Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 24 § 1 mom. och 39 § civilförsvarslagen den 22 april 1960

1967-11-28 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1967:69, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 24 § 1 mom. och 39 § civilförsvarslagen den 22 april 1960

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 69 år 1967

1

Nr 69

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om ändrad lydelse av 24 § 1 mom. och 39 § civilförsvarslagen

den 22 april 1960 (nr 74).

Genom en den 20 oktober 1967 dagtecknad proposition, nr 159, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att

antaga följande

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 24 § 1 mom. och 39 § civilförsvarslagen den 22 april

1960 (nr 74).

Härigenom förordnas, att 24 § 1 mom. och 39 § civilförsvarslagen den 22

april 1960 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

24 §.

i mom. Enskilda skyddsrum — — — — — — — — — och läge.

Bestämmelserna i första stycket

,3 gälla icke i fråga om byggnad som

till väsentlig del är avsedd för barnstuga

som avses i 55 § barnavårdslagen

den 29 april 1960 (nr 97).

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 2 avd. Nr 69

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 69 år 1967

39

Om alarmering--------

Länsstyrelsen äger--- -----

Under högsta civilförsvarsbcredskap

äger länsstyrelsen förordna om

förbud mot användande av samlingslokal,

såvitt för besökande i lokalen

beräknat skyddsrum icke finnes att

tillgå.

§•

---särskilda bestämmelser.

---förordnandet inhämtas.

Länsstyrelsen äger förordna att

under högsta civilförsvarsberedskap

förbud skall gälla mot användande av

samlingslokal, såvitt för besökande

i lokalen beräknat skyddsrum icke

finnes att tillgå, och av barnstuga,

såvitt skyddsrum icke finnes att tillgå

för de personer som barnstugan

är avsedd att hysa.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968.

Propositionens innehåll

I propositionen förslås att byggnad som till väsentlig del är avsedd för

barnstuga undantas från skyddsrumsbyggnadsskyldighet. Undantaget kombineras

med möjlighet för länsstyrelsen att förbjuda användningen av barnstuga

under högsta civilförsvarsberedskap.

Förslagen föranleder ändring i civilförsvarslagen. Ändringen föreslås

träda i kraft den 1 januari 1968.

Av propositionen återges i det följande endast vad föredragande departementschefen

anfört. Beträffande redogörelse för gällande bestämmelser,

socialstyrelsens framställning och departementspromemorian samt remissyttrandena

över dessa får utskottet hänvisa till propositionen.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Andersson, anför i propositionen

följande:

»Nuvarande riktlinjer för anordnande av skyddsrum till skydd för befolkningen

i krigstid antogs av riksdagen år 1958 (prop. 1956: 185; L2U 52;

rskr. 376). I stort sett grundas bestämmelserna på de principer för allmänt

och enskilt skyddsrumsbyggande som tillkom redan åren 1940 och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 69 år 1967

1944, då de första civilförsvarsförfattningarna utformades. Den översyn

som gjordes år 1956 var ett led i förnyelsen av civilförsvaret efter förslag av

1953 års civilförsvarsutredning. Översynen avsåg främst anpassning av

skyddsrumsbyggandet till de nya riktlinjerna för en omfattande planläggning

av utrymning. De grundläggande bestämmelserna återfinns i civilförsvarslagen

och civilförsvarskungörelsen.

Allmänna skyddsrum skall finnas i innerområdena och andra särskilt

riskfyllda delar av utsatta orter. I övrigt skall enskilda skyddsrum finnas

i fastigheterna. De allmänna skyddsrummen förläggs och dimensioneras

i första hand med hänsyn till den verksamhet som är avsedd att fortgå

inom området under krig. I den mån belägenheten medger det, kan de

också användas av dem som av olika skäl inte har utrymt området (katastrofberedskap).

De enskilda skyddsrummen är avsedda för dem som

bor, arbetar eller annars vistas i anläggningen eller byggnaden. Det ankommer

på ägaren att inrätta skyddsrummet. Enskilt skyddsrum inrättas i

regel som normalskyddsrum. Inom områden som antas inte komma att

vara anfallsmål inrättas inte skyddsrum. Den närmare prövningen av var

skyddsrum skall anordnas görs av Kungl. Maj :t. Enskilda skyddsrum skall

inrättas företrädesvis i orter av storleken 5 000 invånare och däröver, f. n.

ca 200 orter. Skyddsrum skall i princip anordnas för bostads- och kontorsfastigheter

med mer än två våningar, industrier med mer än 25 anställda,

undervisnings- och vårdanstalter som är avsedda att hysa mer än 25 personer,

vissa kommunikationsanläggningar in. m. Skyddsrummen inrättas

endast i byggnader som nyuppförs. Den äldre bebyggelsen berörs alltså

inte av skyddsrumsåtgärderna även om den formellt omfattas av skyldigheten

i fråga. Undantag från skyddsrumsbyggnadsskyldigheten får medges

av länsstyrelsen om anordnandet skulle medföra oskäliga kostnader. Undantag

får även medges i annat fall, om det kan ske utan att skäliga anspråk

på skydd ef t er sätts.

Med stöd av dessa bestämmelser har ett förhållandevis stort antal enskilda

skyddsrum tillkommit i nya byggnader sedan år 1940. Årligen tillkommer

ca 200 000 skyddsrumsplatser. Sammanlagt finns det f. n. inemot 3 milj.

platser. Kostnaden för att inrätta normalskyddsrum i en fastighet beräknas

motsvara ca 2 % av kostnaden för byggnaden i dess helhet. Ersättning

av statsmedel kan utgå, om någon ålagts att anordna enskilt skyddsrum av

särskild beskaffenhet eller storlek. Statsbidrag utgår vidare till kommunerna

för bl. a. skyddsrum i undervisningsanstalter. I motion till årets riksdag

(1967:11:919) har föreslagits att statsbidrag skall utgå även när kommun

åläggs att anordna skyddsrum vid barnstugor. Riksdagen har ännu

inte tagit ställning till motionen.

Barnstuga som regelbundet tar emot barn för begränsad del av dygnet,

såsom lekskola, daghem eller fritidshem, är en särskild form av barnavårdsanstalt

och omfattas alltså av skyddsrumsbyggnadsskyldighet om den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 69 år 1967

är avsedd att hysa mer än 25 personer. Socialstyrelsen har nu tagit upp

frågan om generell dispens från skyldigheten att anordna skyddsrum i

samband med byggande av barnstugor. Civilförsvarsstyrelsen har i yttrande

över framställningen avstyrkt generell dispens men uttalat sig för en vidgad

användning av den i civilförsvar slagen medgivna dispensmöjligheten. I anslutning

till framställningen har en promemoria upprättats inom försvarsdepartementet.

I denna tas inte ställning till frågan om skyddsrum för barnstugor.

Däremot föreslås att Kungl. Maj :t får en allmän rätt att ge dispens

och därmed möjlighet att hålla samman dispensgivningen i skyddsrumsärenden.

Vidare föreslås att dispens skall kunna kombineras med förhud

att använda den berörda anläggningen eller byggnaden under civilförsvarsberedskap.

Vid remissbehandlingen av promemorian har åtskilliga

myndigheter även berört socialstyrelsens framställning. Samtliga dessa

myndigheter avstyrker generell dispens för barnstugor.

Frågan om skyldighet att anordna skyddsrum i samband med byggande

av barnstuga har redan avhandlats vid årets riksdag. I anledning av en

fråga i andra kammaren (prot. nr 5 s. 3) rörande vikten av att utbyggnaden

av barnstugor inte utsätts för förseningar på grund av att skyddsrumsbyggnadsskyldighet

föreligger meddelade statsrådet Lundkvist som då

handlade frågor rörande civilförsvaret, att han avsåg att begära bemyndigande

att tillkalla en utredning om vissa tekniskt-ekonomiska skyddsrumsfrågor

och att det senare kunde bli aktuellt med en principdiskussion

om det var riktigt att kräva skyddsrumsanordningar för anläggningar

av detta slag. Andra lagutskottet har därefter hänvisat till denna utredning

i ett av riksdagen godkänt utlåtande (L2U 1967:43) över två motioner

med förslag om översyn av bl. a. omfattningen av skyldigheten att anordna

enskilda skyddsrum. Inom försvarsdepartementet kartläggs f. n. olika

tekniskt-ekonomiska alternativ för skyddsrumsbyggandet. Därvid övervägs

också de mer principiella frågorna om skyddsrumsbyggnadsskyldighetens

omfattning.

Skyddsrumsbyggandet har ansetts vara en av de väsentliga åtgärderna

för att ge befolkningen skydd i krigstid. De grundläggande principerna

för skyddsrumspliktens omfattning bör inte ändras utan att konsekvenserna

av en sådan ändring blivit utredda. Det kan därför vara ägnat

att inge betänkligheter att nu ta upp frågan om generell dispens för en

grupp av byggnader som omfattas av skyddsrumsbyggnadsskyldigheten. Å

andra sidan intar barnstugorna i vissa hänseenden en särställning bland

de anläggningar och byggnader som omfattas av skyddsrumsbyggnadsskyldighet.

Frågan om dispens för barnstugor synes därför kunna prövas utan

att den principiella inställningen till skyddsruinsplikten rubbas, och dispens

för sådana byggnader synes inte heller kunna åberopas som skäl för undantag

för andra slag av anläggningar eller byggnader för vilka skyddsrumsskyldighet

föreligger.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 69 år 1967 5

Barnstugorna uppförs numera i regel som källarlösa paviljongbyggnader

i anslutning till befintlig bostadsbebyggelse. Kostnaden för att uppföra

skyddsrum i sådana barnstugor har av socialstyrelsen angetts till 700—

1 000 kr. per skyddsrumsplats. Som jämförelse kan nämnas att normalkostnaden

för skyddsrumsplats i normalskyddsrum av lägre skyddsklass

är beräknad till ca 250 kr. och i normalskyddsrum av högre skyddsklass

till ca 300 kr. Det bör i detta sammanhang erinras om att redan enligt nuvarande

bestämmelser dispens kan medges om anordnandet av skyddsrum

medför oskäliga kostnader.

Vidare bör beträffande skyddssynpunkten följande framhållas. Barnstugor,

dvs. lekskolor, daghem och fritidshem, är avsedda för mottagning

av barn under dagtid. Behovet av särskilt skyddsrumsskydd för barnen

och personalen vid barnstugorna är alltså begränsat till denna del av

dygnet. De fristående barnstugorna är — i motsats till skolor och vissa

andra vårdanstalter — vanligen ganska små institutioner, i de flesta fall

inte avsedda för fler än 30—45 barn. De är i regel uppförda i nära anslutning

till bostadsbebyggelse där skyddsrum finns. Det bör därför inte

möta svårigheter att bereda barnen och den tjänstgörande personalen plats

i skyddsrum i närbeläget bostadshus under de tider barnstugorna är öppna.

Beaktas bör även att skyddsrumsbyggnadsskyldighet överhuvudtaget inte

föreligger för barnstugor som är avsedda att hysa mindre än 25 personer.

För min del anser jag övervägande skäl tala för att byggnader som till

väsentlig del är avsedda för barnstugor undantas från skyddsrumsbyggnadsskyldighet.

Jag förutsätter då att man vid planerandet av barnstugor

tar all hänsyn till skyddssynpunkten så att barnstugorna — såsom redan

nu i regel torde vara fallet — blir uppförda inom rimligt gångavstånd, 100

—200 in, från närmaste skyddsrum.

Undantag från skyddsrumsbyggnadsskyldigheten enligt här angivna riktlinjer

torde i och för sig kunna medges av länsstyrelserna inom ramen för

gällande bestämmelser i civilförsvarslagen. Det har emellertid framgått

att den hittillsvarande dispensgivningen skett efter skiftande grunder och

att det förhållandet, att det inte kunnat förutses om dispens skulle komma

att beviljas, verkat allvarligt hämmande på den från sociala synpunkter

önskvärda fortsatta utbyggnaden av barnstugeverksamheten. Med hänsyn

härtill bör i civilförsvarslagen tas in bestämmelse att ifrågavarande barnstugor

är undantagna från skyddsrumsbyggnadsskyldighet. Undantaget

bör kombineras med en bestämmelse som ger länsstyrelserna rätt att redan

i fred förbjuda användningen av skyddsrumslösa barnstugor under högsta

civilförsvar sberedskap. Möjlighet måste finnas att stänga en barnstuga om

fientligt anfall väntas och skydd inte finns att tillgå i närheten. F. n. gäller

enligt 39 § civilförsvarslagen att länsstyrelse kan utfärda motsvarande förbud

beträffande samlingslokal. Denna bestämmelse är emellertid så utformad

att förbudet kan ges först sedan högsta civilförsvarsberedskap in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Andra lagutskottets utlåtande nr 69 år 1967

trätt. Det synes lämpligt att i detta sammanhang sådan ändring vidtas i

bestämmelsen att förbudet skall — i enlighet med vad som förordats beträffande

barnstugor — kunna utfärdas redan innan högsta civilförsvarsberedskap

råder.

Av det anförda framgår att jag inte ansluter mig till den i promemorian

väckta tanken att centralisera dispensgivningen i skyddsrumsfrågor i allmänhet

till Kungl. Maj :t. Dispenser bör även i fortsättningen ges av länsstyrelserna.

I samband med remissbehandlingen av departementspromemorian

har emellertid åtskilliga myndigheter understrukit behovet av

centralt meddelade anvisningar för dispensgivningen. Föreskrifter har ansetts

nödvändiga även till ledning för tillämpningen av civilförsvarslagens

bestämmelser om skyddsrumsbyggnadsskyldighetens omfattning. Erforderliga

anvisningar och föreskrifter bör meddelas av civilförsvarsstyrelsen. Bestämmelserna

i civilförsvarskungörelsen om styrelsens skyldigheter i dessa

hänseenden är emellertid inte alldeles entydiga. Jag ämnar därför senare

föreslå Kungl. Maj :t ändringar i dessa bestämmelser.»

Utskottet

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition,

nr 159.

Stockholm den 28 november 1967

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s), fru Carlqvist (s), herrar

Hiibinette (h)*, Eric Carlsson (ep)*, Dahlberg (s), Erik Filip Petersson

(fp), Högström (s)* och Wirtén (fp); samt

från andra kammaren: fru Ekendahl (s), herr Gustavsson i Alvesta

(ep), fröken Wetterstöm (h), herr Bengtsson i Varberg (s), fru Svensson

(s), herrar Jonsson (fp)*, Göransson (s) och Ullsten (fp)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering

ESSELTE AB. STHLM 67

714984

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:371 Skrivelse till Konungen i anledning av motion om statsbidrag för anordnande av skyddsrum m. m. a1 i texten