Utlåtande i anledning av Kungl. Majt:s proposition angående de nya lantbruksnämndernas organisation, m. m., i vad propositionen hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, jämte i ämnet väckt motion.
1967-04-27 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
3LU 1967:35, Utlåtande i anledning av Kungl. Majt:s proposition angående de nya lantbruksnämndernas organisation, m. m., i vad propositionen hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, jämte i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967
1
Nr 35
Utlåtande i anledning av Kungl. Majt:s proposition angående
de nya lantbruksnämndernas organisation, m. m.,
i vad propositionen hänvisats till lagutskott och behandlats
av tredje lagutskottet, jämte i ämnet väckt
motion.
Genom en den 17 mars 1967 dagtecknad proposition, nr 74, har Kungl.
Maj :t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden föreslagit riksdagen att dels antaga vid propositionen
fogade författningsförslag, dels bifalla de förslag i övrigt, om
vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Propositionen har såvitt avser följande författningsförslag hänvisats till
lagutskott och tilldelats tredje lagutskottet, nämligen
1) lag angående ändring i lagen den 23 december 1914 (nr 451) om
hingstbesiktningstvång,
2) lag angående ändring i lagen den 20 juni 1918 (nr 399) om förbud mot
utsläppande av tjur eller hingst å samfälld betesmark,
3) lag angående ändring i lagen den 14 juni 1928 (nr 196) om galtbesiktningstvång,
4) förordning om ändring i förordningen den 8 maj 1942 (nr 341) med
vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln,
5) förordning om seminverksamhet för avel av nötkreatur, får och svin,
6) lag angående ändring i lagen den 26 maj 1933 (nr 231) om utrotande
av berberis å viss mark,
7) förordning angående ändrad lydelse av 11 och 13 §§ förordningen den
21 april 1961 (nr 77) med vissa bestämmelser om skydd mot flyghavre,
8) förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 15 mars
1946 (nr 81) om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos bin,
9) förordning om upphävande av förordningen den 8 juni 1923 (nr 228)
angående visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap.
Propositionen har i övriga delar hänvisats till bevillningsutskottet och
jordbruksutskottet. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 3 avd. Nr 33
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967
Propositionens huvudsakliga innehåll
Vad beträffar propositionens huvudsakliga innehåll må här nämnas följande.
Enligt principbeslut av 1965 års riksdag skall lantbruksnämnderna omorganiseras
och från hushållningssällskapen ta över uppgifter som är av sådan
betydelse för jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering att de
bör has om hand av staten. På grundval av nämnda beslut läggs i propositionen
nu fram förslag om arbetsuppgifter, organisation och personalsammansättning
för de nya nämnderna. Hushållningssällskapens verksamhet av
statlig natur på fiskets område och hemkonsulentverksamheten förordas
tills vidare inordnas i nämnderna.
De nya lantbruksnämnderna förordas skola påbörja sin verksamhet den 1
juli 1967.
Vad beträffar hushållningssällskapens framtida uppgifter framhålls i propositionen
att det ankommer på sällskapen själva att dra upp riktlinjerna
för verksamheten. Vidare förutsätts att sällskapen själva har att ta ställning
till sin framtida organisationsform. I de fall sällskapen väljer att även i
fortsättningen ha ställning som offentligrättsligt organ förordas vissa förmåner.
F ör fattningsförslagen
De vid propositionen fogade författningsförslagen, varom nu är fråga,
har följande lydelse.
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 23 december 1914 (nr 451)
om liingstbesiktningstvång
Härigenom förordnas, dels att 5 och 6 §§ lagen den 23 december 1914
om hingstbesiktningstvång skall upphöra att gälla, dels att 1 och 4 §§ lagen1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
1 §•
Där förhållandena inom något Där förhållandena inom lanthushållningssällskaps
område så- bruksnämnds område sådant påkal
1
Senaste lydelse av 4 § se 1936:52.
3
Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967
(Nuvarande lydelse)
dant påkalla, äger Konungen, på
framställning av hushållningssällskapet
och vederbörande landsting,
förordna, att hingstbesiktningstvång
skall införas inom hushållningssällskapets
område eller viss del därav.
Hingstbesiktningstvång skall —• —•
4
Förseelse mot denna lag straffas
med böter från och med etthundra
till och med trehundra kronor. Äro
omständigheterna synnerligen mildrande
må bötesbeloppet nedsättas
till tjugufem kronor.
Därest någon under tid, då han är
ställd under tilltal för sådan förseelse,
densamma fortsätter, skall han
för varje gång stämning därför utfärdats
och delgivits fällas till de
böter, som för förseelsen äro stadgade.
5 §•
För förseelse, som med husbondes
vetskap begås av hans husfolk
eller i hans arbete antagen person,
ansvare husbonden likasom vore förseelsen
begången av honom själv.
6 §•
Förseelse mot denna lag åtalas av
allmän åklagare.
Böter, som enligt denna lag ådömas,
tillfalla kronan.
Saknas tillgång till böternas fulla
gäldande, skola de förvandlas enligt
allmän strafflag.
(Föreslagen lydelse)
la, äger Konungen på framställning
av lantbruksnämnden och landstinget
förordna, att hingstbesiktningstvång
skall införas inom området
eller viss del därav.
— tillhöriga beskällare.
§•
Den som bryter mot 2 § första
stycket dömes till böter, högst femhundra
kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.
lj- Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 3 avd. Nr 35
4
Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 20 juni 1918 (nr 399) om förbud mot
utsläppande av tjur eller hingst å samfälld betesmark
Härigenom förordnas, dels att 3 och 5 §§ lagen den 20 juni 1918 om förbud
mot utsläppande av tjur eller hingst å samfälld betesmark skall upphöra
att gälla, dels att 1 och 2 §§ lagen skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
1
Där förhållandena inom något hushållningssällskaps
område sådant
påkalla, äger Konungen, på framställning
av hushållningssällskapet
och vederbörande landsting, förordna,
att inom hushållningssällskapets
område eller viss del därav tjur, som
är över sex månader, eller hingst,
som är över ett år, icke må utsläppas
å samfälld betesmark, med
mindre alla, som äga rätt till bete
därstädes, det medgiva.
I dylikt-----— dess ikraftti
(Föreslagen lydelse)
§•
Där förhållandena inom lantbruksnämnds
område sådant påkalla,
äger Konungen på framställning
av lantbruksnämnden och landstinget
förordna, att inom området
eller viss del därav tjur, som är över
sex månader, eller hingst, som är
över ett år, icke må utsläppas å samfälld
betesmark, med mindre alla,
som äga rätt till bete därstädes, det
medgiva.
2 §•
Förseelse mot enligt 1 § meddelat
förordnande, vare sig den sker med
uppsåt eller genom försummelse eller
oförsiktighet, straffes med böter
från och med fem till och med tvåhundra
kronor.
Därest någon under tid, då han
är ställd under tilltal för förseelse,
varom ovan sägs, densamma fortsätter,
skall han för varje gång
stämning därför utfärdats och delgivits
fällas till de böter, som för
förseelsen äro stadgade.
Den som bryter mot förordnande,
som meddelats med stöd av 1 §
första stycket, dömes till böter, högst
femhundra kronor.
3 §•
För förseelse, som med husbondes
vetskap begås av hans hustru,
barn, husfolk eller i hans arbete an
-
5
Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år i967
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
tagen person, ansvare husbonden, likasom
vore förseelsen begången av
honom själv.
5 §•
Förseelse, varom i denna lag sägs,
åtalas av allmän åklagare.
Böter, som enligt denna lag ådömas,
tillfalla kronan och skola vid
bristande tillgång till deras fulla
gäldande förvandlas enligt allmän
strafflag.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.
6
Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 14 juni 1928 (nr 196)
om galtbesiktningstvång
Härigenom förordnas, dels att 5 och 6 §§ lagen den 14 juni 1928 om galtbesiktningstvång
skall upphöra att gälla, dels att 1 och 4 §§ lagen1 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
1
Där förhållandena inom hushållningssällskaps
område sådant påkalla,
äger Konungen på framställning
av hushållningssällskapet och vederbörande
landsting förordna, att
galtbesiktningstvång skall införas
inom hushållningssällskapets område
eller del därav.
Galtbesiktningstvång kan---
4
Förseelse mot denna lag straffes
med böter från och med tio till och
med tvåhundra kronor.
Därest någon under tid, då han år
ställd under åtal för sådan förseelse,
fortsätter densamma, skall han
för varje gång stämning därför utfärdats
och delgivits fällas till de böter,
som äro stadgade för förseelsen.
5 §•
För förseelse, som med husbondes
vetskap begås av hans husfolk eller
i hans arbete antagen person, ansvare
husbonden likasom förseelsen
vore begången av honom själv.
6 §•
Förseelse mot denna lag åtalas av
allmän åklagare. Åtal anhängiggöres
vid allmän domstol.
(Föreslagen lydelse)
§•
Där förhållandena inom lantbruksnämnds
område sådant påkalla, äger
Konungen på framställning av lantbruksnämnden
och landstinget förordna,
att galtbesiktningstvång skall
införas inom området eller del därav.
eller allmänt.
Den som bryter mot 2 §'' första
eller andra stycket dömes till böter,
högst femhundra kronor.
1 Senaste lydelse av 1 och 2 §§ se 1946:61
7
Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Böter, som ådömas enligt denna
lag, tillfalla kronan.
Saknas tillgång till böternas fulla
gäldande, skola de förvandlas enligt
allmän strafflag.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.
Förslag
till
Förordning
om ändring i förordningen den 8 maj 1942 (nr 341) med vissa
bestämmelser angående nötboskapsaveln
Härigenom förordnas, dels att 4 och 5 §§ förordningen den 8 maj 1942
med vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln skall upphöra att gälla,
dels att 1 och 3 §§ förordningen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
anges.
(Nuvarande lydelse)
1
Kungl. Maj :t äger på framställning
av hushållningssällskap förordna,
att inom sällskapets verksamhetsområde
eller del därav tjur icke
må, vare sig kostnadsfritt eller mot
ersättning, användas till betäckning
av kor, som tillhöra annan än tjurens
ägare, och ej heller, därest tjuren
äges av två eller flera personer
samfällt, till betäckning av kor, som
tillhöra någon av dem enskilt, med
mindre tjuren med avseende på härstamning
uppfyller de fordringar,
som i förordnandet angivas.
3
Förseelse mot föreskrifter, som
meddelats med stöd av denna förordning,
straffes med böter från och
med tio till och med tvåhundra kronor.
4 §•
För förseelse, som med husbondes
vetskap begås av hans husfolk eller
(Föreslagen lydelse)
§•
Kungl. Maj :t äger på framställning
av lantbruksnämnd förordna, att
inom nämndens område eller del
därav tjur icke må, vare sig kostnadsfritt
eller mot ersättning, användas
till betäckning av kor, som tillhöra
annan än tjurens ägare, och ej
heller, därest tjuren äges av två eller
flera personer samfällt, till betäckning
av kor, som tillhöra någon av
dem enskilt, med mindre tjuren med
avseende på härstamning uppfyller
de fordringar, som i förordnandet
angivas.
§•
Den som bryter mot förordnande
som meddelats med stöd av 1 §, dömes
till böter, högst femhundra kronor.
8
Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
i hans arbete antagen person, ansvare
husbonden liksom förseelsen
vore begången av honom själv.
5 §•
Böter, som ådömas enligt denna
förordning, tillfalla kronan.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1967.
Förslag
till
Förordning
om seminverksamhet för avel av nötkreatur, får och svin
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Vid verksamhet för befruktning på konstgjord väg (seminverksamhet)
av nötkreatur, får eller svin får användas sperma endast från djur som uppfyller
de fordringar lantbruksstyrelsen bestämmer.
Närmare bestämmelser om seminverksamhet meddelas av Konungen eller
myndighet som Konungen förordnar.
2 §•
Den som bryter mot 1 § eller mot bestämmelse som meddelats med stöd
därav, dömes till böter.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1967.
Genom förordningen upphäves förordningarna den 20 september 1950
(nr 532) med vissa bestämmelser angående seminverksamhet bland nötkreatur,
den 16 maj 1958 (nr 242) med vissa bestämmelser angående seminverksamhet
bland svin och den 13 mars 1964 (nr 33) med vissa bestämmelser
angående seminverksamhet bland får.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967
9
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 26 maj 1933 (nr 231) om utrotande av
berberis å viss mark
Härigenom förordnas, dels att 4 § lagen den 26 maj 1933 om utrotande
av berberis å viss mark skall upphöra att gälla, dels att 1, 2 och 3 §§ lagen1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
1
Där förhållandena inom hushållningssällskaps
område sådant påkalla,
äger Kungl. Maj :t på framställning
av hushållningssällskapet
förordna, att vanlig berberis (Berberis
vulgaris), däri inbegripet dess
varieteter, samt andra arter av för
svartrost (Puccinia graminis) mottaglig
berberis skola inom hushållningssällskapets
område utrotas.
Skyldighet att------ —
Förordnande, varom —- ----
(Föreslagen lydelse)
§•
Där förhållandena inom lantbruksnämnds
område sådant påkalla, äger
Kungl. Maj :t på framställning av
lantbruksnämnden förordna, att vanlig
berberis (Berberis vulgaris), däri
inbegripet dess varieteter, samt andra
arter av för svartrost (Puccinia
graminis) mottaglig berberis skola
inom lantbruksnämndens område
utrotas.
— skälig ersättning.
— högre undervisningsanstalter.
2 §.
Utrotandet skall verkställas inom
tid, som angives i förordnandet. Tiden
må sättas olika för skilda delar
av det område förordnandet avser.
Förekommer efter utgången av den
i förordnandet angivna tiden inom
området sådan art av berberis, varå
denna lag äger tillämpning, skola,
där ej Kungl. Maj :t efter framställning
av hushållningssällskapet annorledes
förordnat, åtgärder omedelbart
vidtagas för utrotandet. Erinran
härom skall intagas i förordnandet.
3
Uraktlåter jordägare eller nyttjanderättshavare,
som avses i 1 §, att
verkställa föreskriven utrotning av
berberis, straffes med böter från och
Utrotandet skall verkställas inom
tid, som angives i förordnandet. Tiden
må sättas olika för skilda delar
av det område förordnandet avser.
Förekommer efter utgången av den
i förordnandet angivna tiden inom
området sådan art av berberis, varå
denna lag äger tillämpning, skola,
där ej Kungl. Maj :t efter framställning
av lantbruksnämnden annorledes
förordnat, åtgärder omedelbart
vidtagas för utrotandet. Erinran
härom skall intagas i förordnandet.
§•
Den som uraktlåter att fullgöra
skyldighet enligt 1 § andra stycket
att utrota berberis dömes till böter,
högst femhundra kronor. Rätten äger
1 Senaste lydelse av 1 och 2 §§ se 1944:112 samt av 3 och 4 §§ se 1950:39.
10
Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967
med tio till och med tvåhundra kronor;
och äge rätten tillika på yrkande
av åklagaren vid vite förelägga den
försumlige att inom viss tid hava
verkställt honom åliggande åtgärder.
Därest givet ----------
Är vite----------
4 §-
Böter och viten, som ådömas enligt
denna lag, tillfalla kronan.
tillika på yrkande av åklagaren vid
vite förelägga den försumlige att inom
viss tid ha verkställt honom åliggande
åtgärder.
---- den försumlige.
— föreläggandet avser.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967
11
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 11 och 13 §§ förordningen den 21 april 1961
(nr 77) med vissa bestämmelser om skydd mot flyghavre
Härigenom förordnas, att 11 och 13 §§ förordningen den 21 april 1961
med vissa bestämmelser om skydd mot flyghavre skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
11
Där förhållandena inom hushållningssällskaps
område sådant påkalla,
äger Kungl. Maj :t på framställning
av hushållningssällskapet
förordna att flyghavre inom området
eller viss del därav skall bekämpas
enligt en av sällskapet upprättad
och av Kungl. Maj :t eller,
efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
av lantbruksstyrelsen fastställd plan.
Skyldighet att — — —- ----
(Föreslagen lydelse)
§•
Där förhållandena inom lantbruksnämnds
område sådant påkalla, äger
Kungl. Maj :t på framställning av
lantbruksnämnden förordna att flyghavre
inom området eller viss del
därav skall bekämpas enligt en av
nämnden upprättad och av Kungl.
Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
av lantbruksstyrelsen
fastställd plan.
lv nyttj anderätten.
13 §.
Uraktlåter jordägare eller nyttj
anderättsinnehavare, som avses i
11 §, att inom utsatt tid vidtaga
åtgärd som angives i bekämpningsplan,
äger länsstyrelsen på framställning
av hushållningssällskapet vid
vite förelägga den försumlige att
inom viss tid verkställa honom
åliggande åtgärder.
Efterkommes icke-----
Uraktlåter jordägare eller nyttjanderättsinnehavare,
som avses i
11 §, att inom utsatt tid vidtaga åtgärd
som angives i bekämpningsplan,
äger länsstyrelsen på framställning
av lantbruksnämnden vid vite
förelägga den försumlige att inom
viss tid verkställa honom åliggande
åtgärder.
-----försumliges bekostnad.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1967.
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 15 mars 1946 (nr 81)
om bekämpande av smittsamma sjukdomar lios bin
Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 15 mars 1946 om bekämpande
av smittsamma sjukdomar hos bin1 skall erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
3
I län, där biodling av någon betydenhet
bedrives, skall länsstyrelsen
efter samråd med vederbörande hushållningssällskaps
förvaltningsutskott
och styrelserna för större biodlarföreningar
inom länet, utse erforderligt
antal tillsyningsmän med
uppgift att inom för var och en av
dem bestämt tillsyningsdistrikt verka
för bekämpande av sjukdomar
som avses i denna förordning.
(Föreslagen lydelse)
§■
I län, där biodling av någon betydenhet
bedrives, skall länsstyrelsen
efter samråd med lantbruksnämnden
och styrelserna för större biodlarföreningar
inom länet, utse erforderligt
antal tillsyningsmän med
uppgift att inom för var och en av
dem bestämt tillsyningsdistrikt verka
för bekämpande av sjukdomar
som avses i denna förordning.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1967.
k Förordningen omtryckt 1962:60.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967
13
Förslag
till
Förordning
om upphävande av förordningen den 8 juni 1923 (nr 228) angående visst
villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap
Härigenom förordnas, att förordningen den 8 juni 1923 angående visst
villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap skall upphöra att gälla vid
utgången av juni 1967.
Motionsyrkande
Utskottet har i samband med propositionen behandlat den i anledning
av propositionen väckta motionen I: 782 av herr Isacson. I denna hemställes,
»att riksdagen måtte besluta att lagen den 14 juni 1928 (nr 196) om
galtbesiktningstvång samt förordningen den 8 maj 1942 (nr 341) med vissa
bestämmelser angående nötboskapsaveln upphör att gälla från den 1 juli
1967».
Redogörelse för motionens huvudsakliga innehåll lämnas nedan.
Departementschefen
I det avsnitt av propositionen som berör lantbruksnämndernas organisation
och uppgifter anför departementschefen bl. a. följande.
Förslagen i det föregående kräver att vissa lagar och förordningar ses
över, nämligen:
1) lagen den 23 december 1914 (nr 451) om hingstbesiktningstvång,
2) lagen den 20 juni 1918 (nr 399) om förbud mot utsläppande av tjur
eller hingst å samfälld betesmark,
3) lagen den 14 juni 1928 (nr 196) om galtbesiktningstvång,
4) förordningen den 8 maj 1942 (nr 341) med vissa bestämmelser angående
nötboskapsaveln,
5) förordningen den 29 september 1950 (nr 532) med vissa bestämmelser
angående seminverksamhet bland nötkreatur,
6) förordningen den 16 maj 1958 (nr 242) med vissa bestämmelser angående
seminverksamhet bland svin,
14
Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967
7) förordningen den 13 mars 1964 (nr 33) med vissa bestämmelser angående
seminverksamhet bland får.
Beträffande de fyra första författningarna erfordras i sakligt hänseende
bara den ändringen, att lantbruksnämnden ersätter hushållningssällskapet
betiäffande framställning till Kungl. Maj :t om vissa tvångsförordnanden
till skydd för husdjursaveln. Samtidigt bör vissa straffrättsliga bestämmelser
uteslutas från nämnda författningar såsom överflödiga och övriga straffrättsliga
bestämmelser ges en tidsenlig redaktionell utformning. I överensstämmelse
med förekommande bestämmelser i brottsbalken om penningböter
bör bötesmaximum höjas.
Enligt de tre sistnämnda författningarna, dvs. förordningarna om seminverksamhet
bland nötkreatur, svin och får, gäller bl. a., att handjur som är
infört i s. k. riksstambok får användas för seminverksamhet. Eftersom avsikten
är att stambokföringen i princip skall övertas av näringsutövarna
utan skyldighet för dem att föra stambok, bör bestämmelserna om stambokföring
som förutsättning för seminavel utgå. I stället bör lantbruksstyrelsen
få ange de fordringar som från avelssynpunkt bör ställas på handjur
som skall användas för seminavel. Fordringarna torde kunna anpassas till
nuvarande regler på sådant sätt, att övergångsbestämmelser kan undvaras.
Djur som vid tiden för de nya bestämmelsernas ikraftträdande är godkända
för seminavel liksom sperma från sådana djur bör alltså i princip få användas
i verksamheten även i fortsättningen. De tre förordningarna om seminverksamhet
bör i samband med dessa ändringar ersättas av en ny förordning
om seminverksamhet för avel av nötkreatur, får och svin.
Vad beträffar de nya lantbruksnämndernas befattning med vissa växtskyddsfrågor
ansluter jag mig till utredningens förslag. Lantbruksnämnderna
bör alltså svara för bl. a. samhällets åtgärder i fråga om berberis- och
flyghavrebekämpningen. Skyldighet tör markägare och nyttjanderättshavare
att medverka i bekämpningen föreligger enligt lagen den 26 maj 1933 (nr
231) om utrotande av berberis å viss mark och förordningen den 21 april
1961 (nr 77) med vissa bestämmelser om skydd mot flyghavre. Dessa författningar
bör ändras så, att lantbruksnämnden i stället för hushållningssällskapet
har att göra framställning hos Kungl. Maj :t rörande förordnande
om bekämpingsåtgärder. En överflödig straffrättslig bestämmelse i
berberislagen kan samtidigt utgå. I överensstämmelse med förekommande
bestämmelser i brottsbalken om penningböter bör bötesmaximum böjas.
Enligt förordningen den 15 mars 1946 (nr 81) om bekämpande av smittsamma
sjukdomar hos bin är innehavare av bisamhälle skyldig att vidta
vissa bekämpningsåtgärder. Dessa föreskrivs av en särskild tillsynsman
som utses av länsstyrelsen i samråd med hushållningssällskapets förvaltningsutskott.
Förordningen bör ändras så, att sådant samråd i fortsättningen
sker med lantbruksnämnden, som bör handha även vissa andra uppgifter till
skydd för pollenöverförande insekter.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967 15
I avsnittet rörande hushållningssällskapens framtida uppgifter in. m.
anför departementschefen bl. a. följande.
Hushållningssällskapens framtida uppgifter m. m. 1965 års riksdagsbeslut
grundade sig på antagandet att hushållningssällskapen skulle kunna vara
kvar som formellt fristående organ. En väsentlig uppgift för sällskapen angavs
därvid vara att de bl. a. skulle verka som kontaktorgan mellan lantbruksnämnderna
och näringsutövarna. Som framgår av den tidigare redogörelsen
har utredningen närmare sökt klarlägga vilka arbetsuppgifter sällskapen
lämpligen bör handha. Utöver funktionen som kontaktorgan bör
de enligt utredningen kunna ta upp sådan rådgivnings- och serviceverksamhet,
som inte täcks av de statliga organen. Liksom nu bör hushållningssällskapen
vara oförhindrade att driva särskilda inrättningar på affärsmässig
grund. För många sällskap kommer enligt utredningen driften av egna gårdar
att inta en central ställning i verksamheten. Vad utredningen anfört
om sällskapens framtida verksamhet har jag ej något att erinra mot. Jag
vill emellertid understryka att det ankommer på hushållningssällskapen
själva att dra upp riktlinjerna för den verksamhet som de framdeles vill
bedriva.
Samtliga hushållningssällskap har sedan länge haft stadgar som fastställts
av Kungl. Maj :t. Detta har nämligen varit förutsättningen för statsunderstöd
till sällskapens verksamhet. Enligt förordningen den 8 juni 1923
(nr 228) angående visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap skall
stadgarna vara avfattade i huvudsaklig överensstämmelse med de allmänna
grunder för sällskapens organisation som Kungl. Maj :t bestämmer. I detta
avseende gäller f. n. kungörelsen den 19 juli 1947 (nr 394) med allmänna
grunder för hushållningssällskaps organisation. Med den ställning hushållningssällskapen
hittills intagit såsom offentligrättsliga korporationer har
följt viss begränsning av skatteplikten. Sällskapen har på detta område varit
jämställda med kommuner, landsting och andra menigheter. Till detta har
kommit tjänstebrevsrätt och rätt att ansluta sällskapens anställda till det
statliga pensionssystemet.
Sällskapens framtida organisation är en fråga som sällskapen själva har
att ta slutlig ställning till. Den nu tillämpade formella grunden till statens
inflytande på hushållningssällskapens organisation och verksamhet bortfaller
genom att sällskapen inte längre skall uppbära statsbidrag. 1965 års
riksdagsbeslut förutsätter dock att hushållningssällskap, som skall verka
som kontaktorgan mellan lantbruksnämnd och näringsutövarna, skall
ha stadgar som fastställts av Kungl. Maj :t eller myndighet Kungl. Maj :t bestämmer.
Enligt min mening är detta påkallat av de särskilda förmåner, som
dessa hushållningssällskap alltjämt bör få åtnjuta och som jag återkommer
till i det följande.
För att ta slutlig ståndpunkt i denna fråga torde sällskapen behöva visst
16 Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967
ytterligare rådrum. Jag föreslår därför, att samtliga hushållningssällskap
under en övergångstid utan att nya stadgar fastställts får behålla sin nuvarande
karaktär av offentligrättsliga organ. Övergångstiden bör dock inte
sträcka sig längre än till den 1 januari 1968, vilket betyder att Kungl. Maj :ts
fastställelsebeslut beträffande sällskapens nuvarande stadgar bör gälla
längst till årets slut. Senast vid denna tidpunkt bör sålunda de sällskap som
önskar kvarstå som offentligrättsliga organ ha antagit nya stadgar. Nyssnämnda
riksdagsbeslut innebär att stadgarna bl. a. bör innehålla föreskrifter
om vilka som äger bli medlemmar, om val inom sällskapet samt om ändamål
och uppgifter. Härjämte bör stadgarna för att kunna fastställas innehålla
föreskrifter om sällskapets verksamhet, som i princip ej strider mot
vad jag nyss anfört angående sällskapens framtida uppgifter. För att sällskap
med fastställda stadgar skall få ta upp ny verksamhet bör krävas medgivande
av lantbruksstyrelsen. Enligt min mening bör stadgar som i övrigt
utformats i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag som lantbruksorganisationsutredningen
framlagt kunna godtas.
Hushållningssällskapen åtnjuter som nämnts f. n. vissa förmåner i skattehänseende.
Enligt 53 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370) är hushållningssällskaps skyldighet att betala kommunalskatt
sålunda begränsad till inkomst av fastighet och av rörelse. Befrielse
från skyldighet att betala statlig inkomstskatt gäller enligt 7 § förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt för all inkomst och i följd
härav även beträffande skatt för förmögenhet enligt 6 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt. Vidare
stadgas i förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt
i 28 § att arvsskatt för hushållningssällskap uttas efter klass III och
i 38 § att hushållningssällskap är befriade från gåvoskatt.
Med hänvisning till vad jag tidigare anfört och efter samråd med chefen
för finansdepartementet anser jag att dessa begränsningar av skatteplikten
bör bestå för alla hushållningssällskap t. o. in. den 31 december 1967 och
för sådana sällskap som fått nya stadgar officiellt fastställda även för tiden
därefter. En sådan ordning uppnås, om hushållningssällskapens förmånsställning
enligt nämnda författningsrum fr. o. in. 1969 års taxering
förknippas med ett uttryckligt villkor om officiellt fastställda stadgar samt
hittills meddelade fastställelsebeslut upphör att gälla den 1 januari 1968.
Med denna lösning bör förordningen angående visst villkor för statsbidrag
åt hushållningssällskap jämte den därtill anslutna kungörelsen med allmänna
grunder för hushållningssällskaps organisation upphöra att gälla
vid utgången av juni 1967.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967
17
Motionen
I den i ämnet väckta motionen anförs att lagen om galtbesiktningstvång
och förordningen med vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln, som
tillkommit i syfte att förbättra den svenska husdjursaveln, nu torde ha
spelat ut sin roll. De skäl som låg till grund för deras införande föreligger
enligt motionärens mening inte längre, då yrkeskunskaperna bland jordbrukarna
höjts väsentligt. Motionären anför vidare att vi vad beträffar såväl
svin som nötkreatur har ett mycket högtstående avelsmaterial som torde
ligga främst i världen. Jordbrukarna tillmäter numera denna produktion
en helt annan ekonomisk betydelse än vid tiden för förordningarnas
införande, och ett starkt medvetet intresse för en fortsatt förbättring av
husdjursraserna torde vara allmänt utbrett. Det kan inte göras gällande,
säger motionären, att jordbrukarna av okunnighet eller rent medvetet
skulle börja använda ett undermåligt avelsmaterial. Om någon skulle falla
för denna frestelse torde det i varje fall inte ha någon samhällsekonomisk
betydelse som motiverar upprätthållandet av en ganska tungrodd övervakning
av förordningarna, om de alls skall tjäna något ändamål.
Motionären påpekar till slut att ett slopande av förordningarna på intet
sätt påverkar det officiella avels- eller kontrollarbetet i syfte ätt fortgående
förbättra husdj ursraserna.
Utskottet
I den del av propositionen, varom nu är fråga, framläggs förslag till författningsändringar
på husdjurs- och växtskyddsområdena, som har samband
med att vissa av hushållningssällskapens arbetsuppgifter övertas av
lantbruksnämnderna. Ändringarna innebär bl. a. att lantbruksnämnden i
stället för hushållningssällskapet har att göra framställning till Kungl.
Maj :t om vissa tvångsförordnanden till skydd för husdjursaveln och rörande
förordnanden om bekämpningsåtgärder mot berberis och flyghavre. I anslutning
till att stambokföringen av nötkreatur, svin och får skall övertas
av näringsutövarna utan skyldighet för dem att föra stambok föreslås
att bestämmelserna om stambokföring som förutsättning för seminavel
upphävs. I stället skail lantbruksstyrelsen ange de fordringar som från
avelssynpunkt bör ställas på husdjur som skall användas för sådan avel.
Förordningen angående visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap
skall slutligen upphöra att gälla. Ändringarna avses träda i kraft den
1 juli 1967.
I anledning av den i ämnet väckta motionen I: 782 må här nämnas
följande angående det närmare innehållet i förordningen av år 1942 med
vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln och 1928 års lag om galtbesiktningstvång.
18
Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967
Enligt förordningen rörande nötboskapsaveln äger Kungl. Maj :t på
framställning av hushållningssällskap förordna att inom sällskapets verksamhetsområde
eller del därav tjur inte får användas till betäckning av
kor, som tillhör annan än tjurens ägare, med mindre tjuren med avseende
på härstamning uppfyller de fordringar, som anges i förordnandet. Det
lägst ställda kravet har varit att tjuren fötts i kontrollerad besättning och
att fadern varit införd i stambok. Enligt lagen om galtbesiktningstvång
äger Kungl. Maj :t på framställning av hushållningssällskap och vederbörande
landsting förordna att galtbesiktningstvång skall införas. Sådant besiktningstvång
kan vara begränsat eller allmänt. Vid begränsat galtbesiktningstvång
får galt, som inte prövats vara lämplig för betäckningsändamål,
ej användas till betäckning av hondjur, som tillhör annan än galtens ägare,
medan vid allmänt besiktningstvång galt, som inte uppfyller uppställda
krav, över huvud taget inte får användas till avel. I båda författningarna
finns straffbestämmelse. Som redan framgått skall i fortsättningen lantbruksnämnden
i stället för hushållningssällskapet göra framställning om
förordnanden av ifrågavarande slag.
I motionen hemställes att riksdagen måtte besluta att upphäva lagen om
galtbesiktningstvång och förordningen angående nötboskapsaveln. Till stöd
för yrkandet anförs bl. a. att jordbrukarnas yrkeskunskaper höjts väsentligt
sedan författningarna infördes och att dessa nu får anses ha spelat ut
sin roll.
Förhållandena inom husdjursaveln har under de senaste årtiondena förändrats
kraftigt. Särskilt påtagligt är detta i fråga om nötboskapsaveln,
där semin verksamheten nu har en mycket betydande och alltjämt växande
omfattning. Vid denna verksamhet används endast tjurar, som uppfyller
högt ställda fordringar från avelssynpunkt. Förordningen angående nötboskapsaveln
torde bl. a. härigenom ha minskat i betydelse. Inom svinaveln
förekommer f. n. seminverksamhet endast i obetydlig omfattning men det
är tydligt att förhållandena av andra skäl ändrats avsevärt sedan lagen om
galtbesiktningstvång tillkom år 1928. Något material som närmare belyser
frågan huruvida tiden nu är mogen att upphäva författningarna föreligger
emellertid inte i ärendet. Utskottet anser sig därför böra avstyrka motionen.
Mot de framlagda författningsförslagen saknar utskottet från de synpunkter
utskottet har att beakta anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen med avslag på motionen I: 782 måtte antaga
de författningsförslag som i förevarande proposition,
nr 74, upptagits under punkterna 1)—9).
Stockholm den 27 april 1967
På tredje lagutskottets vägnar:
ERIK ALEXANDERSON
Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967 19
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Alexanderson*, Svante Kristiansson,
Knut Johansson*, Erik Jansson, Nils-Eric Gustafsson*, Åkesson, Herbert
Larsson och Svenungsson*;
från andra kammaren: herrar Johansson i Torp, Nyberg, fru Torbrink,
herrar Svenning, Bengtson i Solna, From, Hugosson* och Josefson i
Arrie.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Svenungsson.
MARCUS BOKTR. STHLM 1967 6 7 0 0 32
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1967:244 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts ''proposition angående de nya lantbruksnämndernas organisation, m. m., i vad propositionen hänvisats till a1 i texten