Utlåtande i anledning av väckta motioner om det inkomstprövade tillägget till studiebidrag. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr I: 179 av herr Petersson, Erik Filip, och herr Nyman samt nr 11:219 av herr Källstad.
1967-02-21 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1967:4, Utlåtande i anledning av väckta motioner om det inkomstprövade tillägget till studiebidrag. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr I: 179 av herr Petersson, Erik Filip, och herr Nyman samt nr 11:219 av herr Källstad.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 4 år 1967
1
Nr 4
Utlåtande i anledning av väckta motioner om det inkomstprövade
tillägget till studiebidrag.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr I: 179 av herr Petersson, Erik
Filip, och herr Nyman samt nr 11:219 av herr Källstad.
I motionerna, som är likalydande, har hemställts,
»att riksdagen ville besluta om sådan ändring av studiehjälpsreglementet
att § 12 erhåller följande lydelse:
Till studiebidrag---tjugotusen kronor.
Överstiger den studerandes och hans föräldrars sammanlagda förmögenhet
fyrtiotusen kronor, skall en femtedel av det överskjutande beloppet avrundat
till närmast lägre fulla hundratal kronor jämställas med beskattningsbar
inkomst.
År den---för föräldrarnas.»
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
får utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande,
hänvisa till motionen I: 179.
Gällande bestämmelser
Elever, som före det år de fyller 21 år börjar sina studier vid gymnasier,
yrkesskolor och en del andra utbildningsanstalter, erhåller studiebidrag
enligt studiehjälpsreglementet med 75 kr. i månaden under läsåret. Bidraget
utgår utan behovsprövning i likhet med resetillägg och inackorderingstillägg,
som kan erhållas av elever med lång skolväg. Vid sidan av dessa
förmåner kan inkomstprövat tillägg utgå med 25—75 kr. per månad.
Elever, som åtnjuter högsta beloppet i inkomstprövat tillägg och som har
synnerligen stort behov av ytterligare studiehjälp, kan få behovsprövat
tillägg med högt 75 kr. i månaden. Dessutom finns möjlighet till studielån
med högst 5 000 kr. per läsår.
Vid bedömningen av rätten till inkomstprövat tillägg utgår man enligt
12 § studiehjälpsreglementet från den studerandes och hans föräldrars eller,
om den studerande är gift, hans makes sammanlagda beskattningsbara inkomst
till statlig inkomstskatt vid senaste taxeringen. I vissa fall sker bedömningen
med utgångspunkt från beräknad beskattningsbar inkomst under
studieåret. Vid inkomstprövningen beaktas ovanstående personers för
9306
67 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 2 avd. Nr 4
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 4 år 1967
mögenhet på så sätt, att överstiger förmögenheten 30 000 kr., skall en
femtedel av det överskjutande beloppet, avrundat till närmaste lägre fulla
hundratal kronor, jämställas med beskattningsbar inkomst. Är endast en
av föräldrarna vårdnadshavare för den studerande bortses i princip från
inkomst och förmögenhet hos den som är skild från vårdnaden. Inkomstprövat
tillägg utgår med följande belopp.
Beskattningsbar
inkomst, kronor
0— 8 000
8 100—12 000
12 100—20 000
Belopp i kronor
per månad
75
50
25
Historik
Den behovsprövade studiehjälpen är den äldsta formen av statligt studiestöd.
De olika behovsprövade stödformerna har särskilt motiverats med
önskemålet om att åstadkomma en vidgad rekrytering från samhällsgrupper
som varit i ringa utsträckning företrädda vid de högre läroanstalterna.
Redan före studiehjälpsreglementets införande var den till statlig inkomstskatt
beskattningsbara inkomsten den faktor, som häst ansågs spegla familjernas
ekonomiska situation. Även andra faktorer hade emellertid betydelse
vid beräkningen av de tidigare utgående stipendierna. Viktigast av dessa var
föräldrarnas nettoförmögenhet samt antalet syskon under 18 år utan egen
deklarationspliktig inkomst. Av betydelse var vidare elevens egna tillgångar,
hans i övrigt erhållna stipendier eller arbetspremier samt föräldrarnas nettoskulder.
Vid sidan av dessa i författningen uppräknade faktorer hade de
olika ämbetsverken på studiehjälpens område kommit att beakta andra omständigheter.
Studiehjälpsutredningen konstaterade i sitt betänkande »Bättre studiehjälp»
(SOU 1963:48 s. 109) att den direkta inkomstbeskattningen i vissa
avseenden var en bristfällig mätare på behovet av studiestöd. Utredningen
anförde vidare.
I många fall speglar — med hänsyn till det direkta beskattningssystemets
utformning — den behållna förmögenheten den ekonomiska situationen
bättre än den beskattningsbara inkomsten. I en skrivelse till utredningen
från ett antal folkhögskolerektorer har anförts, att barnen från jordbrukarhem
skulle missgynnas vid stipendieringen genom att man tar viss hänsyn
till den behållna förmögenheten. De undersökningar, som utredningen låtit
genomföra, ger inte något stöd för denna uppfattning. Det visar sig att —- med undantag av barn till ensamstående kvinnor — jordbrukarbarnen i
större utsträckning än någon annan grupp erhåller de högsta stipendierna.
Utredningen föreslår att de inkomstprövade tilläggen utdelas under hän
-
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 4 år 1967
s?nsta?ande föräldrarnas och sökandens beskattningsbara inkomst samt
till föräldrarnas och sökandens behållna förmögenhet.
Beträffande förmögenhetsfaktorn lät utredningen företa en undersökning
bland dem som ansökt om stipendium för studier vid gymnasier, real- och
flickskolor under läsåret 1962/63. Undersökningen visade att den relativa
andelen bland de sökande vilkas föräldraförmögenhet understeg 20 000
kr. var 73,3 %. Utredningen föreslog, att då summan av den sökandes,
hans föräldrars och — om sökanden var gift — makens sammanlagda behållna
förmögenhet översteg 20 000 kr. skulle en femtedel av det överskjutande
beloppet läggas till den beskattningsbara inkomsten.
Vid remissbehandlingen av utredningens förslag hävdades från vissa håll
att den föreslagna regeln för inkomstprövning tog alltför stor hänsyn till
förmögenhet.
I prop. 1964: 138 anslöt sig föredragande departementschefen i princip
till utredningens förslag, som dock modifierades så att för gifta studerande
hänsyn ej skulle tagas till föräldrars förmögenhet.
I anslutning till propositionen väcktes motioner med yrkanden om ändring
beträffande förmögenhetsfaktorn. I ett motionspar yrkades att fribeloppet
skulle bestämmas till 40 000 kr. i stället för 20 000 kr. I ett annat
motionspar begärdes att inkomst och förmögenhet hos den studerandes
make inte i något fall skulle beaktas. Särskilda utskottet föreslog i sitt avriksdagen
i denna del godkända utlåtande nr 1 år 1964 att fribeloppet för
förmögenhet skulle bestämmas till 30 000 kr. I övrigt avstyrktes motionsyrkandena.
Vid 1966 års riksdag väcktes motioner med yrkande att förmögenhet
ej skulle beaktas vid bedömning av rätten till inkomstprövat tillägg. Andra
lagutskottet anförde i sitt utlåtande nr 21, som godkändes av riksdagen.
Vid utgivande av behovsprövade sociala förmåner beaktas regelmässigt
förmögenhetsfaktorn. De behovsprövade studiesociala förmånerna bör inte
utgöra något undantag härvidlag. Utskottet kan således inte biträda motionärernas
förslag om slopande av förmögenhetsfaktorn vid prövning av
rätten till inkomstprövat tillägg enligt studiehjälpsreglementet. Frågor av
den art som aktualiserats genom motionerna torde emellertid kunna komma
att övervägas i ett större sammanhang.
Utskottet
Enligt studiehjälpsreglementet kan elever, som före det år de fyller 21
år börjar sina studier vid gymnasier, yrkesskolor och andra därmed jämställda
utbildningsanstalter, vid sidan av den icke behovsprövade studiehjälpen
erhålla inkomstprövat tillägg och behovsprövat tillägg. Inkomstprövat
tillägg utgår med 75 kr. i månaden, om elevens och hans föräldrars
sammanlagda beskattningsbara inkomst ej överstiger 8 000 kr. Tillägget är
50 kr. i månaden i inkomstskiktet 8 100—12 000 kr. och sjunker till 25 kr.
i månaden i inkomstskiktet 12 100—20 000 kr. Vid högre inkomst utgår ej
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 4 år 1967
tillägget. Överstiger elevens och hans föräldrars sammanlagda behållna
förmögenhet 30 000 kr., jäinställes en femtedel av det överskjutande beloppet
med inkomst. För gift studerande beaktas makens ekonomi i stället
för föräldrarnas.
1 förevarande motioner yrkas ändring i studiehjälpsreglementet innebärande
att förmögenhet som ej överstiger 40 000 kr. skall lämnas obeaktad
vid bedömning av rätt till inkomstprövat tillägg. Motionärerna anser att
effekten av de nuvarande reglerna är särskilt anmärkningsvärd i de fall då
eu förmögenhet ger ingen eller ringa avkastning och ej kan tagas i anspråk
för den studerandes behov. Vidare framhålles att genom den senaste fastighetstaxeringen
åtskilliga ägare till mindre fastigheter fått sina förmögenheter
uppräknade till över 30 000 kr. Detta förhållande inverkar vid
inkomstprövningen utan att den ekonomiska situationen för fastighetsägaren
förändrats.
Med hänsyn till de förändringar i penningvärdet som inträffat sedan studiehjälpsreglementet
trädde i kraft den 1 juli 1964 anser utskottet att anledning
finns att räkna upp fribeloppet för förmögenhet vid provning av rätten
till inkomstprövat tillägg. Även de vid senaste fastighetstaxeringen höjda
taxeringsvärdena talar för eu sådan åtgärd. Utskottet biträder därför motionärernas
förslag.
Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen med bifall till förevarande motioner, 1:179
och 11:219, måtte för sin del antaga följande
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 12 § studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964
(nr 402)
Härigenom förordnas, alt 12 § studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
12
Till studiebidrag —-------
Överstiger den studerandes och
hans föräldrars sammanlagda förmögenhet
trettiotusen kronor, skall
en femtedel av det överskjutande beloppet,
avrundat till närmaste lägre
fulla hundratal kronor, jämställas
med beskattningsbar inkomst.
(Föreslagen lydelse)
§
-----tjugotusen kronor.
Överstiger den studerandes och
hans föräldrars sammanlagda förmögenhet
fyrtiotusen kronor, skall
en femtedel av det överskjutande beloppet,
avrundat till närmaste lägre
fulla hundratal kronor, jämställas
med beskattningsbar inkomst.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Är den
Andra lagutskottets utlåtande nr 4 år 1967
---------för föräldrarnas.
o
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1967.
Stockholm den 21 februari 1967
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har näruaril
från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herrar Lars Larsson,
Hiibinette, fru Hamrin-Thorell, herrar Eric Carlsson, Edström och
Wanhainen;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Lundberg, Rimmerfors,
fru Ekendahl, fröken Wetterström*, herrar Bengtsson i Varberg,
Johansson i Södertälje och Gornér.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Strand, fru Carlqvist, herrar Lars Larsson, Wanhainen, Lundberg,
fru Ekendahl, herrar Bengtsson i Varberg och Johansson i Södertälje,
som ansett,
a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 4 med orden »Med
hänsyn» och slutar med orden »motionärernas förslag» bort ersättas med
text av följande lydelse:
»Vid föregående års riksdag avslogs motioner med yrkande att förmögenhetsfaktorn
helt skulle avskaffas i fråga om rätten till inkomstprövat tilllägg.
Vid bedömning av frågan om det finns anledning att nu höja gränsen
för fribeloppet för förmögenhet bör beaktas att de gällande reglerna trädde
i kraft så sent som den 1 juli 1964. Utskottet vill dessutom erinra om att
då 1964 års vårriksdag antog de aktuella bestämmelserna var förberedelserna
för 1965 års allmänna fastighetstaxering omedelbart förestående. Det
fanns anledning att antaga att fastighetsvärdena vid denna taxering generellt
sett skulle höjas. Riksdagens beslut att höja det av Kungl. Maj :t
föreslagna fribeloppet från 20 000 till 30 000 kr. bör ses mot den bakgrunden.
På grund härav och då det i övrigt inte föreligger skäl att f. n. räkna
upp fribeloppet avstyrker utskottet motionerna.»
b) att utskottet bort hemställa,
»att förevarande motioner, 1:179 och 11:219, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.