Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om det inkomstprövade tillägget till studiebidrag. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr I: 179 av herr Petersson, Erik Filip, och herr Nyman samt nr 11:219 av herr Källstad.

1967-02-21 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1967:4, Utlåtande i anledning av väckta motioner om det inkomstprövade tillägget till studiebidrag. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr I: 179 av herr Petersson, Erik Filip, och herr Nyman samt nr 11:219 av herr Källstad.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 4 år 1967

1

Nr 4

Utlåtande i anledning av väckta motioner om det inkomstprövade

tillägget till studiebidrag.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr I: 179 av herr Petersson, Erik

Filip, och herr Nyman samt nr 11:219 av herr Källstad.

I motionerna, som är likalydande, har hemställts,

»att riksdagen ville besluta om sådan ändring av studiehjälpsreglementet

att § 12 erhåller följande lydelse:

Till studiebidrag---tjugotusen kronor.

Överstiger den studerandes och hans föräldrars sammanlagda förmögenhet

fyrtiotusen kronor, skall en femtedel av det överskjutande beloppet avrundat

till närmast lägre fulla hundratal kronor jämställas med beskattningsbar

inkomst.

År den---för föräldrarnas.»

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

får utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande,

hänvisa till motionen I: 179.

Gällande bestämmelser

Elever, som före det år de fyller 21 år börjar sina studier vid gymnasier,

yrkesskolor och en del andra utbildningsanstalter, erhåller studiebidrag

enligt studiehjälpsreglementet med 75 kr. i månaden under läsåret. Bidraget

utgår utan behovsprövning i likhet med resetillägg och inackorderingstillägg,

som kan erhållas av elever med lång skolväg. Vid sidan av dessa

förmåner kan inkomstprövat tillägg utgå med 25—75 kr. per månad.

Elever, som åtnjuter högsta beloppet i inkomstprövat tillägg och som har

synnerligen stort behov av ytterligare studiehjälp, kan få behovsprövat

tillägg med högt 75 kr. i månaden. Dessutom finns möjlighet till studielån

med högst 5 000 kr. per läsår.

Vid bedömningen av rätten till inkomstprövat tillägg utgår man enligt

12 § studiehjälpsreglementet från den studerandes och hans föräldrars eller,

om den studerande är gift, hans makes sammanlagda beskattningsbara inkomst

till statlig inkomstskatt vid senaste taxeringen. I vissa fall sker bedömningen

med utgångspunkt från beräknad beskattningsbar inkomst under

studieåret. Vid inkomstprövningen beaktas ovanstående personers för
9306

67 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 2 avd. Nr 4

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 4 år 1967

mögenhet på så sätt, att överstiger förmögenheten 30 000 kr., skall en

femtedel av det överskjutande beloppet, avrundat till närmaste lägre fulla

hundratal kronor, jämställas med beskattningsbar inkomst. Är endast en

av föräldrarna vårdnadshavare för den studerande bortses i princip från

inkomst och förmögenhet hos den som är skild från vårdnaden. Inkomstprövat

tillägg utgår med följande belopp.

Beskattningsbar

inkomst, kronor

0— 8 000

8 100—12 000

12 100—20 000

Belopp i kronor

per månad

75

50

25

Historik

Den behovsprövade studiehjälpen är den äldsta formen av statligt studiestöd.

De olika behovsprövade stödformerna har särskilt motiverats med

önskemålet om att åstadkomma en vidgad rekrytering från samhällsgrupper

som varit i ringa utsträckning företrädda vid de högre läroanstalterna.

Redan före studiehjälpsreglementets införande var den till statlig inkomstskatt

beskattningsbara inkomsten den faktor, som häst ansågs spegla familjernas

ekonomiska situation. Även andra faktorer hade emellertid betydelse

vid beräkningen av de tidigare utgående stipendierna. Viktigast av dessa var

föräldrarnas nettoförmögenhet samt antalet syskon under 18 år utan egen

deklarationspliktig inkomst. Av betydelse var vidare elevens egna tillgångar,

hans i övrigt erhållna stipendier eller arbetspremier samt föräldrarnas nettoskulder.

Vid sidan av dessa i författningen uppräknade faktorer hade de

olika ämbetsverken på studiehjälpens område kommit att beakta andra omständigheter.

Studiehjälpsutredningen konstaterade i sitt betänkande »Bättre studiehjälp»

(SOU 1963:48 s. 109) att den direkta inkomstbeskattningen i vissa

avseenden var en bristfällig mätare på behovet av studiestöd. Utredningen

anförde vidare.

I många fall speglar — med hänsyn till det direkta beskattningssystemets

utformning — den behållna förmögenheten den ekonomiska situationen

bättre än den beskattningsbara inkomsten. I en skrivelse till utredningen

från ett antal folkhögskolerektorer har anförts, att barnen från jordbrukarhem

skulle missgynnas vid stipendieringen genom att man tar viss hänsyn

till den behållna förmögenheten. De undersökningar, som utredningen låtit

genomföra, ger inte något stöd för denna uppfattning. Det visar sig att —- med undantag av barn till ensamstående kvinnor — jordbrukarbarnen i

större utsträckning än någon annan grupp erhåller de högsta stipendierna.

Utredningen föreslår att de inkomstprövade tilläggen utdelas under hän
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 4 år 1967

s?nsta?ande föräldrarnas och sökandens beskattningsbara inkomst samt

till föräldrarnas och sökandens behållna förmögenhet.

Beträffande förmögenhetsfaktorn lät utredningen företa en undersökning

bland dem som ansökt om stipendium för studier vid gymnasier, real- och

flickskolor under läsåret 1962/63. Undersökningen visade att den relativa

andelen bland de sökande vilkas föräldraförmögenhet understeg 20 000

kr. var 73,3 %. Utredningen föreslog, att då summan av den sökandes,

hans föräldrars och — om sökanden var gift — makens sammanlagda behållna

förmögenhet översteg 20 000 kr. skulle en femtedel av det överskjutande

beloppet läggas till den beskattningsbara inkomsten.

Vid remissbehandlingen av utredningens förslag hävdades från vissa håll

att den föreslagna regeln för inkomstprövning tog alltför stor hänsyn till

förmögenhet.

I prop. 1964: 138 anslöt sig föredragande departementschefen i princip

till utredningens förslag, som dock modifierades så att för gifta studerande

hänsyn ej skulle tagas till föräldrars förmögenhet.

I anslutning till propositionen väcktes motioner med yrkanden om ändring

beträffande förmögenhetsfaktorn. I ett motionspar yrkades att fribeloppet

skulle bestämmas till 40 000 kr. i stället för 20 000 kr. I ett annat

motionspar begärdes att inkomst och förmögenhet hos den studerandes

make inte i något fall skulle beaktas. Särskilda utskottet föreslog i sitt avriksdagen

i denna del godkända utlåtande nr 1 år 1964 att fribeloppet för

förmögenhet skulle bestämmas till 30 000 kr. I övrigt avstyrktes motionsyrkandena.

Vid 1966 års riksdag väcktes motioner med yrkande att förmögenhet

ej skulle beaktas vid bedömning av rätten till inkomstprövat tillägg. Andra

lagutskottet anförde i sitt utlåtande nr 21, som godkändes av riksdagen.

Vid utgivande av behovsprövade sociala förmåner beaktas regelmässigt

förmögenhetsfaktorn. De behovsprövade studiesociala förmånerna bör inte

utgöra något undantag härvidlag. Utskottet kan således inte biträda motionärernas

förslag om slopande av förmögenhetsfaktorn vid prövning av

rätten till inkomstprövat tillägg enligt studiehjälpsreglementet. Frågor av

den art som aktualiserats genom motionerna torde emellertid kunna komma

att övervägas i ett större sammanhang.

Utskottet

Enligt studiehjälpsreglementet kan elever, som före det år de fyller 21

år börjar sina studier vid gymnasier, yrkesskolor och andra därmed jämställda

utbildningsanstalter, vid sidan av den icke behovsprövade studiehjälpen

erhålla inkomstprövat tillägg och behovsprövat tillägg. Inkomstprövat

tillägg utgår med 75 kr. i månaden, om elevens och hans föräldrars

sammanlagda beskattningsbara inkomst ej överstiger 8 000 kr. Tillägget är

50 kr. i månaden i inkomstskiktet 8 100—12 000 kr. och sjunker till 25 kr.

i månaden i inkomstskiktet 12 100—20 000 kr. Vid högre inkomst utgår ej

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 4 år 1967

tillägget. Överstiger elevens och hans föräldrars sammanlagda behållna

förmögenhet 30 000 kr., jäinställes en femtedel av det överskjutande beloppet

med inkomst. För gift studerande beaktas makens ekonomi i stället

för föräldrarnas.

1 förevarande motioner yrkas ändring i studiehjälpsreglementet innebärande

att förmögenhet som ej överstiger 40 000 kr. skall lämnas obeaktad

vid bedömning av rätt till inkomstprövat tillägg. Motionärerna anser att

effekten av de nuvarande reglerna är särskilt anmärkningsvärd i de fall då

eu förmögenhet ger ingen eller ringa avkastning och ej kan tagas i anspråk

för den studerandes behov. Vidare framhålles att genom den senaste fastighetstaxeringen

åtskilliga ägare till mindre fastigheter fått sina förmögenheter

uppräknade till över 30 000 kr. Detta förhållande inverkar vid

inkomstprövningen utan att den ekonomiska situationen för fastighetsägaren

förändrats.

Med hänsyn till de förändringar i penningvärdet som inträffat sedan studiehjälpsreglementet

trädde i kraft den 1 juli 1964 anser utskottet att anledning

finns att räkna upp fribeloppet för förmögenhet vid provning av rätten

till inkomstprövat tillägg. Även de vid senaste fastighetstaxeringen höjda

taxeringsvärdena talar för eu sådan åtgärd. Utskottet biträder därför motionärernas

förslag.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till förevarande motioner, 1:179

och 11:219, måtte för sin del antaga följande

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 12 § studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964

(nr 402)

Härigenom förordnas, alt 12 § studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

12

Till studiebidrag —-------

Överstiger den studerandes och

hans föräldrars sammanlagda förmögenhet

trettiotusen kronor, skall

en femtedel av det överskjutande beloppet,

avrundat till närmaste lägre

fulla hundratal kronor, jämställas

med beskattningsbar inkomst.

(Föreslagen lydelse)

§

-----tjugotusen kronor.

Överstiger den studerandes och

hans föräldrars sammanlagda förmögenhet

fyrtiotusen kronor, skall

en femtedel av det överskjutande beloppet,

avrundat till närmaste lägre

fulla hundratal kronor, jämställas

med beskattningsbar inkomst.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är den

Andra lagutskottets utlåtande nr 4 år 1967

---------för föräldrarnas.

o

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1967.

Stockholm den 21 februari 1967

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har näruaril

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herrar Lars Larsson,

Hiibinette, fru Hamrin-Thorell, herrar Eric Carlsson, Edström och

Wanhainen;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Lundberg, Rimmerfors,

fru Ekendahl, fröken Wetterström*, herrar Bengtsson i Varberg,

Johansson i Södertälje och Gornér.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Strand, fru Carlqvist, herrar Lars Larsson, Wanhainen, Lundberg,

fru Ekendahl, herrar Bengtsson i Varberg och Johansson i Södertälje,

som ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 4 med orden »Med

hänsyn» och slutar med orden »motionärernas förslag» bort ersättas med

text av följande lydelse:

»Vid föregående års riksdag avslogs motioner med yrkande att förmögenhetsfaktorn

helt skulle avskaffas i fråga om rätten till inkomstprövat tilllägg.

Vid bedömning av frågan om det finns anledning att nu höja gränsen

för fribeloppet för förmögenhet bör beaktas att de gällande reglerna trädde

i kraft så sent som den 1 juli 1964. Utskottet vill dessutom erinra om att

då 1964 års vårriksdag antog de aktuella bestämmelserna var förberedelserna

för 1965 års allmänna fastighetstaxering omedelbart förestående. Det

fanns anledning att antaga att fastighetsvärdena vid denna taxering generellt

sett skulle höjas. Riksdagens beslut att höja det av Kungl. Maj :t

föreslagna fribeloppet från 20 000 till 30 000 kr. bör ses mot den bakgrunden.

På grund härav och då det i övrigt inte föreligger skäl att f. n. räkna

upp fribeloppet avstyrker utskottet motionerna.»

b) att utskottet bort hemställa,

»att förevarande motioner, 1:179 och 11:219, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.