Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av studiebidrag, m. m. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1: 355 av herr Larsson, Thorsten, m. fl. samt nr II: 437 av herr Dahlgren m. fl.

1967-02-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1967:5, Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av studiebidrag, m. m. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1: 355 av herr Larsson, Thorsten, m. fl. samt nr II: 437 av herr Dahlgren m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1967

1

Nr 5

Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av studiebidrag,

m. m.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 1: 355 av herr Larsson, Thorsten, m. fl.

samt nr II: 437 av herr Dahlgren m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,

»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam

utredning och förslag

dels beträffande frågan om höjning av studiebidraget inom studiemedelsiörordningen

till 0,5 ATP-basbelopp per år och i anslutning därtill en motsvarande

höjning av det s. k. förhöjda studiebidraget inom studiehjälpsreglementet

och

dels beträffande frågan om värdebeständighet för alla förmåner inom

studiehj älpsreglementet.»

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionen 1: 355.

Gällande bestämmelser m. m.

I studiehjälpsreglementet, som trädde i kraft den 1 juli 1964, regleras de

studiesociala förmånerna för elever vid gymnasier, yrkesskolor, fackskolor,

folkhögskolor och vissa andra läroanstalter. Enligt detta reglemente erhåller

alla elever under läsåret, som vanligen omfattar 9 månader, 75 kr. i

månatligt studiebidrag. Härtill kommer i vissa fall inackorderingstillägg

med 100 kr. i månaden eller resetillägg med 30—75 kr. i månaden. Utöver

dessa generella förmåner kan utgå inkomstprövade tillägg med 25—75 kr. i

månaden och undantagsvis även behovsprövade tillägg med högst 75 kr. i

månaden.

En grupp av studerande — de som börjat sin högre utbildning det år

under vilket de fyller 21 år eller senare — skall behandlas såsom ekonomiskt

fristående från sina föräldrar. I stället för studiebidrag jämte tillägg

erhåller de ett förhöjt studiebidrag om 175 kr. i månaden. Studerande vid

läroanstalt för vuxna kan under studiernas slutskede erhålla vuxenutbildningsbidrag

med 2 000 kr.

Bidragen kan kompletteras med lån ur allmänna studielånefonden. Högsta

lånebeloppet är 5 000 kr. om året. Lånen är i princip inte subventionerade.

9307 67 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 2 avd. Nr 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1967

Studerande vid universitet och högskolor och andra postgymnasiala utbildningslinjer

har enligt studiemedelsförordningen, som trädde i kraft

den 1 januari 1965, i princip rätt till studiemedel. Dessa beräknas för varje

termin till 70 % av basbeloppet, som f. n. är 5 500 kr. För minderårigt barn

utgår dessutom barntillägg med 12,5 % av basbeloppet. Har den studerande

eller, om han är gift, hans make inkomst eller förmögenhet minskas studiemedlen

enligt särskilda regler. Av studiemedeln utgör för studerande, som

är berättigad till oreducerat belopp, 1 750 kr. årligen studiebidrag. Detta

bidrag erhålles i första hand och utan återbetalningsskyldighet. Resten av

studiemedlen skall återbetalas enligt särskilda regler.

Budgetåret 1967/68 beräknas 80 000—85 000 studerande få studiebidrag

enligt studiemedelsförordningen med i genomsnitt 1 700 kr. per studerande.

En höjning av studiebidraget till 50 % av basbeloppet, d. v. s. till f. n. 2 750

kr., kan med ovannämnda utgångspunkter beräknas innebära en kostnadsökning

med 77—82 milj. kr. per år. En motsvarande höjning av det förhöjda

studiebidraget enligt studiehjälpsreglementet kan antagas medföra

ökat anslagsbehov på ca 17 milj. kr.

Frågans tidigare behandling

Vid införandet av det nuvarande studiesociala systemet diskuterades

frågan om indexreglering av studiebidraget i studiemedelsförordningen.

Föredragande departementschefen anförde i prop. 1964: 138 s. 169.

Några remissinstanser har påtalat det förhållandet, att studiebidraget är

det enda belopp på förmånssidan som inte indexreglerats. Jag anser det riktigast,

att ett bidrag av denna karaktär i likhet med de olika bidragen och

tilläggen inom studiehjälpen och de allmänna barnbidragen fastställes i

kronor. Studiebidraget kan självfallet komma att höjas genom särskilt beslut

av riksdagen.

Vid behandlingen av propositionen hade särskilda utskottet att ta ställning

till motionsyrkanden att studiebidraget enligt studiemedelsförordningen och

förmånerna enligt studiehjälpsreglementet skulle göras värdebeständiga. I

sitt av riksdagen i denna del godkända utlåtande nr 1 avstyrkte utskottet

motionerna och hänvisade till att en höjning av förmånerna fick bli beroende

av riksdagens beslut i varje särskilt fall.

Vid 1965 års och 1966 års riksdagar behandlades frågan ånyo. Andra lagutskottet

anslöt sig i sina yttranden 1965: 47 och 1966: 15 till särskilda utskottets

ståndpunkt. Andra lagutskottets utlåtanden godkändes av riksdagen.

Utskottet

Till elever i gymnasier och därmed jämställda skolformer utgår enligt

studiehjälpsreglementet 75 kr. i månaden i studiebidrag. Elever som ej är

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1967

bosatta på skolorten kan varje månad få resetillägg med högst 75 kr. eller

inackorderingstillägg med 100 kr. Vid sidan av dessa generella förmåner

kan efter särskild prövning månatligen utgå maximalt 75 kr. i inkomstprövat

tillägg och lika mycket i behovsprövat tillägg. Till studerande, som

påbörjar studierna efter det år de fyllt 21 år, utgår i stället för de nämnda

bidragen och tilläggen förhöjt studiebidrag med 175 kr. i månaden. Samtliga

förmåner utgives under pågående läsår eller kurstid. Studerande vid

läroanstalt för vuxna kan under studiernas slutskede erhålla vuxenutbildningsbidrag

med högst 2 000 kr. Förutom ovanstående förmåner kan studerande

erhålla studielån med högst 5 000 kr. per läsår. Förmånerna enligt

studiehjälpsreglementet är ej indexreglerade.

Enligt studiemedelsförordningen är studerande vid universitet och högskolor

och vissa andra läroanstalter berättigade till studiemedel med 70 %

av basbeloppet för varje termin. Basbeloppet utgör f. n. 5 500 kr. Har den

studerande barn tillkommer barntillägg med 12,5 % av basbeloppet. Av studiemedlen

utgör 875 kr. per termin studiebidrag, som till skillnad från övriga

studiemedel erhålles utan återbetalningsskyldighet. Detta belopp är ej

indexreglerat.

I förevarande motioner yrkas skyndsam utredning och förslag om fastställande

av studiebidraget enligt studiemedelsförordningen till 25 % av

basbeloppet per termin samt om motsvarande uppräkning av det förhöjda

studiebidraget och indexreglering av samtliga förmåner enligt studiehjälpsreglementet.

År 1964, då det nuvarande studiesociala systemet genomfördes, avslog

riksdagen motioner med samma syfte som de förevarande. Vid utskottsbehandlingen

framhölls att studiebidraget inom studiemedelsförordningen i

likhet med de olika bidragen och tilläggen inom studiehjälpsreglementet och

det allmänna barnbidraget borde kunna höjas endast efter särskilt beslut

av riksdagen. Även vid riksdagarna åren 1965 och 1966 behandlades motioner

av samma innebörd som de nu aktuella. Motionerna avslogs med hänvisning

till 1964 års beslut. Utskottet kan inte heller i år finna att det föreligger

något skäl för ändrat ställningstagande. På grund härav får utskottet

hemställa,

att förevarande motioner, 1:355 och 11:437, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 februari 1967

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1967

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herrar Lars Larsson,

Hubinette, fru Hamrin-Thorell, herrar Eric Carlsson, Edström och

Wanliainen;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Lundberg, Rimmerfors,

fru Ekendahl, fröken Wetterström*, herrar Bengtsson i Varberg,

Johansson i Södertälje och Gomér.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fru Hamrin-Thorell, herrar Eric Carlsson, Edström, Anderson i Sundsvall,

Rimmerfors och Gomér, som ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 3 med orden »År

1964» och slutar med orden »utskottet hemställa» bort ersättas med text

av följande lydelse:

»Utskottet finner skäl tala för det i motionerna framförda förslaget, att

studiebidragsdelen inom studiemedelsförordningen göres värdebeständig.

Likaså delar utskottet motionärernas uppfattning, att de enligt studiehjälpsreglementet

utgående förmånerna bör vara värdebeständiga. Utskottets

principiella inställning är att de olika bidragen till studerande skall behålla

det relativa värde, som de hade vid den tidpunkt, då riksdagen bestämde

deras storlek.

Utskottet tillstyrker sålunda det i motionerna framförda förslaget om

utredning av frågan om indexreglering av studiestödet. Däremot är utskottet

inte nu berett att tillmötesgå motionärernas krav på fastställande av

bidragsdelen av studiemedlen till 25 % av basbelopp per termin.»

b) att utskottet bort hemställa,

»1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner, I:

355 och 11:437, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om

skyndsam utredning och förslag beträffande frågan om värdebeständighet

av dels studiebidraget inom studiemedelsförordningen,

dels samtliga förmåner inom studiehjälpsreglementet,

samt

2) att motionerna, i den mån de icke besvarats genom vad

utskottet ovan hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.»

K L Beckmans Tryckerier AB* Stockholm 9307 67

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.