Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951
1967-04-20 · 31 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 18 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
3LU 1967:33, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951
Dokumentets text
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
1
Nr 33
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning om ändring i vägtrafikförordningen
den 28 september 1951 (nr 6b8), m. m., jämte i
ämnet väckta motioner.
Genom en den 3 mars 1967 dagtecknad proposition, nr 52, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.
Maj :t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden velat inhämta riksdagens yttrande
över vid propositionen fogade förslag till
1. förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september
1951 (nr 648),
2. förordning om ändring i förordningen den 25 oktober 1940 (nr 910)
angående yrkesmässig automobiltrafik m. m.,
3. förordning angående ändring i förordningen den 5 maj 1960 (nr 134)
om mopeder,
4. förordning angående ändring i förordningen den 10 juni 1949 (nr 341)
om explosiva varor.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa ändringar i regleringen av arbetstid för vägtrafiken
i syfte att främja trafiksäkerheten. Reglerna föreslås bli tillämpliga
på företag som driver förvärvsverksamhet, i vilken personer eller gods
befordras med motordrivet fordon, och således inte som nu bara i yrkesmässig
trafik. Med arbetstid förstås enligt förslaget inte endast tid som har
samband med körning utan även annan tid under vilken förare efter föreskriven
vilotid utför arbete i företaget före körning. Med vilotid förstås tid
under vilken förare inte arbetar i företaget. Det föreslås att arbetstiden under
tjugofyra timmar i följd efter föreskriven vilotid inte skall få överskrida
elva timmar. Förare skall inte heller få arbeta mer än sex timmar i följd
utan rast om minst trettio minuter. Vilotiden skall enligt förslaget vara
minst tio timmar under en tjugofyratimmarsperiod. Undantag från dessa
regler föreslås för vissa fall.
Vidare föreslås att tillsynen över efterlevnaden av reglerna om arbetstid
och vilotid skall ske i anslutning till den inspektionsverksamhet som yrkesinspektionen
redan bedriver enligt arbetarskyddslagstiftningen samt genom
polisens försorg.
Bestämmelserna skall enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 1968.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 3 avd. Nr 33
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
Författningsförslagen
1) Förslag
till
Förordning
om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 (nr 648)
Härigenom förordnas, dels att i 1 § 9 mom., 10 § 6 mom., 12 § 2 och 4
mom., 13 § 4 mom., 24 a §, 27 § 4 mom., 29 § 4 mom., 37 § 2 mom. samt
57 § 2 mom. vägtrafikförordningen den 28 september 19511 ordet »bilinspektör»
skall ersättas med orden »trafikinspektör, bilinspektör», dels att
1 23 §, 31 § 1 och 2 mom., 65 § 7 mom. samt 74 § förordningen2 ordet »bilinspektör»
eller form av detta ord skall ersättas med orden »trafikinspektör
eller bilinspektör» eller motsvarande former därav, dels att i 24 § 1 mom.,
30 §, 36 § 6 och 7 mom. samt 66 § 1 mom. förordningen3 ordet »körskola»
skall utbytas mot ordet »trafikskola», dels att i 45 § 7 mom. och 49 § 2 mom.
förordningen4 orden »väg- och vattenbyggnadsstyrelsen» skall utbytas mot
orden »statens trafiksäkerhetsverk», dels att i 61 § 1 mom. och 63 § 1 mom.
förordningen5 orden »väg- och vattenbyggnadsstyrelsen» skall utbytas mot
orden »statens vägverk», dels att 3 § 6 mom., 23 a §, rubriken omedelbart
före 36 §, 36 § 1—5, 8 och 9 mom., 40 § 2 mom., 61 § 3 mom., 62 § 1 och
2 mom. samt 66 § 2 mom., förordningen6 skall erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan anges, dels att till 1 § förordningen skall fogas ett nytt moment,
12 mom., med nedan angiven lydelse, dels att i avdelning III förordningen
skall, närmast efter rubriken »2 kap. Särskilda bestämmelser om förare av
vissa motordrivna fordon», införas en ny rubrik, »Arbetstid och vilotid»,
samt två nya paragrafer, 28 a § och 28 b §, med nedan angiven lydelse.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
1 §•
12 mom. 1 denna förordning
förstås med
arbetstid: tid under vilken
förare vid tjänstgöring i företag som
avses i 28 a §
a) för motordrivet fordon,
b) utför arbete med fordonets
skötsel eller med på- eller avlast
1
Senaste lydelse av 1 § 9 mom., 10 § 6 mom., 12 § 2 och 4 mom., 13 § 4 mom., 24 a §,
27 § 4 mom., 29 § 4 mom., 37 § 2 mom. samt 57 § 2 mom. se 1964: 420.
2 Senaste lydelse av 23 §, 31 § 1 och 2 mom., 65 § 7 mom. samt 74 § se 1964 : 420.
»Senaste lydelse av 24 § 1 mom. se 1964:420 samt av 30 § 1 mom. och 36 § 7 mom. se
1958:222.
4 Senaste lydelse av 45 § 7 mom. och 49 § 2 mom. se 1966: 561.
» Senaste lydelse av 61 § 1 mom. se 1966: 561 och av 63 § 1 mom. se 1964: 732.
6 Senaste lydelse av 3 § 6 mom., 23 a §, 36 § 1, 3, 4 och 8 mom. samt 40 § 2 mom. se
1964:420, av 61 § 3 mom. samt 62 § 1 och 2 mom. se 1964:732 samt av 66 § 2 mom.
se 1966: 390.
3
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
ning av gods som befordras med fordonet,
c) efter sådan vilotid som föreskrives
i 28 a § antingen utför annat
arbete före färd med fordonet
eller medföljer vid sådan färd;
vilotid: annan tid än
a) arbetstid,
b) tid under vilken föraren i övrigt
utför arbete i företaget.
1 arbetstid inräknas rast som understiger
trettio minuter och längre
rast under vilken föraren ej får lämna
fordonet eller arbetsstället.
3
6 mom. På buss, som är byggd
för befordran av flera än 30 personer
(passagerare) utöver föraren,
och på lastbil, vars totalvikt överstiger
7 ton, skall, därest Konungen
så förordnar, finnas instrument, som
på ett varaktigt sätt upptecknar dels
vid varje tidpunkt under färd bilens
hastighet, dels körtiden, dels ock
den tillryggalagda våglängden (färdskrivare).
Uppteckningen skall av
bilens ägare förses med anteckningar
i enlighet med vad därom bestämmes
av myndighet som Konungen
förordnar samt bevaras under ett
år. Det åligger bilens ägare och förare
att på anmodan överlämna av
honom innehavda uppteckningar till
bilinspektör eller polisman eller i
övrigt till den myndighet Konungen
förordnar.
Färdskrivaren skall —----state
§•
6 m o m. På buss, som är byggd
för befordran av flera än 30 personer
(passagerare) utöver föraren,
och på lastbil, vars totalvikt överstiger
7 ton, skall, därest Konungen så
förordnar, finnas instrument, som
på ett varaktigt sätt upptecknar
dels vid varje tidpunkt under färd,
bilens hastighet, dels körtiden, dels
ock den tillryggalagda våglängden
(färdskrivare). Uppteckningen skall
av bilens ägare förses med anteckningar
i enlighet med vad därom bestämmes
av myndighet som Konungen
förordnar samt bevaras i bilen
under en vecka. Det åligger bilens
ägare och förare att på anmodan
överlämna av honom innehavda
uppteckningar till trafikinspektör,
bilinspektör, tjänsteman vid yrkesinspektionen
eller polisman,
i provningsanstalt.
23 a §.
Bilinspektör äger företaga inspektion
hos den, som driver handel med
fordon, för kontroll av beskaffenhet
och utrustning hos begagnade motordrivna
fordon och släpfordon,
som förvaras i lager eller hållas till
salu i rörelsen (inspektion
hos försäljare).
Trafikinspektör eller bilinspektör
äger företaga inspektion hos den,
som driver handel med fordon, för
kontroll av beskaffenhet och utrustning
hos begagnade motordrivna
fordon och släpfordon, som förvaras
i lager eller hållas till salu i rörelsen
(inspektion hos försälja
-
4
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
(Nuvarande lydelse)
För sådan inspektion skall bilinspektör
jämte av honom anlitat biträde
äga tillträde till lokaler och
områden, där fordon, som sägs i
första stycket, finnas uppställda.
Bilinspektören må i den utsträckning
han finner påkallat provköra
fordon, som inspektionen avser. Det
åligger rörelsens innehavare att tillhandagå
i den utsträckning som erfordras
för förrättningens behöriga
genomförande.
Vid förrättningen------
Vad bilinspektör eller biträde till
denne erfarit i samband med inspektion
hos försäljare må ej yppas
i vidare mån än som erfordras för
vinnande av det med inspektionen
avsedda ändamålet.
(Föreslagen lydelse)
För sådan inspektion skall förrättningsmannen
jämte av honom anlitat
biträde äga tillträde till lokaler
och områden, där fordon, som sägs
i första stycket, finnas uppställda.
Förrättningsmannen må i den utsträckning
han finner påkallat provköra
fordon, som inspektionen avser.
Det åligger rörelsens innehavare
att tillhandagå i den utsträckning
som erfordras för förrättningens behöriga
genomförande.
--motsvarande tillämpning.
Vad förrättningsmannen eller biträde
till denne erfarit i samband
med inspektion hos försäljare må
ej yppas i vidare mån än som erfordras
för vinnande av det med
inspektionen avsedda ändamålet.
Arbetstid och vilotid
28 a §.
I företag, som driver förvärvsverksamhet
i vilken personer eller
gods befordras på väg med motordrivet
fordon, skola följande bestämmelser
iakttagas.
Arbetstiden får under tjugofyra
timmar i följd efter vilotid som avses
i fjärde stycket icke överstiga
elva timmar. När tjänstgöring ej kan
ordnas lämpligt på annat sätt, får arbetstiden
utsträckas till tretton timmar,
om den under fyrtioåtta timmar
i följd efter sådan vilotid icke
överstiger sammanlagt tjugotvå timmar.
Förare får ej arbeta under längre
tid än sex timmar i följd utan minst
trettio minuters rast, under vilken
han får lämna fordonet eller arbetsstället.
I sådan sextimmarsperiod inräknas
ej tid under vilken förare icke
utför annat arbete än att medfölja
fordonet såsom avlösare.
Vilotiden får under tjugofyra tim
-
5
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
(Nuvarande lydelse)
28
Körskola
36
1 in o m. Yrkesmässig utbildning
av bil- eller motorcykelförare (körskola)
får ej bedrivas utan tillstånd
av länsstyrelsen i det län, där
verksamheten skall äga rum.
Över ansökan om dylikt tillstånd
skall länsstyrelsen inhämta yttrande
av bilinspektör, som i 1 § 9 mom.
omnämnd chefsmyndighet förklarat
behörig avgiva sådana yttranden.
Tillstånd må meddelas viss fysisk
eller juridisk person, som med hänsyn
till vederhäftighet samt andra
på frågan inverkande omständigheter
befinnes äga förutsättningar att
bedriva körskola på sådant sätt, att
det allmännas krav på god förarutbildning
blir tillgodosett.
Tillstånd skall------
(Föreslagen lydelse)
mar i följd räknat från början av
vilken tjänstgöring som helst icke
understiga tio timmar i följd. Vilotiden
får två gånger under sju tjugof
yratimmars perioder i följd minskas
till lägst åtta timmar.
Avvikelse från bestämmelserna i
andra—fjärde styckena får ske, om
det är påkallat av olyckshändelse eller
annan sådan särskild omständighet
som icke kunnat förutses.
När särskilda skäl föranleda det
medgiver Konungen eller den myndighet
Konungen bestämmer undantag
från bestämmelserna i andra—
fjärde styckena.
§•
Om skyldighet att föra anteckningar
för kontroll av arbetstid och
vilotid samt om skyldighet att förvara
sådana anteckningar och tillhandahålla
dem för granskning meddelas
föreskrifter av Konungen eller
den myndighet Konungen bestämmer.
Trafikskola
§•
1 in o m. Yrkesmässig utbildning
av bil- eller motorcykelförare (trafikskola)
får ej bedrivas utan
tillstånd av statens trafiksäkerhetsverk.
Över ansökan om dylikt tillstånd
skali trafiksäkerhetsverket inhämta
yttrande av länsstyrelsen i det län,
där skolan skall drivas.
Tillstånd må meddelas viss fysisk
eller juridisk person, som med hänsyn
till vederhäftighet samt andra
på frågan inverkande omständigheter
befinnes äga förutsättningar att
bedriva trafikskola på sådant sätt,
att det allmännas krav på god förarutbildning
blir tillgodosett.
--tills vidare.
6
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
2 mom. Vid körskola skall finnas
en för skolans utbildningsarbete
i dess helhet ansvarig föreståndare,
vilken godkänts för uppdraget
av länsstyrelsen i det län, där
skolan bedrives eller skall bedrivas.
Om så erfordras med hänsyn till
omfattningen av skolans verksamhet,
skall vid skolan, utöver föreståndaren,
finnas en eller flera av
länsstyrelsen för skolan godkända
lärare med kompetens för såväl
teoretisk som praktisk undervisning.
Uppsikt över övningskörning, varom
förmäles i 30 §, får vid körskola
icke utövas av annan än för skolan
godkänd föreståndare eller lärare
eller av särskild av länsstyrelsen
för skolan godkänd instruktör.
3 m o in. Godkännande såsom föreståndare,
lärare eller instruktör
vid viss körskola må av länsstyrelse
meddelas endast om sökandens kompetens
bestyrkts genom prov, avlagt
inför bilinspektör, som i 1 § 9 mom.
omnämnd chefsmyndighet förklarat
behörig anställa prov för körskolepersonal.
Vid anmälan--------
Intyg, som--■ —---— —
För provet skall sökanden tillhandahålla
bilinspektören lämpligt
fordon.
4 mom. Sökande må av bilinspektör
förklaras kompetent såsom
föreståndare och lärare endast om
han efter prov under olika trafikförhållanden
samt förhör befinnes
a) besitta ur trafiksäkerhetssynpunkt
god körskicklighet, sinnesnärvaro
och omdömesförmåga;
b) vara väl förtrogen med konstruktionen
och verkningssättet hos
motorfordon;
c) äga ingående kännedom om
gällande trafikföreskrifter och i de
övriga ämnen, i vilka undervisning
skall meddelas i körskola; samt
d) hava erforderlig förmåga att i
körskola meddela såväl teoretisk
som praktisk undervisning.
2 m o in. Vid trafikskola skall
finnas en för skolans utbildningsarbete
i dess helhet ansvarig föreståndare,
vilken godkänts av
trafiksäkerhetsverket.
Om så erfordras med hänsyn till
omfattningen av skolans verksamhet,
skall vid skolan, utöver föreståndaren,
finnas en eller flera av trafiksäkerhetsverket
godkända lärare
med kompetens för såväl teoretisk
som praktisk undervisning.
Uppsikt över övningskörning, varom
förmäles i 30 §, får vid trafikskola
icke utövas av annan än godkänd
föreståndare eller lärare eller
av särskild av trafiksäkerhetsverket
godkänd instruktör.
3 m o in. Godkännande såsom föreståndare,
lärare eller instruktör
må av trafiksäkerhetsverket meddelas
endast om sökandens kompetens
bestyrkts genom prov, avlagt inför
trafikinspektör eller bilinspektör
som verket bestämmer.
— fört bil.
och körvana.
För provet skall sökanden tillhandahålla
lämpligt fordon.
4 in o m. Sökande må förklaras
kompetent såsom föreståndare och
lärare endast om han efter prov under
olika trafikförhållanden samt
förhör befinnes
a) besitta ur trafiksäkerhetssynpunkt
god körskicklighet, sinnesnärvaro
och omdömesförmåga;
b) vara väl förtrogen med konstruktionen
och verkningssättet hos
motorfordon;
c) äga ingående kännedom om
gällande trafikföreskrifter och i de
övriga ämnen, i vilka undervisning
skall meddelas i trafikskola; samt
d) hava erforderlig förmåga att i
trafikskola meddela såväl teoretisk
som praktisk undervisning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
7
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
(Nuvarande lydelse)
Sökande må förklaras kompetent
såsom instruktör endast om han
efter prov under olika trafikförhållanden
samt förhör befinnes
a) besitta ur trafiksäkerhetssynpunkt
god kör skicklighet, sinnesnärvaro
och omdömesförmåga,
b) vara väl förtrogen med verkningssättet
hos motorfordon;
c) äga för praktisk undervisning
i körskola nödig kännedom om gällande
trafikföreskrifter; samt
d) hava erforderlig förmåga att
i körskola meddela praktisk undervisning.
Har sökande vid avlagt prov befunnits
kompetent såsom föreståndare,
lärare eller instruktör, skall
bilinspektör en meddela sökanden
bevis härom (kompetensbevis).
5 in o m. Ansökan hos länsstyrelse
om godkännande såsom föreståndare,
lärare eller instruktör skall
göras skriftligen och innehålla upplysning
om sökandens fullständiga
namn, yrke, hemvist och postadress
samt om nummer å sökandens körkort.
Vid ansökan skola, där annat ej
följer av nästkommande stycke fogas
a)
kompetensbevis, som angives i
4 inom.;
b) intyg, utfärdat inom tre månader
före ansökningen, av polismyndigheten
i sökandens mantalsskrivningsort,
att sökanden under de senaste
två åren gjort sig känd för
nyktert levnadssätt samt med hänsyn
till sina personliga förhållanden
i övrigt icke kan anses olämplig att
handhava undervisning i körskola;
samt
c) om sökandens körkort utfärdats
av annan länsstyrelse, utdrag
av körkortsregistret beträffande sökanden.
Där den, som är av länsstyrelse
godkänd såsom föreståndare, lärare
eller instruktör vid viss körskola,
(Föreslagen lydelse)
Sökande må förklaras kompetent
såsom instruktör endast om han efter
prov under olika trafikförhållanden
samt förhör befinnes
a) besitta ur trafiksäkerhetssynpunkt
god körskicklighet, sinnesnärvaro
och omdömesförmåga;
b) vara väl förtrogen med verkningssättet
hos motorfordon;
c) äga för praktisk undervisning i
trafikskola nödig kännedom om gällande
trafikföreskrifter; samt
d) hava erforderlig förmåga att i
trafikskola meddela praktisk undervisning.
Har sökande vid avlagt prov befunnits
kompetent såsom föreståndare,
lärare eller instruktör, skall sökanden
erhålla bevis härom (k o mpetensbevis).
5 mom. Ansökan om godkännande
såsom föreståndare, lärare eller
instruktör skall göras skriftligen
och innehålla upplysning om sökandens
fullständiga namn, yrke,
hemvist och postadress.
Vid ansökan skola fogas
a) kompetensbevis, som angives
i 4 inom.;
b) intyg, utfärdat inom tre månader
före ansökningen, av polismyndigheten
i sökandens mantalsskrivningsort,
att sökanden under de
senaste två åren gjort sig känd för
nyktert levnadssätt samt med hänsyn
till sina personliga förhållanden
i övrigt icke kan anses olämplig
att handhava undervisning i trafikskola;
samt
c) utdrag av körkortsregistret beträffande
sökanden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
hos samma länsstyrelse söker enahanda
godkännande för annan körskola,
skola under a) och b) angivna
handlingar ingivas allenast då
länsstyrelsen så anser nödigt.
I fråga — ------— motsva
Sökande är skyldig att, där länsstyrelse
eller polismyndighet så påfordrar,
förete intyg om sin mantalsskrivningsort
nnder tid, som avses
under b).
Efter prövning av de av sökanden
ingivna handlingarna och efter den
ytterligare utredning, som må anses
erforderlig, äger länsstyrelsen att
för sökande, som innehar gällande
körkort för bil samt i övrigt befunnits
lämplig, meddela godkännande
såsom föreståndare, lärare eller instruktör
vid viss körskola.
8 m o m. Innehavare av körskola
skall föra särskilda anteckningar
angående undervisningen vid skolan
samt årligen före februari månads
utgång till länsstyrelsen i det län,
där skolan bedrives, insända redogörelse
för undervisningen under nästföregående
år. Närmare föreskrifter
angående anteckningar och redogörelse,
som nyss sagts, meddelas av
Konungen eller den myndighet
Konungen därtill förordnar.
Körskola skall inspekteras av bilinspektör,
om möjligt minst en gång
årligen, samt vara underkastad den
tillsyn i övrigt varom länsstyrelsen
förordnar. Över verkställd inspektion
skall bilinspektören insända
rapport till länsstyrelsen.
9 mom. Befinnes innehavare av
körskola vara olämplig härtill eller
bedrives utbildning i körskola i strid
mot gällande föreskrifter eller eljest
på ett otillfredsställande sätt, eller
har undervisning vid skolan ej bedrivits
under de senaste tolv månaderna,
må länsstyrelse, som meddelat
tillstånd för körskolan, återkalla
detsamma.
Befinnes den, som av länsstyrelsen
mde tillämpning.
Sökande är skyldig att, där trafiksäkerhetsverket
eller polismyndighet
så påfordrar, förete intyg om sin
mantalsskrivningsort under tid, som
avses under b).
Efter prövning av de av sökanden
ingivna handlingarna och efter den
ytterligare utredning, som må anses
erforderlig, äger trafiksäkerhetsverket
att för sökande, som innehar
gällande körkort för bil samt i övrigt
befunnits lämplig, meddela godkännande
såsom föreståndare, lärare
eller instruktör.
8 mom. Innehavare av trafikskola
skall föra särskilda anteckningar
angående undervisningen vid
skolan samt årligen före februari
månads utgång till trafiksäkerhetsverket
insända redogörelse för undervisningen
under nästföregående
år. Närmare föreskrifter angående
anteckningar och redogörelse,
som nyss sagts, meddelas av
Konungen eller den myndighet
Konungen därtill förordnar.
Trafikskola skall stå under tillsyn
av trafiksäkerhetsverket och om
möjligt inspekteras minst eu gång
varje år.
9 m o m. Befinnes innehavare av
trafikskola vara olämplig härtill eller
bedrives utbildning i trafikskola
i strid mot gällande föreskrifter eller
eljest på ett otillfredsställande
sätt, eller har undervisning vid skolan
ej bedrivits under de senaste tolv
månaderna, må trafiksäkerhetsverket
återkalla tillståndet för skolan.
Befinnes den, som av trafiksäker
-
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
9
(Nuvarande lydelse)
godkänts såsom föreståndare, lärare
eller instruktör vid körskola, olämplig
härtill, skall länsstyrelsen återkalla
godkännandet.
Har innehavare av körskola eller
föreståndare, lärare eller instruktör
vid sådan skola gjort sig skyldig till
förfarande eller försummelse, som
kan föranleda återkallelse av tillstånd
eller godkännande, men kan
det antagas, att han skall låta rätta
sig utan sådan åtgärd, må varning
i stället meddelas.
Beslut om återkallelse eller varning
skall genom länsstyrelsens försorg
delgivas den, som avses med
beslutet. Varning må ej överklagas.
40
2 mom. Vägtrafikant skall---
Förare av motordrivet fordon skall
åtlyda bilinspektörs tecken att stanna.
61
3 m o in. Det åligger länsstyrelse
eller trafiknämnd, vilken meddelat
föreskrift, som i denna paragraf avses
(lokal trafikföreskrift), att införa
föreskriften i en för ändamålet
avsedd liggare samt att underrätta
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
om föreskriftens innehåll. Om föreskrift
av trafiknämnd skall länsstyrelsen
omgående underrättas. Föreskrift,
som icke skall tillkännagivas
genom vägmärke, skall skyndsamt
införas i länskungörelserna eller, om
den utfärdats av trafiknämnd, i den
eller de tidningar, vari kommunala
meddelanden för orten införas.
62
1 mom. Det åligger länsstyrelse
att före mars månads utgång varje
år utfärda kungörelse om vägar och
gällande lokala trafikföreskrifter
inom länet enligt de närmare grun
2-j-
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9
(Föreslagen lydelse)
hetsverket godkänts såsom föreståndare,
lärare eller instruktör, olämplig
härtill, skall verket återkalla
godkännandet.
Har innehavare av trafikskola eller
föreståndare, lärare eller instruktör
vid sådan skola gjort sig skyldig
till förfarande eller försummelse,
som kan föranleda återkallelse av
tillstånd eller godkännande, men kan
det antagas, att han skall låta rätta
sig utan sådan åtgärd, må varning
i stället meddelas.
Beslut om återkallelse eller varning
skall genom trafiksäkerhetsverkets
försorg delgivas den, som
avses med beslutet. Varning må ej
överklagas.
§•
--rörande trafiken.
Förare av motordrivet fordon skall
stanna på tecken av trafikinspektör,
bilinspektör eller tjänsteman vid
yrkesinspektionen.
§•
3 mom. Det åligger länsstyrelse
eller trafiknämnd, vilken meddelat
föreskrift, som i denna paragraf avses
(lokal trafikföreskrift), att införa
föreskriften i en för ändamålet
avsedd liggare samt att underrätta
statens trafiksäkerhetsverk och statens
vägverk om föreskriftens innehåll.
Om föreskrift av trafiknämnd
skall länsstyrelsen omgående underrättas.
Föreskrift, som icke skall tillkännagivas
genom vägmärke, skall
skyndsamt införas i länskungörelserna
eller, om den utfärdats av trafiknämnd,
i den eller de tidningar,
vari kommunala meddelanden för
orten införas.
§•
1 mom. Det åligger länsstyrelse
att före mars månads utgång varje
år utfärda kungörelse om vägar och
gällande lokala trafikföreskrifter
inom länet enligt de närmare grun
saml.
3 avd. Nr 33
10
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
(Nuvarande lydelse)
der väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
bestämmer. Vad nu sagts om
länsstyrelse skall i Stockholm gälla
trafiknämnden.
Kungörelsen, vilken skall mot ersättning
tillhandahållas allmänheten,
skall översändas till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen samt chefen
för försvarsstaben. Av trafiknämnden
i Stockholm utfärdad kungörelse
skall därjämte insändas till
ö ver ståthållar ämbetet.
2 in o in. För allmänheten skall i
Stockholm hos polismyndigheten och
eljest hos länsstyrelsen hållas tillgänglig
en i lämplig skala upprättad
karta, varå, enligt de närmare grunder
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
bestämmer, upptagits de allmänna
A''ägar inom länet, vilka äro tilllåtna
för trafik med motordrivna
fordon.
Kopia av kartan skall före juni
månads utgång varje år insändas till
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Om ändringar icke skett i senast insända
karta eller ändringarna äro
av ringa omfattning, må dock anmälan
därom, i sistnämnda fall innefattande
uppgift om ändringarna, vara
tillfyllest.
2 mom. Med dagsböter--
Den, som-------
(Föreslagen lydelse)
der statens trafiksäkerhetsverk bestämmer.
Vad nu sagts om länsstyrelse
skall i Stockholm gälla trafiknämnden.
Kungörelsen, vilken skall mot ersättning
tillhandahållas allmänheten,
skall översändas till statens trafiksäkerhetsverk,
statens vägverk,
transportnämnden samt chefen för
försvarsstaben. Av trafiknämnden i
Stockholm utfärdad kungörelse
skall därjämte insändas till överståthållarämbetet.
2 mom. För allmänheten skall
i Stockholm hos polismyndigheten
och eljest hos länsstyrelsen hållas
tillgänglig en i lämplig skala upprättad
karta, varå, enligt de närmare
grunder vägverket bestämmer, upptagits
de allmänna vägar inom länet,
vilka äro tillåtna för trafik med
motordrivna fordon.
Kopia av kartan skall före juni
månads utgång varje år insändas till
trafiksäkerhetsverket, vägverket och
transportnämnden. Om ändringar
icke skett i senast insända karta eller
ändringarna äro av ringa omfattning,
må dock anmälan därom, i
sistnämnda fall innefattande uppgift
om ändringarna, vara tillfyllest.
66 §.
— ---om körkort.
femhundra kronor.
Förare, som bryter mot 28 a §
eller mot föreskrift som meddelats
med stöd av 28 b §, straffes med
dagsböter. Även arbetsgivaren är
förfallen till sådant straff, om han
ej visar att han iakttagit vad på honom
ankommit för att förekomma
förseelsen.
Arbetsgivare som bryter mot föreskrift
som meddelats med stöd av
28 b §, straffes med dagsböter.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968.
Tillstånd att driva körskola avser efter förordningens ikraftträdande trafikskola.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
11
2) Förslag
till
Förordning
om ändring i förordningen den 25 oktober 1940 (nr 910) angående yrkesmässig
automobiltrafik m. m.
Härigenom förordnas, dels att 9 § 2 mom., 28 §, 29 § 6 mom. och 30 §
förordningen den 25 oktober 1940 angående yrkesmässig automobiltrafik
m. m.1 skall upphöra att gälla, dels att i 27 § 2 mom. förordningen2 ordet
»bilinspektör» eller form av detta ord skall ersättas med orden »trafikinspektör
eller bilinspektör» eller motsvarande former därav, dels att i 27 §
6 mom. och 42 § förordningen3 ordet »bilinspektör» skall ersättas med orden
»trafikinspektör, bilinspektör», dels att 3, 5, 8, 13, 14, 15 och 16 §§, 25 § 1,
2, 3 och 5 mom., 29 § 4 och 5 inom., 31 §, 32 § 3 och 7 mom., 33 § 1, 2 och
3 mom., 34 § 2 mom. samt 39 och 44
lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
3
Det ankommer på en central myndighet
— statens biltrafiknämnd
— samt länsstyrelserna
att verka för ett ändamålsenligt ordnande
av den yrkesmässiga trafiken.
Biltrafiknämnden skall bestå av
minst fem och högst sju ledamöter,
vilka förordnas av Konungen för
viss tid. Konungen utser en av ledamöterna
till ordförande samt en till
ställföreträdare för denne. För annan
ledamot än ordförande förordnar
Konungen ersättare.
Till ledamöter och ersättare skola
utses personer med insikt eller erfarenhet
i fråga om de viktigaste trafik-,
yrkes- eller näringsintressen,
som beröras av den yrkesmässiga
trafiken. Av ledamöterna skall en
vara lagkunnig.
Avgår ledamot eller ersättare, förordnar
Konungen annan för åter
1
Senaste lydelse av 28 § 2 mom. se 1944: 606.
2 Senaste lydelse av 27 § 2 mom. se 1964: 422.
3 Senaste lydelse av 27 § 6 mom. och 42 § se 1964: 422.
4 Senaste lydelse av 5 § se 1965: 910, av 14 § se 1946: 224, av 15 §, 25 § 1 och 5 mom.
samt 39 och 44 §§ se 1964: 733, av 16 § samt 25 § 2 och 3 mom. se 1957: 474, av 32 §
3 mom. se 1964: 103 och av 34 § 2 mom. se 1964: 422.
§ förordningen4 skall erhålla ändrad
(Föreslagen lydelse)
Det ankommer på länsstyrelserna
att verka för ett ändamålsenligt ordnande
av den yrkesmässiga trafiken.
12
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
stående delen av den tid, för vilken
den avgångne varit utsedd.
Biltrafiknämnden skall hava sitt
säte i Stockholm.
Närmare föreskrifter angående
biltrafiknämndens verksamhet meddelas
av Konungen.
5 §•
Yrkesmässig trafik -— —
Trafiktillstånd skall---— —
Släpfordon, som —------
Tillstånd att bedriva linjetrafik å
vägsträcka, som är belägen i mer än
ett län, eller mellan orter inom skilda
län eller att i beställningstrafik
för godsbefordran använda lastautomobil
med maximilast överstigande
8 000 kilogram eller att i sådan beställningstrafik
använda lastautomobil
jämte släpvagn, vilkas sammanlagda
maximilast överstiger 12 000
kilogram, meddelas av biltrafiknämnden.
Tillstånd att —- -—- — — — --——- skall förläggas.
I övriga----------skall förläggas.
tillstånd (trafiktillstånd).
—---släpfordon befordras.
--— yrkesmässig trafik.
Tillstånd att bedriva linjetrafik å
vägsträcka, som är belägen i mer än
ett län, eller mellan orter inom skilda
län meddelas av länsstyrelsen i
det län, där längsta delen av vägsträckan
är belägen.
8 §•
Över ansökan om sådant tillstånd
till linjetrafik, som det tillkommer
länsstyrelse att bevilja, skall länsstyrelsen
ej mindre höra vederbörande
polismyndighet samt trafikföretag
och sammanslutningar av utövare
av yrkesmässig automobiltrafik,
som beröras av den ifrågasatta
trafiken, än även, om förhållandena
därtill föranleda, på lämpligt sätt
lämna vederbörande vägstyrelse,
kommuner och andra, som ärendet
kan angå, tillfälle att yttra sig. Avser
ansökningen rätt till linjetrafik
med omnibus uteslutande inom viss
stad eller inom stad med dess närmaste
omgivning, skall dylikt tillfälle
alltid beredas vederbörande
kommunala förvaltningsmyndighet i
staden.
Över ansökan om tillstånd till sådan
linjetrafik, för vars bedrivande
Över ansökan om tillstånd till linjetrafik
skall länsstyrelse ej mindre
höra vederbörande polismyndighet
samt trafikföretag och sammanslutningar
av utövare av yrkesmässig
automobiltrafik, som beröras av den
ifrågasatta trafiken, än även, om
förhållandena därtill föranleda, på
lämpligt sätt lämna vederbörande
vägförvaltning, kommuner och andra,
som ärendet kan angå, tillfälle
att yttra sig. Avser ansökningen rätt
till linjetrafik med omnibus uteslutande
inom viss stad eller inom stad
med dess närmaste omgivning, skall
dylikt tillfälle alltid beredas vederbörande
kommunala förvaltningsmyndighet
i staden.
Över ansökan om tillstånd som avses
i 5 § fjärde stycket skall läns
-
13
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
(Nuvarande lydelse)
biltrafiknämndens tillstånd erfordras,
skall nämnden infordra yttranden
av vederbörande länsstyrelser,
som hava att verkställa erforderlig
utredning under tillämpning av bestämmelserna
i första stycket.
(Föreslagen lydelse)
styrelsen inhämta yttrande av länsstyrelsen
i annat län som beröres av
den ifrågasatta trafiken.
13
Vid meddelande-------
Det ankommer på biltrafiknämnden
att efter länsstyrelsernas hörande
och i övrigt erforderlig utredning
indela riket i lokalområden.
Då med hänsyn till stationsortens
belägenhet samt omständigheterna i
övrigt så finnes lämpligt, äger biltrafiknämnden
med avvikelse från
den allmänna indelningen i lokalområden
bestämma särskilt lokalområde
för viss trafikutövare eller
viss grupp av trafikutövare.
Ansökan om-----medde
--flera län.
Det ankommer på transportnämnden
att efter länsstyrelsernas hörande
och i övrigt erforderlig utredning
indela riket i lokalområden.
Då med hänsyn till stationsortens
belägenhet samt omständigheterna i
övrigt så finnes lämpligt, äger transportnämnden
med avvikelse från
den allmänna indelningen i lokalområden
bestämma särskilt lokalområde
för viss trafikutövare eller
viss grupp av trafikutövare,
i trafiktillstånd.
14
För linjetrafik bör, efter nödig
utredning, turlista i erforderlig omfattning
fastställas av myndighet,
som meddelat trafiktillståndet. I
fråga om trafik, vartill biltrafiknämnden
medgivit tillstånd, må
dock nämnden uppdraga åt länsstyrelse
att fastställa turlista.
För linjetrafik bör, efter nödig utredning,
turlista i erforderlig omfattning
fastställas av den länsstyrelse,
som meddelat trafiktillståndet
15
Har biltrafiknämnden meddelat
trafiktillstånd, skall delgivning av
beslutet verkställas
om tillståndet avser linjetrafik,
med länsstyrelserna i de län, där
linjesträckningen framgår, samt
med polismyndighet, som biltrafiknämnden
finner böra underrättas
om tillståndet,
om tillståndet avser beställningstrafik,
med polismyndighet å stationsorten
samt med länsstyrelse i
län, inom vilket det för trafiken angivna
lokalområdet är beläget.
Har biltrafiknämnden bestämt
särskilt lokalområde, skall underrät
-
Har transportnämnden bestämt
särskilt lokalområde, skall underrät
-
14
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
(Nuvarande lydelse)
telse därom tillställas länsstyrelse,
som beslutet angår.
Har länsstyrelse meddelat trafiktillstånd,
skall beslutet delgivas biltrafiknämnden
samt, om tillståndet
avser beställningstrafik, polismyndigheten
å stationsorten.
Av trafiknämnd meddelat beslut
om trafiktillstånd skall delgivas biltrafiknämnden
och länsstyrelsen. I
Stockholm skall dock sådant meddelande
icke tillställas överståthållarämbetet.
Vad sålunda —
Om anslag —- -
(Föreslagen lydelse)
telse därom tillställas länsstyrelse
som beslutet angår.
Har länsstyrelse meddelat tillstånd
till linjetrafik, skall beslutet
delgivas dels polismyndighet som
länsstyrelsen finner böra underrättas
om tillståndet, dels, om trafiken
berör även annat län, länsstyrelsen
i det länet.
Av länsstyrelse meddelat tillstånd
till beställningstrafik skall delgivas
polismyndigheten å stationsorten,
och, om det för trafiken angivna lokalområdet
är beläget även i annat
län, länsstyrelsen i det länet.
Av trafiknämnd meddelat beslut
om trafiktillstånd skall delgivas
länsstyrelsen. I Stockholm skall
dock sådant meddelande icke tillställas
överståthållarämbetet.
---i trafiktillstånd.
---— i 44 S.
IG §.
Hos biltrafiknämnden skall föras
register över innehavare av tillstånd
till yrkesmässig trafik, vartill tillstånd
meddelats av denna myndighet.
Hos länsstyrelserna skola på det
sätt och i den omfattning, som biltrafiknämnden
finner skäl föreskriva,
föras förteckningar över innehavare
av tillstånd till yrkesmässig
trafik samt över automobiler och
släpfordon, som godkänts i dylik trafik
eller som av tillståndshavare anmälts
jämlikt 25 § 2 mom.
Hos länsstyrelserna skola på det
sätt och i den omfattning, som transportnämnden
finner skäl föreskriva,
föras förteckningar över innehavare
av tillstånd till yrkesmässig
trafik samt över automobiler och
släpfordon, som godkänts i dylik trafik
eller som av tillståndshavare anmälts
jämlikt 25 § 2 mom.
25
1 m o m. Automobil må icke användas
i yrkesmässig trafik för personbefordran
utan att vara för sådan
trafik godkänd av myndighet,
som meddelat trafiktillståndet, eller,
i fråga om trafik, vartill tillstånd
lämnats av biltrafiknämnden, av
länsstyrelse, som nämnden bestämmer.
Då godkännande sökes skall
§■
1 in o in. Automobil må icke användas
i yrkesmässig trafik för personbefordran
utan att vara för sådan
trafik godkänd av myndighet,
som meddelat trafiktillståndet. Då
godkännande sökes skall företes intyg
av besiktningsman att automobilen
är för trafiken lämplig samt,
därest automobilen icke är registre
-
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
15
(Föreslagen lydelse)
rad, meddelas sådana uppgifter om
automobilens beskaffenhet, som enligt
vad därom är stadgat skola införas
i automobilregistret. Sökes
(Nuvarande lydelse)
företes intyg av besiktningsman att
automobilen är för trafiken lämplig
samt, därest automobilen icke är
registrerad, meddelas sådana uppgifter
om automobilens beskaffenhet,
som enligt vad därom är stadgat
skola införas i automobilregistret.
Sökes godkännande av registrerad
automobil hos annan länsstyrelse
än den, där automobilen registrerats,
skall sökanden dessutom förete
vederbörligt utdrag ur automobilregistret.
Ej heller må i yrkesmässig
trafik användas släpfordon för personbefordran
utan att fordonet blivit
i angiven ordning för trafiken
godkänt. Vid godkännande, som
ovan sägs, skall bestämmas det högsta
antal passagerare, som må i yrkesmässig
trafik befordras med automobilen
eller släpfordonet.
För befordran------med fordonet.
Ej må------ — försäkringsplikten fullgjorts.
Godkännande, varom------myndighet återkallas.
2 mom. Automobil eller-------- anmälan därom.
godkännande av registrerad automobil
hos annan länsstyrelse än den,
där automobilen registrerats, skall
sökanden dessutom förete vederbörligt
utdrag ur automobilregistret. Ej
heller må i yrkesmässig trafik användas
släpfordon för personbefordran
utan att fordonet blivit i angiven
ordning för trafiken godkänt.
Vid godkännande, som ovan sägs,
skall bestämmas det högsta antal
passagerare, som må i yrkesmässig
trafik befordras med automobilen
eller släpfordonet.
Anmälan skall göras skriftligen
och ingivas, då tillståndet avser beställningstrafik,
till länsstyrelsen i
det län, varest automobilens stationsort
är belägen, eller, då tillståndet
avser linjetrafik, till den länsstyrelse,
som meddelat trafiktillståndet.
Anmälan skall innehålla uppgift om
fordonets registreringsnummer samt,
därest anmälan skall göras hos annan
länsstyrelse än den, där fordonet
registrerats, åtföljas av vederbörligt
utdrag ur automobilregistret. Är fordonet
icke registrerat, skola i stället
meddelas sådana uppgifter om fordonets
beskaffenhet, som enligt vad
därom är stadgat skola införas i
automobilregistret.
Anmälan skall göras skriftligen
och ingivas, då tillståndet avser beställningstrafik,
till länsstyrelsen i
det län, varest automobilens.stationsort
är belägen, eller, då tillståndet
avser linjetrafik, till den länsstyrelse,
som meddelat trafiktillståndet eller
av biltrafiknämnden utsetts att mottaga
sådan anmälan. Anmälan skall
innehålla uppgift om fordonets registreringsnummer
samt, därest anmälan
skall göras hos annan länsstyrelse
än den, där fordonet registrerats,
åtföljas av vederbörligt utdrag
ur automobilregistret. Är fordonet
icke registrerat, skola i stället
meddelas sådana uppgifter om
fordonets beskaffenhet, som enligt
vad därom är stadgat skola införas
i automobilregistret.
Utan hinder---------skall ske.
3 mom. I yrkesmässig--------—i trafiken.
Närmare anvisningar för tillämp- Närmare anvisningar för tillämpningen
av stadgandet i första stycket ningen av stadgandet i första stycket
andra punkten meddelas av biltra- andra punkten meddelas av träns
-
16
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
(Nuvarande lydelse)
fiknämnden efter samråd med vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen.
5 mom. Om beslut, varigenom
länsstyrelse godkänt automobil eller
släpfordon för användning i sådan
yrkesmässig trafik för personbefordran,
vartill tillstånd meddelats av
biltrafiknämnden, så ock om härutinnan
beslutade ändringar skall
länsstyrelsen underrätta nämnden.
Motsvarande underrättelse skall av
trafiknämnd, som godkänt fordon för
användning i sådan trafik, lämnas
länsstyrelsen i det län, där fordonet
skall anses hava sin hemort.
Om beslut, varigenom länsstyrelse
lämnat medgivande som avses i 3
mom. första stycket, skall länsstyrelsen
underrätta nämnden i sådant
fall, då denna meddelat trafiktillståndet.
29
4 mom. Allmänna grunder för
uppställning av taxor fastställas av
biltrafiknämnden efter länsstyrelsernas
hörande.
5 m o m. Före fastställande---
Därest lokalområde omfattar delar
av flera län, skall därjämte länsstyrelse,
som äger fastställa taxa,
över förslag till taxa höra övriga
vederbörande länsstyrelser.
31
Utövare av yrkesmässig trafik
skall vara skyldig att föra transporthandlingar
och driftstatistik i enlighet
med bestämmelser, som biltrafiknämnden
må finna skäl meddela,
ävensom att till nämnden eller myndighet,
som meddelat honom trafiktillstånd,
insända sådant sammandrag
av driftstatistiken eller de uppgifter
angående trafiken i övrigt,
som av dem infordras.
(Föreslagen lydelse)
portnämnden efter samråd med statens
vägverk.
5 in o m. Trafiknämnd, som godkänt
automobil eller släpfordon för
användning i yrkesmässig trafik,
skall om beslutet underrätta länsstyrelsen
i det län, där fordonet skall
anses hava sin hemort.
§■
4 mom. Allmänna grunder för
uppställning av taxor fastställas av
transportnämnden efter länsstyrelsernas
hörande.
— ----yttra sig.
Därest linjetrafik berör mer än ett
län eller lokalområde omfattar delar
av flera län, skall länsstyrelse, som
äger fastställa taxa, över förslag till
taxa höra övriga vederbörande länsstyrelser.
§•
Utövare av yrkesmässig trafik
skall vara skyldig att föra transporthandlingar
och driftstatistik i enlighet
med bestämmelser, som meddelas
av transportnämnden i fråga om
transporthandlingar och av statistiska
centralbyrån i fråga om driftstatistik.
Det åligger trafikutövare att
till statistiska centralbyrån eller
myndighet, som meddelat honom
trafiktillstånd, insända sådant sammandrag
av driftstatistiken, som infordras
av dem, samt att i övrigt
lämna dessa myndigheter och transporinämnden
av dem infordrade
uppgifter om trafiken.
opaginerad Kontrollera mot PDF
17
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
(Nuvarande lydelse)
I övrigt----------
Allmänna grunder för uppställning
av transporthandlingar och driftstatistik
fastställas av biltrafiknämnden.
(Föreslagen lydelse)
så påfordras.
Allmänna grunder för uppställning
av transporthandlingar och driftstatistik
fastställas av transportnämnden
såvitt avser transporthandlingar
och av statistiska centralbyrån såvitt
avser driftstatistik.
32 §.
3 in o in. Tillstånd må--------handhava densamma.
Prövning av------ 3 500 kilogram.
Vad i--- — -----------om uthyrningsrörelse.
Tillstånd kan-------ej
Innefattar beslut meddelande av
tillstånd eller ändring i eller indragning
på viss tid eller återkallelse av
förut meddelat tillstånd, skall beslutet
genom länsstyrelsens försorg delgivas
biltrafiknämnden samt vederbörande
polismyndighet.
Beslut om -----------
7 mom. Utövare av-----
Anteckningarna skola hållas tillgängliga
för granskning av biltrafiknämnden,
vederbörande länsstyrelse
eller polismyndighet när helst så påfordras.
Allmänna grunder---- — -—
överklagas.
Innefattar beslut meddelande av
tillstånd eller ändring i eller indragning
på viss tid eller återkallelse av
förut meddelat tillstånd, skall beslutet
genom länsstyrelsens försorg delgivas
vederbörande polismyndighet.
- med beslutet.
- densamma infordras.
Anteckningarna skola hållas tillgängliga
för granskning av vederbörande
länsstyrelse eller polismyndighet
när helst så påfordras.
-—- Konungen förordnar.
33 §.
1 mom. Rörelse, varigenom någon
yrkesmässigt åt allmänheten ombesörjer
hopsamlande eller mottagande
av gods till en eller flera upplagsplatser
för transport med automobil
eller förmedling av anbud om
utförande av godstransporter med
automobil eller om tillhandahållande
av gods för sådan transport, benämnes,
därest genom dylik rörelse förmedlas
regelbundna transporter mellan
vissa orter, i denna förordning
transportförmedling.
Transportförmedling må, med undantag
som nedan under 2 mom. angivas,
drivas endast efter tillstånd av
biltrafiknämnden.
Regelbunden transport----
2 mom. Skyldighet att —---—
1 mom. Rörelse, varigenom någon
yrkesmässigt åt allmänheten ombesörjer
hopsamlande eller mottagande
av gods till en eller flera upplagsplatser
för transport med automobil
eller förmedling av anbud om
utförande av godstransporter med
automobil eller om tillhandahållande
av gods för sådan transport, benämnes,
därest genom dylik rörelse
förmedlas regelbundna transporter
mellan vissa orter, i denna förordning
transportförmedling.
Transportförmedling må, med undantag
som nedan under 2 mom. angivas,
drivas endast efter tillstånd av
länsstyrelsen i det län, där rörelsen
skall drivas.
--- samma riktning.
---en automobil.
opaginerad Kontrollera mot PDF
18
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
(Nuvarande lydelse)
I fråga om godsbefordran uteslutande
inom visst område eller å viss
vägsträcka äger biltrafiknämnden,
därest förhållandena därtill föranleda,
medgiva, att regelbunden transport
enligt denna paragraf skall anses
föreligga allenast vid större antal
turer än vad i 1 mom. angivits eller
eljest förordna, att vad om transportförmedling
är stadgat icke skall äga
tillämpning.
3 m o m. Ansökan om------
Om behandling av ansökan om
tillstånd skall gälla vad om ansökan
om linjetrafik är i 8 § sista stycket
stadgat.
(Föreslagen lydelse)
I fråga om godsbefordran uteslutande
inom visst område eller å viss
vägsträcka äger länsstyrelsen, därest
förhållandena därtill föranleda, medgiva,
att regelbunden transport enligt
denna paragraf skall anses
föreligga allenast vid större antal
turer än vad i 1 mom. angivits
eller eljest för ordna, att vad om
transportförmedling är stadgat icke
skall äga tillämpning. Är området
eller vägsträckan belägen inom mer
än ett län, ankommer det på länsstyrelsen
i det län, där största delen av
området eller vägsträckan är belägen,
att besluta efter hörande av
länsstyrelsen i annat län som beröres
av transportförmedlingen.
— och utövas.
Om behandling av ansökan om
tillstånd skall gälla vad om ansökan
om linjetrafik är i 8 § stadgat.
34 §.
2 m o m. Bryter någon------åligger honom,
eller bryter förare mot vad i 28 §
är stadgat eller mot föreskrift, som
meddelats med stöd av samma paragraf,
eller använder innehavare av
trafiktillstånd förare till arbete i
strid mot vad i samma paragraf eller
i dylik föreskrift är stadgat,
eller åsidosätter-------med dagsböter.
39 §.
Finner biltrafiknämnden, länsstyrelse
eller polismyndighet anledningtill
återkallelse eller indragning på
viss tid av trafiktillstånd eller trafikkort
eller tillstånd till uthyrningsrörelse
eller transportförmedling
eller godkännande eller medgivande,
varom i denna förordning förmäles,
skall myndigheten, därest befogenhet
i sådant avseende icke tillkommer
denna, därom göra framställning
hos den myndighet, som har att
besluta i ärendet.
Biltrafiknämnden äger med iakt
-
Finner länsstyrelse eller polismyndighet
anledning till återkallelse eller
indragning på viss tid av trafiktillstånd
eller trafikkort eller tillstånd
till uthyrningsrörelse eller transportförmedling
eller godkännande eller
medgivande, varom i denna förordning
förmäles, skall myndigheten,
därest befogenhet i sådant avseende
icke tillkommer denna, därom göra
framställning hos den myndighet,
som har att besluta i ärendet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
(Nuvarande lydelse)
tagande av stadgad besvärstid under
vederbörande besvärsinstans’ prövning
draga beslut, som av länsstyrelse
eller trafiknämnd enligt denna
förordning meddelats.
44
Talan mot beslut av trafiknämnd
enligt denna förordning föres hos
länsstyrelsen genom besvär. Mot beslut
av biltrafiknämnden eller länsstyrelse
med stöd av förordningen
och mot länsstyrelses beslut i ärende
angående yrkesmässig trafik, vilket
från trafiknämnd hänskjutits till
länsstyrelse, föres talan hos Konungen
genom besvär. Beslut som nu
sagts, skall, med nedan angivna undantag,
gälla utan hinder av besvär,
intill dess annorlunda förordnas.
Beslut, som —---------
Beslut om-------- — —■
(Föreslagen lydelse)
§•
Talan mot beslut av trafiknämnd
enligt denna förordning föres hos
länsstyrelsen genom besvär. Mot
beslut av transportnämnden eller
länsstyrelse med stöd av förordningen
och mot länsstyrelses beslut i
ärende angående yrkesmässig trafik,
vilket från trafiknämnd hänskjutits
till länsstyrelse, föres talan hos
Konungen genom besvär. Beslut som
nu sagts, skall, med nedan angivna
undantag, gälla utan hinder av besvär,
intill dess annorlunda förordnas.
--beslutets dag.
— erhållit del.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968.
Sådant trafiktillstånd eller tillstånd till transportförmedling som meddelats
av statens biltrafiknämnd men enligt 5 och 33 §§ i deras nya lydelse
skall prövas av länsstyrelse anses efter ikraftträdandet vara meddelat av
länsstyrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
20
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
3) Förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 5 maj 1960 (nr 134) om mopeder
Härigenom förordnas, dels att i 5 § 1 och 2 mom., samt 6 § förordningen
fn .TV 1960 °m m°Pederl orden »väg- och vattenbyggnadsstyrelsen»
skall utbytas mot orden »statens trafiksäkerhetsverk», dels att i 9 § förordningen
och i övergångsbestämmelsen till förordningen2 ordet »bilinspektor»
skall ersättas med orden »trafikinspektör, bilinspektör».
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968.
4) Förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 10 juni 1949 (nr 341) om
explosiva varor
Härigenom förordnas, att i 51 § förordningen den 10 juni 1949 om explosna
varor3 orden »statens biltrafiknämnd» skall utbytas mot orden »statens
trafiksäkerhetsverk».
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968.
Motioner
I samband med propositionen har utskottet behandlat två i anledning av
densamma väckta motioner, nämligen de likalydande motionerna I: 746
av herr Olsson, Johan, och II: 933 av herrar Johansson i Växjö och Josefson
i Arrie.
Motionärerna anser att det föreslagna stadgandet i 28 b § i vägtrafikförordningen
(VTF), som gäller skyldighet att föra anteckningar för kontroll
av arbetstid och vilotid samt skyldighet att förvara sådana anteckningar
och tillhandahålla dem för granskning, bör utgå ur förslaget. Motionärerna
ifrågasätter nämligen om dessa bestämmelser har den trafik
1
Senaste lydelse av 6 § se 1964: 421.
2 Senaste lydelse av 9 § och övergångsbestämmelsen se 1964- 421
3 Senaste lydelse av 51 § se 1963: 185.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967 21
säkerhetsfrämjande betydelse som departementschefen utgår från i propositionen.
Det torde enligt motionärerna kunna betvivlas att detta nya
kontrollsystem får större effekt än den nuvarande ordningen. Motionärerna
framhåller att arbetstidskontrollen bör ordnas på annat sätt. Beträffande fordon
som är försett med färdskrivare torde nagra problem inte föreligga.
När det gäller fordon som inte är utrustat med färdskrivare bör en utredning
om arbetstid och vilotid kunna grunda sig på förhör av förare,
arbetsgivare eller personal vid företag som anlitat fordonet i fråga. Vidare
torde körorder, tid- och ackordskort kunna komma till användning.
Enligt motionärerna bör Kungl. Maj :t utfärda närmare bestämmelser om
hur de här nämnda medlen skall användas för kontrollen av förarnas arbetstid.
Mot bakgrund av det anförda hemställer motionärerna att »riksdagen
vid sin behandling av proposition nr 52 måtte för sin del besluta avslå
förslaget till 28 b § vägtrafikförordningen, samt uttala att Kungl. Maj :t
må utfärda närmare bestämmelser beträffande kontrollen av stadgandena
om arbetstid och vilotid i 28 a § vägtrafikförordningen på i motionen anförda
grunder».
Inledning
I propositionen anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet
Palme, inledningsvis följande.
Körtidsutredningen,1 som tillsattes år 1963, har den 30 juni 1965 avlämnat
betänkandet »Arbetstid och arbetsinspektion för vägtrafiken» (SOU
1965: 48). I betänkandet föreslås bl. a. en regel om längsta tillåtna körtid,
en skärpt bestämmelse om obligatorisk vilotid och en väsentlig utvidgning
av tillämpningsområdet för regleringen i förhållande till vad som nu gäller
i fråga om den yrkesmässiga trafiken. Vidare föreslås att kontrollen över att
reglerna efterlevs skall utövas genom arbetsinspektion i första hand. Syftet
med förslagen är att öka trafiksäkerheten.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av justitiekanslern
(JK), riksåklagaren (RÅ) — efter hörande av länsåklagarna i Östergötlands,
Malmöhus, Västernorrlands och Jämtlands län — Svea hovrätt, rikspolisstyrelsen,
överbefälhavaren, arbetarskyddsstyrelsen, medicinalstyi elsen,
postverket, statens järnvägar, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statens
väginstitut, statens biltrafiknämnd, statens trafiksäkerhetsrad, statens högertrafikkommission,
statskontoret, statistiska centralbyrån, kontrollstyrelsen,
domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, kommerskollegium — efter hörande
av åtta handelskammare — statens provningsanstalt, arbetsmarknadsstyrelsen,
överståthållarämbetet (ÖÄ) — efter hörande av polischefen
1 Ledamöter landshövdingen Gösta Elfving, ordf., verkställande direktören i Biltrafikens
arbetsgivareförbund Erik Elmstedt, riksdagsmännen Göran Karlsson och Lars
Schött samt ombudsmannen i Svenska transportarbetareförbundet Hjalmar Svensson.
opaginerad Kontrollera mot PDF
22
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
i Stockholm, Stockholms stads och läns åkeriförening, Aktiebolaget Stockholms
spårvägar och Taxi trafikförening — länsstyrelserna i Östergötlands,
Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro, Gävleborgs och Västernorrlands
län, 1963 ars arbetstidskommitté, de svenska ledamöterna av nordisk vägtrafikkommitté,
trafikmålskommittén, Svenska stadsförbundet, Svenska
kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande (NTF), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska taxiförbundet, Svenska lasttrafikbilägareförbundet,
Svenska omnibusägareförbundet, Svenska lokaltrafikföreningen,
Svenska transportarbetareförbundet, Biltrafikens arbetsgivareförbund,
Kungl. automobilklubben, Motorbranschens riksförbund, Motormännens
riksförbund, Motorförarnas helnykterhetsförbund, Försvarets motorklubb,
Aktiebolaget Svensk Bilprovning, Sveriges industriförbund, Sveriges
grossistförbund, Kooperativa förbundet, Handelns arbetsgivareorganisation,
Handelsanställdas förbund, Svenska järnvägsmannaförbundet,
Svenska kommunalarbetareförbundet och Sveriges lantbruksförbund.
Arbetarskyddsstyrelsen har bifogat yttranden från tre yrkesinspektörer.
Länsstyrelserna har bifogat yttranden från bilägareföreningar inom länen.
Flera länsstyrelser har bifogat yttranden från bl. a. länsläkare och länsåklagare
eller polismyndigheter samt bilinspektörer.
Jag kommer nu att ta upp utredningens förslag om reglering av arbetstiden
och de tillsynsfrågor som sammanhänger med dess förslag om arbetsinspektion.
Frågan om organisation för arbetsinspektionen kommer jag att
behandla vid anmälan senare i dag av fråga om inrättande av statens trafiksäkerhetsverk,
m. m.
Jag kommer också att nu anmäla färdskrivarutredningens1 den 9 maj
1966 avlämnade betänkande »Utredning angående de tekniska möjligheterna
att utnyttja maskinella hjälpmedel för efterhandsgranskning av färdskrivardiagram
samt därmed sammanhängande organisatoriska och andra frågor»
(Stencil K 1966: 1).
Efter remiss har yttranden över färdskrivarutredningens betänkande avgetts
av rikspolisstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
statens väginstitut, statens biltrafiknämnd, statskontoret,
statens provningsanstalt, länsstyrelserna i Kronobergs, Värmlands och Västernorrlands
län, Biltrafikens arbetsgivareförbund, Svenska lasttrafikbilägareförbundet,
Svenska transportarbetareförbundet och Aktiebolaget
Svensk Bilprovning.
På uppdrag av färdskrivarutredningen har Aktiebolaget Svensk Bilprovning
utfört en stickprovsundersökning av tillförlitligheten hos färdskrivarapparater.
Utredningen har redovisat resultatet av undersökningen med skrivelse
den 2 december 1966.
1 Ledamöter kanslichefen Äke Odén, ordf., polisintendenten Helge Rydberg och överingenjören
Gösta Kullberg.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1961
23
Reglering av arbetstid
Gällande rätt
Utskottet hänvisar till propositionen s. 23—25.
Körtidsutredningen
Utskottet hänvisar till propositionen s. 25—29.
Remissyttrandena
Utskottet hänvisar till propositionen s. 29—33.
Departementschefen
I kampen för en ökad trafiksäkerhet är det naturligt att man söker avlägsna
den olycksfaktor som uttröttning innebär. En allmän regel om
förbud att i uttröttat tillstånd föra fordon finns också i 28 § VTF. Bestämmelserna
om arbetstid och vilotid för förare i all slags förvärvsmässig
trafik bör utformas med dessa förhållanden i sikte. De gällande
bestämmelserna i 28 § YTF avser endast yrkesmässig trafik, dvs. trafik
i vilken bil och förare mot ersättning tillhandahålls allmänheten for person-
eller godsbefordran. Flera slags yrkesmässiga transporter är dessutom
undantagna. Det har under senare år ofta framhållits att bestämmelserna
i 28 § YTF tillkommit vid en tidpunkt när trafikintensiteten inte var så
stark som nu och att trafiksäkerheten kräver skärpta regler. En utvidgning
av reglernas tillämpningsområde har också krävts.
Körtidsutredningen har grundat sina förslag på trafiksäkerhetssynpunkter
och även fäst uppmärksamheten på de ekonomiska synpunkterna. Däremot
har utredningen inte tagit upp fristående sociala synpunkter. Enligt
min mening är det uteslutande intresset att öka trafiksäkerheten som bör bli
avgörande för en särskild reglering av arbetstiden för vägtrafiken. Andra
synpunkter på denna fråga beaktas i andra författningar, främst ArbTL
och ArbSkL.
Arbetstidsreglerna för vägtrafiken måste anpassas efter utvecklingen pa
trafikens område och den ökade betydelse för trafiksäkerheten som arbetsförhållandena
fått. Av skäl som jag kommer att ange i det följande anser
jag också att dessa regler i princip bör gälla all trafik i förvärvsverksamhet,
vare sig den är yrkesmässig i YTF: s mening eller ej.
I utredningens regelsystem ingår en sträckkörningsregel av i huvudsak
samma utformning som den i 28 § YTF. Utredningen föreslår att sträck
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
24
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
körningsregelns tillämpningsområde skall utvidgas till att omfatta all motorfordonstrafik.
Detta förslag har från flera håll blivit starkt kritiserat under
remissbehandlingen. Enligt min mening är regeln redan sådan den nu
föreligger mindre lämpligt utformad. Det uppehåll om minst 30 minuter som
skall ske efter 5 timmars körning behöver inte vara en rast i egentlig menmg.
Ingenting hindrar att föraren då utför annat arbete. Enligt min mening.
kräver trafiksäkerheten en föreskrift om obligatorisk rast både vid
körning och under annat arbete som föraren utför före körning. Sträckkörningsregeln
bör alltså göras om till en regel om längsta sammanhängande
tid för arbete. Eftersom allt arbete bör beaktas anser jag att regeln,
med viss anknytning till bestämmelsen i 17 § ArbSkL, bör utvidgas till 6
timmar. I praktiken torde detta innebära att själva körtiden ofta inte blir
mer an ungefar 5 timmar. Uppehållet enligt sträckkörningsregeln bör ändras
till en rast om minst 30 minuter. Under rasten skall föraren få lämna
fordonet eller annat arbetsställe.
Principerna bakom de överväganden jag nu gjort kan tillämpas också
vid valet mellan en körtids- och en arbetstidsregel. Utredningen föreslår en
körtidsregel därför att en sådan riktar sig mot själva risktiden i trafiken
och genom sin konstruktion är oberoende av tillämpningsområdet och artskild
från sociallagstiftningens regeltyper. Majoriteten av remissinstanserna
har godtagit detta förslag men några har ställt sig avvisande till att betrakta
endast kortiden som en risktid. Även jag anser att man måste utgå
rån arbetstiden i dess helhet. Arbete som utförs före körning kan skapa
ett trötthetstillstånd som ger sig till känna under körningen. Härtill kommer
att det enligt arbetstidskommitténs yttrande inte alls är säkert att
sociallagstiftningen kommer att föreslås innehålla en effektiv spärr mot en
daglig arbetstid som överstiger vad som kan anses försvarligt från trafiksäkerhetssynpunkt.
Jag anser det med hänsyn till det anförda inte möjligt
att undvara en arbetstidsregel för vägtrafiken. I likhet med utredningen anser
jag det vidare inte lämpligt att ha ett regelsystem byggt på såväl arbetstider
som körtider.
Jag föreslår att arbetstidsregeln liksom enligt 28 § YTF skall innebära
att arbetstiden under en tjugofyratimmar speriod får uppgå till högst 11
timmar med viss möjlighet att öka den till 13 timmar. Tjugofyratimmarsperioden
bör räknas från utgången av föreskriven vilotid, för att undvika
de olägenheter vid skiftarbete som Svenska stadsförbundet och Svenska
järnvägsmannaförbundet påpekat.
Med utgångspunkt från principen att allt arbete som föregår körning
kan mverka menligt på förarens körförmåga, bör definitionen av arbetstid
inte behållas med den innebörd begreppet har enligt 28 § YTF. I första hand
skall givetvis i arbetstid ingå själva körtiden och den tid föraren använder
för de göromål som vanligen åvilar honom i egenskap av förare. I arbets
-
25
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
tiden bör därför liksom enligt 28 § YTF inräknas tid för bilens skötsel och
för på- och avlastning av gods som befordras med bilen. Även vanligt avslutningsarbete
efter slutad körning bör inräknas. Härutöver bör arbetstiden
omfatta tid under vilken föraren efter föreskriven viloperiod före färd med
fordonet utför annat arbete i samma verksamhet. Sådant arbete — det kan
bestå t. ex. i arbete på lager eller expedition — kan inverka menligt på förarens
körförmåga. Om arbete av detta slag utförs efter körning men före viloperiod
torde det däremot i regel inte kunna inverka på förmågan att efter
viloperioden föra fordon och bör därför inte tas med i arbetstidsberäkningen.
Den tid under vilken förare under sin tjänstgöring medföljer fordon
bör liksom enligt 28 § YTF inräknas i arbetstiden.
I den mån en förare före körning utför annat arbete i samma verksamhet
bör det vara ganska lätt att kontrollera att arbetstidsbestämmelserna
iakttas. Förhållandet är ett helt annat i fråga om bisysslor och fritidssysselsättning.
Även i dessa fall kan det inträffa att förare före körning utför
annat arbete som kan inverka menligt på hans körförmåga. Det är givetvis
önskvärt att arbetstidsbestämmelserna tillämpas även i sådana fall. Förutsättningarna
att effektivt kontrollera att så sker är emellertid f. n. mycket
små. Att trots detta nu göra bestämmelserna formellt tillämpliga också på
bisysslor och fritidssysselsättningar, skulle enligt min mening inte främja
respekten för reglerna och därmed inte heller gagna trafiksäkerheten. Jag
återkommer till denna fråga i specialmotiveringen.
Såsom utredningen påpekar fordras bestämmelser om vilotid inte minst
för att förhindra en olämplig spridning av den tillåtna dygnsarbetstiden.
I 28 § YTF föreskrivs minst 9 timmars sammanhängande vila under varje
tidrymd av 24 timmar räknad från början av vilken tjänstgöring som helst.
Vilotid får två gånger under varje period av sju sammanhängande dygn
minskas till lägst 7 timmar.
Utredningen anser att 9 timmars dygnsvila är alltför kort som huvudregel,
särskilt om man beaktar att förarens färd till och från bostaden m. m.
avgår från den effektiva vilotiden. I AETR har upptagits 10 timmars dygnsvila.
Utredningen förordar detta timantal som huvudregel med möjlighet
att två gånger under sju sammanhängande dygn nedsätta vilotiden till 8
timmar.
Genom en förlängning av vilotiden motverkas en icke önskvärd splittring
av arbetstiden på flera tjänstgöringspass. Den sammanhängande fritiden och
därmed tiden för vila och rekreation blir längre, vilket uppenbarligen är till
fördel för trafiksäkerheten. Under remissbehandlingen har framhållits att
eu skärpt vilotidsregel skulle medföra svårigheter för busstrafiken, framför
allt i de större tätorterna. De torde dock inte bli av sådan betydelse att de
bör få hindra en skärpning som är motiverad från trafiksäkerhetssynpunkt.
Jag förordar därför att vilotidens längd bestäms enligt utredningens förslag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
26
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
Däremot kan jag liksom flera remissinstanser inte godta den föreslagna
definitionen av vilotid. För att undvika besvärliga tillämpningsproblem
måste definitionen vara så enlydig som möjligt. Föraren bör under vilotiden
vara fri från allt arbete i verksamheten. Av samma skäl som anförts i fråga
om arbetstidsregeln anser jag det inte tillrådligt att låta bestämmelserna
omfatta bisysslor och fritidssysselsättning.
Jag övergår nu till att behandla tillämpningsområdet för det regelsystem
jag förordat. Av särskilt intresse är den s. k. firmatrafiken, dvs. annan
i materiell mening yrkesmässig trafik än den som avses i YTF. Mot utredningens
förslag att regleringen av arbetstiden för vägtrafiken skall gälla
även firmatrafik har endast tre remissinstanser haft invändningar. Firmatrafik
torde ofta drivas på sådant sätt och i sådan omfattning, att trafiken
inte till sin karaktär avviker från vad som förekommer inom den yrkesmässiga.
Även jag anser att den arbetstidsreglering som är motiverad av trafiksäkerhetsskäl
bör gälla inte bara yrkesmässig trafik i YTF:s mening utan
också annan förvärvsmässig trafik för befordran av personer eller gods. Jag
vill också erinra om att vissa transporter, som enligt definitionen i 1 § YTF
är att anse som yrkesmässig biltrafik, enligt 2 § YTF är undantagna från
tillämpningen av bestämmelserna om yrkesmässig trafik. Den som utför sådan
transport är alltså inte skyldig att iaktta bestämmelserna i 28 § YTF.
Vid tillämpningen av 28 § behöver man inte heller ta med i beräkningen tid
som använts för transporter för vilka bestämmelserna i YTF inte gäller,
t. ex. transporter av vissa jordbruksprodukter. Föreskrifterna i 28 § kan i
sådana fall bli mer eller mindre illusoriska.
Förvärvsmässigt bedriven trafik med buss och lastbil bör enligt min mening
således behandlas lika i fråga om arbetstidsregleringen, oavsett om YTF
är tillämplig eller ej. Jag anser emellertid att tillämpningsområdet inte kan
begränsas till — förutom droskbilar — bussar och lastbilar. Det är nämligen
inte ovanligt att skåpbilar eller s. k. herrgårdsvagnar, som kan vara
klassificerade som personbilar, eller personbilar i vanlig mening används
för transport av gods i viss verksamhet. Lämnades sådana transporter utanför
tillämpningsområdet, skulle syftet med arbetstidsregleringen kunna förfelas
i icke oväsentlig grad. Jag vill också framhålla att regleringen bör omfatta
även transport med traktor till vilken släpfordon har kopplats. Bestämmelserna
bör därför utformas så att de blir tillämpliga i fråga om alla
slags motordrivna fordon.
Reglerna om arbetstid och vilotid för vägtrafiken riktar sig inte bara till
föraren utan också till hans arbetsgivare. Båda kan enligt 34 § 2 mom. YTF
straffas för överträdelse. Ansvar torde inträda redan vid bevisad oaktsamhet,
och det kan ifrågasättas om inte t. o. m. strikt ansvar föreligger. Straffbestämmelserna
bör enligt min mening vara formulerade så att ingen tvekan
behöver uppkomma om deras räckvidd. Med hänsyn framför allt till den
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967 27
betydelse reglerna har för trafiksäkerheten, är det vidare angeläget att ansvarskonstruktionen
inte är sådan att många överträdelser måste lämnas
obeivrade på grund av bevissvårigheter. Arbetsgivarens ansvar för att gällande
föreskrifter följs är härvid av särskilt intresse. Liknande problem
förelåg tidigare i fråga om överträdelse av föreskrifterna om maximilast pa
fordon. Fr. o. m. den 1 januari 1966 har dessa föreskrifter ändrats bl. a. så
att fordonsägaren skall straffas, när han inte visar att han gjort vad som
ankommit på honom för att förekomma förseelsen. Ändringen motiverades
huvudsakligen av sådana skäl som jag nu anfört (prop. 1965. 170 s. 17).
Jag anser att arbetsgivarens ansvar för överträdelse av reglerna om arbetstid
och vilotid bör utformas på motsvarande sätt.
Tillsynsfrågorna
Gällande rätt
Utskottet hänvisar till propositionen s. 37—38.
Körtidsutredningen
Utskottet hänvisar till propositionen s. 38—40.
Färdskrivarutredningen
Utskottet hänvisar till propositionen s. 40.
Remissyttrandena
Utskottet hänvisar till propositionen s. 40—42.
Departementschefen
Körtidsutredningen anser att övervakningen av att reglerna om arbetstiden
för vägtrafiken efterlevs bygger på en grundsyn som inte leder till
önskad effektivitet. Det gäller nämligen enligt nuvarande ordning ytterst
att uppdaga och beivra överträdelser. I stället bör tillsynen enligt utredningens
mening verka efter yrkesinspektionens mönster. Jag ansluter mig
till denna uppfattning. Det är enligt min mening av stor betydelse att den
principella utformningen av tillsynen kan påräkna stöd och förståelse från
dem som herörs av regleringen. Att det kan bli fallet om arbetsinspektionsprincipen
läggs till grund för tillsynen, visar remissinstansernas positiva
inställning.
28
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
Som jag anfört i inledningen kommer jag att senare i dag behandla den
organisatoriska sidan av tillsynsfrågan. Jag avser att då förorda att tillsynsverksamheten
förläggs inom den nuvarande yrkesinspektionens ram.
Arbetstidsinspektionen bör normalt ske i anslutning till den inspektionsverksamhet
på arbetsställena som yrkesinspektionen redan bedriver enligt arbetarskyddslagstiftningen.
För att ge arbetarskyddsverket möjligheter att
fullgöra dessa uppgifter kommer jag också att föreslå en särskild förstärkning
av arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens resurser. Tillsynen
över efterlevnaden av de trafiksäkerhetsfrämjande arbets- och vilotidsreglerna
bör också ske genom polisens försorg i anslutning till dess allmänna
åligganden i fråga om trafikövervakningen och i samband med flygande
inspektion.
I likhet med körtidsutredningen anser jag att färdskrivarna bör behållas
t. v. De har betydelse vid hastighetskontroller och kan också fylla eu uppgift
för stickprovskontroll av arbetstiden. I fråga om förvaringstiden för
färdskrivaruppteckningar bygger både nuvarande bestämmelser och utredningens
förslag på att tillsynen över arbetstiderna sker huvudsakligen genom
efterhandskontroll av uppteckningarna. Detta innebär att sådan överträdelse
av arbetstids- eller hastighetsbestämmelserna, som uppdagas vid
granskningen av färdskrivaruppteckningarna, ofta inte kan beivras förrän
mycket lång tid efter förseelsen. En sådan ordning anser jag otillfredsställande.
Efterhandskontroll är inte heller förenlig med ett tillsynssystem
som bygger på arbetsinspektionsprincipen. Jag förordar därför att efterhandskontrollen
upphör. Kontrollen bör ske i första hand genom avläsning
av löpande diagram. Det finns da ingen anledning att föreskriva förvaringsskyldighet
i fråga om färdskrivaruppteckningar ens för den kortare tid som
utredningen föreslår. Främst för att hindra att kontrollmöjligheterna
omintetgörs genom att löpande diagram tas ut och ersätts med ett nytt,
bör fordonsägaren dock vara skyldig att förvara färdigskrivet diagram i
fordonet under en vecka.
\ad körtidsutredningen föreslagit i fråga om färdskrivarpliktens närmare
utformning anser jag välmotiverat. Jag delar också utredningens
uppfattning att ett förbättrat typprovnings- och besiktningsförfarande bör
övervägas liksom möjligheterna att föreskriva skyldighet att plombera färdskrivare.
Det föreligger emellertid inte nu underlag för något förslag i dessa
ämnen.
Vid sidan av färdskrivarna utgör f. n. förarböckerna underlag för tillsynen
av reglerna om arbetstid för vägtrafiken. Körtidsutredningen riktar
skarp kritik mot förarböckerna och föreslår att de slopas. Någon form av
anteckningar är emellertid nödvändig från kontrollsynpunkt. Detta är
annu mer angeläget med ett sådant regelsystem som jag tidigare förordat
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967 29
och som berör ett betydligt vidare område än det som omfattas av den yrkesmässiga
trafiken. I viss utsträckning bör förare åläggas att föra anteckningar
om arbetstid och vilotid. För många förare bör dock kontroll kunna
ske även utan sådana anteckningar. För vissa fall kan det visa sig lämpligt
att ålägga arbetsgivaren skyldighet att i annan form registrera arbetstiden.
Det bör ankomma på Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj:t bestämmer
att meddela föreskrifter om skyldighet att föra anteckningar m. m.
för kontroll av arbetstid och vilotid.
Specialmotivering
Utskottet hänvisar till s. 43—46.
Utskottet
I förevarande proposition föreslås vissa ändringar i regleringen av arbetstid
för vägtrafiken i syfte att främja trafiksäkerheten. Reglerna föreslås
bli tillämpliga på företag som driver förvärvsverksamhet, i vilken personer
eller gods befordras med motordrivet fordon och således icke som nu bara
i yrkesmässig trafik. De nya reglerna föreslås skola införas i VTF.
Med arbetstid förstås enligt förslaget inte bara tid som bär samband
med körning utan även annan tid under vilken förare efter föreskriven
vilotid utför arbete i företaget före körning. Begreppet vilotid definieras
som tid under vilken förare inte arbetar i företaget.
Det föreslås att arbetstiden får under tjugofyra timmar i följd efter vilotid
inte överstiga elva timmar. När tjänstgöring inte kan ordnas lämpligt
på annat sätt får arbetstiden utsträckas till tretton timmar, om den
under fyrtioåtta timmar i följd efter sådan vilotid inte överstiger sammanlagt
tjugotvå timmar.
Vidare innebär förslaget att förare inte får arbeta under längie tid än
sex timmar i följd utan minst trettio minuters rast. Under denna får han
lämna fordonet eller arbetsstället. I sådan sextimmarsperiod inräknas inte
tid under vilken förare inte utför annat arbete än att medfölja fordonet
som avlösare.
Beträffande vilotiden föreslås att denna får under tjugofyra timmar i
följd inte understiga tio timmar i följd. Vilotiden får dock två gånger under
sju tjugofyratimmar sperioder i följd minskas till lägst åtta timmar.
Från nu nämnda bestämmelser om arbetstid och vilotid föreslås vissa
avvikelser och undantag.
I propositionen föreslås vidare i 28 b § VTF att det skall ankomma
på Kungl. Maj :t eller den myndighet Kungl. Maj :t bestämmer att med
-
30 Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967
dela föreskrifter om skyldighet att föra anteckningar för kontroll av arbetstid
och vilotid samt om skyldighet att förvara sådana anteckningar och
tillhandahålla dem för granskning.
Slutligen föreslås att tillsynen över efterlevnaden av reglerna om arbetstid
och vilotid skall ske i anslutning till den inspektionsverksamhet som
yrkesinspektionen redan bedriver enligt arbetarskyddslagstiftningen samt
genom polisens försorg.
Bestämmelserna skall enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 1968.
I de i anledning av propositionen väckta motionerna hemställes att
propositionen avslås såvitt gäller det nyssnämnda stadgandet i 28 b §. I
motionerna ifrågasätts om propositionsförslaget i denna del får någon
väsentlig trafiksäkerhetsbefrämjande betydelse och om det får större effekt
än den nuvarande ordningen. Motionärerna, som anser att några problem
inte uppstår i de tall lordonen är utrustade med färdskrivare, föreslår
att arbetstidskontrollen beträffande fordon utan sådant instrument
bör kunna grundas pa vad som tramkommer vid förhör med förare, arbetsgivare
eller personal vid företag som anlitat fordonet. Vidare bör körorder,
tid- och ackordskort kunna komma till användning. Det föreslås att
Kungl. Maj:t utfärdar de närmare bestämmelserna i frågan.
Enligt gällande bestämmelser skall förare i yrkesmässig trafik anteckna
arbets- och körtid i en särskild förarbok. Undantagna från denna skyldighet
är förare av vissa bussar eller personbilar i linjetrafik och förare
av vissa personbilar för beställningstrafik för personbefordran inom stad
eller dess närmaste omgivning. Såsom tramhålles i propositionen utgör
f. n. förarböckerna vid sidan av färdskrivarna underlaget för tillsynen av
reglerna om arbetstid för vägtrafik.
Mot den nuvarande ordningen i fråga om förarböcker riktades kritik
redan av körtidsutredningen. Denna ansåg att förarboken helt och hållet
hade karaktär av »syndaregister». Vidare förelåg enligt utredningen svårigheter
att granska böckerna bl. a. därför att förarna inte ålagts att föra
anteckningarna löpande och att alltid ha boken till hands under färd.
Utredningen törordade att kravet på förarböckerna slopades och att tillsynen
i stället skulle grundas på företagens vanliga interna handlingar på
området. Där tillsynsorganet inte kunde nöja sig med sådana handlingar
borde man så långt som möjligt söka tillgodose behovet av uppgifter genom
en utbyggnad av den ordinära internbokföringen, vilket borde ske genom
ett system med s. k. arbetskort. Körtidsutredningens förslag tillstyrktes
eller lämnades utan erinran av alla remissinstanser utom Svenska transportarbetareförbundet.
Detta förordade ett system med personligt utfärdade
förarböcker i kombination med en konsekvent genomförd färdskrivarplikt.
Såsom departementschefen framhåller torde någon form av anteckningar
vara nödvändig från kontrollsynpunkt inte minst mot bakgrund av att det
Tredje lagutskottets utlåtande nr 33 år 1967 31
i propositionen föreslagna regelsystemet berör ett väsentligt vidare område
än förut. Denna uppgiftsskyldighet torde dock inte behöva bli av alltför
omfattande slag. I propositionen uttalas också att förare bör endast i viss
utsträckning åläggas att föra anteckningar om arbetstid och vilotid och
att för många förare kontroll bör kunna ske även utan sådana anteckningar.
De närmare föreskrifterna bör emellertid såsom departementschefen föreslår
meddelas av Kungl. Maj :t eller den myndighet Kungl. Maj :t bestämmer.
Vid utformningen av dessa bör enligt utskottets mening i Möjligaste
mån beaktas vad körtidsutredningen och motionärerna anfört i frågan
så att förarna inte onödigtvis belastas med uppgiftsskyldighet. Syftet
med motionerna torde genom det sålunda anförda vara i huvudsak tillgodosett
även om motionsyrkandet inte bör föranleda någon riksdagens
särskilda åtgärd.
Mot innehållet i propositionen i övrigt samt mot de vid propositionen
fogade författningsför slagen har utskottet ingen erinran.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
A. att riksdagen måtte i anledning av propositionen nr
52 och motionerna 1:746 och 11:933 giva Kungl. Maj :t
till känna vad utskottet ovan anfört, och
B. att nyssnämnda motioner, i vad de ej kan anses besvarade
genom vad utskottet anfört och hemställt, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 april 1967
På tredje lagutskottets vägnar:
HANS LEVIN
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Svante Kristiansson, Erik Jansson,
Åkesson, Torsten Hansson* fru Landberg, herrar Svenungsson och Skärman;
från
andra kammaren: herrar Levin*, Johansson i Torp, Nyberg, fru
Torbrink, herrar Hedin, From, Hammarberg och Josefson i Arrie.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670032
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1967:210 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 a1 i texten