Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majt:s proposition angående de nya lantbruksnämndernas organisation, m. m., i vad propositionen hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, jämte i ämnet väckt motion.

1967-04-27 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1967:35, Utlåtande i anledning av Kungl. Majt:s proposition angående de nya lantbruksnämndernas organisation, m. m., i vad propositionen hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967

1

Nr 35

Utlåtande i anledning av Kungl. Majt:s proposition angående

de nya lantbruksnämndernas organisation, m. m.,

i vad propositionen hänvisats till lagutskott och behandlats

av tredje lagutskottet, jämte i ämnet väckt

motion.

Genom en den 17 mars 1967 dagtecknad proposition, nr 74, har Kungl.

Maj :t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden föreslagit riksdagen att dels antaga vid propositionen

fogade författningsförslag, dels bifalla de förslag i övrigt, om

vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Propositionen har såvitt avser följande författningsförslag hänvisats till

lagutskott och tilldelats tredje lagutskottet, nämligen

1) lag angående ändring i lagen den 23 december 1914 (nr 451) om

hingstbesiktningstvång,

2) lag angående ändring i lagen den 20 juni 1918 (nr 399) om förbud mot

utsläppande av tjur eller hingst å samfälld betesmark,

3) lag angående ändring i lagen den 14 juni 1928 (nr 196) om galtbesiktningstvång,

4) förordning om ändring i förordningen den 8 maj 1942 (nr 341) med

vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln,

5) förordning om seminverksamhet för avel av nötkreatur, får och svin,

6) lag angående ändring i lagen den 26 maj 1933 (nr 231) om utrotande

av berberis å viss mark,

7) förordning angående ändrad lydelse av 11 och 13 §§ förordningen den

21 april 1961 (nr 77) med vissa bestämmelser om skydd mot flyghavre,

8) förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 15 mars

1946 (nr 81) om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos bin,

9) förordning om upphävande av förordningen den 8 juni 1923 (nr 228)

angående visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap.

Propositionen har i övriga delar hänvisats till bevillningsutskottet och

jordbruksutskottet. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 3 avd. Nr 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967

Propositionens huvudsakliga innehåll

Vad beträffar propositionens huvudsakliga innehåll må här nämnas följande.

Enligt principbeslut av 1965 års riksdag skall lantbruksnämnderna omorganiseras

och från hushållningssällskapen ta över uppgifter som är av sådan

betydelse för jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering att de

bör has om hand av staten. På grundval av nämnda beslut läggs i propositionen

nu fram förslag om arbetsuppgifter, organisation och personalsammansättning

för de nya nämnderna. Hushållningssällskapens verksamhet av

statlig natur på fiskets område och hemkonsulentverksamheten förordas

tills vidare inordnas i nämnderna.

De nya lantbruksnämnderna förordas skola påbörja sin verksamhet den 1

juli 1967.

Vad beträffar hushållningssällskapens framtida uppgifter framhålls i propositionen

att det ankommer på sällskapen själva att dra upp riktlinjerna

för verksamheten. Vidare förutsätts att sällskapen själva har att ta ställning

till sin framtida organisationsform. I de fall sällskapen väljer att även i

fortsättningen ha ställning som offentligrättsligt organ förordas vissa förmåner.

F ör fattningsförslagen

De vid propositionen fogade författningsförslagen, varom nu är fråga,

har följande lydelse.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 23 december 1914 (nr 451)

om liingstbesiktningstvång

Härigenom förordnas, dels att 5 och 6 §§ lagen den 23 december 1914

om hingstbesiktningstvång skall upphöra att gälla, dels att 1 och 4 §§ lagen1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Där förhållandena inom något Där förhållandena inom lanthushållningssällskaps

område så- bruksnämnds område sådant påkal
1

Senaste lydelse av 4 § se 1936:52.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967

(Nuvarande lydelse)

dant påkalla, äger Konungen, på

framställning av hushållningssällskapet

och vederbörande landsting,

förordna, att hingstbesiktningstvång

skall införas inom hushållningssällskapets

område eller viss del därav.

Hingstbesiktningstvång skall —• —•

4

Förseelse mot denna lag straffas

med böter från och med etthundra

till och med trehundra kronor. Äro

omständigheterna synnerligen mildrande

må bötesbeloppet nedsättas

till tjugufem kronor.

Därest någon under tid, då han är

ställd under tilltal för sådan förseelse,

densamma fortsätter, skall han

för varje gång stämning därför utfärdats

och delgivits fällas till de

böter, som för förseelsen äro stadgade.

5 §•

För förseelse, som med husbondes

vetskap begås av hans husfolk

eller i hans arbete antagen person,

ansvare husbonden likasom vore förseelsen

begången av honom själv.

6 §•

Förseelse mot denna lag åtalas av

allmän åklagare.

Böter, som enligt denna lag ådömas,

tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla

gäldande, skola de förvandlas enligt

allmän strafflag.

(Föreslagen lydelse)

la, äger Konungen på framställning

av lantbruksnämnden och landstinget

förordna, att hingstbesiktningstvång

skall införas inom området

eller viss del därav.

— tillhöriga beskällare.

§•

Den som bryter mot 2 § första

stycket dömes till böter, högst femhundra

kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

lj- Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 3 avd. Nr 35

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 20 juni 1918 (nr 399) om förbud mot

utsläppande av tjur eller hingst å samfälld betesmark

Härigenom förordnas, dels att 3 och 5 §§ lagen den 20 juni 1918 om förbud

mot utsläppande av tjur eller hingst å samfälld betesmark skall upphöra

att gälla, dels att 1 och 2 §§ lagen skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

1

Där förhållandena inom något hushållningssällskaps

område sådant

påkalla, äger Konungen, på framställning

av hushållningssällskapet

och vederbörande landsting, förordna,

att inom hushållningssällskapets

område eller viss del därav tjur, som

är över sex månader, eller hingst,

som är över ett år, icke må utsläppas

å samfälld betesmark, med

mindre alla, som äga rätt till bete

därstädes, det medgiva.

I dylikt-----— dess ikraftti

(Föreslagen lydelse)

§•

Där förhållandena inom lantbruksnämnds

område sådant påkalla,

äger Konungen på framställning

av lantbruksnämnden och landstinget

förordna, att inom området

eller viss del därav tjur, som är över

sex månader, eller hingst, som är

över ett år, icke må utsläppas å samfälld

betesmark, med mindre alla,

som äga rätt till bete därstädes, det

medgiva.

2 §•

Förseelse mot enligt 1 § meddelat

förordnande, vare sig den sker med

uppsåt eller genom försummelse eller

oförsiktighet, straffes med böter

från och med fem till och med tvåhundra

kronor.

Därest någon under tid, då han

är ställd under tilltal för förseelse,

varom ovan sägs, densamma fortsätter,

skall han för varje gång

stämning därför utfärdats och delgivits

fällas till de böter, som för

förseelsen äro stadgade.

Den som bryter mot förordnande,

som meddelats med stöd av 1 §

första stycket, dömes till böter, högst

femhundra kronor.

3 §•

För förseelse, som med husbondes

vetskap begås av hans hustru,

barn, husfolk eller i hans arbete an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år i967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

tagen person, ansvare husbonden, likasom

vore förseelsen begången av

honom själv.

5 §•

Förseelse, varom i denna lag sägs,

åtalas av allmän åklagare.

Böter, som enligt denna lag ådömas,

tillfalla kronan och skola vid

bristande tillgång till deras fulla

gäldande förvandlas enligt allmän

strafflag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 14 juni 1928 (nr 196)

om galtbesiktningstvång

Härigenom förordnas, dels att 5 och 6 §§ lagen den 14 juni 1928 om galtbesiktningstvång

skall upphöra att gälla, dels att 1 och 4 §§ lagen1 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

1

Där förhållandena inom hushållningssällskaps

område sådant påkalla,

äger Konungen på framställning

av hushållningssällskapet och vederbörande

landsting förordna, att

galtbesiktningstvång skall införas

inom hushållningssällskapets område

eller del därav.

Galtbesiktningstvång kan---

4

Förseelse mot denna lag straffes

med böter från och med tio till och

med tvåhundra kronor.

Därest någon under tid, då han år

ställd under åtal för sådan förseelse,

fortsätter densamma, skall han

för varje gång stämning därför utfärdats

och delgivits fällas till de böter,

som äro stadgade för förseelsen.

5 §•

För förseelse, som med husbondes

vetskap begås av hans husfolk eller

i hans arbete antagen person, ansvare

husbonden likasom förseelsen

vore begången av honom själv.

6 §•

Förseelse mot denna lag åtalas av

allmän åklagare. Åtal anhängiggöres

vid allmän domstol.

(Föreslagen lydelse)

§•

Där förhållandena inom lantbruksnämnds

område sådant påkalla, äger

Konungen på framställning av lantbruksnämnden

och landstinget förordna,

att galtbesiktningstvång skall

införas inom området eller del därav.

eller allmänt.

Den som bryter mot 2 §'' första

eller andra stycket dömes till böter,

högst femhundra kronor.

1 Senaste lydelse av 1 och 2 §§ se 1946:61

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Böter, som ådömas enligt denna

lag, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla

gäldande, skola de förvandlas enligt

allmän strafflag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 8 maj 1942 (nr 341) med vissa

bestämmelser angående nötboskapsaveln

Härigenom förordnas, dels att 4 och 5 §§ förordningen den 8 maj 1942

med vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln skall upphöra att gälla,

dels att 1 och 3 §§ förordningen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges.

(Nuvarande lydelse)

1

Kungl. Maj :t äger på framställning

av hushållningssällskap förordna,

att inom sällskapets verksamhetsområde

eller del därav tjur icke

må, vare sig kostnadsfritt eller mot

ersättning, användas till betäckning

av kor, som tillhöra annan än tjurens

ägare, och ej heller, därest tjuren

äges av två eller flera personer

samfällt, till betäckning av kor, som

tillhöra någon av dem enskilt, med

mindre tjuren med avseende på härstamning

uppfyller de fordringar,

som i förordnandet angivas.

3

Förseelse mot föreskrifter, som

meddelats med stöd av denna förordning,

straffes med böter från och

med tio till och med tvåhundra kronor.

4 §•

För förseelse, som med husbondes

vetskap begås av hans husfolk eller

(Föreslagen lydelse)

§•

Kungl. Maj :t äger på framställning

av lantbruksnämnd förordna, att

inom nämndens område eller del

därav tjur icke må, vare sig kostnadsfritt

eller mot ersättning, användas

till betäckning av kor, som tillhöra

annan än tjurens ägare, och ej

heller, därest tjuren äges av två eller

flera personer samfällt, till betäckning

av kor, som tillhöra någon av

dem enskilt, med mindre tjuren med

avseende på härstamning uppfyller

de fordringar, som i förordnandet

angivas.

§•

Den som bryter mot förordnande

som meddelats med stöd av 1 §, dömes

till böter, högst femhundra kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

i hans arbete antagen person, ansvare

husbonden liksom förseelsen

vore begången av honom själv.

5 §•

Böter, som ådömas enligt denna

förordning, tillfalla kronan.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1967.

Förslag

till

Förordning

om seminverksamhet för avel av nötkreatur, får och svin

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Vid verksamhet för befruktning på konstgjord väg (seminverksamhet)

av nötkreatur, får eller svin får användas sperma endast från djur som uppfyller

de fordringar lantbruksstyrelsen bestämmer.

Närmare bestämmelser om seminverksamhet meddelas av Konungen eller

myndighet som Konungen förordnar.

2 §•

Den som bryter mot 1 § eller mot bestämmelse som meddelats med stöd

därav, dömes till böter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1967.

Genom förordningen upphäves förordningarna den 20 september 1950

(nr 532) med vissa bestämmelser angående seminverksamhet bland nötkreatur,

den 16 maj 1958 (nr 242) med vissa bestämmelser angående seminverksamhet

bland svin och den 13 mars 1964 (nr 33) med vissa bestämmelser

angående seminverksamhet bland får.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967

9

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 maj 1933 (nr 231) om utrotande av

berberis å viss mark

Härigenom förordnas, dels att 4 § lagen den 26 maj 1933 om utrotande

av berberis å viss mark skall upphöra att gälla, dels att 1, 2 och 3 §§ lagen1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

1

Där förhållandena inom hushållningssällskaps

område sådant påkalla,

äger Kungl. Maj :t på framställning

av hushållningssällskapet

förordna, att vanlig berberis (Berberis

vulgaris), däri inbegripet dess

varieteter, samt andra arter av för

svartrost (Puccinia graminis) mottaglig

berberis skola inom hushållningssällskapets

område utrotas.

Skyldighet att------ —

Förordnande, varom —- ----

(Föreslagen lydelse)

§•

Där förhållandena inom lantbruksnämnds

område sådant påkalla, äger

Kungl. Maj :t på framställning av

lantbruksnämnden förordna, att vanlig

berberis (Berberis vulgaris), däri

inbegripet dess varieteter, samt andra

arter av för svartrost (Puccinia

graminis) mottaglig berberis skola

inom lantbruksnämndens område

utrotas.

— skälig ersättning.

— högre undervisningsanstalter.

2 §.

Utrotandet skall verkställas inom

tid, som angives i förordnandet. Tiden

må sättas olika för skilda delar

av det område förordnandet avser.

Förekommer efter utgången av den

i förordnandet angivna tiden inom

området sådan art av berberis, varå

denna lag äger tillämpning, skola,

där ej Kungl. Maj :t efter framställning

av hushållningssällskapet annorledes

förordnat, åtgärder omedelbart

vidtagas för utrotandet. Erinran

härom skall intagas i förordnandet.

3

Uraktlåter jordägare eller nyttjanderättshavare,

som avses i 1 §, att

verkställa föreskriven utrotning av

berberis, straffes med böter från och

Utrotandet skall verkställas inom

tid, som angives i förordnandet. Tiden

må sättas olika för skilda delar

av det område förordnandet avser.

Förekommer efter utgången av den

i förordnandet angivna tiden inom

området sådan art av berberis, varå

denna lag äger tillämpning, skola,

där ej Kungl. Maj :t efter framställning

av lantbruksnämnden annorledes

förordnat, åtgärder omedelbart

vidtagas för utrotandet. Erinran

härom skall intagas i förordnandet.

§•

Den som uraktlåter att fullgöra

skyldighet enligt 1 § andra stycket

att utrota berberis dömes till böter,

högst femhundra kronor. Rätten äger

1 Senaste lydelse av 1 och 2 §§ se 1944:112 samt av 3 och 4 §§ se 1950:39.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967

med tio till och med tvåhundra kronor;

och äge rätten tillika på yrkande

av åklagaren vid vite förelägga den

försumlige att inom viss tid hava

verkställt honom åliggande åtgärder.

Därest givet ----------

Är vite----------

4 §-

Böter och viten, som ådömas enligt

denna lag, tillfalla kronan.

tillika på yrkande av åklagaren vid

vite förelägga den försumlige att inom

viss tid ha verkställt honom åliggande

åtgärder.

---- den försumlige.

— föreläggandet avser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967

11

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 11 och 13 §§ förordningen den 21 april 1961

(nr 77) med vissa bestämmelser om skydd mot flyghavre

Härigenom förordnas, att 11 och 13 §§ förordningen den 21 april 1961

med vissa bestämmelser om skydd mot flyghavre skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

11

Där förhållandena inom hushållningssällskaps

område sådant påkalla,

äger Kungl. Maj :t på framställning

av hushållningssällskapet

förordna att flyghavre inom området

eller viss del därav skall bekämpas

enligt en av sällskapet upprättad

och av Kungl. Maj :t eller,

efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

av lantbruksstyrelsen fastställd plan.

Skyldighet att — — —- ----

(Föreslagen lydelse)

§•

Där förhållandena inom lantbruksnämnds

område sådant påkalla, äger

Kungl. Maj :t på framställning av

lantbruksnämnden förordna att flyghavre

inom området eller viss del

därav skall bekämpas enligt en av

nämnden upprättad och av Kungl.

Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

av lantbruksstyrelsen

fastställd plan.

lv nyttj anderätten.

13 §.

Uraktlåter jordägare eller nyttj

anderättsinnehavare, som avses i

11 §, att inom utsatt tid vidtaga

åtgärd som angives i bekämpningsplan,

äger länsstyrelsen på framställning

av hushållningssällskapet vid

vite förelägga den försumlige att

inom viss tid verkställa honom

åliggande åtgärder.

Efterkommes icke-----

Uraktlåter jordägare eller nyttjanderättsinnehavare,

som avses i

11 §, att inom utsatt tid vidtaga åtgärd

som angives i bekämpningsplan,

äger länsstyrelsen på framställning

av lantbruksnämnden vid vite

förelägga den försumlige att inom

viss tid verkställa honom åliggande

åtgärder.

-----försumliges bekostnad.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1967.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 15 mars 1946 (nr 81)

om bekämpande av smittsamma sjukdomar lios bin

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 15 mars 1946 om bekämpande

av smittsamma sjukdomar hos bin1 skall erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

3

I län, där biodling av någon betydenhet

bedrives, skall länsstyrelsen

efter samråd med vederbörande hushållningssällskaps

förvaltningsutskott

och styrelserna för större biodlarföreningar

inom länet, utse erforderligt

antal tillsyningsmän med

uppgift att inom för var och en av

dem bestämt tillsyningsdistrikt verka

för bekämpande av sjukdomar

som avses i denna förordning.

(Föreslagen lydelse)

§■

I län, där biodling av någon betydenhet

bedrives, skall länsstyrelsen

efter samråd med lantbruksnämnden

och styrelserna för större biodlarföreningar

inom länet, utse erforderligt

antal tillsyningsmän med

uppgift att inom för var och en av

dem bestämt tillsyningsdistrikt verka

för bekämpande av sjukdomar

som avses i denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1967.

k Förordningen omtryckt 1962:60.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967

13

Förslag

till

Förordning

om upphävande av förordningen den 8 juni 1923 (nr 228) angående visst

villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap

Härigenom förordnas, att förordningen den 8 juni 1923 angående visst

villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap skall upphöra att gälla vid

utgången av juni 1967.

Motionsyrkande

Utskottet har i samband med propositionen behandlat den i anledning

av propositionen väckta motionen I: 782 av herr Isacson. I denna hemställes,

»att riksdagen måtte besluta att lagen den 14 juni 1928 (nr 196) om

galtbesiktningstvång samt förordningen den 8 maj 1942 (nr 341) med vissa

bestämmelser angående nötboskapsaveln upphör att gälla från den 1 juli

1967».

Redogörelse för motionens huvudsakliga innehåll lämnas nedan.

Departementschefen

I det avsnitt av propositionen som berör lantbruksnämndernas organisation

och uppgifter anför departementschefen bl. a. följande.

Förslagen i det föregående kräver att vissa lagar och förordningar ses

över, nämligen:

1) lagen den 23 december 1914 (nr 451) om hingstbesiktningstvång,

2) lagen den 20 juni 1918 (nr 399) om förbud mot utsläppande av tjur

eller hingst å samfälld betesmark,

3) lagen den 14 juni 1928 (nr 196) om galtbesiktningstvång,

4) förordningen den 8 maj 1942 (nr 341) med vissa bestämmelser angående

nötboskapsaveln,

5) förordningen den 29 september 1950 (nr 532) med vissa bestämmelser

angående seminverksamhet bland nötkreatur,

6) förordningen den 16 maj 1958 (nr 242) med vissa bestämmelser angående

seminverksamhet bland svin,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967

7) förordningen den 13 mars 1964 (nr 33) med vissa bestämmelser angående

seminverksamhet bland får.

Beträffande de fyra första författningarna erfordras i sakligt hänseende

bara den ändringen, att lantbruksnämnden ersätter hushållningssällskapet

betiäffande framställning till Kungl. Maj :t om vissa tvångsförordnanden

till skydd för husdjursaveln. Samtidigt bör vissa straffrättsliga bestämmelser

uteslutas från nämnda författningar såsom överflödiga och övriga straffrättsliga

bestämmelser ges en tidsenlig redaktionell utformning. I överensstämmelse

med förekommande bestämmelser i brottsbalken om penningböter

bör bötesmaximum höjas.

Enligt de tre sistnämnda författningarna, dvs. förordningarna om seminverksamhet

bland nötkreatur, svin och får, gäller bl. a., att handjur som är

infört i s. k. riksstambok får användas för seminverksamhet. Eftersom avsikten

är att stambokföringen i princip skall övertas av näringsutövarna

utan skyldighet för dem att föra stambok, bör bestämmelserna om stambokföring

som förutsättning för seminavel utgå. I stället bör lantbruksstyrelsen

få ange de fordringar som från avelssynpunkt bör ställas på handjur

som skall användas för seminavel. Fordringarna torde kunna anpassas till

nuvarande regler på sådant sätt, att övergångsbestämmelser kan undvaras.

Djur som vid tiden för de nya bestämmelsernas ikraftträdande är godkända

för seminavel liksom sperma från sådana djur bör alltså i princip få användas

i verksamheten även i fortsättningen. De tre förordningarna om seminverksamhet

bör i samband med dessa ändringar ersättas av en ny förordning

om seminverksamhet för avel av nötkreatur, får och svin.

Vad beträffar de nya lantbruksnämndernas befattning med vissa växtskyddsfrågor

ansluter jag mig till utredningens förslag. Lantbruksnämnderna

bör alltså svara för bl. a. samhällets åtgärder i fråga om berberis- och

flyghavrebekämpningen. Skyldighet tör markägare och nyttjanderättshavare

att medverka i bekämpningen föreligger enligt lagen den 26 maj 1933 (nr

231) om utrotande av berberis å viss mark och förordningen den 21 april

1961 (nr 77) med vissa bestämmelser om skydd mot flyghavre. Dessa författningar

bör ändras så, att lantbruksnämnden i stället för hushållningssällskapet

har att göra framställning hos Kungl. Maj :t rörande förordnande

om bekämpingsåtgärder. En överflödig straffrättslig bestämmelse i

berberislagen kan samtidigt utgå. I överensstämmelse med förekommande

bestämmelser i brottsbalken om penningböter bör bötesmaximum böjas.

Enligt förordningen den 15 mars 1946 (nr 81) om bekämpande av smittsamma

sjukdomar hos bin är innehavare av bisamhälle skyldig att vidta

vissa bekämpningsåtgärder. Dessa föreskrivs av en särskild tillsynsman

som utses av länsstyrelsen i samråd med hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Förordningen bör ändras så, att sådant samråd i fortsättningen

sker med lantbruksnämnden, som bör handha även vissa andra uppgifter till

skydd för pollenöverförande insekter.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967 15

I avsnittet rörande hushållningssällskapens framtida uppgifter in. m.

anför departementschefen bl. a. följande.

Hushållningssällskapens framtida uppgifter m. m. 1965 års riksdagsbeslut

grundade sig på antagandet att hushållningssällskapen skulle kunna vara

kvar som formellt fristående organ. En väsentlig uppgift för sällskapen angavs

därvid vara att de bl. a. skulle verka som kontaktorgan mellan lantbruksnämnderna

och näringsutövarna. Som framgår av den tidigare redogörelsen

har utredningen närmare sökt klarlägga vilka arbetsuppgifter sällskapen

lämpligen bör handha. Utöver funktionen som kontaktorgan bör

de enligt utredningen kunna ta upp sådan rådgivnings- och serviceverksamhet,

som inte täcks av de statliga organen. Liksom nu bör hushållningssällskapen

vara oförhindrade att driva särskilda inrättningar på affärsmässig

grund. För många sällskap kommer enligt utredningen driften av egna gårdar

att inta en central ställning i verksamheten. Vad utredningen anfört

om sällskapens framtida verksamhet har jag ej något att erinra mot. Jag

vill emellertid understryka att det ankommer på hushållningssällskapen

själva att dra upp riktlinjerna för den verksamhet som de framdeles vill

bedriva.

Samtliga hushållningssällskap har sedan länge haft stadgar som fastställts

av Kungl. Maj :t. Detta har nämligen varit förutsättningen för statsunderstöd

till sällskapens verksamhet. Enligt förordningen den 8 juni 1923

(nr 228) angående visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap skall

stadgarna vara avfattade i huvudsaklig överensstämmelse med de allmänna

grunder för sällskapens organisation som Kungl. Maj :t bestämmer. I detta

avseende gäller f. n. kungörelsen den 19 juli 1947 (nr 394) med allmänna

grunder för hushållningssällskaps organisation. Med den ställning hushållningssällskapen

hittills intagit såsom offentligrättsliga korporationer har

följt viss begränsning av skatteplikten. Sällskapen har på detta område varit

jämställda med kommuner, landsting och andra menigheter. Till detta har

kommit tjänstebrevsrätt och rätt att ansluta sällskapens anställda till det

statliga pensionssystemet.

Sällskapens framtida organisation är en fråga som sällskapen själva har

att ta slutlig ställning till. Den nu tillämpade formella grunden till statens

inflytande på hushållningssällskapens organisation och verksamhet bortfaller

genom att sällskapen inte längre skall uppbära statsbidrag. 1965 års

riksdagsbeslut förutsätter dock att hushållningssällskap, som skall verka

som kontaktorgan mellan lantbruksnämnd och näringsutövarna, skall

ha stadgar som fastställts av Kungl. Maj :t eller myndighet Kungl. Maj :t bestämmer.

Enligt min mening är detta påkallat av de särskilda förmåner, som

dessa hushållningssällskap alltjämt bör få åtnjuta och som jag återkommer

till i det följande.

För att ta slutlig ståndpunkt i denna fråga torde sällskapen behöva visst

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967

ytterligare rådrum. Jag föreslår därför, att samtliga hushållningssällskap

under en övergångstid utan att nya stadgar fastställts får behålla sin nuvarande

karaktär av offentligrättsliga organ. Övergångstiden bör dock inte

sträcka sig längre än till den 1 januari 1968, vilket betyder att Kungl. Maj :ts

fastställelsebeslut beträffande sällskapens nuvarande stadgar bör gälla

längst till årets slut. Senast vid denna tidpunkt bör sålunda de sällskap som

önskar kvarstå som offentligrättsliga organ ha antagit nya stadgar. Nyssnämnda

riksdagsbeslut innebär att stadgarna bl. a. bör innehålla föreskrifter

om vilka som äger bli medlemmar, om val inom sällskapet samt om ändamål

och uppgifter. Härjämte bör stadgarna för att kunna fastställas innehålla

föreskrifter om sällskapets verksamhet, som i princip ej strider mot

vad jag nyss anfört angående sällskapens framtida uppgifter. För att sällskap

med fastställda stadgar skall få ta upp ny verksamhet bör krävas medgivande

av lantbruksstyrelsen. Enligt min mening bör stadgar som i övrigt

utformats i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag som lantbruksorganisationsutredningen

framlagt kunna godtas.

Hushållningssällskapen åtnjuter som nämnts f. n. vissa förmåner i skattehänseende.

Enligt 53 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) är hushållningssällskaps skyldighet att betala kommunalskatt

sålunda begränsad till inkomst av fastighet och av rörelse. Befrielse

från skyldighet att betala statlig inkomstskatt gäller enligt 7 § förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt för all inkomst och i följd

härav även beträffande skatt för förmögenhet enligt 6 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt. Vidare

stadgas i förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt

i 28 § att arvsskatt för hushållningssällskap uttas efter klass III och

i 38 § att hushållningssällskap är befriade från gåvoskatt.

Med hänvisning till vad jag tidigare anfört och efter samråd med chefen

för finansdepartementet anser jag att dessa begränsningar av skatteplikten

bör bestå för alla hushållningssällskap t. o. in. den 31 december 1967 och

för sådana sällskap som fått nya stadgar officiellt fastställda även för tiden

därefter. En sådan ordning uppnås, om hushållningssällskapens förmånsställning

enligt nämnda författningsrum fr. o. in. 1969 års taxering

förknippas med ett uttryckligt villkor om officiellt fastställda stadgar samt

hittills meddelade fastställelsebeslut upphör att gälla den 1 januari 1968.

Med denna lösning bör förordningen angående visst villkor för statsbidrag

åt hushållningssällskap jämte den därtill anslutna kungörelsen med allmänna

grunder för hushållningssällskaps organisation upphöra att gälla

vid utgången av juni 1967.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967

17

Motionen

I den i ämnet väckta motionen anförs att lagen om galtbesiktningstvång

och förordningen med vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln, som

tillkommit i syfte att förbättra den svenska husdjursaveln, nu torde ha

spelat ut sin roll. De skäl som låg till grund för deras införande föreligger

enligt motionärens mening inte längre, då yrkeskunskaperna bland jordbrukarna

höjts väsentligt. Motionären anför vidare att vi vad beträffar såväl

svin som nötkreatur har ett mycket högtstående avelsmaterial som torde

ligga främst i världen. Jordbrukarna tillmäter numera denna produktion

en helt annan ekonomisk betydelse än vid tiden för förordningarnas

införande, och ett starkt medvetet intresse för en fortsatt förbättring av

husdjursraserna torde vara allmänt utbrett. Det kan inte göras gällande,

säger motionären, att jordbrukarna av okunnighet eller rent medvetet

skulle börja använda ett undermåligt avelsmaterial. Om någon skulle falla

för denna frestelse torde det i varje fall inte ha någon samhällsekonomisk

betydelse som motiverar upprätthållandet av en ganska tungrodd övervakning

av förordningarna, om de alls skall tjäna något ändamål.

Motionären påpekar till slut att ett slopande av förordningarna på intet

sätt påverkar det officiella avels- eller kontrollarbetet i syfte ätt fortgående

förbättra husdj ursraserna.

Utskottet

I den del av propositionen, varom nu är fråga, framläggs förslag till författningsändringar

på husdjurs- och växtskyddsområdena, som har samband

med att vissa av hushållningssällskapens arbetsuppgifter övertas av

lantbruksnämnderna. Ändringarna innebär bl. a. att lantbruksnämnden i

stället för hushållningssällskapet har att göra framställning till Kungl.

Maj :t om vissa tvångsförordnanden till skydd för husdjursaveln och rörande

förordnanden om bekämpningsåtgärder mot berberis och flyghavre. I anslutning

till att stambokföringen av nötkreatur, svin och får skall övertas

av näringsutövarna utan skyldighet för dem att föra stambok föreslås

att bestämmelserna om stambokföring som förutsättning för seminavel

upphävs. I stället skail lantbruksstyrelsen ange de fordringar som från

avelssynpunkt bör ställas på husdjur som skall användas för sådan avel.

Förordningen angående visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap

skall slutligen upphöra att gälla. Ändringarna avses träda i kraft den

1 juli 1967.

I anledning av den i ämnet väckta motionen I: 782 må här nämnas

följande angående det närmare innehållet i förordningen av år 1942 med

vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln och 1928 års lag om galtbesiktningstvång.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967

Enligt förordningen rörande nötboskapsaveln äger Kungl. Maj :t på

framställning av hushållningssällskap förordna att inom sällskapets verksamhetsområde

eller del därav tjur inte får användas till betäckning av

kor, som tillhör annan än tjurens ägare, med mindre tjuren med avseende

på härstamning uppfyller de fordringar, som anges i förordnandet. Det

lägst ställda kravet har varit att tjuren fötts i kontrollerad besättning och

att fadern varit införd i stambok. Enligt lagen om galtbesiktningstvång

äger Kungl. Maj :t på framställning av hushållningssällskap och vederbörande

landsting förordna att galtbesiktningstvång skall införas. Sådant besiktningstvång

kan vara begränsat eller allmänt. Vid begränsat galtbesiktningstvång

får galt, som inte prövats vara lämplig för betäckningsändamål,

ej användas till betäckning av hondjur, som tillhör annan än galtens ägare,

medan vid allmänt besiktningstvång galt, som inte uppfyller uppställda

krav, över huvud taget inte får användas till avel. I båda författningarna

finns straffbestämmelse. Som redan framgått skall i fortsättningen lantbruksnämnden

i stället för hushållningssällskapet göra framställning om

förordnanden av ifrågavarande slag.

I motionen hemställes att riksdagen måtte besluta att upphäva lagen om

galtbesiktningstvång och förordningen angående nötboskapsaveln. Till stöd

för yrkandet anförs bl. a. att jordbrukarnas yrkeskunskaper höjts väsentligt

sedan författningarna infördes och att dessa nu får anses ha spelat ut

sin roll.

Förhållandena inom husdjursaveln har under de senaste årtiondena förändrats

kraftigt. Särskilt påtagligt är detta i fråga om nötboskapsaveln,

där semin verksamheten nu har en mycket betydande och alltjämt växande

omfattning. Vid denna verksamhet används endast tjurar, som uppfyller

högt ställda fordringar från avelssynpunkt. Förordningen angående nötboskapsaveln

torde bl. a. härigenom ha minskat i betydelse. Inom svinaveln

förekommer f. n. seminverksamhet endast i obetydlig omfattning men det

är tydligt att förhållandena av andra skäl ändrats avsevärt sedan lagen om

galtbesiktningstvång tillkom år 1928. Något material som närmare belyser

frågan huruvida tiden nu är mogen att upphäva författningarna föreligger

emellertid inte i ärendet. Utskottet anser sig därför böra avstyrka motionen.

Mot de framlagda författningsförslagen saknar utskottet från de synpunkter

utskottet har att beakta anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen med avslag på motionen I: 782 måtte antaga

de författningsförslag som i förevarande proposition,

nr 74, upptagits under punkterna 1)—9).

Stockholm den 27 april 1967

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35 år 1967 19

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson*, Svante Kristiansson,

Knut Johansson*, Erik Jansson, Nils-Eric Gustafsson*, Åkesson, Herbert

Larsson och Svenungsson*;

från andra kammaren: herrar Johansson i Torp, Nyberg, fru Torbrink,

herrar Svenning, Bengtson i Solna, From, Hugosson* och Josefson i

Arrie.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Svenungsson.

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 6 7 0 0 32

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:244 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts ''proposition angående de nya lantbruksnämndernas organisation, m. m., i vad propositionen hänvisats till a1 i texten