Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl Maj:ts proposition angående vissa åtgärder på vuxenutbildningens område to. to. såvitt propositionen hänvisats till lagutskott, jämte i ämnet väckta motioner.

1967-04-28 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1967:45, Utlåtande i anledning av Kungl Maj:ts proposition angående vissa åtgärder på vuxenutbildningens område to. to. såvitt propositionen hänvisats till lagutskott, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr Jj5 år 1967

1

Nr 45

Utlåtande i anledning av Kungl Maj:ts proposition angående vissa

åtgärder på vuxenutbildningens område to. to. såvitt propositionen

hänvisats till lagutskott, jämte i ämnet väckta

motioner.

Genom en den 3 mars 1967 dagtecknad proposition nr 85, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden,

föreslagit riksdagen att dels antaga vid propositionen fogat förslag till

ändring i studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964 (nr 402) dels ock bifalla de

förslag i övrigt om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Propositionen har, såvitt angår ändring i studiehjälpsreglementet hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet. I övrigt har propositionen

hänvisats till statsutskottet.

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande i ämnet väckta

motioner.

Vid riksdagens början väckta motioner:

1) de likalydande motionerna 1:132 av herrar Bengtson och Dahlén och 11:171

av herrar Hedlund och Ohlin;

2) de likalydande motionerna 1:173 av herrar Bengtson och Dahlén samt

11:218 av herrar Hedlund och Ohlin;

3) de likalydande motionerna I: 622 av herr Gustafsson, Nils-Eric, samt II: 784

av herrar Elmstedt och Larsson i Borrby.

I anledning av propositionen väckta motioner:

4) de likalydande motionerna I: 790 av herr Andersson, Axel, m. fl. samt

11:995 av herr Ohlin to. fl.

5) de likalydande motionerna I: 791 av herr Bengtson to. fl. och II: 990 av

herr Hedlund to. fl.

Motionerna 2) och 3) har i sin helhet hänvisats till lagutskott. Motionerna

1) har hänvisats till lagutskott såvitt angår vuxenutbildningsbidrag till korrespondensstuderande

och i övrigt till statsutskottet. Motionerna 4) och 5) har

hänvisats till lagutskott såvitt angår studiehjälpsreglementet och i övrigt till

statsutskottet.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt 3 avd. Nr i5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr Jj.5 år 1967

Det vid propositionen fogade författningsförslaget är av följande lydelse

Förslag

till

Förordning

om ändring i studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964 (nr 402)

Härigenom förordnas, att 4, 19, 21 och 32 §§ samt rubriken omedelbart före

19 § studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964 skall erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Till studerande,------

Till annan--—-----

I stället för studiebidrag jämte tilllägg

eller förhöjt studiebidrag utgår

i vissa fall vuxenutbildningsbidrag

enligt vad därom stadgas i 19 §.

(Föreslagen lydelse)

och studielån,

och studielån.

Till studerande vid vissa läroanstalter

för vuxna utgår dessutom resekostnadsersättning.

V uxenulbildningsbidrag

Studerande vid läroanstalt för vuxna

må under studiernas slutskede tilldelas

vuxenutbildningsbidrag.

Vuxenutbildningsbidrag utgår, efter

bcliovsprövning, med liögst tvåtusen

kronor för gymnasiestudier och högst

ettusen kronor för andra studier.

Vuxenutbildningsbidrag må ej utgå

för tid, då den studerande uppbär

studiebidrag eller förhöjt studiebidrag.

Studielån utgår med högst femtusen

kronor för läsår.

Resekostnadsersättning

19 §.

Till studerande vid statliga gymnasiala

skolor för vuxna utgår resekostnadsersättning

för resa till och från

studieorten efter grunder som fastställas

av Konungen.

21 §.

Studielån utgår med högst femtusen

kronor för läsår. Om synnerliga

skäl föreligga, får dock studielån utöver

detta belopp beviljas studerande

som bedriver heltidsstudier och har

vårdnaden om barn, som icke fyllt

sexton år, eller är pliktig att till fullgörande

av lagstadgad underhållsskyldighet

utgiva underhållsbidrag

till sådant barn.

Studielånets storlek

— denna kostnad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Beslut om----—----

Beslut om behovsprövat tillägg till

studiebidrag så ock beslut om vuxenutbildningsbidrag,

om studielån eller

om studiehjälp för studier utom riket

meddelas av centrala studiehjälpsnämnden.

Fråga som-----—--

32 §.

--—--av rektor.

Beslut om behovsprövat tillägg till

studiebidrag så ock beslut om studielån

eller om studiehjälp för studier

utom riket meddelas av centrala studiehjälpsnämnden.

centrala studiehjälpsnämnden.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1967.

Bestämmelserna om vuxenutbildningsbidrag skall tilllämpas även efter sagda

dag i fråga om sådan studerande vid läroanstalt för vuxna som påbörjat studier

vid anstalten före förordningens ikraftträdande.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås på grundval av bl. a. betänkanden från gymnasieutredningen

och yrkesutbildningsberedningen vissa åtgärder inom vuxenutbildningens

och det pedagogiska utvecklingsarbetets område.

Huvudsyftet är att vidga den enskildes möjligheter att deltaga i utbildning

och studier. Radio och television skall i högre grad utnyttjas för utbildning av

vuxna och ungdom. Förslag läggs fram om övertagande av en enhet för produktion

av televisions- och radioprogram för utbildningsändamål. Avsikten är vidare

att inom bl. a. ungdomsutbildningen inleda en försöksverksamhet med

lärarersättande program. Verksamheten skall enligt förslaget ledas av en särskild

kommitté. Medel beräknas för igångsättning för vuxenutbildningen av bl. a.

en radiokurs i engelska på gymnasiestadiet och en radiokurs i företagsekonomi

på gymnasiestadiet.

Den utvidgning av den arbetsmarknadsinriktade vuxenutbildningen som genomfördes

vid förra årets riksdag skall kompletteras med förstärkningar av

resurserna för folkbildning samt lokal- och riksrekryterande vuxenutbildning.

Utbildningsprogrammet inom den gymnasiala vuxenutbildningen föreslås

omfatta utbildning enligt kursplanerna för grundskolans högstadium, fackskola,

gymnasium och yrkesskola. Kommun föreslås bli huvudman för lokal vuxenutbildning,

som i regel skall inordnas i skolenheter med ungdomsutbildning. Fn

förstärkning föreslås av den administrativa och pedagogiska ledningen vid sådana

enheter. En höjning föreslås av statens bidrag till den lokala utbildningen

så att detta täcker 100 % av kostnaderna för löner till skolledning och lärare.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr få år 1967

Vid de riksrekryterande skolorna skall även studerande som enbart studerar

per korrespondens kunna tas in. Särskilda laborationskurser skall vidare anordnas.

I samband med bl. a. utvidgningen av utbildningsprogrammet föreslås en

betydande personalförstärkning vid de båda skolorna i Norrköping och Härnösand.

I propositionen betonas kraftigt den roll som folkbildningen och folkhögskolorna

bör ha inom vuxenutbildningen. Åtgärder föreslås för att åstadkomma en

klarare gränsdragning mellan studiecirklar och nuvarande deltidskurser vid yrkesskolorna.

Den förstärkning av folkhögskolornas statsbidragsgivning, varom

beslut fattades vid förra årets riksdag, fullföljs med förslag om förbättrade

arbetsvillkor för studiecirkelverksamheten.

Förslag framläggs bl. a. om en höjning av maximibeloppet för lån ur allmänna

studielånefonden för studerande med försörjningsplikt mot barn, om införande av

resekostnadsersättning för studerande vid den riksrekryterande vuxenutbildningen

samt om höjning av resetillägget till studiebidrag.

Åtgärderna föreslås träda i kraft successivt med början nästa budgetår.

Motionsyrkandena

I motionerna 1:132 av herrar Bengtson och Dahlén och II: 171 av herrar Hedlund

och Ohlin har yrkats »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa om förslag att vuxenutbildningsbidrag skall utgå även till korrespondensstuderande

för bevistande av preparandkurser».

I motionerna 1:173 av herrar Bengtson och Dahlén och II: 218 av herrar Hedlund

och Ohlin har yrkats »att riksdagen måtte besluta att studiemedelsförordningen

av den 4 juni 1964 (nr 401) ändras så att studiemedel kan utgå även till

personer över 40 år.»

I motionerna 1:622 av herr Gustafsson, Nils-Eric, och II: 781/. av herrar Elmstedt

och Larsson i Borrby har yrkats »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning och förslag beträffande

frågan om det studiesociala stödet till de korrespondensstuderande enligt i

motionen anförda grunder.»

I motionerna 1:790 av herr Andersson, Axel, m.fl. och 11:995 av herr Ohlin

to. fl. har yrkats »att riksdagen vid sin behandling av proposition nr 85 måtte

besluta att resetillägg enligt studiehjälpsreglementet skall utgå vid ett minsta

reseavstånd av sex kilometer färdvägen enligt centrala studiehjälpsnämndens

förslag.»

I motionerna 1:791 av herr Bengtson m.fl. och 11:990 av herr Hedlund

to. fl. har yrkats att riksdagen vid sin behandling av proposition nr 85 måtte

besluta

att resetillägg enligt studiehjälpsreglementet skall utgå vid ett minsta reseavstånd

av sex kilometer färdvägen enligt centrala studiehjälpsnämndens förslag

men med de högre belopp som föreslås i propositionen;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr JjA år 1967

att elev vid lokal vuxenutbildning som bedriver heltidsstudier skall omfattas

av studieh jälpsreglementets bestämmelser;

samt att vederbörande utskott utarbetar förslag till erforderlig ändring i lagtexten

med anledning av yrkandet om ändring i bestämmelsen om resetillägg.

Beträffande skälen för motionsyrkandena hänvisas till motionerna II: 171,

11:784, 11:990 och 11:995.

Dep artemenischef en

Föredragande departementschefen, statsrådet Edenman, har under rubriken

»motiv för vuxenutbildningen» uttalat följande angående utformningen av ett

studiesocialt system för de vuxenstuderande.

»Så länge som den gymnasiala och förgymnasiala utbildningen i huvudsak

sker på deltid, bör inte några väsentliga förändringar av nu gällande system

komma till stånd. Men undersökningar pågår rörande konsekvenserna i skilda

avseenden av ett för vuxenutbildningen särskilt utformat studiefinansieringssystem.

»

I motiveringen till i propositionen föreslagna studiesociala åtgärder för vuxenstuderande

anför departementschefen.

»I det föreliggande utredningsmaterialet saknas förslag om åtgärder inom det

studiesociala området. Jag har i det föregående framhållit att undersökningar

pågår i syfte att förändra studiefinansieringssystemet för vuxenutbildningen.

Ett behov föreligger emellertid att inom ramen för gällande studiesociala system

göra förändringar som leder till större möjligheter för de vuxna att bedriva

gymnasiala studier. Såsom chefen för inrikesdepartementet framhållit i prop.

1967:1 (bil. 13 s. 79) bör däremot några ändringar i gällande regler för utbildningsbidrag

nu ej aktualiseras.

Huvudlinjen i det i föregående framlagda reformförslaget är att så långt

möjligt underlätta för den enskilde att tillgodogöra sig utbildning. Ett utbyggt

studieprogram skall därför erbjudas inom ramen för lokal gymnasial vuxenutbildning.

Den riksrekryterande vuxenutbildningen skall kunna ge även fackskolkurser

och inom ramen för denna organisation skall brevskolstudier kunna

bedrivas. En utbyggnad skall ske av utbildningen via radio och television.

Dessa förbättrade utbildningsmöjligheter bör kompletteras med vissa studiesociala

åtgärder. Studiestödet vid läroanstalterna för vuxna är reglerat i studiehjälpsreglementet.

Bestämmelserna innebär bl. a. att studielån — som en följd

av den studiesociala reformen år 1964 — kan utgå med högst 5 000 kr. om året.

Vid deltidsstudier utgår lånen mer sällan. Genom beslut vid 1962 års riksdag

infördes vuxenutbildningsbidrag i studiernas slutskede för dem som syftade till

att avlägga gymnasie- eller realexamen. I den mån heltidsstudier förekommer,

som vid de muntliga kurserna vid statens gymnasier för vuxna, utgår även studiebidrag,

dock ej under tid då vuxenutbildningsbidrag utgår.

Det studiesociala stödprogrammet för vuxna bör inriktas på att — som kom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr b5 år 1967

plettering till att utbildningstillfällen ställs till förfogande i långt större utsträckning

än tidigare — möjliggöra för de studerande att utnyttja de förbättrade

utbildningsresurserna. Studerande med särskilt stora lånebehov bör hjälpas

att komma över de svårigheter som är förenade med bortfallet av normal förvärvsinkomst

under studietiden. Detta kan uppnås genom en höjning av studielånens

maximibelopp. Under muntliga kursperioder vid de riksrekryterande gymnasiala

skolorna bör alltjämt studiebidrag och tillägg utgå. Vidare bör staten ta

på sig kostnaderna för de utgifter för resor som är förenade med ett utnyttjande

av den riksrekryterande utbildningen. Vid denna omläggning bör vuxenutbildningsbidragen

avvecklas.

Maximibeloppet för lån ur allmänna studielånefonden utgör nu 5 000 kr. om

året. Detta belopp fastställdes vid den studiesociala reformen vid 1964 års riksdag.

Jag vill erinra om att dessa lån i huvudsak skall utgå till sådana studerande

inom studiehjälpssystemet som kan anses befinna sig i en med de universitets-

och högskolstuderande likartad studieekonomisk situation. I prop. 1964:138

angående studiesocialt stöd till studerande ungdom betonade jag bl. a. betvdelsen

av att det studiesociala stödet inom de skilda systemen blev ur den enskildes

synpunkt i stort sett likvärdigt. Såsom centrala studiehjälpsnämnden framhåller

i sin begäran om medel för budgetåret 1967/68 har en inte obetydlig skillnad

uppkommit mellan de förmåner som kommer t. ex. en äldre folhögskolelev

och en universitetsstuderande till del. Enligt min mening bör i princip samma

totala studiesociala stöd utga till studerande med jämförbar studieekonomisk

situation. Detta kan lättast uppnås — som också studiehjälpsnämnden föreslagit

— genom en komplettering av studiehjälpsreglementet med en regel av innebörden

att vid synnerliga skäl studielån kan utgå med högre belopp än 5 000 kr.

Detta högre studielån bör utgå endast till studerande med försörjningsplikt mot

barn. För en heltidsstuderande med ett barn utgör studiemedlen f. n. (med basbeloppet

5 500 kr.) vid tio månaders studier ca 9 000 kr. Motsvarande belopp bör

kunna utgå inom studiehjälpssystemet, varvid hänsyn bör tas till utgående

studiebidrag, studietidens längd etc.

För de studerande som deltar vid de muntliga kurserna vid de riksrekryterande

skolorna bör liksom nu är fallet studiehjälp i form av studiebidrag och tilllägg

eller förhöjt studiebidrag kunna utgå. Dessa förmåner bör även tillerkännas

studerande vid de av mig föreslagna laborationskurserna för enbart brevskolstuderande.

Utbildningstiden — inkl. tid för brevskolstudier — är totalt sett

längre än de åtta veckor som en kurs skall pågå för att studiebidrag skall kunna

utgå. Någon generell uppmjukning av denna gräns är jag däremot inte beredd

att förorda.

De riksrekryterande skolornas elever har av naturliga skäl många gånger stora

kostnader för resorna till och från studieorten. Ofta kan de studerande ej heller

utnyttja sådana reserabatter som kommer andra studerande till del. Resekostnaderna

är därför jämfört med övriga skolformer en stor utgiftspost. Skäl finns

därför att komplettera studiestödet vid dessa skolor med fria resor. Staten bör

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1967 7

ta på sig att svara för kostnaden för resa — enligt billigaste färdsätt — till och

från lcursorten vid kursens början och slut i den mån kostnaderna överstiger

ett visst belopp. Ersättning för sovvagn och dylika extra avgifter bör dock inte

utgå. Kungl. Maj :t bör inhämta riksdagens bemyndigande att i detta avseende

utfärda närmare föreskrifter.

År 1962 infördes ett särskilt bidrag under studiernas slutskede med syfte att

möjliggöra för den enskilde att ta ledigt från förvärvsarbete och slutföra examen.

De nya gymnasiala studiernas avslutning har inte utformats på samma sätt och

bl. a. som en följd av ändringar i kompetensbestämmelserna kommer behovet

av hel examen att bli mindre än tidigare. Något markerat slutskede uppträder

alltså inte såsom tidigare. De studerandes behov av finansieringsmedel tillgodoses

vidare lika väl av studielånen. Bl. a. dessa skäl talar för en avveckling av

vuxenutbildningsbidraget. Bortfallet av bidraget kompenseras också av att studiebidrag

i motsats till vad nu gäller kommer att utgå för heltidsundervisning.

Bestämmelserna om vuxenutbildningsbidrag bör dock övergångsvis gälla för

dem som tagits in vid läroanstalterna med nuvarande studieordning.

Beträffande frågan om kompletteringsstudier vill jag erinra om att jag i prop.

1967:4 (s. 136) uttalat bl. a. att kompletteringsstudier på gymnasienivå inte

skall anordnas inom universitetsorganisationens ram. Studerande med utbildningsönskemål

av detta slag bör utnyttja den lokala eller riksrekryterande vuxenutbildningsorganisationen.

Det är då helt i linje med riktlinjerna för gällande

studiesociala regler att studiestödet — liksom vid annan gymnasial utbildning

— skall utgå enligt studiehjälpsreglementet.

Jag vill avslutningsvis beröra en fråga av betydelse för de riksrekryterande

gymnasiala skolorna. Vid ett förverkligande av mina förslag kommer elevantalet

vid dessa skolor att stiga. Särskilt blir detta fallet för skolan i Norrköping.

Det kan inte uteslutas att vissa svårigheter kan uppstå med att skaffa inackorderingsrum

för de studerande. Denna fråga bör närmare aktualiseras i samband

med behandlingen av internat- och utlandsskolutredningens nyligen avlämnade

betänkande.

De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli 1967.»

Resetillägget i studiehjälpsreglementet

Bestämmelser om resetillägg finns i 11 § studiehjälpsreglementet och

5—7 §§ i tillämpningsbestämmelserna till reglementet. Resetillägget bestämmes

efter avståndet från bostad till skola. Avståndet beräknas i första hand efter

fågelvägen. Om emellertid färdvägen är minst 10 kilometer längre än fågelvägen

beräknas resetillägget efter avståndet färdvägen mellan bostaden och skolan.

Om färdvägen är minst 10 kilometer utgår resetillägg även om avståndet

fågelvägen icke uppgår till 6 kilometer. Skall avståndet beräknas efter färdvägen

och föreligger flera färdvägar, beräknas avståndet efter kortaste allmän
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1967

na färdväg. Vid beräkning av avståndet fågelvägen skall enligt centrala studiehjälpsnämndens

anvisningar beräkning ske strikt även om gränsen skulle komma

att sättas vid en gata eller dylikt.

Resetillägget utgår enligt följande uppställning.

Resetillägg i månaden,

kronor

...... 30

...... 45

...... 60

...... 75

Resetillägg utgår icke till studerande, som kan erhålla färdbiljett med särskild

piisnedsättning för studerande under förutsättning att resekostnaden efter prisnedsättningen

ej överstiger 30 kronor per månad.

Resetilläggets konstruktion har vid flera tillfällen behandlats av riksdagen.

En redogörelse härför finns i andra lagutskottets utlåtande 1966:65.

I den förevarande propositionen behandlas under rubriken »Studiesociala ändamål»

(s. 112—115) vissa frågor om resetillägget i studiehjälpsreglementet. Det

föreslås viss höjning av tilläggens storlek. Däremot avvisas förslag om ändring

av resetilläggets konstruktion innebärande att tillägget skulle beräknas enbart

med utgångspunkt från elevens färdväg mellan hem och skola.

Avstånd i kilometer

minst

6 ......

16 ......

26 ......

36 ......

Utskottet

Studiesociala åtgärder för vuxenstuderande m. in.

I förevarande proposition föreslås vissa åtgärder inom vuxenutbildningens område.

Enligt propositionens förslag skall vuxenutbildning bedrivas dels lokalt

med kommunerna som huvudmän, dels i riksrekryterande skolor. Den lokala

undervisningen avses huvudsakligen skola ske genom deltidsundervisning. Det

förutsättes dock att den enskilde studeranden, i varje fall på de största orterna,

har möjlighet att utforma sitt studieprogram så att heltidsstudier i praktiken

kan bedrivas.

I fråga om studiesociala förmaner framlägges förslag om höjning av maximibeloppet

— f. n. 5 000 kr. per läsår — för lån ur allmänna studielånefonden för

studerande som bedriver heltidsstudier och har försörjningsplikt mot barn. Vidare

föreslås införande av resekostnadsersättning för studerande vid den riksrekryterande

vuxenutbildningen. Vuxenutbildningsbidraget föreslås avvecklat.

Enligt gällande bestämmelser utgår studiehjälp endast för studier vid de

läroanstalter och utbildningslinjer som Kungl. Maj:t särskilt angivit. Studie
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 1^5 år 1967

9

bidrag jämte tillägg eller förhöjt studiebidrag utgår i princip endast vid heltidsundervisning

omfattande minst åtta veckor. Studielån kan däremot beviljas

även vid deltidsundervisning. Dessa regler innebär att studerande som deltar

i de muntliga kurserna vid de riksrekryterande skolorna har rätt till studiebidrag

och tillägg eller förhöjt studiebidrag. Därjämte har de möjligheter att få studielån.

Elever vid den lokala vuxenundervisningen kan däremot endast erhålla

studielån. De är uteslutna från bidrag enligt studiehjälpsreglementet eftersom

kurserna vid den lokala undervisningen i huvudsak skall anordnas som deltidsundervisning.

Studiehjälpens konstruktion att kurser, som innebär deltidsstudier

ej ger rätt till studiebidrag eller förhöjt studiebidrag, medför att en kombination

av kurser, som för den studerande faktiskt kan innebära heltidsstudier,

ej ger vederbörande rätt till bidrag. I propositionen föreslås ingen ändring av

de nu berörda principerna för utgivande av studiehjälp.

I motionerna I: 791 av herr Bengtson m. fl. och II: 990 av herr Hedlund m. fl.

framställes emellertid yrkande som syftar till att studerande vid lokal vuxenutbildning

som bedriver heltidsstudier förutom studielån skall kunna få studiebidrag

och tillägg eller förhöjt studiebidrag enligt studiehjälpsreglementet.

Utskottet vill först framhålla att de relativt begränsade åtgärder som nu föreslås

för de vuxenstuderande inte innebär någon slutgiltig lösning av studiefinansieringsfrågan.

Förslaget får ses som en första etapp som bör följas av fler

allteftersom det samhällsekonomiska utrymmet och de skolorganisatoriska anordningarna

medger det. I propositionen uppges att undersökningar pågår rörande

konsekvenserna i skilda avseenden av ett för vuxenutbildningen särskilt

utformat studiefinansieringssystem. Mot denna bakgrund anser sig utskottet

kunna acceptera propositionens förslag om det studiesociala stödet till vuxenstuderande.

Motionärernas förslag, som f. n. endast torde vara av betydelse för

ett mindre antal studerande, kan emellertid enligt utskottets mening vara värt

att beakta i samband med övervägandena om det framtida studiefinansieringssystemet.

I de vid riksdagens början väckta motionerna I: 622 av herr Gustafsson, NilsEric,

och II: 784 av herrar Elmstedt och Larsson i Borrby samt 1:132 av herrar

Bengtson och Dahlén och II: 171 av herrar Hedlund och Ohlin behandlas

frågor som rör det studiesociala stödet till korrespondensstuderande.

I motionerna I: 622 och II: 784 hävdas att de korrespondensstuderande i studiesocialt

avseende bör behandlas efter samma normer som andra studerande.

Motionärerna önskar skyndsam utredning och förslag i frågan. I motionerna

1:132 och II: 171 yrkas att vuxenutbildningsbidrag skall utgå till korrespondensstuderande

för bevistande av preparandkurser.

I propositionen, som alltså framlagts efter det de nu aktuella motionerna

väcktes, finns förslag av stor betydelse för de korrespondensstuderande. Korrespondensundervisning

skall bedrivas av den riksrekryterande skolan i Norrköping.

Korrespondensstudier skall även — liksom redan nu sker — kunna drivas

i kombination med muntliga kurser. Undervisningsmaterialet kommer i princip

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra lagutskottets utlåtande nr 4-5 år 1967

att utan kostnad ställas till elevernas förfogande. Vid de muntliga kurserna skall

studiebidrag jämte tillägg eller förhöjt studiebidrag kunna utgå. Mot bakgrunden

av dessa reformer föreslås i propositionen att de nuvarande brevskolestipendierna,

som är avsedda att bidraga till kurskostnader vid studier med real-,

student-, handelsgymnasie- eller ingenjörsexamen som mål, skall avvecklas.

De i propositionen framlagda förslagen kommer att medföra betydande förbättringar

för de brevskolestuderande. De som bedriver brevskolestudier vid

skolan i Norrköping kan sägas bli jämställda med övriga vuxenstuderande i studiesocialt

avseende. Enligt utskottets mening finns det emellertid goda skäl för

att i framtiden förbättra det studiesociala stödet till brevskolestuderande. Utskottet

anser sig kunna utgå från att frågan kommer att uppmärksammas under

de pågående övervägandena om ett studiefinansieringssystem för vuxenstuderande.

Med hänsyn härtill synes det inte erforderligt med en utredning av

det slag som förordas i motionerna I: 622 och II: 784.

Yrkandet om vuxenutbildningsbidrag till korrespondensstuderande i samband

med preparandkurser kan enligt utskottets mening inte längre anses aktuellt

med hänsyn till propositionens förslag om vuxenutbildningsbidragets avskaffande

vid alla former av undervisning. Utskottet, som ej har någon erinran mot

propositionens förslag i denna del, vill dessutom hänvisa till vad ovan anförts

om möjligheten för korrespondensstuderande att vid muntlig undervisning få

studiehjälp.

I motionerna I: 173 av herrar Bengtson och Dahlén samt II: 218 av herrar

Hedlund och Ohlin behandlas frågan om övre åldersgränsen för erhållande av

studiemedel. Studiemedel utgår till studerande vid universitet och högskolor

samt en del därmed jämställda utbildningsanstalter. En förutsättning är att

den studerande inte fyllt 40 år. Undantag kan dock göras från denna regel om

särskilda skäl föreligger. Motionärerna önskar ändra bestämmelsen så att studiemedel

kan utgå även till personer över 40 år.

Som framgår av det ovan sagda kan studiemedel redan enligt gällande bestämmelser

utgå till personer över 40 år efter särskild prövning. År 1964 vid

tillkomsten av bestämmelsen framhöll riksdagen vikten av en liberal tillämpning.

Centrala studiehjälpsnämnden har meddelat särskilda anvisningar med

avseende på regeln. Dessa innebär att särskilda skäl kan anses föreligga, om en

studerande behöver ytterligare någon termin för att nå examen, om det gäller

mycket tidskrävande utbildning, exempelvis för uppnående av licentiatexamen

eller doktorsgrad, om den studerande börjat utbildning vid relativt hög ålder,

om en studerande avbrutit sin utbildning för äktenskap och familjebildning och

senare önskar fullfölja utbildningen eller om studierna avser komplettering av

examen. Studiemedel beviljas emellertid i princip inte, om det kan beräknas, att

utbildningen inte kommer att vara avslutad förrän efter det år den studerande

fyller 50 år.

Motiveringen för fyrtioårsregeln är att studiemedelssystemet förutsätter åter
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr år 1967

11

betalning. Den som lyft studiemedel behöver normalt en inte alltför kort tidrymd

för att fullgöra sin återbetalningsskyldighet. Denna skyldighet skall i princip

vara fullgjord före 65 års ålder. Den utformning centrala studiehjälpsnämndens

tillämpningsföreskrifter till 40-årsregeln fått överensstämmer val med de

intentioner riksdagen hade vid regelns antagande. Enligt utskottets uppfattning

har det inte påvisats några beaktansvärda olägenheter med regeln och utskottet

avstyrker därför motionerna.

Utöver vad ovan anförts om propositionens förslag om studiesociala åtgärder

för vuxenstuderande har utskottet inte funnit anledning till erinran eller särskilt

uttalande. Utskottet biträder alltså propositionen i ifrågavarande del.

Resetillägget i studiehjälpsreglementet

Elever i gymnasier, yrkesskolor, fackskolor och vissa andra skolformer kan

enligt studiehjälpsreglementet erhålla resetillägg om de har lång väg mellan

hemmet och skolan. Resetillägg utgår om avståndet mellan hemmet och skolan

är minst 6 km fågelvägen eller 10 km färdvägen. Tillägget utgår med ett månadsbelopp

av 30 kr. om avståndet är minst 6 km, med 45 kr. om avståndet

är minst 16 km, med 60 kr. om avståndet är minst 26 km och med 75 kr. om

avståndet är minst 36 km. Avståndet beräknas i första hand efter fågelvägen.

Om emellertid färdvägen är 10 km längre än fågelvägen, räknas avståndet efter

färdvägen.

Bestämmelserna om resetillägg har alltsedan sin tillkomst år 1964 varit under

diskussion. 1965 års riksdag uttalade att reglerna inte var tillfredsställande och

att man borde snarast möjligt söka åstadkomma nödiga förbättringar i systemet.

Centrala studiehjälpsnämnden har i skrivelse till Kungl. Maj :t den 21 december

1965 efter utförd utredning begärt att reglerna skall ändras, så att enbart färdvägens

längd skall läggas till grund för resetillägget.

Nämndens förslag har remissbehandlats. Förslaget har tillstyrkts av skolöverstyrelsen,

Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska

landstingsförbundet och Målsmännens riksförbund. Skolöverstyrelsen har hört

ett stort antal länsskolnämnder och skolstyrelser, vilka samtliga uttalat sig för

studiehjälpsnämndens förslag. Ändringsförslaget har avstyrkts av statskontoret,

riksrevisionsverket och Sveriges skolkamerala förening.

I den förevarande propositionen erinrar departementschefen om att man vid

tillkomsten av de nuvarande reglerna var angelägen om att få ett administrativt

enkelt system. Departementschefen anser inte tillräckliga skäl föreligga att

tillstyrka nämndens förslag. Departementschefen anmäler emellertid, att han

har för avsikt föreslå Kungl. Maj:t att med bibehållande av gällande avståndsgränser

höja de nu utgående resetilläggen om 30, 45, 60 och 75 kr. till 40, 60,

SO respektive 100 kr.

I motionerna I: 790 av herr Andersson, Axel, m. fl. och II: 995 av herr Ohlin

m. fl. samt I: 791 av herr Bengtson m. fl. och II: 990 av herr Hedlund m. fl. yr
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr b5 år 1967

kas, att bestämmelserna om resetillägg skall ändras så att i enlighet med centrala

studiehjälpsnämndens förslag endast färdvägens längd blir avgörande för om

tillägget skall utgå.

De gällande reglerna om resetillägg får i många fall egendomliga och godtyckliga

konsekvenser. Det inträffar att en elev med kort avstånd från bostaden till

skolan fågelvägen men med relativt långt avstånd färdvägen ej får resetillägg

eller får lägre resetillägg än en annan elev som har kortare avstånd färdvägen

men vars färdväg bättre överensstämmer med fågelvägens sträckning.

Enligt utskottets mening bör riksdagen vidhålla sin tidigare redovisade ståndpunkt

att reglerna bör ändras. Det förslag, som centrala studiehjälpsnämnden

lagt fram och som innebär att resetillägg skall utgå så snart färdvägen är sex

km, synes utgöra en godtagbar grund för lösning av den föreliggande frågan.

De administrativa problem som är förenade med förslaget bör inte överdrivas.

Problemen torde i första hand hänföra sig till det nya systemets begynnelseskede.

Sedan skolmyndigheterna fått tillräcklig erfarenhet av elevernas reseoch

bostadsförhållanden torde handläggningen av ansökningar om resetillägg

inte behöva bli alltför betungande i förhållande till nuvarande ordning.

Förslaget föranleder ändring i 11 § studiehjälpsreglementet. De närmare föreskrifterna

ankommer det på Kungl. Maj:t att utfärda. Utskottet, som anser en

höjning av resetilläggens belopp motiverad, vill i sammanhanget framhålla att

man vid utformningen av tillämpningsföreskrifterna bör överväga om inte gällande

avståndsgränser bör jämkas. Den 1 juli 1966 höjde statens järnvägar

priset för månadsbiljetter på tåg och bussar. Den nya tariffen innebär förskjutning

av tidigare avståndsgränser med följd att elever med samma resekostnader

erhåller olika stora resetillägg. Detta förhållande bör man söka rätta

till.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen — med bifall till motionerna I: 790 och

II: 995 samt I: 791 och II: 990, samtliga motioner såvitt angår

resetillägget, samt med förklaring att riksdagen funnit viss

ändring böra vidtagas i de i förevarande proposition, nr 85, behandlade

reglerna om resetillägg — måtte antaga det föreliggande

författningsförslaget med nedanstående ändring och tilllägg

att ingressen och 11 § studiehjälpsreglementet erhåller följande

såsom utskottets förslag betecknade lydelse.

(Kungl. Maj:ts förslag)

(Utskottets förslag)

Härigenom förordnas, att 4, 19, 21

och 32 §§ samt rubriken omedelbart

före 19 § studiehjälpsreglementet den

4 juni 1964 skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan anges.

Härigenom förordnas, att 4, 11, 19,

21 och 32 §§ samt rubriken omedelbart

före 19 § studiehjälpsreglementet

den 4 juni 1964 skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan anges.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1967

13

(Nuvarande lydelse)

(Utskottets förslag)

11

Är den studerande bosatt på ett

avstånd från skolan av minst sex

kilometer fågelvägen eller tio kilometer

färdvägen, utgår resetillägg

efter de grunder och med de belopp,

som fastställas av Konungen.

Är den studerande bosatt på ett

avstånd från skolan av minst sex

kilometer färdvägen, utgår resetillägg

efter de grunder och med

de belopp, som fastställas av Konungen.

Konungen äger---—---------äro uppfyllda.

Resetillägg utgår----åtnjuter inackorderingstillägg.

B. att riksdagen med avslag på motionerna I: 791 och II: 990,

såvitt angår yrkandet om studiehjälp vid lokal vuxenutbildning,

måtte bifalla propositionen i motsvarande del;

C. att riksdagen måtte bifalla propositionen i övrigt, såvitt

den hänvisats till lagutskott;

D. att följande motioner, nämligen

1) motionerna 1:132 och II: 171, såvitt angår yrkandet om

vuxenutbildningsbidrag till korrespondensstuderande,

2) motionerna 1:173 och II: 218 samt

3) motionerna I: 622 och II: 784,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist*, herrar Lars Larsson,

Hiibinette, fru Nilsson, herrar Edström*, Wirtén och Eälldin*;

från andra kammaren: herr Rimmerfors, fröken Wetterström, herrar

Bengtsson i Varberg, Fredriksson*, fru Svensson, herr Jönsson i Ingemarsgården,

fru Skantz och herr Larsson i Öskeviksby.

Stockholm den 28 april 1967

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Andra lagutskottets utlåtande nr 4-5 år 1967

Reservation

vid utskottets hemställan under B

av herrar Edström, Wirtén, Fälldin, Rimmerfors, Jönsson i Ingemarsgården och

Larsson i Öskeviksby, vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på sid 9 med orden »Utskottet

vill först» och slutar med orden »det framtida studiefinansieringssystemet»

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet delar motionärernas uppfattning att de studerande vid vuxenutbildningsanstalter

med lokal rekrytering som bedriver heltidsstudier bör åtnjuta

studiestöd enligt studiehjälpsreglementet. För närvarande utgår till motsvarande

kategori studerande ett vuxenutbildningsbidrag i studiernas slutskede.

Detta föreslås emellertid slopat. Ett godtagande av propositionen i förevarande

del skulle sålunda innebära en försämring i ekonomiskt avseende för de studerande

det här gäller. Sådana konsekvenser måste enligt utskottets mening undvikas.

Några skäl för att dessa studerande skall behandlas på annat sätt än

andra heltidsstuderande kan inte anföras. Studerande vid vuxenutbildningsanstalter

med lokal rekrytering som bedriver studier på heltid bör därför komma

i åtnjutande av — förutom studielån — studiebidrag jämte tillägg eller förhöjt

studiebidrag enligt studiehjälpsreglementet.

b) att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen — med bifall till motionerna I: 791 och II: 990,

såvitt angår yrkandet om studiehjälp vid lokal vuxenutbildning,

samt med avslag å propositionen i motsvarande del —

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

i denna del anfört.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:290 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående vissa åtgärder på vuxenutbildningens område m. m., såvitt propositionen hänvisats til a1 i texten