Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändrad lydelse av 33 § och 40 § 2 mom. civilförsvarslagen den 22 april 1960
1967-04-18 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1967:40, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändrad lydelse av 33 § och 40 § 2 mom. civilförsvarslagen den 22 april 1960
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 40 år 1967
1
Nr 40
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen
med förslag till lag om ändrad lydelse av 33 § och 40 §
2 mom. civilförsvarslagen den 22 april 1960 (nr 74).
Genom en den 17 februari 1967 dagtecknad proposition, nr 53, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till lag
om ändrad lydelse av 33 § och 40 § 2 mom. civilförsvarslagen den 22 april
1960 (nr 74).
Lagförslaget har följande lydelse.
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 2 avd. Nr 40
2
Andra lagutskottets utlåtande nr AO år 1967
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 33 § och 40 § 2 mom. civilförsvarslagen den 22 april 1960
(nr 74)
Härigenom förordnas, att 33 § och 40 § 2 inom. civilförsvarslagen den 22
april 1960 skall erhålla ändrad lydelse
(Nuvarande lydelse)
33
1 de fall, då skyldighet föreligger
att söka byggnadslov, ankommer det
på byggnadsnämnden att vid prövning
av ansökan om sådant lov tillse,
att byggnadsföretaget överensstämmer
med bestämmelserna i detta kapitel
och med stöd därav meddelade
föreskrifter. I fråga om anläggning
eller byggnad, som avses i 2A § 1
mom. 1—3, så ock i fråga om bergfast
skyddsrum skall av byggnadsnämnd
meddelat lov till nybyggnad
av nämnden underställas länsstyrelsens
prövning i de hänseenden nyss
sagts.
Vill någon,----------
Vad i------------till
40
2 mom. Därest åtgärd,-----
I den mån kostnaderna icke täckas
av statsmedel, skola de årligen fördelas
mellan kommunerna i förhållande
till det antal skattekronor och
skatteören, som inom varje kommun
eller del av kommun påförts de skattskyldiga
vid nästföregående års tax
-
på sätt nedan anges.
(Föreslagen lydelse)
§■
I de fall, då skyldighet föreligger
att söka byggnadslov, ankommer det
på byggnadsnämnden att vid prövning
av ansökan om sådant lov tillse,
att byggnadsföretaget överensstämmer
med bestämmelserna i detta kapitel
och med stöd därav meddelade
föreskrifter.
tillhör kronan.
nybyggnad.
§•
-----kostnaderna därför.
I den mån kostnaderna icke täckas
av statsmedel, skola kostnaderna eller,
om dessa hava bestritts genom
lån, amortering och ränta på lånet
årligen fördelas mellan kommunerna
i förhållande till det antal skattekronor
och skatteören, som inom
Andra lagutskottets utlåtande nr 40 år 1967
3
ering till allmän kommunalskatt. Påstår
kommun, att särskilda skäl
finnas för annan fördelningsgrund,
såsom att vidtagen åtgärd kan antagas
bliva till särskilt gagn för viss
kommun, eller uppkommer eljest
tvist mellan kommunerna beträffande
skyldigheten att bidraga till kostnaderna,
äger länsstyrelsen efter
framställning förordna, hur fördelningen
skall ske. Sådan framställning
skall göras sist inom tre månader
efter det kommun anmodats erlägga
sin kostnadsandel eller, om
framställningen göres av kommun,
som förskjutit kostnaderna, efter utgången
av det kalenderår, under vilket
desamma förskjutits. Till den
kommun, som förskjutit kostnaderna,
hava övriga kommuner att i
överensstämmelse med fördelning
som nu sagts utgiva på dem belöpande
andelar.
Vad i-----------nu
varje kommun eller del av kommun
påförts de skattskyldiga vid nästföregående
års taxering till allmän
kommunalskatt. Påstår kommun, att
särskilda skäl finnas för annan fördelningsgrund,
såsom att vidtagen
åtgärd kan antagas bliva till särskilt
gagn för viss kommun, eller uppkommer
eljest tvist mellan kommunerna
beträffande skyldigheten att
bidraga till kostnaderna, äger länsstyrelsen
efter framställning förordna,
hur fördelningen skall ske. Sådan
framställning skall göras sist inom
tre månader efter det kommun anmodats
erlägga sin kostnadsandel eller,
om framställningen göres av
kommun, som förskjutit kostnaderna,
efter utgången av det kalenderår,
under vilket desamma förskjutits.
Till den kommun, som förskjutit
kostnaderna, hava övriga kommuner
att i överensstämmelse med fördelning
som nu sagts utgiva på dem belöpande
andelar,
sagts.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 40 år 1967
Föredraganden
Föredraganden, statsrådet Lundkvist, har anfört följande:
Underställning av byggnadslov
Skyldighet att bygga enskilda skyddsrum föreligger f. n. i huvudsak bara
i orter med omkring 5 000 eller flera invånare. Regleringen i civilförsvarslagen,
civilförsvarskungörelsen och civilförsvarsstyrelsens föreskrifter av
hur enskilda skyddsrum skall anordnas innefattar både detaljerade tekniska
bestämmelser och mera allmänna föreskrifter, t. ex. om var skyddsrum skall
placeras, hur många personer det skall rymma och vilken grad av skydd det
skall ge. Enligt 33 § civilförsvarslagen utövar byggnadsnämnden, när byggnadslov
måste sökas, den närmaste tillsynen av att dessa bestämmelser följs.
I fråga om vissa skyddsrum skall emellertid nämndens byggnadslov också
underställas länsstyrelsens prövning.
Denna skyldighet att underställa byggnadslov, som saknar motsvarighet
i andra författningar, har varit motiverad av att byggnadsnämnderna inte
alltid har haft tillgång till den expertis som behövs för att i mer komplicerade
fall bedöma ärendena. Överståthållarämbetet anför nu att byggnadsnämnderna
i dag i allmänhet har sådan expertis för granskning av skyddsrummens
tekniska konstruktion. Ämbetet föreslår därför att länsstyrelsens
prövning begränsas till att avse skyddsrummens storlek och placering samt
deras utformning i stort.
Även jag anser, i likhet med samtliga remissinstanser, att byggnadsnämndernas
förutsättningar att fullgöra sin tillsynsskyldighet i fråga om
skyddsrummen har väsentligt förbättrats sedan statsmakterna år 1960
senast tog ställning till skyldigheten att i vissa fall underställa byggnadslov
länsstyrelsens prövning. Enligt min mening gäller detta alla de frågor som
i denna ordning överprövas av länsstyrelsen. Med hänsyn härtill anser
jag i likhet med civilförsvar sstyrelsen att det bör övervägas om inte underställningsskyldigheten
kan slopas helt.
För en sådan reform talar vidare att underställningsskyldigheten ofta fördröjer
ärendena och att den är administrativt betungande för länsstyrelserna.
I länsstyrelsens uppgift att handha ledningen av civilförsvaret i länet
ingår att se till att enskilda på rätt sätt fullgör sina skyldigheter att anordna
skyddsrum. Det kan ske bl. a. genom att länsstyrelsen i fråga om sådana
skyddsrumsbyggen som bereder problem lämnar råd och anvisningar till
byggnadsnämnderna och ställer sin expertis på området till nämndernas
förfogande samt följer nämndernas arbete i stort. Frigörs länsstyrelserna
från överprövningen av byggnadsloven får de ökade möjligheter till sådan
verksamhet. Det synes mer ändamålsenligt att länsstyrelserna bereds sådana
möjligheter än att de binds vid en prövning av en viss grupp av byggnads
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 40 år 1967 5
lovsärenden, i synnerhet som enligt vad som har sagts under remissbehandlingen
de största problemen inte hänför sig enbart till denna grupp.
Man har enligt min mening anledning att räkna med att byggnadsnämnderna,
när prövningen av ärende om byggnadslov bereder verkliga problem,
tillgodogör sig den sakkunskap som länsstyrelserna på detta sätt finge tillfälle
att ställa till förfogande. Med hänsyn härtill behöver man inte befara
några menliga verkningar av att underställningsskyldigheten slopas.
För vissa skyddsrum som enligt nuvarande bestämmelser underställs
länsstyrelsens granskning i byggnadslovsärendet utgår statsbidrag. I dessa
fall gör civilförsvarsmyndigheterna en granskning i samband med statsbidragsgivningen.
Denna granskning måste anses fullt tillräcklig.
På grund av vad jag nu har anfört föreslår jag att 33 § civilförsvarslagen
ändras så, att byggnadslov i fråga om skyddsrumsbyggen inte längre skall
underställas länsstyrelsens prövning.
Fördelningen av kostnader för gemensamma kommunala civilförsvarsåtgärder
Enligt
40 § 2 mom. civilförsvarslagen skall vissa kostnader för kommunala
civilförsvarsåtgärder som hänför sig till två eller flera kommuner i
samma civilförsvarsområde förskjutas av en av kommunerna samt årligen
fördelas mellan kommunerna, i regel i förhållande till skatteunderlaget i
varje kommun. Kostnader för gemensamma anläggningar — dvs. i huvudsak
vissa skyddsrum och andra byggnadsanordningar vilka nästan utan
undantag brukar vara gemensamma för liela civilförsvarsområdet — fördelas
i allmänhet i samband med att anläggningen är färdig och slutligt beslut
om statsbidrag för anläggningen meddelas. Kommunerna betalar därvid
i ett belopp ersättning till den kommun som har förskjutit kostnaden.
Det förekommer emellertid också att kostnaden fördelas under hela anläggningstiden
så att ersättning betalas allt eftersom olika kostnadsbelopp förfaller
till betalning.
Gemensamma anläggningskostnader betalas alltså i deras helhet senast i
samband med att anläggningen är färdig. Sedan anläggningen har börjat
betalas eller sedan den bar slutbetalats kan emellertid kretsen av de kommuner
som en anläggning skall betjäna förändras genom att kommuner eller
kommundelar förs över från ett civilförsvarsområde till ett annat. Sker
sådana förändringar innan anläggningen tas ur bruk, kan det sägas att
kommun som lämnar kretsen gör en ekonomisk förlust medan kommun
som träder in i kretsen gör en vinst. Särskilt för en kommun som lämnar
kretsen kan detta te sig orättvist, i synnerhet om kommunen i ett annat
civilförsvarsområde på nytt drabbas av kostnader för en motsvarande anläggning.
Olägenheter av det slag som jag nu har berört kan tänkas i något
fall påverka en kommuns inställning till frågan om att genomföra en planerad
ändring i kommunindelningen.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr AO år 1967
För att undanröja sådana olägenheter föreslår nu 1964 års skyddsrumskommitté
att kostnader för gemensamma anläggningar inte längre skall
betalas på en gång utan att de skall slås ut under en längre tid, som motsvarar
den under vilken anläggningen beräknas vara i drift, och att de
skall bestridas med årsavgifter från de kommuner som under året hör till
civilförsvarsområdet.
Kommitténs förslag bygger på principen att varje kommun skall delta
bara i den del av kostnaden för en gemensam anläggning som svarar mot
den nytta kommunen har av anläggningen. Bland remissinstanserna har
ingen annan mening kommit till uttryck än att detta förslag är ägnat att
leda till en rättvisare ordning för kostnadsfördelningen vid ändringar av
indelningen i civilförsvarsområden.
Sedan år 1965 har vid indelningen av landet i civilförsvarsområden i allmänhet
planerna för länens indelning i kommuner följts. Det innebär att i
områdena ingår antingen hela kommuner som avses komma att bestå oförändrade
eller kommuner och kommundelar som avses tillsammans komma
att bilda en eller flera kommuner (kommunblock). Bara när kommuner
eller kommundelar som hör till samma kommunblock ligger i olika län skär
gräns för civilförsvarsområde kommunblocksgräns. Detta är fallet i fråga
om 15 kommuner och 16 delar av kommuner.1
Så länge det nuvarande sambandet mellan indelningen i civilförsvarsområden
och planerna för kommunindelningen upprätthålls kommer alltså
överföringar av kommuner och kommundelar från ett civilförsvarsområde
till ett annat att bli relativt sällsynta. Jag anser det emellertid ändå vara
angeläget att i enlighet med kommitténs förslag få till stånd en rättvisare
kostnadsfördelning mellan kommuner som berörs av ändringar i civilförsvarsområdesindelningen.
Om det skall ske måste emellertid, som kommittén och remissinstanserna
framhåller, de medel som behövs för att bestrida anläggningskostnader
antingen kunna lånas upp eller kunna förskjutas av staten. Det synes nämligen
uteslutet att den kommun som i första hand svarar för kostnaden
skall förskjuta de andra kommunernas andel av denna under någon längre
tid efter det att anläggningen har blivit färdig.
I likhet med riksrevisionsverket anser jag att staten inte bör svara för
finansieringen. I allmänhet lär emellertid den kommun som skall förskjuta
kostnaden kunna få lån som dels täcker hela kostnaden och dels får amorteras
under en tid som i stort sett svarar mot hela den tid anläggningen
beräknas vara i bruk. Genom att sålunda bestrida kostnaden med lånemedel
får kommunen anses ha fullgjort sin skyldighet att förskjuta kostnaden.
Kommunen torde kunna påräkna Kungl. Maj :ts tillstånd att ta upp
lån för ändamålet i samma utsträckning som för övriga kommunala in
-
1 Jfr kungörelsen den 30 december 1966 (nr 757) om rikets indelning i civilförsvarsområden
och kungörelsen den 21 maj 1964 (nr 162) om fastställda planer för länens indelning i kommuner.
Andra lagutskottets utlåtande nr JO år 1967 7
vesteringar som enligt gällande grunder brukar bedömas som lånetillståndsberättigande.
Jag anser det därför vara tillräckligt att hänvisa kommunerna till att
lånevägen finansiera kostnaderna för gemensamma anläggningar. I de fall
där denna möjlighet utnyttjas bör fördelningen mellan kommunerna avse
amorteringarna och räntan på lånet och inte som f. n. hela anläggningskostnaden.
Jag förordar att 40 § 2 mom. civilförsvarslagen ändras så att en fördelning
i enlighet härmed kan ske.
Den föreslagna ordningen kan tillämpas också på anläggningar som redan
har påbörjats när den föreslagna ändringen i civilförsvar slagen träder i kraft.
Som kommittén förordat bör emellertid någon omfördelning inte ske av
kostnader som redan har fördelats vid nämnda tidpunkt.
Utskottet
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och får därför hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 53.
Stockholm den 18 april 1967
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herr IJubinette, fru
Hamrin-Thorell, fru Nilsson, herrar Eric Carlsson, Wanhaincn* och Kilsmo*;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, fru Ekendahl*,
fröken Sandell, herrar Johansson i Södertälje, Fredriksson, Edlund, Jonsson
och Larsson i Öskeviksby.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1967:162 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition till riksdagen med förslag till lag om ändrad lydelse av 33 § och J/.0 § 2 mom. civilförsvarsl a1 i texten