredning.

Det åligger lokal skattemyndighet på den ort där den försäkrade är mantalsskriven

att bestämma hans pensionsgrundande inkomst. För varje år för vilket pensionsgrundande

inkomst fastställts för försäkrad skall pensionspoäng tillgodoräknas honom.

Poängen skall registreras av försäkringskassan, som erhåller kännedom om poängen

genom att en s. k. inkomstavi överlämnas till vederbörande försäkringskassas centralkontor.

Detta skall ske senast den 15 oktober året efter inkomståret.

I ett cirkulär år 1964 (nr A 17) har riksförsäkringsverket rekommenderat försäkringskassorna

att åtminstone vartannat år företaga klassplaceringskontroll med användande

av de aktuella inkomstlängder, som förvaras hos kommunerna.

Slutligen må här nämnas, att den under fjolåret beslutade sjukförsäkringsreformen,

som innebär bl. a. väsentlig utbyggnad av sjukpenningskalan, trädde i kraft den 1 januari

i år och att försäkringskassorna före årskiftet infordrade uppgifter från de

försäkrade om deras inkomstförhållanden.

Arbetsgivaravgift m. m.

119 kap. lagen om allmän försäkring meddelas bestämmelser om finansieringen av

den allmänna försäkringen. Sjukförsäkringen bekostas genom avgifter av arbetsgivarna

och av de försäkrade själva. Bidrag utgår av statsmedel för vissa av försäkringens

utgifter. Tilläggspensioneringen finansieras uteslutande genom avgifter. Avgifter

för inkomster av anställning betalas av arbetsgivarna.

Enligt förordningen den 18 december 1959 angående uppbörd av vissa avgifter enligt

lagen om allmän försäkring, m. m. skall arbetsgivare, som under ett år utgivit

lön till någon hos honom anställd arbetstagare med minst trehundra kronor, nästföljande

år utan anmaning lämna uppgift till ledning för beräkning av avgiftsunderlag inom

sjukförsäkringen och tilläggspensioneringen. I 34 § stadgas bl. a. att om arbetsgivare

icke behörigen avlämnar arbetsgivaravgift kan han straffas med böter högst 300

kronor. Om försummelsen är ursäktlig eller eljest ringa, må från straff frias. Brottet

må åtalas endast efter anmälan av riksförsäkringsverket.

Frivillig sjukpenningförsäkring

Vid sidan av den obligatoriska sjukpenningförsäkringen finns för kvinnor, som tillhör

hemmafruförsäkringen eller skulle ha tillhört denna, om inte deras inkomster ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1967

5

gjort hinder därför, samt för vissa studerande en frivillig sjukpenningförsäkring. Bestämmelserna

härom återfinnes i lagen om allmän försäkring och i kungörelsen om

frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän försäkringskassa. Beträffande den frivilliga

sjukpenningförsäkringen gäller, såvitt avser personer tillhörande hemmafruförsäkringen,

i huvudsak följande. Försäkring kan ske för sjukpenningtillägg om lägst en kr.

och högst nio kr. för dag. Den sammanlagda sjukpenningen på grund av den allmänna

och frivilliga försäkringen får dock icke överstiga femton kr. om dagen. Frivillig

försäkring för hemmafruar kan tecknas med 3, 18, 33 eller 93 dagars karenstid. Försäkrad

som är placerad i sjukpenningklass nr 1 eller nr 2 äger välja även försäkring

utan karenstid. Viss möjlighet finns till kollektiv anslutning av medlemmar i en

sammanslutning. Avgifterna för den frivilliga försäkringen erlägges direkt till vederbörande

försäkringskassa. Till försäkringen utgår statsbidrag med 20 procent av

kassans utgifter för sjukpenningtillägg.

Historik beträffande hemmafruförsäkringen

Anda sedan sjukförsäkringslagen trädde i kraft har rätten för hemmafruar och

vissa därmed jämställda kvinnor att teckna frivillig sjukpenningförsäkring varit beroende

av om vederbörande tillhört den obligatoriska hemmafruförsäkringen eller

varit utesluten från denna endast på grund av att hennes inkomst varit för hög.

Vid sjukförsäkringslagens ikraftträdande 1954 var enligt lagen av de icke förvärvsarbetande

kvinnorna endast sådana sjukpenningförsäkrade som var gifta och sammanlevde

med sin man.

Vid 1955 års riksdag bifölls ett förslag, som innebar bl. a., att sjukpenningförsäkring

för hemmafruar efter hävande av sammanlevnaden mellan makarna eller äktenskapets

upplösning — genom mannens död, äktenskapsskillnad eller återgång av äktenskapet

— skulle bestå så länge hon sammanlevde med barn under 16 år. Föredragande

departementschefen anförde i prop. nr 114 år 1955 följande.

För hemmafruarna avses sjukpenningförsäkringens funktion vara att gardera mot

bortfall på grund av sjukdom av deras arbetskraft för familjens räkning. Något bamvillkor

har emellertid inte uppsatts. Alldeles samma funktion som den nyssnämnda

torde en sjukpenningförsäkring fullgöra för en familj bestående av moder och små

barn. Behovet av sjukpenning torde måhända mången gång vara större för en sådan

familj. Situationen torde väl i allmänhet vara densamma, vare sig familjen består av

änka och småbarn eller av frånskild eller hemskild kvinna med småbarn. Det synes

mig därför mindre följdriktigt att — när man nu har tagit in den med mannen sammanlevande

hemmafrun i den obligatoriska sjukpenningförsäkringen och detta oberoende

av barnvillkor — hustru med hemmavarande barn skall uteslutas ur denna

försäkring, om mannen försvinner ur familjebilden genom att makarna flyttar isär

med eller utan hem- eller äktenskapsskillnad eller mannen avlider.

I propositionen berördes icke frågan om utsträckning av nämnda förmån till att

gälla även ogifta mödrar. Detta spörsmål behandlades emellertid av andra lagutskottet

(utlåtande nr 28) som i anledning av vid riksdagen avgivna motioner anförde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1967

att situationen torde vara en annan för ogifta mödrar än för änkor samt hem- och

frånskilda kvinnor genom att de förra i regel antingen kunde antagas snart återta sitt

förvärvsarbete eller tillhöra kategorin icke förvärvsarbetande hemmadöttrar. Utskottet

ville likväl icke bestrida, att behov av hjälp kunde föreligga för de ogifta mödrarna.

Emellertid ansåg sig utskottet icke kunna tillstyrka en sådan utsträckning av

förmånen. Utskottet förklarade sig förutsätta att frågan skulle följas med uppmärksamhet.

År 1960 utvidgades hemmafruförsäkringen — och den därtill anslutande frivilliga

försäkringen — så att ogifta mödrar, som sammanlevde med barn under 16 år, fick

ett försäkringsskydd, motsvarande det som i samma situation tillkom ensamstående

kvinnor, som var eller varit gifta (prop. 1960:137, L2U 1960:36).

Genom lagen om allmän försäkring, som gäller från den 1 januari 1963, utvidgades

personkretsen för hemmafruförsäkringen och den frivilliga försäkringen till att

omfatta även kvinna som stadigvarande sammanbor med någon med vilken hon varit

gift eller har eller har haft barn (prop. 1962:90, L2U 1962:27). Denna utvidgning

stod i samband med ändringar år 1960 i skattelagstiftningen, vilka innebar att kvinna

som nyss sagts i skattehänseende behandlas som gift.

Remissyttrandet

Riksförsäkringsverket anför följande.

Motionärernas hemställan synes gå ut på att få till stånd en sådan lagändring, att

hemmadöttrar likställs med de grupper av kvinnor som kan teckna frivillig sjukpenningförsäkring.

Fråga uppkommer härvid till en början vilken betydelse, som skall inläggas i begreppet

hemmadotter, ett uttryck som uppenbarligen är alltför diffust för att kunna

användas i lagtext. Av vissa formuleringar i motionen synes framgå, att motionärerna

närmast avsett kvinna som vårdar föräldrar med mera kvalificerat vårdbehov.

Avlöning, som föräldrar utger för vård, utgör inkomst av förvärvsarbete. Såsom

motionärerna själva påpekar skall därför en kvinna, som mot lön utför i motionerna

avsett arbete, inom den obligatoriska sjukförsäkringen placeras i den sjukpenningklass

som motsvarar avlöningens storlek. Därigenom blir hon vid sjukdom berättigad till

sjukpenning efter samma regler som andra förvärvsarbetande. Motionärerna synes

grunda sitt förslag att öppna möjlighet till frivillig sjukpenningförsäkring för hemmadöttrar

främst på uppfattningen att obligatorisk klassplacering inte kommer till stånd

i den utsträckning som borde vara fallet. Det föreligger hos riksförsäkringsverket inga

uppgifter som möjliggör ett bedömande av i vilken utsträckning klassplacering i fall

av ifrågavarande slag inte äger rum trots att sådan borde ske. I den mån anmälan

göres till försäkringskassan eller denna eljest får kännedom om förhållandena skall

emellertid klassplacering göras. Uppenbarligen är det i första hand angeläget att försäkringskassorna

får möjlighet att tillämpa bestämmelserna om den obligatoriska försäkringen.

Det kan tilläggas att en utbyggnad av systemet med bidrag till hemsjukvård

från sjukvårdshuvudmännen leder till att vårdarna får bättre underlag för klassplacering

inom den obligatoriska försäkringen.

Om det är riktigt att anmälan om avlönade anställningar för hemmadöttrar ofta

underlåtes, synes detta ge vid handen att något större intresse av att över huvud taget

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1967

7

vara sjukpenningförsäkrad ej föreligger i dessa fall. Det synes då tveksamt om en

eventuell möjlighet att teckna frivillig tilläggsförsäkring skulle utnyttjas. Det må anmärkas,

att egenavgiften för obligatorisk grundsjukpenning nedsätts för försäkrade

med mycket låga inkomster och helt bortfaller för försäkrad, som vid taxeringen till

statlig inkomstskatt inte kommer upp till beskattningsbar inkomst, medan avgift till

frivillig sjukpenningförsäkring påförs utan hänsyn till vederbörandes ekonomiska

ställning.

Skulle möjlighet till frivillig tilläggsförsäkring till den obligatoriska sjukpenningförsäkringen

öppnas för hemmadöttrar i förut angiven bemärkelse, måste ställning tagas

till flera olika frågor. Sålunda måste avgöras om ett kvalificerat vårdbehov hos de

vårdade skall krävas, om krav skall uppställas på vårdinsats av viss omfattning samt

om endast vård av föräldrar skall komma i fråga eller även vård av andra anhöriga.

Sannolikt är det av tillämpningshänsyn inte möjligt att avgränsa den berättigade

kretsen på annat sätt än genom att anknyta till yttre kriterier i fråga om sammanboende,

vilket skulle ge ett ganska vidsträckt tillämpningsområde. Härvid bör observeras

att anledningen till att en kvinna bor hos sina föräldrar ibland kan vara att

hon själv behöver vårdas av dessa.

En annan fråga till vilken ställning borde tagas är om försäkringen skall avse enbart

vårdarens behov vid sjukdom eller även de vårdades särskilda behov på grund

av vårdarens sjukdom.

Slutligen bör återverkningarna på den frivilliga sjukpenningförsäkringens ekonomi

undersökas.

Under åberopande av det anförda får riksförsäkringsverket som sin mening uttala,

att av motionärerna avsedd lagändring inte bör komma till stånd utan noggrann utredning

om behovet därav och om dess närmare utformning.

Utskottet

I detta utlåtande behandlas motioner som rör vissa sjukpenningfrågor för så kallade

hemmadöttrar.

Landstingen betalar i stor utsträckning bidrag för vård i hemmet till personer som

är långtidssjuka. Motionärerna anför, att bidraget ofta utbetalas till den vårdbehövande,

som i sin tur betalar ersättning till den som svarar för vården samt tillhandahåller

denne kost och logi. I princip skall vårdaren placeras i sjukpenningklass med

hänsyn till de utgående förmånerna. Då det gäller hemmadöttrar, som vårdar sina

föräldrar, är emellertid så inte alltid fallet. En översyn bör därför enligt motionärernas

mening företagas av hemmadöttrarnas placering i sjukpenningklass. Vidare yrkar

motionärerna, att hemmadöttrarna skall få möjlighet att ansluta sig till den frivilliga

försäkringen för tilläggssjukpenning.

Den som förvärvsarbetar skall vara försäkrad för en grundsjukpenning om sex kr.

per dag under förutsättning att årsinkomsten uppgår till minst 1 800 kr. Försäkrad,

som har en arbetsinkomst på minst 2 600 kr., skall dessutom vara försäkrad för tillläggssjukpenning,

som är beoende av inkomstens storlek. Vid beräkning av inkomsten

skall värdet av naturaförmåner i form av kost och logi inräknas. Då en försäkrad

första gången inskrives i försäkringskassa — vilket i allmänhet sker då han fyller 16

år eller inflyttar från utlandet — skall försäkringskassan placera honom i sjukpenningklass.

Kassan skall ompröva klassplaceringen då den får kännedom om att den för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1967

säkrades inkomstförhållanden undergått ändring som är av betydelse för placeringen.

Den försäkrade skall därför anmäla så snart hans arbetsinkomster ändrats. Även genom

andra uppgifter, som inkommer till kassan eller som kassan införskaffar, sker

en fortlöpande klassplaceringskontroll.

Såsom motionärerna framhållit torde hemmadöttrar och andra personer, som i

hemmet vårdar äldre och sjuka, ofta ha en så hög arbetsinkomst i form av kontant ersättning

och naturaförmåner, att inkomsten medför rätt till åtminstone grundsjukpenning.

En förutsättning för att sjukpenning skall kunna utgå är att den försäkrade

är placerad i sjukpenningklass. Vårdare med tillräckligt stora inkomster har samma

möjligheter som andra att anmäla sina inkomstförhållanden till försäkringskassan och

därigenom bli berättigad till sjukpenning. Det ligger i sakens natur, att klassplaceringen

i främsta rummet måste bygga på anmälan från den försäkrade och på en

aktiv medverkan i övrigt från dennes sida. Detta gäller även den grupp arbetstagare,

som motionerna avser och om vars inkomstförhållanden kännedom inte kan erhållas

med samma lätthet som beträffande många andra arbetstagargruppers. Utskottet kan

mot bakgrunden av det sagda inte finna det motiverat, att försäkringskassorna skulle

åläggas att — utöver fortlöpande klassplaceringskontroll i fråga om alla försäkrade —

företaga en särskild kontroll beträffande hemmadöttrarna. Såsom påpekats i remissyttrande

från riksförsäkringsverket torde en utbyggnad av systemet med bidrag till

hemsjukvård från sjukvårdshuvudmännen leda till att bättre underlag för klassplacering

inom sjukförsäkringen erhålles. Utskottet avstyrker således motionerna i denna

del.

Kvinnor som omfattas av den s. k. hemmafruförsäkringen — främst gifta kvinnor

samt ensamstående kvinnor med barn — har rätt till grundsjukpenning trots att de

inte har förvärvsarbete. Dessa kvinnor samt kvinnor som skulle ha tillhört hemmafruförsäkringen

om deras inkomst inte utgjort hinder därför kan därutöver genom att

teckna frivillig sjukpenningförsäkring försäkra sig så att den sammanlagda sjukpenningen

per dag uppgår till högst 15 kr. Till den frivilliga försäkringen äger vidare

vissa studerande ansluta sig. För studerande gäller en karenstid av 18 dagar.

De regler i fråga om rätt till sjukpenning, som finns i lagen om allmän försäkring,

bygger — med ovan angivna undantag — på principen att sjukpenning skall utgå endast

då sjukdomen medför ett bortfall av förvärvsinkomst. Utskottet anser inte att

hemmadöttrarnas situation är så speciell att de i fråga om sjukpenningförmåner bör

bedömas på annat sätt än försäkrade i allmänhet. Utskottet kan därför inte tillstyrka

att för dem görs undantag från angivna princip. Utskottet avstyrker således motionerna

även i denna del.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motioner, 1:621 och 11:790, inte måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 april 1967

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1967

9

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, fru Hamrin-Thorell, fru Nilsson,

herrar Eric Carlsson, Edström*, Wanhainen och Blomquist*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors*, Gustavsson i

Alvesta*, Bengtsson i Varberg, fröken Sandell, herrar Fredriksson, Edlund och Carlsson

i Göteborg*.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering

Reservation

av herrar Eric Carlsson och Gustavsson i Alvesta, vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 8 med orden ”Såsom motionärerna

framhållit” och slutar med orden ”i denna del” bort ersättas med text av

följande lydelse:

”1 princip medför dessa bestämmelser att även hemmadöttrarna borde bli inplacerade

i den sjukpenningklass som motsvaras av naturaförmåner och förekommande

kontantlön. Så är dock i praktiken ofta inte fallet. Såsom motionärerna framhåller

torde inlämnande av arbetsgivaruppgift och erläggande av arbetsgivaravgift inte förekomma

i den utsträckning som man vid studium av bestämmelserna skulle ha anledning

att antaga.

Orsakerna härtill är flera men en anledning kan vara att arbetsgivaren — den

vårdbehövande — i många fall på grund av ålder och sjukdom inte har förmåga att

fullgöra ifrågavarande åligganden. Därtill kommer att anställningsförhållandena för

hemmadöttrar oftast är oklara. I realiteten är därför många ur ifrågavarande grupp

av dessa och andra skäl sannolikt inte inplacerade i någon sjukpenningklass.

Enligt utskottets mening är det angeläget att en översyn företages i vilken utsträckning

hemmadöttrarna är inplacerade i sjukpenningklass och vilka åtgärder som bör

vidtagas för att göra dem som därtill är berättigade delaktiga i denna förmån.”

b) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 8 med orden ”De regler

i” och slutar med orden ”i denna del” bort ersättas med text av följande lydelse:

”Utskottet anser att hemmadöttramas speciella situation bör beaktas och förordar

därför att även möjligheterna för tecknande av frivillig tilläggssjukpenning för denna

grupp göres till föremål för utredning.”

c) att utskottet bort hemställa,

”1) att riksdagen, i anledning av förevarande motioner 1:621

och 11:790, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning

och förslag angående hemmadöttrars inplacering i sjukpenningklass

och möjlighet att teckna frivillig tilläggssjukpenningförsäkring

i enlighet med vad i motionerna anförts; samt

2) att motionerna, i den mån de ej kan anses besvarade genom

vad utskottet under 1) hemställt, inte måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.”

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.