Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1967

1967-12-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1967:73, Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1967

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1967

1

Nr 73

Utlåtande i anledning av väckt motion om reducering av den negativa

marginaleffekten av vissa sociala förmåner.

Andra lagutskottet har behandlat en inom andra kammaren, till lagutskott hänvisad

motion, nr II :445, av herrar Norrby och Ståhl, i vilken hemställts ”att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att en allmän översyn snarast

göres av bestämmelserna för sociala förmåner så att negativa marginaleffekter av

det slag som exemplifierats i motionen reduceras eller om möjligt elimineras”.

Motionen

I motionen anförs bl. a. följande:

De flesta inkomstprövade sociala förmåner ger en gränsfallseffekt som kan kallas

”negativ marginalinkomst”. Då en förmånstagare genom nominell eller fiktiv ökning

av sin förmånsgrundande inkomst passerar den övre gränsen för den aktuella förmånen

blir ibland minskningen i förmånen större än nettoinkomstökningen (realinkomstökningen

efter marginalskatt). Liknande effekter kan uppstå pa grund av

alltför låsta gränser av annat slag än ekonomiska.

Sedan motionärerna belyst problemet med ett par fall avseende familjebostadsbidrag

samt erinrat om den marginaleffekt som drabbar en folkpensionär med kommunalt

bostadstillägg, då han uppbär sidoinkomster, fortsätter de:

Mjukare avtrappning av förmåner vid inkomstökning samt indexreglering är två

metoder att reducera verkan av den ”negativa marginalinkomsten”. Viss dispensmöjlighet

från gällande bidragsbestämmelser och systematisk hänsyn till ändrade

skatteregler kan också övervägas.

Vi anser att en allmän översyn snarast bör göras av bestämmelserna för de sociala

förmåner som är inkomstprövade eller eljest ger påtagliga marginaleffekter.

Aktuella bestämmelser

Bestämmelser om inkomstprövade sociala förmåner förekommer i ett stort antal

författningar, bl. a. följande:

1) lagen den 25 maj 1962 om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till

folkpension,

2) lagen den 25 maj 1962 angående införande av lagen om allmän försäkring,

såvitt avser änkepension efter man som avlidit före den 1 juli 1960,

3) kungörelsen den 24 maj 1957 om familjebostadsbidrag,

4) familjebidragsförordningen och familjebidragskungörelsen den 29 mars 1946,

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 sarnl. 2 avd. Nr 73

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1967

5) studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964,

6) studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 samt

7) arbetsmarknadskungörelsen den 3 juni 1966.

Utöver förmåner enligt dessa författningar förekommer åtskilliga förmåner som

är inkomstprövade, antingen så att erhållandet av förmånen är beroende av den

enskildes inkomst eller att avgiften för förmånen graderas efter inkomsten. Sådana

förmåner förekommer inom den statsunderstödda kommunala bamstugeverksamheten,

ferieverksamheten för barn och husmödrar samt den sociala hemhjälpen.

Utskottet

I förevarande motion hemställes om en allmän översyn av bestämmelserna om sociala

förmåner som är inkomstprövade eller eljest ger påtagliga marginaleffekter. Enligt

motionärernas mening kan de nuvarande reglerna leda till att vid ökning av

inkomsten förmånen minskas med större belopp än som svarar mot nettoinkomstökningen.

Översynen bör bedrivas med sikte på att reducera eller eliminera sådana negativa

marginaleffekter.

Som framgår av redogörelsen ovan har motionsyrkandet aktualitet för ett stort

antal sociala förmåner. Bestämmelser om dessa förekommer i ett flertal författningar

av sinsemellan oberoende karaktär, varav en del har tillkommit utan riksdagens

medverkan. Som regel torde bestämmelserna vara konstruerade på sådant sätt att

någon negativ marginaleffekt inte uppstår vid tillämpningen. I förevarande sammanhang

får bestämmelserna emellertid inte ses fristående utan måste betraktas i förening

med gällande beskattningsregler. Den negativa effekt som motionärerna påtalar torde

vara resultatet av en samtidig reduktion av den inkomstprövade sociala förmånen

och en ökning av inkomstskatten. Summan av reduceringen på förmånssidan och

ökningen på skattesidan kan, såsom motionärerna anfört, i vissa fall överstiga inkomstökningen.

En folkpensionär som erhåller hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg

kan drabbas av en sådan effekt, om han skaffar sig sidoinkomster. Riksdagen

har tidigare i år uttalat att det är angeläget att i möjligaste mån undanröja de ogynnsamma

verkningarna av det nuvarande bidrags- och beskattningssystemet i sådana

fall och hos Kungl. Maj:t hemställt om skyndsam utredning av frågan (bevillningsutskottets

betänkande nr 2). Riksskattenämnden har också utfärdat nya anvisningar

till ledning för taxeringsmyndigheterna angående extra avdrag för väsentligen nedsatt

skatteförmåga för folkpensionärer. Även andra fall än de nu nämnda kan förekomma

där gällande bidrags- och beskattningsregler kan medföra oförmånliga följder

för den enskilde. Att komma till rätta med samtliga dessa fall genom en allmän

översyn av det slag motionärerna förordar är enligt utskottets mening knappast

möjligt. Om behov av översyn av reglerna om inkomstprövade förmåner anses föreligga,

får detta behov i princip tillgodoses beträffande varje förmån för sig. Denna

ordning har hittills följts och är för närvarande aktuell i fråga om familjebostadsbidragen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1967 3

Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att förevarande motion, 11:445, inte måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 7 december 1967

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s)*, fru Garlqvist (s), herrar Lars Larsson

(s)*, Edström (fp), Dahlberg (s), Blomquist (h), fru Elvy Olsson (ep) och

herr Wirtén (fp);

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Lundberg (s)w, Rimmerfors

(fp), fru Ekendahl (s)*, herr Gustavsson i Alvesta (ep), fröken Wetterström

(h), herr Johansson i Södertälje (s)* och fru Svensson (s).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.