Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående förvaringen av gift. Andra lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:633 av fröken Stenberg och nr II:789 av fru Heurlin.

1967-11-07 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1967:61, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående förvaringen av gift. Andra lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:633 av fröken Stenberg och nr II:789 av fru Heurlin.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 61 år 1967

1

Nr 61

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående förvaringen av

gift.

Andra lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade

motioner, nr 1:633 av fröken Stenberg och nr II:789 av fru Heurlin.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, ”att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om utredning av frågan huruvida ej i giftförordningen bör

införas en särbestämmelse beträffande gift, att sådant ämne skall förvaras avskilt

från andra varor och under lås”.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan får utskottet,

i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionen

11:789.

Gällande bestämmelser

Enligt förordningen den 14 december 1962 om gifter och andra hälsofarliga varor

(giftförordningen) förstås med hälsofarlig vara varje ämne eller beredning som

med hänsyn till varans egenskaper och användning kan befaras förorsaka död, sjukdom

eller kroppsskada hos människor. De hälsofarliga varorna indelas i gifter och

vådliga ämnen. Till gifter hänföres vissa ämnen som användes vid framställning av

läkemedel och som medicinalstyrelsen förklarat skall betraktas som gift samt andra

hälsofarliga ämnen, vars hantering är förenad med synnerligen stor hälsorisk. Till

vådliga ämnen hänföres övriga hälsofarliga ämnen. Giftnämnden, som är den centrala

myndigheten på området, utfärdar vägledande förteckningar över gifter och

vådliga ämnen.

I giftförordningen lämnas regler som angår tillverkning, användning och införsel

av hälsofarliga varor samt handel med sådana varor. I princip förutsätter dessa åtgärder

antingen särskilt tillstånd eller att anmälan gjorts till yrkesinspektör eller

annan myndighet. I 17 § stadgas att hälsofarlig vara vid utlämnandet från tillverkningsställe

och försäljningsställe skall på förpackningen vara märkt på sådant

sätt att riskerna för förgiftning eller annan skada genom varan i möjligaste mån

begränsas.

I 18—20 §§ lämnas vissa föreskrifter om hantering av hälsofarlig vara. Sålunda

skall hälsofarlig vara handhas och förvaras så att de med varan förenade riskerna i

möjligaste mån begränsas (18 §). Transport av sådan vara skall ske under förhållanden,

som med hänsyn till varans beskaffenhet kan anses fullt betryggande (19 §).

Förstöring eller annat oskadliggörande av hälsofarlig vara, som inte längre är avsedd

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 2 avd. Nr 61

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 61 år 1967

att användas för sitt ändamål, skall ske på betryggande sätt. Emballage, i vilket

hälsofarlig vara varit innesluten, och redskap, som använts till sådan vara, skall

handhas så, att kvarvarande rester av varan inte kan förorsaka skada (20 §). Till

dessa bestämmelser ansluter ansvarsbestämmelser i 27 §. Enligt denna paragraf

dömes den till dagsböter som åsidosätter nödig aktsamhet vid hantering av hälsofarlig

vara eller vid handhavandet av emballage eller redskap, som använts till

hälsofarlig vara. Om gärningen har begåtts av oaktsamhet som med hänsyn till omständigheterna

är att anse som ringa, utgår inget straff. Vid grovt brott kan straffet

bli fängelse i högst ett år.

Med stöd av 29 § giftförordningen har den 28 juni 1963 utfärdats en kungörelse

om tillämpningen av giftförordningen. I denna lämnas föreskrifter om tillstånds- och

anmälningsförfarandet, om förpackning och märkning vid överlåtelse samt om hantering

av hälsofarlig vara. Enligt 16 § skall gift, som lagerhålles för yrkesmässig

användning eller överlåtelse, förvaras avskilt från andra varor och under lås. Vådligt

ämne, som lagerhålles för samma ändamål, skall förvaras avskilt från varor

avsedda till förtäring. Enligt 18 § skall hälsofarlig vara, som tagits i bruk för

yrkesmässig användning, under handhavandet vara försedd med lämplig märkning

eller varningstext till förekommande av förväxling eller som skydd mot förgiftning.

I andra fall än de nu nämnda skall enligt 19 § vid förvaring och annan

hantering av hälsofarlig vara särskilt iakttagas, att varan förvaras på sådant sätt

att den inte kan åtkommas av barn, att varan hålles väl avskild från varor avsedda

till förtäring, att varan sedan förpackningen brutits om möjligt förvaras i det ursprungliga

emballaget och i varje fall inte i kärl, som på grund av sin sedvanliga

användning kan ge anledning till förväxling, att på förpackningen anbringad märkning

inte skadas eller utplånas samt att meddelade varningsföreskrifter efterföljes.

Åsidosättande av kungörelsens regler om hantering av hälsofarlig vara kan medföra

ansvar enligt 27 § förordningen.

Historik

Giftförordningen tillkom genom statsmakternas beslut 1962. Till grund för beslutet

låg ett av giftstadgeutredningen år 1961 avgivet betänkande.

Enligt utredningens förslag skulle hälsofarlig vara, som lagerhölls för yrkesmässig

användning eller överlåtelse, förvaras på lämpligt sätt och vara försedd med uppgift

om varans benämning. Gift skulle förvaras avskilt från andra varor och under

lås. Vådligt ämne skulle förvaras avskilt från varor avsedda till förtäring. I övrigt

lämnades i stort sett frihet att ordna detaljerna på sätt som kunde vara ändamålsenligt

i det enskilda fallet.

I betänkandet behandlade giftstadgeutredningen frågan om förvaring under icke

yrkesmässiga förhållanden, särskilt förvaring i hemmen, mera ingående. I det sammanhanget

lät utredningen företa en undersökning av giftförvaring hos småbarnsfamiljer.

Totalt intervjuades 206 representativt utvalda familjer. Det framkom att

praktiskt taget alla (96 %) hade läkemedel eller tekniska preparat, som var mer eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 61 år 1967

3

mindre giftiga. Endast hos 21 familjer kunde man anse, att förvaringen av gifterna

var ordnad på ett godtagbart sätt. Giftstadgeutredningen fann att undersökningen

klart gav vid handen, att allmänhetens förvaring av giftiga varor inte motsvarade

ens lågt ställda anspråk på säkerhet. Utredningen menade dock att man stod inför

ett säkerhetsproblem som knappast kunde lösas genom ytterligare föreskrifter i giftlagstiftningen.

Vad som erfordrades var en starkt intensifierad upplysning samt aktiva

åtgärder för att åstadkomma säkra förvaringsutrymmen, som genom utformning

och placering verkligen blev använda. Utan att framlägga något konkret förslag

framhöll utredningen som ett angeläget önskemål, att det allmänna på lämpligt

sätt stödde upplysnings- och forskningsverksamhet, som kunde bidra till en säkrare

förvaring av gifter. Ett angeläget krav var vidare, att standardinredning för

kök försågs med sådana städ- och diskbänksskåp, som inte kunde öppnas av småbarn.

Vid remissbehandlingen av utredningens förslag anslöt sig flera instanser till utredningens

förslag och uttalanden. Övriga instanser framförde inte någon erinran

mot desamma med undantag för poliskammaren i Stockholm. Denna ansåg att skäl

talade för strängare bestämmelser om förvaring av gift, i varje fall för förvaring

vid yrkesmässig användning.

I propositionen nr 184 till 1962 års riksdag med förslag till bl. a. giftförordningen

anslöt sig föredragande departementschefen till giftstadgeutredningens förslag.

Han anförde bl. a. följande:

Såväl i hem som på arbetsplats är det betydelsefullt att förvaringen av gifter och

andra farliga varor sker på ett ansvarsmedvetet sätt. För närvarande finns vissa bestämmelser

om förvaring i giftstadgan. Dessa är ganska detaljerade och därigenom

stela. De tar framför allt sikte på förvaringsbetingelserna inom handel och industri,

men avser även förvaring i hemmen. Som framgår av en undersökning giftstadgeutredningen

låtit utföra förekommer dock i hemmen en skrämmande nonchalans, då

det gäller att skydda barnen för de förgiftningsrisker, som en bristfällig förvaring

innebär. I likhet med utredningen anser jag att man här står inför ett problem, som

inte kan lösas enbart genom lagstiftning. För att förbättra förhållandena måste därjämte

en ökad upplysning sättas in.

De nya förordningarna bör sålunda upptaga endast allmänt hållna stadganden,

syftande till att riskerna vid förvaring begränsas. I viss utsträckning avses närmare

bestämmelser i förevarande avseende skola upptagas i tillämpningsförfattningarna

men de allmänna stadgandena bör sedan på arbetsplatser, i skolor o. d. kompletteras

med interna ordningsregler, som anpassas efter de särskilda förhållandena på platsen.

Riksdagen hade vid sin behandling av propositionen inte någon invändning att

göra mot propositionens förslag i detta avseende. I enlighet med andra lagutskottets

utlåtande nr 43 uttalade riksdagen dock att det gäller att för allmänheten klargöra

vilka risker som är förenade med hälsofarliga varor. Ökad upplysning och undervisning

om användning, förvaring, inte minst i hemmen, transport och förstöring av

sådana varor var, framhöll riksdagen, ytterst värdefull. Enligt riksdagens mening

borde det vara en angelägen uppgift för tillsynsmyndigheterna att utforska lämpliga

vägar för spridande av upplysning i dessa avseenden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 61 år 1967

Frågan om förvaring av hälsofarliga varor berördes på nytt i en interpellation i

andra kammaren under vårsessionen innevarande år. Mot bakgrund av en inträffad

olyckshändelse tillfrågades socialministern om han övervägde att ta initiativ till en

översyn av giftförordningens bestämmelser angående hantering och förvaring av

gifter och andra hälsofarliga varor. I sitt svar redogjorde socialministern för gällande

bestämmelser samt uttalade att han fann de rambestämmelser som giftförordningen

innehåller lämpligt utformade. Om giftnämnden skulle finna att den påtalade

olyckshändelsen motiverade ytterligare anvisningar för att undvika ett upprepande,

utgick socialministern från att giftnämnden kom att meddela sådana.

Utskottet

Giftförordningen innehåller regler om hantering av hälsofarliga varor. Med sådana

förstås varor som kan befaras förorsaka död, sjukdom eller kroppsskada hos

människor. De hälsofarliga varorna delas in i gifter och vådliga ämnen. Till gifter

hänföres i princip varor vars hantering är förenad med synnerligen stor hälsorisk.

Till vådliga ämnen hänföres övriga hälsofarliga varor. Beträffande hanteringen föreskrives

att hälsofarlig vara skall handhas och förvaras så att de med varan förenade

riskerna i möjligaste mån begränsas. Transport av hälsofarlig vara skall ske under

förhållanden, som med hänsyn till varans beskaffenhet kan anses fullt betryggande.

Förstöring eller annat oskadliggörande av hälsofarlig vara, som inte längre skall användas

för sitt ändamål, skall ske på betryggande sätt. Den som åsidosätter nödig

aktsamhet vid hantering av hälsofarlig vara kan dömas till böter eller i grova fall

fängelse i högst ett år.

Till de ramföreskrifter som giftförordningen innehåller beträffande hantering av

hälsofarlig vara ansluter vissa mer detaljerade regler i en tillämpningskungörelse.

Enligt dessa skall vid lagerhållning för yrkesmässig användning eller överlåtelse gift

förvaras avskilt från andra varor och under lås samt vådligt ämne förvaras avskilt

från varor avsedda till förtäring. I andra fall skall vid förvaring av hälsofarlig vara

särskilt iakttagas, att varan förvaras på sådant sätt att den inte kan åtkommas av

barn och att varan hålles väl avskild från varor avsedda till förtäring. Den som

åsidosätter tillämpningskungörelsens föreskrifter angående hantering av hälsofarlig

vara kan ådömas straff enligt giftförordningens ansvarsbestämmelse.

I förevarande motioner görs gällande att giftförordningens regel om förvaring av

hälsofarlig vara inte är till fyllest när det gäller gift. Motionärerna anser att giftförordningen

bör kompletteras med en regel av innehåll att gift skall förvaras avskilt

från andra varor och under lås. Deras yrkande går ut på att riksdagen skall anhålla

om utredning av denna fråga.

Då den gällande lagstiftningen om hälsofarliga varor antogs år 1962 var statsmakterna

ense om att giftförordningen endast skulle innehålla vissa allmänt hållna

ramföreskrifter syftande till att riskerna vid förvaring skulle begränsas. Kompletterande

föreskrifter skulle tas upp i tillämpningsförfattningar och i interna ordningsregler

på arbetsplatser, i skolor och liknande. Avsikten med denna ordning var att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 61 år 1967

5

undvika den stelhet som kännetecknat tidigare lagstiftning och möjliggöra en reglering

som kunde vara ändamålsenlig i varje enskilt fall. Under de år som systemet

tillämpats har det såvitt utskottet kunnat inhämta fungerat bra. Till detta har bidragit

att giftnämnden i sin funktion som högsta ansvariga organ på ifrågavarande

område ägnat frågan om hälsofarliga varors hantering fortlöpande uppmärksamhet.

Chefen för socialdepartementet har i ett interpellationssvar i våras uttalat att giftförordningens

rambestämmelser om bl. a. förvaring av gift enligt hans mening är

lämpligt utformade. Utskottet vill för sin del instämma i detta uttalande.

Mot ett genomförande av motionsförslaget kan även andra skäl anföras. I sak

innebär det att de regler som enligt tillämpningskungörelsen gäller för förvaring av

gift under yrkesmässiga förhållanden skulle utvidgas att gälla förvaring under icke

yrkesmässiga förhållanden. Följden härav skulle bl. a. bli att förvaring av gift i

hemmen vid straffansvar måste ske avskilt från andra varor och under lås. Även om

allmänhetens förvaring av gift i hemmen i betydande utsträckning är bristfällig ur

säkerhetssynpunkt och förbättrade förhållanden är angelägna, torde sådana knappast

främjas genom strängare lagstiftning, vars efterlevnad för övrigt skulle blir svår att

kontrollera. Vad som i stället erfordras för att komma till rätta med säkerhetsproblemen

är upplysning och undervisning. Utskottet vill i detta sammanhang starkt

stryka under vikten av att information om gifters och vådliga ämnens hälsofarlighet

samt undervisning om hantering av sådana ämnen över lag ägnas intensiv uppmärksamhet.

Med hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet avstyrka bifall till motionerna.

Utskottet hemställer,

att förevarande motioner, 1:633 och 11:789, inte måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 november 1967

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist (s), herrar Lars Larsson (s), Hiibinette

(h), Eric Carlsson (ep)*, Dahlberg (s), Erik Filip Petersson (fp), Högström (s)

och Kilsmo (fp)*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Gustavsson i Alvesta

(ep), fröken Wetterström (h), herr Bengtsson i Varberg (s), fröken Sandell (s),

herrar Fredriksson (s), Carlsson i Göteborg (s) och Jonsson (fp).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.