Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående angivandet av de tjänstemän som är undantagna från disciplinär bestraffning. Andra lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 11:563, av herrar Larsson i Norderön och Dockered.

1967-04-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1967:37, Utlåtande i anledning av väckt motion angående angivandet av de tjänstemän som är undantagna från disciplinär bestraffning. Andra lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 11:563, av herrar Larsson i Norderön och Dockered.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 37 år 1967

1

Nr 37

Utlåtande i anledning av väckt motion angående angivandet av de tjänstemän

som är undantagna från disciplinär bestraffning.

Andra lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad

motion, nr 11:563, av herrar Larsson i Norderön och Dockered.

I motionen har hemställts, ”att riksdagen hos Kungl. Maj it måtte anhålla om förslag

till sådan ändring av 18 § statstjänstemannalagen, att angivandet av de tjänstemän,

som är undantagna från disciplinär bestraffning, sker medelst den lönegrad,

som gäller för byråchef”.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet, i den

mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionen.

Utskottet har i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver inhämtat yttrande

över motionen från statens avtalsverk. Yttranden har därjämte på utskottets begäran

avgivits av Sveriges akademikers centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund

och TCO:s statstjänstemannasektion.

Gällande bestämmelser

I statstjänstemannalagen den 3 juni 1965 lämnas grundläggande bestämmelser om

statstjänstemännens rättsställning. Lagen innehåller bestämmelser i frågor om anställning

av tjänsteman, åligganden i tjänsten, åtal och disciplinär bestraffning samt anställnings

upphörande. Även regler om rätt att vidta arbetsinställelse och om statstjänstemans

rätt till neutralitet vid arbetskonflikt är intagna i lagen.

Bestämmelser om disciplinär bestraffning av civila statstjänstemän har inarbetats

i statstjänstemannalagen med de tidigare gällande reglerna i allmänna verksstadgan

som förebild. I 19 § statstjänstemannalagen föreskrivs att tjänsteman, som av försummelse,

oförstånd eller oskicklighet åsidosätter vad som åligger honom enligt lag, instruktion

eller annan författning, särskild föreskrift eller tjänstens beskaffenhet, kan

dömas till disciplinstraff av den myndighet, under vilken tjänstemannen lyder. Disciplinstraff

kan utgöras av varning, löneavdrag under högst trettio dagar, suspension i

högst tre månader och för vissa tjänstemän avsättning. Vid grövre brottslighet eller

vid brott som kan följas av skadeståndstalan skall tjänstemannen anmälas till åtal i

stället för att bestraffas i disciplinär ordning (20 §). Vissa högre tjänstemän undantas

alltid från disciplinär bestraffning. Detta framgår av 18 § som föreskriver att

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 2 avd. Nr 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 37 år 1967

brott i tjänsten av den som innehar eller uppehåller ordinarie domartjänst eller tjänst

som byråchef eller därmed jämställd eller högre tjänst i statsdepartement, central

förvaltningsmyndighet eller länsstyrelse skall beivras efter åtal. Konungen äger

föreskriva att bestämmelsen skall gälla även för andra tjänstemän.

Historik

I propositionen nr 60 till 1965 års riksdag med bl. a. förslag till statstjänstemannalag

uttalade föredragande departementschefen att lagen borde innehålla ett särskilt

stadgande varav framgick inte endast att vissa högre tjänstemän var undantagna från

lagens bestämmelser om disciplinstraff utan även att ämbetsbrott av sådana tjänstemän

över huvud ej fick beivras annat än vid allmän domstol. Till ledning för tolkning

av uttrycket ”jämställd eller högre tjänst” uttalade departementschefen att därmed

avsågs inte en tjänsteman med lika hög eller högre lön utan en tjänsteman med

ställning som sido- eller överordnad.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen yrkades i en motion (11:838) att anknytningen

till byråchefsbegreppet vid angivandet i 18 § av tjänstemän undantagna

från disciplinär bestraffning skulle slopas och stadgandet i stället utformas med utgångspunkt

från den lägsta lönegrad som fick anses följa byråchefs ställning, vid den

tidpunkten B 1. Yrkandet motiverades av att byråchefstjänsterna i statsdepartementen

enligt förslag till samma års riksdag skulle slopas. Sammansatta konstitutions- och

andra lagutskottet avstyrkte motionen. I sitt utlåtande nr 1 anförde utskottet följande:
Utskottet

vill först erinra om att den med en tjänst förenade lönen enligt statstjänstemannalagen

är ett förhandlingsresultat och alltså inte ägnad att karakterisera

tjänsten i de avseenden varom nu är fråga. Föredragande departementschefen påpekar

också att med paragrafens uttryck jämställd eller högre tjänsteman inte avses

en tjänsteman med lika eller högre lön utan en tjänsteman med ställning som sidoeller

överordnad. Dessutom må framhållas att det stora flertalet byråchefstjänster,

nämligen i centrala förvaltningsmyndigheter, inte beröres av departementsreformen.

Remissyttrandena

Samtliga remissinstanser avstyrker motionen.

Statens avtalsverk framhåller att sammankoppling av författningsbestämmelser

och lönegrader alltid är förenad med olägenheter, särskilt gäller detta beträffande bestämmelser

som har karaktär av lag. En sak är att i allmänna verksstadgan viss lönegrad

används för att ange kompetensfördelningen mellan Kungl. Maj :t och myndigheterna,

en annan att låta bestraffningsreglerna i statstjänstemannalagen styras av ett förhandlingsresultat.

Avtalsverket gör också gällande att orden ”jämställd eller högre

tjänst” får ett annat innehåll än f. n., om kretsen av tjänstemän undantagna från

disciplinstraff anges med användandet av byråchefs lönegrad.

Statstjänstemannens riksförbund understryker som sin allmänna inställning att en

lagbestämmelse inte bör vara ”upphängd” på ett förhållande som kan förändras ge
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 37 år 1967

nom kollektivavtal. 18 § statstjänstemannalagen bör därför grundas på tjänstemannens

ställning i myndighetens organisation och inte på hans lönemässiga förhållanden.

Sistnämnda konstaterande görs också av TCO:s statstjänstemannasektion.

Sveriges akademikers centralorganisation avstyrker motionen under åberopande av

dels utredningen om tjänstebegreppets närmare innebörd, dels ämbetsansvarskommittén.

Den sistnämnda utredningen skall behandla frågan om ämbetsansvar och disciplinärt

ansvar i offentlig tjänst.

Utskottet

Tjänsteman som gör sig skyldig till brott i tjänsten kan enligt statstjänstemannalagen

bestraffas disciplinärt genom beslut av den myndighet under vilken tjänstemannen

lyder. Från disciplinär bestraffning undantas vissa högre tjänstemän. Har

sådan tjänsteman gjort sig skyldig till brott i tjänsten kan det beivras endast efter åtal

inför allmän domstol. Dessa tjänstemän utgörs enligt föreskrift i 18 § statstjänstemannalagen

av dem som innehar eller uppehåller ordinarie domartjänst eller tjänst som

byråchef eller därmed jämställd eller högre tjänst i statsdepartement, central förvaltningsmyndighet

eller länsstyrelse.

Vid statstjänstemannalagens antagande för två år sedan yrkades i en motion att anknytningen

till byråchefsbegreppet skulle slopas och 18 § statstjänstemannalagen i

stället utformas med utgångspunkt från den lägsta lönegrad som fick anses följa med

byråchefs ställning. Yrkandet motiverades av den samma år beslutade departementsreformen,

varigenom byråchefstjänsterna slopades i statsdepartementen. Riksdagen

avslog motionsyrkandet under erinran om att den med en tjänst förenade lönen var

ett förhandlingsresultat och därmed inte ägnad att karakterisera tjänsten i en fråga

som angick den disciplinära bestraffningsrätten. Riksdagen framhöll också att det

stora flertalet byråchefstjänster, nämligen i centrala förvaltningsmyndigheter, inte berördes

av departementsreformen.

I förevarande motion anförs att Kungl. Maj:t under år 1966 i två olika fall valt att

avgränsa en grupp tjänstemän med ledning av den för byråchef gällande lönegraden i

stället för en anknytning till byråchefs tjänsteställning. Detta har skett dels vid gränsdragningen

för riksdagens medverkan vid inrättandet av nya tjänster, dels vid angivandet

av kompetensfördelningen i allmänna verksstadgan mellan Kungl. Maj :t och vederbörande

myndighet i fråga om tillstånd till viss längre sammanhängande ledighet av

annat slag än ledighet för semester, sjukdom eller offentligt uppdrag. Under hänvisning

härtill föreslår motionärerna att motsvarande avgränsning genomförs i 18 §

statstjänstemannalagen. Deras yrkande går ut på att riksdagen hos Kungl. Maj :t skall

anhålla om förslag till en sådan lagändring.

Motionsyrkandet har vid av utskottet företagen remissbehandling erhållit ett genomgående

negativt mottagande. Statens avtalsverk och de tre löntagarorganisationer,

som bland sina medlemmar kan räkna med statsanställda tjänstemän på byråchefsplanet,

har alla avstyrkt motionen. Det främsta skälet härför är att bestraffningsreglerna

i statstjänstemnnalagen enligt remissinstansernas mening inte bör grun
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 37 år 1967

das på förhållanden som utgör ett förhandlingsresultat och som vid en senare avtalsomgång

kan komma att ändras. Utskottet kan för egen del instämma i denna uppfattning.

Frågan huruvida en tjänsteman skall vara undantagen från disciplinär bestraffning

bör avgöras med utgångspunkt från den anställdes tjänsteställning och inte

från hans lönemässiga förhållanden. Denna princip lade riksdagen till grund för sitt

beslut i ärendet år 1965. De av motionärerna åberopade avgränsningarna under ar

1966 utgör enligt utskottet mening inte skäl för riksdagen att frångå denna princip.

Upplysningsvis vill utskottet nämna att ämbetsansvarskommitten, som tillkallades

förra året för att utreda frågan om disciplinärt ansvar i offentlig tjänst, under sitt

arbete kommer att få behandla frågan om gränsdragningen mellan tjänstemän som

är underkastade disciplinär bestraffning och tjänstemän som inte är underkastade sådan

bestraffning.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion, II :563, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 18 april 1967

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herr Hiibinette, fru HamrinThorell,

fru Nilsson, herrar Eric Carlsson, Wanhainen* och Kilsmo*;

från andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall, fru Ekendahl*, fröken Sandell,

herrar Johansson i Södertälje, Fredriksson, Edlund, Jonsson och Larsson i Öskeviksby,

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Victor Pettersons Bokindustri AB, Stockholm 1967

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.