Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1967

1967-04-18 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1967:38, Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1967

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1967

1

Nr 38

Utlåtande i anledning av väckta motioner om översyn av socialförsäkringssystemet

såvitt angår frågan om jämställdhet mellan män

och kvinnor.

Andra lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade

motioner, 1:443 av herr Geijer, Arne, och Johansson, Knut, samt 11:557 av

fru Ekendahl och herr Hagnell.

Motionerna behandlas i detta utlåtande endast såvitt rör det i motionerna uttalade

önskemålet att socialförsäkringarna bör reformeras så att det ekonomiska skyddet

blir lika för män och kvinnor. Den andra i motionen upptagna huvudfrågan — utbyggnad

av förtidspensioneringen — behandlas av utskottet i utlåtandet 1967:39.

Motionerna

I motionerna yrkas ”att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om

en utredning för översyn av socialförsäkringssystemet”.

Motionärerna framhåller att tekniska landvinningar, Ökad internationell handel

och förskjutningar i konsumenternas efterfrågan bidrar till en stark omvandling av

näringslivet. Dessa förändringar tillsammans med de gifta kvinnornas inträde på arbetsmarknaden

kräver ökade samhällspolitiska insatser för att underlätta omställningsprocessen

för den enskilde arbetstagaren och hans familj. Inom ramen för de totala samhällspolitiska

insatserna för ökad anpassning i arbetslivet krävs också att socialförsäkringssystemet

modifieras. Motionärerna vill att socialförsäkringsskyddet skall överses

med tanke på att de gifta kvinnorna i ökad omfattning är förvärvsarbetande. De

önskar också förändringar inom familjeskyddet, bl. a. med tanke på den förlängda utbildningstiden

för barn och ungdom.

Motionärerna anger som målsättning för reformarbetet att det ekonomiska skyddet

skall göras oberoende av kön. I motionerna utpekas vissa bestämmelser som bör överses

med tanke härpå. Inom sjukförsäkringen nämns reglerna om barntillägg och hemmafruarnas

förmåner. Inom den allmänna pensioneringen anges bestämmelserna om

hustrutillägg och barntillägg samt utformningen av efterlevandeskyddet. Motionärerna

diskuterar om änklingspensioner bör införas och ifrågasätter om inte i framtiden

familjepensionsförmånerna i ökad omfattning bör anknytas till barnen. I motionerna

framhålles vidare, att reformer endast kan ske över en längre tidsperiod, eftersom

utgående pensioner inte bör dras in eller minskas. ”Övergångsfamiljema” bör få

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 2 avd. Nr 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1967

möjlighet att välja bibehållen änkepension eller förbättring av det ekonomiska skyddet

under barnens uppväxttid.

Beträffande motionernas innehåll i övrigt hänvisas till motionen 1:443.

Skiljaktiga regler för män och kvinnor i den allmänna försäkringen

Sjukförsäkringen

Gifta kvinnor som stadigvarande sammanbor med män och som saknar arbetsinkomst

eller har så ringa inkomst att den ej uppgår till 1 800 kr. tillhör den s. k.

hemmafruförsäkringen vilket innebär att de vid sjukdom har rätt till

grundsjukpenning med 6 kr. per dag. De har också möjlighet att teckna en frivillig

tilläggsförsäkring om ytterligare högst 15 kr. per dag. Ensamstående kvinna som

sammanbor med barn under 16 år, och kvinna som stadigvarande sammanbor med

man, med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn, tillhör också hemmafruförsäkringen

och har rätt att teckna frivillig försäkring.

De nämnda sjukpenningförmånerna till hemmafruar kan ej komma män till godo.

I samband med fjolårets reformförslag om förbättrad sjukpenningförsäkring hade

riksdagen att ta ställning till motioner som syftade till att män skulle jämställas med

kvinnor i fråga om rätten till de förmåner som hemmafruförsäkringen omfattar. I

sitt av riksdagen godkända utlåtande 1966:47 konstaterade andra lagutskottet att

problemet ingick i den större frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor inom

socialförsäkringarna. Utskottet var inte berett att i förevarande sammanhang ta ställning

till frågor av den den arten, men utskottet uttalade att Kungl. Maj:t borde ta

upp problemet i lämpligt sammanhang.

Vid sjukdom utgår i allmänhet till sjukpenning barntillägg för den försäkrades

eller makens barn under 16 år. Barntillägg för dag utgör en krona för ett eller

två barn, två kronor för tre eller fyra barn samt tre kronor för fem eller flera barn.

För kvinnlig försäkrad, som stadigvarande sammanbor med barn under tio år utgör

barntillägget alltid minst två kronor. Barntillägg utgår inte för barn över tio år till

kvinna vars make är sjukpenningförsäkrad. Försäkringskassa kan emellertid efter

därom gjord framställning medge att barntillägg utgår till hustrun enligt huvudregeln.

Sådant medgivande kan kassan lämna endast om hustruns arbetsinkomst överstiger

mannens. Har medgivande lämnats, äger mannen inte uppbära barntillägg för

barn över tio år. Som ovan nämnts utgår inte grundsjukpenning till män som arbetar

i hemmet och ej har förvärvsarbete. I sådana fall utgår alltså — till skillnad från vad

som gäller för kvinnor — varken grundsjukpenning eller barntillägg.

Den allmänna pensioneringen

Inom folkpensioneringen kan efter inkomstprövning utgå hustrutillägg, om

hustrun till en pensionär fyllt 60 år och ej har egen folkpension. Hustrutillägget, som

i princip förutsätter att äktenskapet varat minst fem år, kan utgå med högst så stort

belopp att makarna tillsammans får lika stor folkpension som två pensionsberättigade

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1967

makar. Någon mot hustrutillägg svarande förmån finns ej för en man i det fall

hustrun åtnjuter pension.

Barntillägg inom folkpensioneringen utgår till ålders- eller förtidspensionär,

som har eget eller hustruns barn under 16 år i hemmet eller har vårdnaden om sådant

barn. Om pensionären är en gift kvinna utgår inte tillägget. Bamtillägget till

ålders- eller hel förtidspension är 25 % av basbeloppet. Har barnet barnpension utgår

barntillägget med 10 % av basbeloppet.

Såväl inom folkpensioneringen som inom tilläggspensioneringen har efterlevande

maka rätt till änkepension. Någon motsvarande pensionsrätt för en efterlevande

man finns inte.

Änkepension inom folkpensioneringen tillkommer änka som antingen uppnått 36

års ålder vid mannens död och varit gift med honom minst fem år eller har vårdnaden

om och stadigvarande bor tillsammans med barn under 16 år, som vid mannens

död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan. Upphör änkan att ha

barn under 16 år i hemmet, skall vid bedömandet av hennes rätt till pension i fortsättningen

anses som om mannen avlidit, då barnet upphörde att påverka rätten till

pension, och äktenskapet varat t. o. m. nämnda tidpunkt.

Änkepension utgör för änka, som vid mannens död eller den därmed jämställda

tidpunkten fyllt 50 år, samma belopp som ålderspension från 67 år för en ensam ålderspensionär.

För annan änka minskar pensionen med 1/15 för varje år, varmed

änkans ålder vid mannens död eller den tidpunkt då hon upphörde att ha barn under

16 år i hemmet understeg 50 år.

Om en kvinna blivit änka efter den 30 juni 1960, utgår änkepensionen utan inkomstprövning.

För änkor, vilkas män avlidit före den 1 juli 1960, är pensionen

däremot inkomstprövad. Om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1958—den

30 juni 1960, är dock viss del av pensionen, det s. k. garantibeloppet, fri från inkomstprövning.

Garantibeloppet utgör, om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli

1958—den 30 juni 1959, en tredjedel och, om dödsfallet inträffat under tiden den

1 juli 1959—den 30 juni 1960, två tredjedelar av det belopp som skulle ha utgått

utan inkomstprövning.

Änkepension indrages, om änkan ingår nytt äktenskap, men börjar ånyo utgå, om

det nya äktenskapet upplöses inom fem år.

Uppfyller en änka förutsättningarna för rätt till både förtidspension och änkepension,

utgår efter hennes eget val en av dessa pensioner. Fr. o. m. den månad då änkan

fyller 67 år utbytes änkepensionen mot ålderspension.

Med änka likställes i fråga om rätt till änkepension ogift eller frånskild kvinna eller

änka, som stadigvarande sammanbodde med ogift eller frånskild man eller änkling

vid dennes död och som varit gift med eller har eller har haft barn med honom.

Däremot äger en kvinna inte rätt till änkepension efter sin make, om hon levde åtskild

från honom vid hans död och efter det sammanlevnaden upphörde stadigvarande

sammanbott med en annan man, med vilken hon varit gift eller har eller har

haft barn.

Änkepension inom tilläggspensioneringen förutsätter att den försäkrade var be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1967

rättigad till förtidspension eller ålderspension från ATP eller att han skulle ha varit

berättigad till förtidspension, om hans arbetsförmåga vid tiden för dödsfallet varit så

nedsatt som krävs för rätt till sådan pension.

Änkepension utgår till änka efter den försäkrade, om äktenskapet varat minst fem

år och ingåtts senast den dag, då den försäkrade fyllde 60 år. Efterlämnar den försäkrade

barn som också är barn till änkan, är änkan, oavsett om barnet är minderårigt

eller uppnått vuxen ålder, berättigad till änkepension även om nyssnämnda

förutsättningar inte är uppfyllda. Änkepensionsrätten upphör om änkan gifter om sig.

Upplöses äktenskapet inom fem år börjar pensionen utgå på nytt. Änkepension inom

ATP förutsätter alltid legalt äktenskap.

Änkepensionen utgör en viss procent av den avlidnes egenpension, d. v. s. den förtids-

eller ålderspension, som utgick till den avlidne, eller — om sådan pension ej utgick

— den förtidspension, som han skulle ha erhållit, därest rätt till hel sådan pension

inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. Även om den avlidne åtnjöt partiell förtidspension,

beräknas änkepension med utgångspunkt från hel förtidspension. Var

han ålderspensionär, räknar man med en ålderspension av den storlek, som gäller vid

uttag från 67 års ålder. Änkepensionens storlek är i övrigt beroende av om den försäkrade

efterlämnar barn, som är berättigat till pension efter honom. Finns inte något

pensionsberättigat barn, är änkepensionen 40 % av den försäkrades nyssberörda

egenpension. Efterlämnar den försäkrade pensionsberättigat barn är änkepensionen

35 % av samma pension.

Änkepension utgår oberoende av om änkan åtnjuter ålders- eller förtidspension

från ATP.

Familjeskyddet inom den allmänna pensioneringen omfattar förutom änkepension

även barnpensioner. Sådan pension utgår om en av föräldrarna eller båda avlidit.

Barnpension från folkpensioneringen förutsätter att barnet inte fyllt 16 år. Inom

tilläggspensioneringen är åldergränsen 19 år.

Barnpension från folkpensioneringen utgör för år räknat 25 % av basbeloppet om

en av föräldrarna avlidit och 35 % av basbeloppet om båda föräldrarna är döda.

Storleken av barnpension från ATP är beroende av huruvida pensionsberättigad

änka finns samt av familjemedlemmarnas antal. Efterlämnar en man änka och ett

pensionsberättigat barn, blir barnets pension 15 % av faderns egenpension. Är ett

barn ensamt pensionsberättigat, blir barnets pension 40 % av den avlidnes egenpension.

Finns flera barn än ett, ökas de nu angivna procenttalen med 10 för varje barn

utöver det första, och det sammanlagda bampensionsbeloppet fördelas lika mellan

barnen. Flera familjepensioner kan inte utgå samtidigt till samma person. Är någon

för samma månad berättigad till flera tilläggspensioner i form av familjepension —

t. ex. barnpension efter dels fader dels moder eller änkepension och barnpension —

utgives sålunda endast den största av dem.

Frågan om familjepensioneringens utformning har varit föremål för livlig uppmärksamhet

alltsedan ATP-lagstiftningens tillkomst. I andra lagutskottets utlåtande

1966:53 finns en utförlig redovisning av statsmakternas ställningstaganden fram till

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1967

år 1966 till vilken hänvisas. Här skall endast nämnas att pensionsförsäkringskommittén

enligt sina direktiv skall pröva frågan om en komplettering av familjepensioneringen

med änklingspensioner. Kommittén skall även utreda frågan om änkepension

till frånskilda.

I utlåtandet 1966:53 behandlade utskottet motionerna 1:320 av herr Dahlén m. fl.

samt 11:392 av fru Nettelbrandt m. fl. I motionerna begärdes att riksdagen skulle

hemställa om utredning av ett i motionerna skisserat förslag till allmän egenpension.

Motionärerna sammanfattade sitt förslag på följande sätt.

1. Självständig pensionsrätt tillerkännes hemarbetande eller deltidsarbetande make.

2. En ordentligt tilltagen försörjarpension införs som ersättning för änkepension

och änklingspension (den senare utgår f. n. inte). Försörjarpensionen grundas på förekomsten

av barn i den efterlämnade makens vård.

3. Om den efterlämnade maken ej har barn i sin vård skall han — där han inte

redan förvärvsarbetar — ges en verklig chans att vinna inträde i förvärvslivet. Om

sådana åtgärder efter bedömning i det särskilda fallet inte skulle ge resultat, bör den

efterlämnade maken ges rätt till förtidspension från folkpensioneringen. Denna förtidspension

kan vara föranledd av medicinska eller sociala indikationer och bör även

kunna utgå till hemmadöttrar och jämförliga kategorier. Man får även här tänka

sig en generös prövning.

4. Barnpension bör utgå efter generösa regler till den avlidne makens barn.

5. Vid systemets utformning bör lika regler inom folk- och tilläggspensioneringen

eftersträvas.

Övergångstiden mellan nuvarande och här diskuterade pensionssystem kan väntas

bli lång. Änkepension förutsättes bli avskaffad utan att nu utgående ankepensionsfönnåner

rubbas. I övergångsbestämmelserna bör föreskrivas att den gamla typen av

änkepensioner successivt avskaffas i samband med att här föreslagna, mera fördelaktiga

system för änkorna införes. Övergångsbestämmelserna bör särskilt beaktas vid

den föreslagna utredningen. Då bör de problem som gäller nuvarande inkomstprövning

av äldre änkepensioner även undersökas.

Andra lagutskottet begärde i sitt av riksdagen godkända utlåtande att motionerna

skulle överlämnas till pensionsförsäkringskommittén. Kungl. Maj:t har den 16 december

1966 överlämnat motionerna att vara tillgängliga vid kommitténs behandling av

frågorna om änkepension till frånskilda och änklingspensioner.

Vid föregående års riksdag behandlades dessutom motioner, 1:321 av fröken Mattson

och 11:391 av fru Lindekvist m. fl., i vilka hemställdes om förtur för en utredning

med syfte åt t inom tilläggspensioneringen tillämpa likvärdiga pensionsformer

för alla pensionsberättigade med familjeförsörjningsplikt. Andra lagutskottet hänvisade

i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1966:59 till sitt ställningstagande i utlåtande

1966:53 och hemställde att motionerna inte skulle föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Vid årets riksdag har herr Nilsson i Bästekille framställt en enkel fråga till socialministern

om han ville upplysa om när förslag om änklingspension kan föreläggas

riksdagen. Socialministern uttalade att han inte kunde yttra sig om vad pensionsförsäkringskommittén

kunde komma att föreslå om änklingspensionen eftersom utredningsarbetet

ej var avslutat.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1967

I en den 9 februari 1967 framställd interpellation har fru Nettelbrandt frågat socialministern

om han vill medverka till att utredningsarbetet rörande en allmän

egenpension planeras så, att en lösning kommer till stånd snarast möjligt på de problem

som för närvarande gäller inom familjepensioneringen. Svar på denna interpellation

har ännu inte lämnats.

Utskottet

I förevarande motioner behandlas fragan om jämställdhet mellan kvinnor och män

i socialförsäkringssystemet. Motionärerna framhåller att de nuvarande socialförsäkringsförmånerna

i många situationer är avhängigt om den försäkrade är man eller

kvinna. Detta finner motionärerna oriktigt. Det ekonomiska skyddet bör enligt deras

mening vara oberoende av den försäkrades kön. Motionerna mynnar ut i en hemställan

att Kungl. Maj :t matte lata utreda frågan om likabehandling av kvinnor och

män i socialförsäkringssystemet.

Bakom motionärernas utredningskrav ligger i huvudsak den utveckling som under

senare år skett beträffande kvinnans inträde på arbetsmarknaden. En kraftig utbyggnad

av utbildningsväsendet, ett bredare yrkesval och en förändrad attityd till de

gifta kvinnornas förvärvsarbete har lett till en markant ökning av kvinnornas sysselsättningsgrad.

Att båda makarna i en familj förvärvsarbetar har blivit en alltmer påtaglig

realitet och framkallar enligt motionärerna behov av en reformering av socialförsäkringarna.

Familjeskyddet bör enligt deras mening förbättras under barnens

uppväxt- och utbildningstid. Efterlevnadeskyddet bör omprövas. I främsta rummet

bör det utformas som ett skydd för efterlämnade minderåriga barn och deras vårdnadshavare.

Därigenom skulle försörjningssituationen lättare kunna lösas för barn

utom äktenskap och barn till frånskilda föräldrar, när en av föräldrarna går bort.

Motionärerna diskuterar också frågan om änke- och änklingspension och efterlyser

även på den punkten likabehandling av kvinnor och män. Huruvida en sådan skall

uppnås genom införandet av änklingspensioner eller slopande av änkepensioner tar

de inte definitiv ställning till. De framhåller att frågan får ses i ett vidare sammanhang

och med hänsyntagande till de fortgående förändringarna på arbetsmarknaden

och inom utbildningsområdet. De understryker också att en reform bör kombineras

med övergångsbestämmelser som utesluter försämringar för äldre förmånstagare.

Motionärerna berör ytterligare en del bestämmelser inom den allmänna försäkringen

där kvinnor och män behandlas olika. De pekar på reglerna om huvudförsörjarbegreppet

inom sjukförsäkringen, de speciella sjukförmånema som tillkommer

endast hemarbetande kvinnor, barntillägget inom sjukförsäkringen och folkpensioneringen

samt hustrutillägget inom folkpensioneringen. Även dessa förmåner bör enligt

motionärerna bli föremål för översyn med sikte på att kvinnor och män skall behandlas

lika.

Sedan principerna för sjukförsäkringen och den allmänna pensioneringen fastställdes,

har samhället genomgått åtskilliga förändringar och företer i dag i många avseenden

en helt ny bild. Ekonomiska och sociala framsteg har möjliggjort en förbätt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1967

ring av den genomsnittliga levnadsnivån. Undervisnings- och utbildningsvägarna har

förstärkts och breddats. Kvinnorna har genom eget initiativ, ökad tillgång på yrkesutbildning

och med stöd av arbetsmarknadspolitiska åtgärder i växande omfattning börjat

ägna sig åt förvärvsarbete. En tendens mot större jämställdhet med männen i försörjningshänseende

blir mer och mer markant. Mannen som den ende försörjaren av

familjen är inte en lika given sak i dag som då grunderna för socialförsäkringssystemet

tillskapades. Utvecklingen mot en ökad yrkesverksamhet bland kvinnorna kan

väntas fortsätta. Det är uppenbart att dessa förhållanden i viktiga avseenden kan rubba

förutsättningarna för det nuvarande socialförsäkringssystemet. Utskottet vill därför

ansluta sig till motionärernas uppfattning att behov föreligger av en översyn av

socialförsäkringsförmånerna i de avseenden motionärerna påtalat.

Redan nu är vissa av dessa frågor föremål för utredning. Pensionsförsäkringskommittén

prövar sålunda efterlevandeskyddet för frånskilda kvinnor och frågan om införande

av änklingspension. Men hänsyn till att den översyn utskottet förordar kommer

att beröra grundläggande principer för den allmänna försäkringen och dessutom

torde utgöra en tämligen omfattande uppgift anser utskottet att densamma bör anförtros

åt en särskild utredning. Utskottet förutsätter därvid att en ändamålsenlig

samordning kommer till stånd i fråga om övrigt utredningsarbete pa socialförsäkringsområdet.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till förevarande motioner, 1:443 och

11:557, såvitt angår frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor

inom socialförsäkringssystemet, måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t begära utredning i enlighet med vad utskottet anfört.

Stockholm den 18 april 1967

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid behandlingen av detta ärende har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herrar Lars Larsson, Hiibinette,

fru Hamrin-Thorell, fru Nilsson, herrar Eric Carlsson och Erik Filip Petersson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Bengtsson i Varberg, fröken

Sandell, herrar Johansson i Södertälje, Fredriksson, Edlund, Jonsson och Larsson

i öskeviksby.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1967

Särskilt yttrande

av fru Hamrin-Thorell, herrar Erik Filip Petersson, Anderson i Sundsvall och Jonsson,

som anfört följande:

”Vid fjolårets riksdag angavs riktlinjer för en allmän egenpension i motionerna

1:320 av hr Dahlén m. fl. och II :392 av fru Nettelbrandt m. fl. Likabehandling av

män och kvinnor i pensionssystemet ingick jämväl i det frågekomplex som berördes i

dessa motioner. Den utredning, som utskottet nu föreslår, bör undersöka möjligheterna

att lösa jämställdhetsfragan under beaktande av de synpunkter som framföres i

nyssnämnda motioner. Med hänsyn härtill bör nämnda motioner jämte andra, som

hänvisats till pensionsförsäkringskommittén m. fl. utredningar och som gäller här aktuella

spörsmål, överlämnas till den nya utredningen. Som utskottet framhåller bör

härvid beaktas, att en ändamålsenlig samordning kommer till stånd i fråga om övrigt

utredningsarbete på socialförsäkringsområdet”.

Victor Pettersons Bokindustri AB, Stockholm 1967

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:161 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden m. m., i vad propositionen avser anslag för budgetåret 1 a1 i texten