Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utländsk studerandes rätt till studiemedel. Andra lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 11:803, av herrar Thylén och Nordgren.

1967-12-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1967:72, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utländsk studerandes rätt till studiemedel. Andra lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 11:803, av herrar Thylén och Nordgren.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1967

1

Nr 72

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utländsk studerandes

rätt till studiemedel.

Andra lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad

motion, nr 11:803, av herrar Thylén och Nordgren.

I motionen har hemställts, ”att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära

att riksdagen förelägges förslag om mer precisa bestämmelser angående utländska

studenters rätt att erhålla studiemedel.”

Beträffande de skäl motionärerna anfört hänvisas till motionen.

Utskottet har i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver inhämtat yttrande

över motionen av centrala studiehjälpsnämnden.

Gällande regler m.m.

Studerande vid universitet och högskolor och vissa postgymnasiala utbildningslinjer

kan enligt studiemedelsförordningen erhålla studiemedel. Dessa beräknas för

varje termin till 70 procent av basbeloppet, som f.n. är 5 700 kr. För minderårigt

barn tillkommer barntillägg med 12,5 procent av basbeloppet. Har den studerande

eller, om han är gift, maken inkomst eller förmögenhet minskas studiemedlen enligt

särskilda regler. Av studiemedlen utgör för studerande, som är berättigad till oreducerat

belopp, 1 750 kr. studiebidrag. Detta bidrag erhålles i första hand och utan

återbetalningsskyldighet. Resten av studiemedlen skall återbetalas efter särskilda

regler. Studiemedel beviljas av lokala studiemedelsnämnder vars beslut kan överklagas

till centrala studiehjälpsnämnden.

Studiemedel utgår enligt 5 § studiemedelsförordningen till svenska medborgare

och till utlänningar som är bosatta i Sverige. En utlänning har dock inte rätt till

studiemedel om han bosatt sig i Sverige i huvudsakligt syfte att få utbildning.

Bestämmelsen om utlänningar i studiemedelsförordningen, som trädde i kraft den

1 januari 1965, har övertagits oförändrad från det tidigare gällande låne- och stipendiesystemet.

Centrala studiehjälpsnämnden har i tillämpningsföreskrifter till studiemedelsförordningen

föreskrivit att kravet på bosättning i riket skall anses uppfyllt då vederbörande

är kyrkobokförd i svensk församling. Utländsk medborgare får vid ansökan

om studiemedel lämna särskilda uppgifter om orsaken till bosättningen i Sverige

och om han avser att kvarstanna här efter utbildningen.

Centrala studiehjälpsnämnden har i januari 1967 framlagt resultatet av eu undersökning

beträffande de utländska medborgare och statslösa som ansökt om studiemedel

under tiden 1 januari 1965—30 juni 1966. En motsvarande undersökning har

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 2 avd. Nr 72

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1967

gjorts av studiehjälpen enligt studiehjälpsreglementet och förordningen om förlängt

barnbidrag. Undersökningarna igångsattes mot bakgrunden av en ökning av antalet

utländska studerande och till dem utgående studiestöd. En ytterligare orsak till

undersökningen var konstaterade olikheter i praxis hos de fem studiemedelsnämnderna.

Undersökningen beträffande studiemedel visar att 986 utlänningar ansökt om studiemedel

under tiden 1 januari 1965—30 juni 1966 (3 terminer) och att 95 procent

av dessa beviljats sådana medel. Totalt har under de tre terminerna utgått i studiebidrag

1,8 milj. kr. och i återbetalningspliktiga studiemedel 4,5 milj. kr. Av de sökande

faller 33,4 procent eller 329 stycken på studerande från de övriga nordiska

länderna med övervikt för finska medborgare. Dessa svarade för 20,4 procent av alla

sökande.

Undersökningen visar vidare att av dem som beviljats studiemedel 71 procent

vistats i Sverige mer än ett år innan ansökan om medel gjordes. Motsvarande siffra

för dem som vistats här mindre än en månad var 5,3 procent.

Remissyttrandet

Centrala studie hjälpsnämnden anför i sitt den 17 mars 1967 dagtecknade yttrande,

att nämnden i fråga om utlänningars rätt till studiemedel hållit överläggningar med

arbetsgruppen för invandrarfrågor. Ytterligare överläggningar planerades med vissa

andra myndigheter och organ som handlägger frågor i anslutning till utlännings

vistelse, arbete eller studier här i Sverige. Nämnden framhåller vidare.

Bland de frågor som måste tillmätas vikt är angelägenheten att skapa garanti

för att de utländska studenter, som skall ha rätt till studiestöd, besitter tillräckliga

kunskaper i svenska språket och eljest har förutsättningar för att på ett tillfredsställande

sätt kunna fullfölja sina studier. Utlänning som har sådan förutbildning, att

han äger rätt till inskrivning vid sitt hemlands universitet, mottages också vid

svenskt universitet. Det är emellertid klart, att den utländska förutbildningen inte

alltid ger samma förutsättningar för möjligheten att med framgång bedriva svenska

akademiska studier som en svensk studentexamen normalt ger.

Beti''äffande studerande från andra nordiska länder anför nämnden.

I detta sammanhang kan det erinras om den resolution som i fråga om önskvärdheten

att finna ett möjligast enhetligt system för ”stipendier” för hela Norden

antogs vid det åttonde nordiska undervisningsministermötet i Oslo 2—4 februari 1959.

Mötet antog i resolution i saken bl.a:, följande uttalande: ”Studenter och skolelever,

som erhåller stipendier eller lån i sitt hemland, kan efter närmare fastställda regler

behålla dessa förmåner också vid studier eller skolgång i annat nordiskt land”. Sverige

och Norge har ratificerat resolutionen.

Avslutningsvis yttrar centrala studiehjälpsnämnden att nämnden sedan ovan omtalade

överläggningar slutförts kommer att överväga att utfärda de tillämpningsföreskrifter

till studiemedelsförordningen som nämnden finner önskvärda i ifrågavarande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1967

avseende. Skulle dessa överväganden resultera i att nämnden ej anser sig kunna utfärda

sådana föreskrifter var det nämndens avsikt att hos Kungl. Maj:t föreslå ändringar

i eller tillägg till gällande författningsbestämmelser.

Framställning hos Kungl. Maj:t

Centrala studiehjälpsnämnden har i skrivelse den 26 oktober hemställt att Kungl.

Maj:t måtte meddela klarare och entydigare regler, som ger de tillämpande myndigheterna

bättre vägledning vid handläggningen av frågor om studiesocialt stöd

till studerande som icke är svenska medborgare.

Nämnden anför i skrivelsen bl.a., att nämnden själv vid handläggningen av

besvärsärenden känt stor tveksamhet om hur praxis bör utformas. Nämnden har därför

inte förmått åstadkomma en fast och entydig praxis på området. I skrivelsen påpekas

vidare att studiemedelssystemet fått vissa invandringspolitiska konsekvenser

eftersom studerande som har studiemedel i allmänhet ej får vägras upphållstillstånd

i riket. Centrala studiehjälpsnämnden riktar uppmärksamheten på de problem som

sammanhänger med de utländska studerandes anpassning till svenska förhållanden

och bristande kunskaper i svenska språket. I det sammanhanget uttalar nämnden

sin tillfredsställelse över att universitetskanslersämbetet skall utreda frågan om undervisning

i svenska för icke svensktalande studerande m.fl. Nämnden framhåller att

stödet under tiden för sådan undervisning bör utgå i annan form än studiemedel. I

skrivelsen anföres avslutningsvis att antalet utländska studerande från vårterminen

1967 till vårterminen 1970 kan beräknas öka från 1 140 till 3 830. Behovet av studiemedel

kommer i så fall att öka från ca 7,1 milj. kr. till ca 25,7 milj. kr. för läsår

räknat.

Utskottet

Studiemedel utgår enligt studiemedelsförordningen till svenska medborgare och

till utlänningar som är bosatta i riket. För utlänning gäller dock den inskränkningen

att han ej har rätt till studiemedel om han bosatt sig här i riket i huvudsakligt syfte

att få utbildning. Enligt en av centrala studiehjälpsnämnden utfärdad tillämpningsföreskrift

skall kravet på bosättning i riket anses uppfyllt om vederbörande är kyrkobokförd

i svensk församling.

I förevarande motion yrkas att riksdagen skall begära att Kungl. Maj:t lägger

fram förslag till mer precisa bestämmelser angående utländska studerandes rätt att

erhålla studiemedel. Oklarheten i nuvarande bestämmelser har enligt motionärerna

lett till bl. a. att praxis varierar mellan de lokala studiemedelsnämnderna.

Centrala studiehjälpsnämnden har i framställning den 26 oktober i år till Kungl.

Maj: t tagit upp det problem som motionärerna aktualiserat. Liksom i motionen

framhålles att bestämmelsen att den studerande inte skall ha bosatt sig här i landet

i huvudsakligt syfte att vinna utbildning visat sig svår att tillämpa. Svårigheterna

hänför sig i huvudsak till de fall då en utlänning invandrar till Sverige i samband

med att han börjar studera här. I sådana fall uppstår frågan vad som skall anses

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1967

vara det huvudsakliga syftet med hans bosättning här. Enligt centrala studiehjälpsnämnden

synes denna fråga icke kunna besvaras enbart genom cn tolkning av studiemedelsförordningens

bestämmelser. Nämnden anser sig inte heller ha kunnat

utforma en entydig praxis i det aktuella hänseendet. Nämnden framhåller vidare

att antalet utlänningar som studerar i Sverige ökar starkt och att ökningen i betydande

grad hänför sig till utlänningar, som bosatt sig här kort tid före studiernas

början. I skrivelsen pekas på olika problem som hänger samman med de utländska

studerandenas vistelse i Sverige. Framställningen mynnar ut i en begäran att Kungl.

Maj :t skall utforma klarare och entydigare regler, som ger de tillämpande myndigheterna

bättre vägledning vid handläggningen av frågor om studiesocialt stöd till

studerande som icke är svenska medborgare.

Den i motionen behandlade frågan har alltså genom centrala studiehjälpsnämnden

redan aktualiserats hos Kungl. Maj:t. Med hänsyn härtill är det inte erforderligt

med något initiativ från riksdagens sida. Utskottet får således hemställa

att förevarande motion, II :803, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 5 december 1967

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist (s), fru Hamrin-Thorell (fp)*, herrar

Edström (fp), Wanhainen (s)*, Blomquist (h), Högström (s)* och fru Elvy Olsson

(ep)*;

från andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall (fp), fröken Wetterström

(h)*, herr Bengtsson i Varberg (s), fröken Sandell (s), herrar Fredriksson (s)*,

Johansson i Skärstad (ep), Göransson (s) och Ullsten (fp)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Victor Pettersons Bokindustri AB, Stockholm 1967

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.