Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden, m. rrv. jämte i ämnet väckta motioner, i vad propositionen och motionerna hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet.

1967-04-13 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1967:29, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden, m. rrv. jämte i ämnet väckta motioner, i vad propositionen och motionerna hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967

1

Nr 29

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa

anslag ur kyrkofonden, m. rrv. jämte i ämnet väckta motioner,

i vad propositionen och motionerna hänvisats till

lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet.

Genom en den 10 februari 1967 dagtecknad proposition, nr 35, vilken såvitt

avser bidrag till restaurering av Strängnäs domkyrka hänvisats till statsutskottet

och i övrigt till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har

Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden föreslagit riksdagen att såvitt nu är i

fråga

dels antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 3 §

1 mom. prästlönekostnadslagen den 29 juni 1951 (nr 570),

dels medge att ur kyrkofonden

a) fr. o. m. den 1 juli 1967 tills vidare utgår medel för avlönande av ytterligare

en stiftsadjunkt som biträde åt ärkebiskopen,

b) till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse utgår dels för tiden den 1 januari

1966—den 30 juni 1967 ytterligare avlöningsbidrag med sammanlagt 47 000

kr., dels fr. o. m. den 1 juli 1967 tills vidare 17 bidrag om vartdera 27 100 kr.

årligen för avlönande av präster, som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet,

c) för budgetåret 1967/68 utgår medel med högst 80 000 kr. för anlitande av

biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden inom vederbörande statsdeparternent,

d) för budgetåret 1967/68 utgår bidrag till Svenska diakonsällskapet med

högst 65 000 kr. till bestridande av kostnader för utbildning av kyrkomusiker

vid Sköndalsinstitutet,

e) för budgetåret 1967/68 utgår bidrag med högst 75 000 kr. till kostnader

för förberedelsearbeten för Kyrkornas världsråds fjärde generalförsamling i Uppsala.

Propositionens huvudsakliga innehåll såvitt nu är i fråga

I propositionens första avsnitt föreslås en mindre ändring i prästlönekostnadslagen.

Propositionens andra avsnitt rör frågor om anslag ur kyrkofonden för nästa

budgetår. Sålunda föreslås anslag till en ny tjänst som stiftsadjunkt. Förslag

framläggs om avlöningsbidrag till ännu en sjömanspräst och om uppräkning av

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 3 avd. Nr 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967

bidragen. För anlitande av biträde inom ecklesiastikdepartementet vid handläggningen

av kyrkliga ärenden begärs samma belopp som utgått tidigare.

Till den kyrkomusikaliska utbildningen vid Sköndalsinstitutet föreslås ett bidrag

av 65 000 kr. Slutligen föreslås att 75 000 kr. får utgå till förberedelsearbeten

för Kyrkornas världsråds fjärde generalförsamling i Uppsala.

Författningsförslaget

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. prästlönekostnadslagen

den 29 juni 1951 (nr 570)

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. prästlönekostnadslagen den 29 juni 19511

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 §.

1 mom. Pastoratet skall---

och språktillägg,

2) församlingspräst, vikarie för sådan

präst, pastoratsadjunkt och ickeprästvigt

tjänstebiträde åt församlingspräst

tillkommande ersättning

för åkning i tjänsten och tjänsteresa

inom pastoratet, samt

3) församlingspräst tillkommande

---och tjänstedubbleringsarvo
de.

1 mom. Pastoratet skall---

och språktillägg,

2) församlingspräst, vikarie för sådan

präst, pastoratsadjunkt och ickeprästvigt

tjänstebiträde åt församlingspräst

tillkommande ersättning

för åkning i tjänsten och tjänsteresa

inom pastoratet ävensom traktamente

åt församlingspräst och vikarie för

sådan präst i anledning av anstånd

med omstationering, samt

3) församlingspräst tillkommande

---och tjänstedubbleringsarvo
de.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift

utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och skall tillämpas i

fråga om avlöningskostnader som avse tiden från och med den 1 januari 1966.

1 Senaste lydelse av 3 § 1 mom. se 1965: 578.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967 3

Motioner

I samband med propositionen har utskottet behandlat två motioner som

väckts i andra kammaren av herr Nilsson i Agnäs.

I den ena motionen, II: 896, hemställs »att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj :ts proposition, vad beträffar dess moment a) om medel för avlönande av

ytterligare en stiftsadjunkt som biträde åt ärkebiskopen».

I den andra motionen, 11:897, hemställs »att riksdagen avslår Kungl. Maj:ts

proposition nr 35 i moment e)».

För motionernas närmare innehåll redogöres nedan under tillämpliga avsnitt.

Ändring i prästlönekostnadslagen

Departementschefen anför i propositionen följande.

I anslutning till den nya lagstiftningen om de offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt

föreslogs i proposition till 1965 års riksdag (prop. 153, KU 43, rskr

390) en formell ändring av 3 § 1 mom. prästlönekostnadslagen den 29 juni 1951

(nr 570). Ändringen (1965:578) trädde i kraft den 1 januari 1966.1 ändringsförslaget

hade en år 1963 gjord ändring av stadgandet (1963:635) genom ett förbiseende

inte beaktats. Jag föreslår nu att den bestämmelse om traktamente i anledning

av anstånd med omstationering som härigenom oavsiktligt uteslöts vid

1965 års ändring åter förs in i lagrummet och görs tillämplig fr.o.m. den 1 januari

1966.

Vissa anslag ur kyrkofonden

Inrättande av en stiftsadjunktstjänst

Enligt 6 § andra stycket 1) lagen den 30 augusti 1932 (nr 404) om kyrkofond

(senaste lydelse se SFS 1951: 571) skall kostnaderna för avlöningsförmåner till

stifts- och kontraktsadjunkter bestridas ur kyrkofonden.

F. n. finns inrättade 49 stiftsadjunktstjänster och tre kontraktsadjunktstjänster.

De senare är alla placerade i Luleå stift. Två stiftsadjunktstjänster, som inrättats

den 1 juli 1966, är avsedda för den finskspråkiga befolkningen i Sverige.

De 47 övriga stiftsadjunktstjänstema har av Kungl. Maj:t för tiden den 1

juli 1966 — den 30 juni 1969 fördelats sålunda, att Uppsala och Lunds stift erhållit

vartdera sex, Luleå stift fem, Göteborgs och Stockholms stift vartdera fyra,

Visby stift en samt vart och ett av Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås,

Växjö, Karlstads och Härnösands stift tre tjänster. En av stiftsadjunkterna i

Uppsala stift skall efter ärkebiskopens närmare bestämmande biträda honom i

hans göromål och tjänstgöra som sekreterare vid biskopsmöte.

En stiftsadjunkt i varje stift samt dessutom den stiftsadjunkt, som biträder

ärkebiskopen, och de två stiftsadjunkterna för finsktalande innehar tjänster

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 sand. 3 avd. Nr 29

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967

som förste stiftsadjunkt i lönegrad Ae 24. I övrigt är stifts- och kontraktsadjunktstjänsterna

placerade i lönegrad Ae 22.

Ärkebiskopen har anhållit, att ytterligare en stiftsadjunktstjänst inrättas i

Uppsala stift. Den föreslagne stiftsadjunkten skulle biträda ärkebiskopen i ekumeniska

och andra internationella kyrkliga angelägenheter. I sin motivering för

tjänsten framhåller ärkebiskopen, att den stiftsadjunkt som nu biträder honom

helt har tagits i ansprak för uppgifter, som ingår i ärkebiskopens verksamhet

inom Uppsala stift och i rikskyrkliga sammanhang. Sådana internationella kyrkliga

ärenden som hör samman med ärkebiskopens arbete har han före år 1964

ensam måst handlägga. Fr.o.m. nämnda år har han fått hjälp av ett utrikessekretariat,

som biskopsmötet har låtit inrätta i Sigtuna. Detta sekretariat inrättades

i samband med att Svenska kyrkohjälpen och Lutherhjälpen slogs samman,

varvid direktorn för Svenska kyrkohjälpen Harry Johansson miste sin

tjänst och inträdde som föreståndare för sekretariatet. Lutherska världsförbundets

svenska sektion åtog sig att svara för kostnaderna för sekretariatet, men detta

åtagande var betingat av Johanssons anställning som föreståndare. Saken

kommer i ett nytt läge, när Johansson avgår med pension vid utgången av juni

1967. Då möjligheterna att upprätthålla sekretariatet med gåvomedel måste bedömas

som minimala, anser ärkebiskopen det nödvändigt, att han på annat sätt

far hjälp med internationella ärenden. Detta kan ske bäst genom inrättande av

ytterligare en stiftsadjunktstjänst.

Kammarkollegiet ger uttryck åt viss tveksamhet men anser sig inte böra avstyrka

ansökningen.

Statskontoret anmärker, att några egentliga riktlinjer för den internationella

kyrkliga verksamheten inte har angetts. I ärendet belyses inte i vad mån den

bedrivna kontakt- och informationsverksamheten ingår som ett led i en mer

långsiktig planering och är av påtaglig betydelse för statskyrkan. Enligt statskontorets

mening får det inte anses uteslutet, att från en period till en annan

förskjutningar kan ske beträffande de arbetsuppgifter som är knutna till ärkebiskopsämbetet,

så att än de stifts- och rikskyrkliga, än de internationella angelägenheterna

ter sig särskilt intresseväckande. Det synes därför inte givet, att

den omständigheten att de internationella frågorna f. n. står i blickfältet skall

tillmätas avgörande betydelse, när man bedömer det framtida personalbehovet

vid ärkebiskopens sekretariat. Statskontoret anser sig därför inte kunna tillstyrka

ansökningen.

Departementschefen

För svenska kyrkan, som länge har varit inriktad på yttre ekumenisk verksamhet,

är de internationella kontakterna av stor betydelse. Den allmänna utvecklingen

i riktning mot ökat utbyte över gränserna har gjort sig gällande också

på det kyrkliga området. Det finns knappast någon anledning att tro, att de

kyrkligt internationella angelägenheterna i framtiden kommer att föranleda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967

5

mindre arbete eller bedömas som mindre viktiga än nu. Med hänsyn även till de

särskilda omständigheter som ärkebiskopen har åberopat och som jag tidigare har

redogjort för tillstyrker jag, att en ny stiftsadjunktstjänst inrättas den 1 juli

1967, vars innehavare skall biträda ärkebiskopen främst i internationella ärenden.

Motion

I motionen I: 896 anför motionären följande.

I och för sig vill man icke bestrida ärkebiskopens motivering för sin begäran,

när han anför, att den redan förefintliga stiftsadjunkten är upptagen av mångahanda

uppgifter, men när man betraktar situationen i Svenska kyrkan med

den iögonfallande prästbristen och jämför vad som skall prioriteras, kommer

man till den uppfattningen att behovet av församlingsvårdande präster är det

som särskilt måste uppmärksammas. En mängd församlingar saknar helt präst

och själavårdare. Den 1 mars 1967 uppgick antalet vakanta prästtjänster till

325 Y2, varav i Uppsala stift 33, Stockholms stift 34 och i de båda nordligaste

stiften 43 (Härnösands stift) och 49 (Luleå stift). Därtill må nämnas, att av

de 2 460 tjänstgörande prästerna halva antalet nått en ålder av 55—70 år,

varför antalet pensionerade eller på annat sätt avgångna beräknas öka mycket

snabbt under det att de nyinskrivna vid de teologiska fakulteterna är relativt

få och många av dessa avse icke att bli präster. Man kan alltså förutse, att

Kyrkans situation blir allt svårare med ännu fler vakanser på viktiga tjänster.

I detta läge synes det vara olämpligt och oriktigt att upprätta en ny tjänst

av det slag, som föreslås i propositionen och därmed i den binda en prästman,

som behövs ute i det själavårdande, pastorala arbetet i stiften. Det kan

förmodas, att den uppgift, som avses för den föreslagna stiftsadjunkten, kan

fyllas av en person med annan utbildning än teologens och en annan ställning

än prästens, men även om så icke är fallet, bör på grund av den rådande prästbristen

tjänsten icke inrättas. Svenska kyrkan har ju dock i första hand ansvaret

för den andliga vården i församlingarna. De uppgifter som det är fråga

om för en stiftsadjunkt av detta slag måste bedömas som i bästa fall sekundära.

Därtill kommer, att statskontorets mening att det kan ske en förskjutning från

en period till en annan beträffande de arbetsuppgifter, som är knutna till ärkebiskopsämbetet,

måste tillmätas stor betydelse, och inrättandet av en permanent

tjänst för en nu aktuell arbetsinsats måste anses omotiverad. Ärkebiskopen

torde kunna erhålla tillfällig hjälp för ifrågavarande arbetsuppgifter. Det kan

påpekas, att pensionerade präster ofta inträder i tjänst som vikarier i församlingarna,

och det torde vara möjligt att finna män, som är ytterst lämpade för

just det arbete, som den tilltänkte stiftsadjunkten skulle syssla med, eftersom

Uppsala är den plats, där det för närvarande torde finnas många präster, som

har både kraft och duglighet för uppgiften, fastän de på grund av uppnådd

pensionsålder lämnat sin ordinarie tjänst.

Under åberopande av det anförda hemställer motionären att riksdagen avslår

propositionen beträffande momentet a) om medel för avlönande av ytterligare

en stiftsadjunkt som biträde åt ärkebiskopen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967

Avlöningsbidrag till sjömanspräster

Ur kyrkofonden utgår f.n. till svenska kyrkans sjömans vårdsstyrelse enligt 6 §

andra stycket 4) lagen om kyrkofond (senaste lydelse se 1951: 571) 16 bidrag,

vart och ett på 25 100 kr., för avlönande av präster, som är anställda i styrelsens

tjänst i utlandet.

Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse har anhållit om bidrag ur kyrkofonden

för budgetåret 1967/68 till avlönande av ytterligare två sjömanspräster. Vidare

har styrelsen — under hänvisning till 1966 års lönehöjningar — anhållit om höjning

av nu utgående bidrag från 25 100 kr. till 27 108 kr. och om retroaktivt tilllägg

för tiden den 1 januari 1966 — den 30 juni 1967 med 2 008 kr. för år för var

och en av de präster, för vilka bidrag under motsvarande tid har utgått ur kyrkofonden

(15 präster under första halvåret 1966, därefter 16). Styrelsen har under

budgetåret 1965/66 på 32 platser utomlands i sin tjänst haft 65 anställda med

heltidstjänst, varav 24 sjömanspräster, 2 biträdande präster, 36 assistenter och

3 vaktmästare. Som motivering för sitt yrkande om ytterligare två bidrag har

styrelsen särskilt åberopat den verksamhet som styrelsen under de sista åren

har tagit upp i Casablanca och Lima-Callao.

Kammarkollegiet anser sig inte kunna tillstyrka avlöningsbidrag för mer än

ytterligare en sjömanspräst. Mot sjömansvårdsstyrelsens förslag i fråga om höjning

av bidragen och retroaktiva tillägg har kollegiet inte något att erinra.

Departementschefen

Med hänsyn till såväl omfattningen som betydelsen av sjömansvårdsstyrelsens

verksamhet i utländska hamnar föreslår jag, att avlöningsbidrag skall få

utgå till ännu en sjömanspräst fr. o. m. den 1 juli 1967.

I likhet med vad som tidigare har skett bör bidragen höjas med hänsyn till de

allmänna lönehöjningar som har ägt rum. Jag föreslår därför, att varje bidrag

höjs till 27 100 kr. den 1 juli 1967. Retroaktivt tillägg för tiden den 1 januari

1966 — den 30 juni 1967 bör få utgå med 2 000 kr. för år och bidrag, dvs.

med ett sammanlagt belopp av 47 000 kr.

Anslag till anlitande av biträde vid handläggningen av

kyrkliga ärenden

Departementschefen anför följande.

Enligt 6 § andra stycket 6) lagen om kyrkofond (senaste lydelse se 1959:139)

skall ur kyrkofonden utgå anslag, som Kungl. Maj :t och riksdagen finner skäligt

ställa till vederbörande statsdepartements förfogande för anlitande av biträde vid

handläggning av kyrkliga ärenden. Ett anslag för detta ändamål har tidigare

anvisats under en följd av år. För budgetåret 1965/66 var anslaget uppfört med

80 000 kr. För innevarande budgetår utgår inte något sådant anslag. Med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967 7

hänsyn bl. a. till att allmänt kyrkomöte skall hållas under år 1968 bör ett anslag

för det angivna ändamålet åter föras upp. Jag föreslår, att anslaget för nästa

budgetår får utgå med högst 80 000 kr.

Bidrag till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet

Enligt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond (senaste lydelse se 1960:164)

har för innevarande budgetår anvisats ett anslag av högst 60 000 kr. ur kyrkofonden

som bidrag till kostnaderna för den kyrkomusikaliska linjen vid Sköndalsinstitutet.

Direktionen för Svenska diakonsällskapet har anhållit, att anslaget till utbildningen

budgetåret 1967/68 höjs till 119 876 kr. eller, alternativt, till 114 000

kr. Det förstnämnda beloppet motsvarar de beräknade kostnaderna för avlöningar

åt lärare. Kostnaderna för lokaler, undervisningsmateriel m. m. har

direktionen avsett att diakonsällskapet skulle bestrida.

Kammarkollegiet erinrar om att diakonsällskapet för innevarande budgetår

begärde ett anslag av 100 000 kr. som bidrag till lärarkostnaderna, vilka för detta

budgetår efter avdrag av inflytande elevavgifter beräknades till omkring 102 000

kr. Statsmakterna fann emellertid inte anledning att höja bidraget utöver 60 000

kr. Av ansökningen framgår, att lärarkostnaderna efter avdrag av elevavgifter

för budgetåret 1967/68 beräknas komma att uppgå till inemot 104 000 kr. Kollegiet

anser, att det inte finns tillräcklig anledning att på grund av den relativt

obetydliga kostnadsökningen nu höja bidraget.

Departementschefen

1965 års musikutbildningskommitté skall enligt sina direktiv göra en översyn

av utbildningsförhållandena för all kyrkomusikalisk verksamhet. I avvaktan på

resultatet av denna översyn är jag inte beredd att föreslå några mera väsentliga

förändringar i bidraget till den kyrkomusikaliska utbildningen vid Sköndalsinstitutet.

En viss ökning av bidraget synes dock motiverad med hänsyn till höjda

lärarlöner och timarvoden. Jag förordar därför, att bidraget höjs med 5 000 kr.

till högst 65 000 kr.

Anslag till kostnader för Kyrkornas världsråds fjärde generalförsamling

Enligt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond (senaste lydelse se 1960:164)

utgår ur kyrkofonden anslag till extra utgifter med ett av Kungl. Maj:t och

riksdagen bestämt belopp för år, vilket efter Kungl. Maj:ts bestämmande får

användas till kyrkliga ändamål. Anslaget, som för det kyrkliga området utgör

en motsvarighet till de under riksstatens särskilda huvudtitlar uppförda anslagen

till extra utgifter, är uppfört med 100 000 kr.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967

Ärkebiskopen liar i egenskap av ordförande i svenska ekumeniska nämnden

hemställt om bidrag till bestridande av vissa kostnader i samband med Kyrkornas

världsråds fjärde generalförsamling i Uppsala den 4—20 juli 1968. Avsikten

är, att Sverige som värdland skall bidraga med 300 000 kr. till kostnaderna

för generalförsamlingen. Man räknar dock med att 150 000 kr. skall kunna

anskaffas på frivillig väg. Ärkebiskopen hemställer, att 150 000 kr. anvisas

ur kyrkofonden. Hälften härav behöver tas i anspråk under budgetåret 1967/68.

Kyrkornas världsråd; organisation och uppgifter

Kyrkornas världsråd är den kristna ekumeniska rörelsens centrala organ.

Dess bildande beslöts 1937 och genomfördes i Amsterdam 1948. I november

1961 sammanslogs Internationella Missionsrådet med Kyrkornas världsråd. För

närvarande är 223 evangeliska och ortodoxa kyrkosamfund anslutna till rådet.

Rådet har sex presidenter. Rådets högsta beslutande organ, generalförsamlingen,

samlas i regel vart sjätte år (1968 i Uppsala). Centralkommittén med ett

hundratal medlemmar sammanträder årligen och exekutivkommittén i regel två

gånger varje år. Det egentliga arbetet bedrivs genom generalsekretariatet och

de fyra s. k. divisionerna. Till generalsekretariatet är knutna avdelningen för

finanser och administration, avdelningen för information och Kyrkornas kommission

för mellanfolkliga frågor, vilket sistnämnda organ är en kyrkornas

fredsorganisation, tillsatt 1946.

De nämnda divisionerna är följande:

1. Studiedivisionen med avdelningar för studiet av samhällsfrågor, rasproblem,

mission, evangelisation, religionsfrihet samt kyrkans tro och författning

(Faith & Order, ledd av en särskild kommission).

2. Divisionen för ekumenisk aktivitet, som omfattar det internationella ekumeniska

institutet och den ekumeniska högskolan på Bossey samt avdelningarna

för främjande av ungdomens och lekmännens insatser i kyrkan och samverkan

mellan män och kvinnor i kyrka, hem och samhälle.

3. Divisionen för hjälpverksamhet med avdelningar för skilda geografiska områden

och hjälpformer (mellankyrkligt bistånd, flyktinghjälp, humanitär hjälpverksamhet).

4. Divisionen för världsmission och evangelisation med de ovan under studiedivisionen

omnämnda avdelningarna för studiet av mission och evangelisation,

vilka alltså sorterar under två divisioner, samt kommittéer för främjande

av den teologiska utbildningen i de unga kyrkorna, för studiet av ämbetet och

för israelsmission.

Departementschefen

Ett anslag av ISO 000 kr. synes böra utgå av kyrkofondsmedel till kostnaderna

för Kyrkornas världsråds generalförsamling i Uppsala sommaren 1968. Det belopp

som behövs till förberedelsearbeten under nästa budgetår är så stort, att

det inte kan bestridas inom ramen av det ordinarie anslaget till extra utgifter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967

9

Jag föreslår därför, att vid sidan av sistnämnda anslag enligt 6 § andra stycket

9) kyrkofondslagen för nästa budgetår anvisas ett särskilt belopp av högst

75 000 kr. till förberedelsearbeten för generalförsamlingen.

Motion

I motionen II: 897 framhålles som en utbredd mening i vår kyrkas led att

Kyrkornas världsråds syfte och arbetsmetoder är diskutabla. Svenska kyrkans

anslutning till rådet har väckt mycken gensägelse. Stora grupper av vårt folk

befarar enligt motionären, att rådet kan bidra till uppkomsten av ett slags

överkyrka med eu diktatorisk ledning till men för delkyrkornas frihet och självbestämmanderätt.

Världskyrkorådets teologiska synpunkter måste anses oklara.

Motionären framhåller vidare att man kanske inte helt bestrider att Kyrkornas

världsråd skulle kunna fylla en uppgift, men enligt motionärens mening bör

under alla förhållanden kostnaderna för dess arbete bestridas med frivilliga

medel. Kyrkofondens medel bör icke komma i fråga för att den fjärde generalförsamlingens

kostnader skall bestridas. Blir summan för Sveriges vidkommande

endast 300 000 kronor, anser motionären att den kan insamlas genom frivilliga

gåvor.

På grund av det anförda hemställer motionären att propositionen avslås i

denna del.

Utskottet

I förevarande proposition behandlas bl. a. ett antal frågor om anslag ur kyrkofonden

för nästa budgetår. Sålunda föreslås att anslag skall utgå till en ny

tjänst som stiftsadjunkt i Uppsala stift. Stiftsadjunkten avses skola biträda

ärkebiskopen i ekumeniska och andra internationella kyrkliga angelägenheter.

Förslag framläggs om avlöningsbidrag till ännu en sjömanspräst och om uppräkning

av bidragen. För anlitande av biträde inom ecklesiastikdepartementet

vid handläggningen av kyrkliga ärenden begärs samma belopp som utgått tidigare.

Till den kyrkomusikaliska utbildningen vid Sköndalsinstitutet föreslås

visst bidrag. Slutligen föreslås att 75 000 kr. får utgå till förberedelsearbeten

för kyrkornas världsråds fjärde generalförsamling i Uppsala sommaren 1968.

I motionen II: 896 hemställs att propositionen avslås såvitt gäller anslag till

den nämnda stiftsadjunktstjänsten. Till stöd för sin hemställan pekar motionären

bl. a. på den i Sverige förekommande, allvarliga och till synes tilltagande

prästbristen. Enligt motionären bör inte en tjänst av föreslagen beskaffenhet

inrättas, eftersom man i den binder en präst som behövs ute i det själavårdan
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967

de, pastorala arbetet i stiften. Den föreslagna tjänsten kan f. ö. lämpligen uppehållas

av person med annan utbildning än teologisk eller av pensionerad präst.

Motionären åberopar slutligen statskontorets uppfattning att en förskjutning

av de arbetsuppgifter som är knutna till ärkebiskopsämbetet kan komma att

ske. De internationella frågorna som f. n. står i blickfältet bör därför inte tillmätas

avgörande betydelse vid en bedömning av det framtida personalbehovet.

Som motivering för inrättande av förevarande tjänst anför ärkebiskopen att

han de senaste åren fått hjälp i internationella frågor av föreståndaren för ett

utrikessekretariat, som biskopsmötet låtit inrätta och som bekostats av Lutherska

världsförbundets svenska sektion så länge som nuvarande föreståndaren

svarade för sekretariatet. Sedan föreståndaren nu går i pension och möjligheterna

att upprätthålla sekretariatet med gåvomedel bedöms som små, anser

ärkebiskopen en tjänst som stiftsadjunkt böra inrättas för tillgodoseende av

ifrågavarande ändamål. Med hänsyn härtill och då man såsom departementschefen

framhåller saknar anledning förmoda, att de kyrkligt internationella angelägenheterna

i framtiden kommer att föranleda mindre arbete eller bedömas

som mindre viktiga än nu, finner utskottet propositionen böra bifallas i denna

del.

I fråga om anslaget till kostnader för Kyrkornas världsråds generalförsamling

i Uppsala sommaren 1968 har ärkebiskopen hemställt att 150 000 kr. anvisas

ur kyrkofonden, varav hälften behöver tas i anspråk under budgetåret 1967/68.

Departementschefen anser att nämnda belopp bör utgå av kyrkofondsmedel.

Det belopp om 75 000 kr. som behövs till förberedelsearbeten under nästa budgetår

är dock så stort att det inte kan bestridas inom ramen för det ordinarie

anslaget till extra utgifter. Departementschefen föreslår därför att ett särskilt

belopp av högst 75 000 kr. anvisas till nämnda arbeten.

I motionen II: 897 framhålls på ovan närmare redovisade grunder att Kyrkornas

världsråds syfte och arbetsmetoder är diskutabla. Även om man inte

helt bestrider att rådet fyller en uppgift, bör enligt motionären medel för verksamheten

anskaffas på frivillighetens väg. Motionären yrkar avslag på propositionen

i denna del.

Eftersom Sverige åtagit sig att vara värdland för Kyrkornas världsråds generalförsamling

år 1968, bör enligt utskottets mening medel utgå ur kyrkofonden

till bestridande av vissa kostnader i samband med generalförsamlingens

möte. Mot beloppets storlek för nästa budgetår och mot att beloppet anvisas ur

ett särskilt anslag vid sidan av det ordinarie har utskottet ingen erinran.

Ej heller har utskottet något att erinra mot vad i övrigt föreslagits i propositionen

i vad den avser anslag ur kyrkofonden och ändringen i prästlönekostnadslagen.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967 11

att riksdagen måtte, såvitt nu är i fråga, med avslag å motionerna
1.

11:896 och

2. 11:897

bifalla förevarande proposition, nr 35.

Stockholm den 13 april 1967

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson*, Göran Karlsson*, Svante

Kristiansson, Erik Jansson, Åkesson, fru Landberg och herr Fälldin*;

från andra kammaren: herrar Johansson i Torp, Grebäck, Hedin, Sundelin,

fröken Anderson i Lerum samt herrar From och Hammarberg.

’) Ej närvarande vid utlåtandets justering

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:155 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden, m. m. jämte i ämnet väckta motioner,''i vad propositionen s. 1 i texten