Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 5 december 1958
1967-11-30 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1967:71, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 5 december 1958
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 7t år 1967
1
Nr 71
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 5
december 1958 (nr 566) om ersättning för krigsskada
å egendom.
Genom en den 3 november 1967 dagtecknad proposition, nr 165, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att
antaga följande
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 5 december 1958 (nr 566)
om ersättning för krigsskada å egendom
Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 5 december 1958 om ersättning
för krigsskada å egendom1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
3 §•
1 mom. Denna lag — —---
2 mom. Lagen äger icke heller
tillämpning i fråga om fartyg, luftfartyg
eller annan egendom i fall, då
försäkring mot krigsrisk kan erhållas
jämlikt lagen den 26 februari
1960 om statlig krigsförsäkring och
med stöd därav meddelade bestämmelser.
3 m o m. Från lagens tillämpning
undantagas jämväl utländska fartyg
och luftfartyg samt egendom
som medföres ombord, så ock främmande
stat tillhörig egendom.
1 Senaste lydelse av 3 § 2 mom. se 1961:616.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9
(Föreslagen lydelse)
yrkesmässig verksamhet.
2 m o m. Från lagens tillämpning
undantagas jämväl utländska fartyg
och luftfartyg samt egendom
som medföres ombord, så ock främmande
stat tillhörig egendom.
samt. 2 avd. Nr 71
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 7t år 1967
(Nuvarande lydelse)
Konungen äger förordna, att från
lagens tillämpning skall undantagas
annan utländsk egendom som direkt
eller genom förmedling av juridisk
person helt eller till större delen
äges av medborgare eller juridisk
person i viss främmande stat.
(Föreslagen lydelse)
Konungen äger förordna, att från
lagens tillämpning skall undantagas
annan utländsk egendom som direkt
eller genom förmedling av juridisk
person helt eller till större delen
äges av medborgare eller juridisk
person i viss främmande stat.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att lagen om ersättning för krigsskada å egendom
ändras så att ersättning enligt lagen kan utgå även i det fall att ägare
till krigsskadad egendom underlåtit att teckna statlig krigsförsäkring.
Departementschefen vid lagrådsremissen
Föredragande departementschefen, statrådet Sträng, har vid lagrådsremissen
anfört följande.
För den händelse Sverige kommer i krig eller en liknande krisartad situation
uppstår kan enligt särskilda bestämmelser ekonomiskt skydd mot krigsskada
beredas genom statens medverkan. Skyddet är uppbyggt efter två
principiellt olika linjer. Dels kan ersättning utgå direkt av statsmedel, statligt
krigsskadeskydd, dels kan vissa intressen skyddas genom försäkring,
statlig krigsförsäkring. Bestämmelser i förstnämnda hänseende finns upptagna
i krigsskadelagen medan det försäkringsmässiga skyddet regleras i
krigsförsäkringslagen.
Krigsskadelagen avser — med vissa särskilt angivna undantag — endast
egendom som finns här i landet. Krigsförsäkringslagen åter saknar territoriell
begränsning. Enligt denna lag kan staten meddela direkt försäkring
mot krigsrisk o. d. på vissa områden, huvudsakligen inom transport- och
motorfordonsförsäkringsområdena. Försäkringsskydd får dock lämnas endast
åt intressen som är av väsentlig betydelse för folkförsörjningen eller
näringslivet. Lagen tillämpas automatiskt om Sverige kommer i krig och
efter förordnande av Kungl. Maj :t vid krigsfara eller under andra utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden. Kungl. Maj :ts förordnande
skall underställas riksdagen för att bli giltigt.
De båda lagarnas tillämpningsområden kan således delvis sammanfalla.
Andra lagutskottets utlåtande nr 71 år 1967
3
En gränsdragning mellan statligt krigsskadeskydd och statlig krigsförsäkring
har gjorts genom bestämmelsen i 3 § 2 mom. krigsskadelagen. Bestämmelsen
innebär att statligt krigsskadeskydd inte omfattar försäkringsbar
egendom även om skadan uppkommit inom landet.
Krigsförsäkringsnämnden har till uppgift att i samråd med krigsskadenämnden
planlägga samordningen av statlig krigsförsäkring med statligt
krigsskadeskydd.
Krigsskadelagen reglerar inte närmare normerna för den ersättning som
kan utgå. Lagen föreskriver endast att, om skadan inte gottgörs i annan
ordning, ersättning utgår enligt grunder som bestäms av Ivungl. Maj :t och
riksdagen. Avsikten är att ersättning i princip skall bestämmas först sedan
krigstillståndet upphört och att ersättningens storlek får bli beroende av
landets ekonomiska resurser vid denna tid. Ersättning på grund av krigsförsäkring
utgår däremot efter försäkringsmässiga grunder och i princip så
snart skada uppkommit.
På de försäkringsområden där staten kan meddela krigsförsäkring kan
genom särskilda avtal, s. k. lcrigsutbrottsavtal, skapas garantier för att löpande
krigsförsäkringar med enskilda försäkringsgivare inte avbryts genom
ett krigsutbrott. Ett sådant avtal föreligger på transportförsäkringsområdet,
i praktiken avseende huvudsakligen sjöförsäkring och luftfartsförsäkring.
Enligt avtalet övertar staten under vissa förhållanden, som närmare anges
i avtalet, automatiskt ansvaret för hela den krigsrisk avseende svenska
intressen som är täckt av vederbörande försäkringsgivare genom då löpande,
direkt tecknade transportförsäkringar. Även andra intressen omfattas
av avtalet, t. ex. nybyggnad på svenskt varv och egendom som lagrats
i utlandet för införsel till Sverige. Krigsutbrottsavtalet utgör såtillvida ett
statligt åtagande utöver försäkring enligt krigsförsäkringslagen, att statens
skyldigheter enligt avtalet kan automatiskt inträda även innan förordnande
meddelats att krigsförsäkringslagen skall äga tillämpning.
Den gräns som dragits mellan statligt krigsskadeskydd och statlig krigsförsäkring
genom bestämmelsen i 3 § 2 mom. krigsskadelagen har, såsom
framgår av redogörelsen för krigsskadenämndens framställning och skrivelsen
från krigsförsäkringsnämnden, skapat problem vid beredskapsplaneringen
och kan i vissa fall medföra att egendomsägare står utan ekonomiskt
skydd mot krigsskada. Krigsskadenämnden har därför efter samråd med
krigsförsäkringsnämnden hemställt att bestämmelsen upphävs. Framställningen
har tillstyrkts av remissinstanserna.
Syftet med den aktuella bestämmelsen har varit främst att statlig krigsförsäkring
skulle utnyttjas i största möjliga utsträckning. Bestämmelsen
bygger på förutsättningen att krigsförsäkringsnämnden sörjer för att alla
egendomsägare, som kan få statlig krigsförsäkring, nås av information om
möjligheten till sådan försäkring. Svårigheter med denna information an
-
4 Andra lagutskottets utlåtande nr 71 år 1967
sågs vid krigsskadelagens tillkomst inte behöva uppkomma. Detta får ses
närmast mot bakgrunden av de erfarenheter man då hade av krigsförsäkringsverksamheten
under andra världskriget, en verksamhet som bedrevs
huvudsakligen på sjöförsäkringsområdet. Jnformationssvårigheter har uppstått
först i samband med den beredskapsplanering som ägt rum efter kriget
och som avser även andra grenar av transportförsäkring än sjöförsäkring
och dessutom motorfordonsförsäkring. Inom dessa senare områden kan
nämligen informationen inte som fallet är för sjöförsäkringens del bygga
på att krigsförsäkring tecknas redan i fredstid hos svenska försäkringsbolag.
Ivrigsförsäkringsnämnden har utförligt beskrivit beredskapsplaneringen
inom olika områden av nämndens verksamhet och de problem som därvid
uppkommit genom bestämmelsen i 3 § 2 mom. krigsskadelagen. Jag får i
dessa delar hänvisa till redogörelsen för nämndens skrivelse. Det skall här
endast framhållas att också problem av försäkringsteknisk art uppstått.
Detta har sin grund i bl. a. den begränsning av nämndens verksamhet som
ligger i att krigsförsäkring får beviljas endast om det är av väsentlig betydelse
för folkförsörjningen eller näringslivet.
Det är av stor vikt att beredskapsplaneringen av krigsförsäkringsverksamheten
— beträffande såväl krigsutbrottsskydd som försäkringsskydd
för tiden efter ett krigsutbrott — kan bedrivas på ett sådant sätt att verksamheten
i ett krigsläge får den omfattning som ansetts nödvändig från landets
synpunkt. Lagstiftningen om ekonomiskt skydd mot krigsskada bör ej heller
vara utformad så att den praktiska tillämpningen kan leda till obilliga
resultat i det enskilda fallet. Det förhållandet att statlig krigsförsäkring
efter krigsskadelagens tillkomst ansetts böra täcka fler områden än tidigare
har medfört att gränsdragningsbestämmelsen i 3 § 2 mom. krigsskadelagen
vållar problem för planeringen och inte uppfyller skäliga krav på
klarhet och smidighet i tillämpningen. En förutsättning för att bestämmelsen
skall verka tillfredsställande är, som jag förut antytt, att de som kan
komma i åtnjutande av försäkringsskydd får kännedom om möjligheten
härtill. Krigsförsäkringsnämnden har förklarat att den numera inte kan
lämna en helt täckande information inom alla områden av sin verksamhet.
Detta kan i enskilda fall leda till obilliga verkningar i ersättningshänseende.
Jag anser därför starka skäl tala för en lagändring i föreslagen riktning.
Om man såsom föreslagits helt slopar gränsdragningsbestämmelsen i 3 §
2 mom. krigsskadelagen, får egendomsägare en i princip fri valrätt mellan
att antingen teckna krigsförsäkring eller nöja sig med ersättning enligt
krigsskadelagen. Möjlighet skulle alltså finnas för egendomsägare att i
spekulationssyfte eller av andra skäl underlåta att utnyttja krigsförsäkringen.
Krigsskadenämnden och krigsförsäkringsnämnden liksom de remissinstanser
som yttrat sig särskilt på denna punkt har bedömt risken
för en sådan spekulation som ringa. Även jag är av denna uppfattning. Det
försäkringsmässiga skyddet erbjuder så påtagliga fördelar i förhållande till
5
Andra lagutskottets utlåtande nr 7i år 1967
det på förhand ovissa skyddet enligt krigsskadelagen att det bl. a. av företagsekonomiska
skäl föreligger starkt intresse av att försäkra egendom där
så kan ske. F. ö. torde blivande grunder för ersättning enligt krigsskadelagen
kunna få sådan utformning att fall där uppenbart spekulationssyfte
ligger bakom underlåtenhet att teckna krigsförsäkring utesluts helt eller
delvis från ersättning.
Ej heller föreligger, om bestämmelsen upphävs, möjlighet för skadelidande,
som har sin egendom försäkrad, att få ersättning både enligt krigsskadelagen
och på grund av försäkringen. Bestämmelsen i 1 § krigsskadelagen
om att ersättning enligt lagen inte utgår om skadan gottgörs i annan
ordning hindrar dubbelersättning.
Krigsskadenämnden har diskuterat även en annan lösning, som innebär
att den aktuella bestämmelsen bibehålls men att möjlighet öppnas för
Kungl. Maj :t att under vissa förhållanden göra undantag från bestämmelsen
i syfte att undvika stötande resultat. Nämnden har dock avvisat en sådan
lösning med motivering att övervägande skäl, inte minst av praktisk natur,
talar för att ett slopande av bestämmelsen är det mest ändamålsenliga. Jag
ansluter mig helt till nämndens uppfattning i detta avseende.
Jag förordar alltså att bestämmelsen i 3 § 2 mom. krigsskadelagen upphävs.
Jag utgår därvid från att krigsförsäkringsnämnden även i fortsättningen
lämnar berörda intressenter information om försäkringsmöjligheter
i den omfattning som är praktiskt genomförbar.
Utskottet
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och får därför hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr
165.
Stockholm den 30 november 1967
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand (s), fru Carlqvist (s), herrar Lars
Larsson (s), Edström (fp), Dahlberg (s), Blomquist (h), fru Elvy Olsson
(ep) och herr Wirtén (fp);
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Lundberg
(s), Gustavsson i Alvesta (ep), fröken Wetterström (h), herr Bengtsson i
Varberg (s), fröken Sandell (s), herrar Johansson i Södertälje (s) och Ullsten
(fp).
MARCUS BOKTR. STHLM l%7 670031
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1967:375 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ls proposition angående fortsatt omorganisation av tele a1 i texten