Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ett enhetligt indentifieringsljus på utryckningsfordon i de nordiska länderna. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 74 i första kammaren av herrar Svenungsson och Sveningsson och nr 99 i andra kammaren av herr Thylén m. fl.

1967-03-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1967:19, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ett enhetligt indentifieringsljus på utryckningsfordon i de nordiska länderna. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 74 i första kammaren av herrar Svenungsson och Sveningsson och nr 99 i andra kammaren av herr Thylén m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19 år 1967

1

Nr 19

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ett enhetligt indentifieringsljus

på utryckningsfordon i de nordiska länderna.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott

hänvisade motioner, nr 74 i första kammaren av herrar Svenungsson och Sveningsson

och nr 99 i andra kammaren av herr Thylén m. fl.

I motionerna, som är likalydande, hemställes ”att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhalla att Kungl. Maj:t vidtager åtgärder för införandet av ett enhetligt

identifieringsljus på utryckningsfordon i Norden”.

Motionärerna erinrar om att bestämmelserna om lyktor på utryckningsfordon är

olika i de nordiska länderna och framhåller att bl. a. införandet av högertrafik i

Sverige kommer att kräva större enhetlighet.

Beträffande motionernas fullständiga innehåll hänvisar utskottet till motionen

II: 99.

Gällande bestämmelser

Enligt vägtrafikförordningen den 28 september 1951 förstås med utryckningsfordon

ambulansbil samt motorfordon, som är avsett att användas av brandväsendet

vid eldfara, av brandkår eller spårvägs- eller järnvägsföretag för att bereda hjälp

vid eller förhindra olycksfall eller för att undanröja trafikhinder eller av polis- eller

tullpersonal i brådskande tjänsteutövning (1 § 4 mom.). I 41 § 2 mom. stadgas att

förare av utryckningsfordon i trängande fall äger påkalla fri väg för fordonet. För

sådant ändamål skall signal ges med särskild larmanordning och framtill på fordonet

föras minst en lykta med kraftigt rött sken framåt. Det åligger annan vägtrafikant

ävensom förare av spårvagn, som icke framgår på särskild banvall, att i god tid

om möjligt lämna utryckningsfordon fri väg då så påkallas.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anvisningar skall skenet från lykta som

avses i 41 § 2 mom. vara fast. Emellertid får på utryckningsfordon användas lykta

med blinkande (roterande) rött sken som komplement till lykta med fast rött sken.

Sadan lykta bör enligt anvisningarna vara anbringad upptill på fordonet på sådant

sätt att skenet är synligt från alla håll.

Bestämmelser om utryckningsfordon och om företrädesrätt för sådana finns även i

de Övriga nordiska ländernas trafiklagstiftning. Vad beträffar den i motionerna aktualiserade

frågan om identifieringsljus må nämnas följande.

Den danska fardselloven af 24. maj 1955 innehåller bestämmelse om att vägfarande

skall lämna utryckningsfordon fri passage när de ger sig till känna genom ljud
Bihang

till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 3 avd. Nr 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19 år 1967

och ljussignaler som fastställts av justitieministern. I en anslutande av justitieministeriet

utfärdad bekendtgorelse af 28. august 1964 har föreskrivits att utryckningsfordon

skall vara försett med en eller flera av statens biltilsyn godkända lyktor, som synligt

från alla håll visar blått blinkande ljus, samt med ett klart ljudande, tvåtonigt, automatiskt

verkande signalhorn.

Den finska förordningen den 4 oktober 1957 om vägtrafik föreskriver att förare av

utryckningsfordon i trängande fall äger påkalla fri väg för fordonet. För sådant ändamål

skall signal ges med särskild larmanordning och framtill på fordonet föras minst

en lykta med kraftigt rött sken framåt. Med stöd av motorfordonsförordningen, som

innehåller bestämmelser om bl. a. fordons konstruktion och utrustning, har ministeriet

för kommunikationsväsendet och allmänna arbeten i beslut den 29 november

1957 gett föreskrifter om verkställighet av förordningen. I dessa föreskrifter stadgas

att utryckningsbil bör framtill på synlig plats ha en effektiv lykta som visar rött

blinkljus.

Enligt de norska trafikregler av 26. april 1957 skall förare av utryckningsfordon

genom särskilt varsel ge till känna att det bör lämnas fri passage för fordonet. Varslet

kan ske bl. a. genom användande av flertonigt signalhorn eller ljus. I tillämpningsföreskrifter

till reglerna stadgas att utryckningsfordon skall vara försett med

lykta som kontinuerligt ger blinkande blått ljus åt alla sidor (beträffande motorcykel

framåt och åt sidorna).

Utöver de nu nämnda grundläggande bestämmelserna finns ett flertal detaljbestämmelser

om ljusstyrkor, blinkfrekvenser m. m.

Det må anmärkas att bestämmelser finns också beträffande lyktor med blinkande

sken på fordon som används i väghållningsarbete m. m. Även i fråga om dessa bestämmelser

föreligger vissa skiljaktigheter mellan de olika länderna.

Nordisk vägtrafikkommitté

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 december 1960 har tillkallats svenska

ledamöter att ingå i en nordisk kommitté med uppgift att utarbeta förslag till gemensam

vägtrafiklagstiftning för Danmark, Finland, Norge och Sverige. Vid uppdragets

fullgörande skall inte endast eftersträvas gemensamma trafikregler i inskränkt

bemärkelse utan även enahanda bestämmelser om motorfordons utrustning samt

vägmärken, trafiksignaler och liknande.

Kommittén har under år 1966 avgivit betänkande med förslag till enhetliga trafikregler

(NU 1966: 2 och 3). Förslaget omfattar förutom definitioner och egentliga

trafikregler, dvs. sådana som närmast gäller uppträdandet i trafiken, även grundläggande

bestämmelser om markering på väg, vägtrafiksignaler och tecken av polisman.

Förslaget avser däremot inte den i utredningsuppdraget ingående frågan om

fordons utrustning. För arbetet med utrustningsbestämmelserna har kommittén enligt

vad i betänkandet anges med respektive departements samtycke under år 1963

tillsatt en teknisk undergrupp, som till kommittén överlämnat vissa förslag till enhetliga

regler på detta område. En fullständig samordning sägs komma att ta myc
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19 år 1967

3

ket lång tid. Bestämmelserna är i hög grad beroende av administrativ — tekniska

riktlinjer och detaljföreskrifter i varje land. Bl. a. med hänsyn härtill har kommittén

i skrivelser den 19 november 1965 till respektive departement ansett det mest ändamålsenliga

vara att det fortsatta samordningsarbetet på detta område utförs av den

tekniska gruppen direkt under respektive departement. Kommittén framhåller att

det oavsett i vilken form detta arbete kommer att bedrivas är angeläget att vissa utrustningsbestämmelser,

som har nära anknytning till egentliga trafikreglerna, snarast

möjligt samordnas. Särskilt gäller detta bestämmelserna om fordons belysning.

Ett av de ovannämnda förslagen som den tekniska undergruppen överlämnat till

kommittén avser enligt vad utskottet erfarit frågan om enhetliga identifieringsljus

på utryckningsfordon.

Enligt uppgift i årets riksdagsarbete beräknas arbetet pågå under hela år 1967.

Utskottet

Som framgår av den föregående redogörelsen gäller i de nordiska länderna olika

bestämmelser i fråga om de särskilda lyktor som skall föras på utryckningsfordon. I

Sverige skall sådan lykta visa rött fast sken; lykta med blinkande (roterande) rött

sken får dessutom användas som komplement. De finska bestämmelserna föreskriver

rött blinkljus. I Danmark och Norge skall lykta på utryckningsfordon visa blinkande

blått ljus.

I motionerna hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall anhålla att

åtgärder vidtas för införande av ett enhetligt identifieringsljus på utryckningsfordon

i Norden.

I Nordisk vägtrafikkommittés uppdrag att utarbeta förslag till gemensam vägtrafiklagstiftning

i Danmark, Finland, Norge och Sverige ingår även att söka få till

stand gemensamma bestämmelser om fordons utrustning. Enligt vad utskottet erfarit

har en av kommittén tillsatt teknisk undergrupp redan bearbetat frågan om lyktor

på utryckningsfordon och till kommittén överlämnat förslag till enhetliga

regler på detta område. Förslaget övervägs nu inom kommittén. Då åtgärder, som

är ägnade att leda till att motionernas syfte blir tillgodosett, sålunda redan är vidtagna

är något riksdagens initiativ i frågan inte erforderligt. Utskottet vill dock framhålla

att genomförandet av högertrafikreformen i Sverige gör det angeläget att enhetliga

bestämmelser införs så snart som möjligt. Även frågan om likformiga bestämmelser

beträffande lyktor på fordon i väghållningsarbete m. m. synes böra beaktas i

sammanhanget.

Utskottet får på grund av vad sålunda anförts hemställa,

att förevarande motioner, 1:74 och II :99, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 mars 1967

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19 år 1967

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson, Svante Kristiansson, Knut Johansson,

Ebbe Ohlsson, Nils-Eric Gustafsson, Åkesson, Wirmark och fru Landberg;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Nyberg, fru Torbrink,

herrar Grebäck*, Svenning, Hamrin i Kalmar och Bengtson i Solna.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Victor Pettersons Bokindustri AB, Stockholm 1967

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.