Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 1 december 1950

1967-05-02 · 8 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1967:39, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 1 december 1950

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 39 år 1967

1

Nr 39

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag angående ändring i lagen den 1 december

1950 (nr 596) om rätt till fiske.

Genom en den 7 april 1967 dagtecknad proposition, nr 116, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, bär Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen

fogat förslag till lag angående ändring i lagen den 1 december 1950 (nr

596) om rätt till fiske.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till lagstiftning som gör det möjligt för

Sverige att i enlighet med en i London den 9 mars 1964 dagtecknad fiskerikonvention

inrätta en särskild fiskezon utanför landets västra kust.

Lagförslaget

Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 1 december 1950 (nr 596) om rätt till fiske

Härigenom förordnas, dels att 1 och 2 §§ lagen den 1 december 1950 om

rätt till fiske skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att rubriken

före 1 § skall erhålla följande ändrade lydelse, dels att före 2 § skall

införas en rubrik av nedan angiven lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 3 avd. Nr 39

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 39 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Allmänna bestämmelser

1§-

Denna lag avser rätten till fiske

inom Sveriges sjöterritorium och

svensk fiskezon.

Fiskezonen omfattar det havsområde

utanför territorialgränsen vid

Sveriges västra kust som Konungen

bestämmer i enlighet med den i

London den 9 mars 196b dagtecknade

fiskerikonventionen.

Vad i lagen föreskrives om fiske

i allmänt vatten gäller även i fiskezonen,

dock med de begränsningar

som föranledas av lagen om kontinentalsockeln.

Om fiske i allmänt vatten

1 § (första stycket).

I vatten, som enligt lagen om

gräns mot allmänt vattenområde är

allmänt vatten, må varje svensk

medborgare fiska med rörligt redskap.

Fast redskap må, såvitt ej

annat följer av 3 §, ntsättas i allmänt

vatten endast efter tillstånd

av myndighet som Konungen bestämmer.

2§.

Den som äger sådan fiskerätt i

enskilt vatten som sägs i 5 § (innehavare

av enskild fiskerätt) må ej

förvägras tillstånd att från det enskilda

vattnet sträcka fast redskap

vidare ut i allmänt vatten, såvitt det

prövas kunna ske utan men för annan

fiskande.

2§.

I vatten, som enligt lagen om gräns

mot allmänt vattenområde är allmänt

vatten, må varje svensk medborgare

fiska med rörligt redskap.

Fast redskap må, såvitt ej annat

följer av 3 §, utsättas i allmänt vatten

endast efter tillstånd av myndighet

som Konungen bestämmer. Den

som äger sådan fiskerätt i enskilt

vatten som sägs i 5 § (innehavare

av enskild fiskerätt) må ej förvägras

tillstånd att från det enskilda

vattnet sträcka fast redskap vidare

ut i allmänt vatten, såvitt det prövas

kunna ske utan men för annan

fiskande.

1 § (andra stycket).

Med fast redskap förstås i denna lag fiskebyggnad, så ock med ledarm

försett fiskeredskap, vilket medelst pålar eller tyngder eller annorledes

fästes vid bottnen eller stranden och avses skola kvarstå längre tid än

två dygn i följd.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 39 år 1967

3

Inledning

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anför i propositionen

inledningsvis följande.

Den 9 mars 1964 dagtecknades en fiskerikonvention i London, som bl. a.

ger anslutna stater möjlighet att inrätta särskilda fiskezoner utanför territorialgränsen.

Konventionen tillkom under medverkan av 16 europeiska

stater däi ibland Sverige och Danmark. Den godkändes för Sveriges del av

1964 års höstriksdag (prop. 167, UU 9, rskr 367) och ratificerades i december

1964. Konventionen trädde i kraft den 15 mars 1966.

Den svenska fiskegränsen utgörs av territorialgränsen fyra sjömil från

Sveriges landområden och inre vatten. Från svensk sida har tidigare

i skilda sammanhang hävdats, att särskilda fiskezoner utanför territorialgränsen

innebär intrång i principen om havets frihet. Utvecklingen på folkrättens

område under senare år medförde emellertid, att det inte ansågs

möjligt för Sverige att stå utanför 1964 års fiskerikonvention. Svenska fiskare

hade nämligen då kunnat utestängas från sådana fiskevatten inom

konventionsstats fiskezon, där de tidigare bedrivit fiske. Godkännandet av

konventionen innebar emellertid inte något ställningstagande till frågan

om Sverige skulle inrätta särskilda fiskezoner eller ej.

Svenska västkustfiskarnas centralförbund har i framställning till Kungl.

Maj :t den 25 mars 1966 hemställt om förberedelser för en snabb utflyttning

av den svenska fiskegränsen i Kattegatt och Skagerack.

Avtalsslutande parts möjlighet att inrätta fiskezoner avser två zoner

med en bredd av sex sjömil vardera, räknat från baslinjerna för det yttre

territorialvattnet. I den inre av zonerna får kuststaten uteslutande rätt att

fiska samt även uteslutande jurisdiktion i fiskerifrågor. I den yttre zonen

har kuststaten iätt att reglera fisket. Där far emellertid fiske bedrivas också

av annan konventionsstat vars fiskefartyg under åren 1953—1962 vanligen

utnyttjat dessa fiskevatten. Konventionen är för Sveriges del tillämplig

endast beträffande västkusten norr om en linje mellan Kullens fyr och

Gilbjerg Hoved. Den hindrar enligt uttryckliga bestämmelser inte att särskilda

ordningar behålls eller införs i fiskefrågor som berör Danmark,

Norge och Sverige inbördes eller som avser Skagerack och Kattegatt.

Konventionens närmare innehåll framgår av 1964 års proposition där det

också lämnas en redogörelse för samtliga fiskeriöverenskommelser i vilka

Sverige var part. Från propositionen kan vidare inhämtas uppgifter om de

territorial- och fiskegränser som vid samma tid tillämpades av vissa europeiska

stater.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 39 år 1967

Fiskegränser i Danmark och Norge

Utskottet hänvisar till propositionen s. 5—6.

Y ästkustf iskar nas framställning

Utskottet hänvisar till propositionen s. 7.

Gällande rätt m. in.

Utskottet hänvisar till propositionen s. 8—9.

Departementschefen

Den fiskerikonvention som dagtecknades i London den 9 mars 1964 och

som efter riksdagens godkännande ratificerats av Sverige trädde i kraft den

15 mars 1966. Enligt konventionen får deltagande stater inrätta särskilda

fiskezoner som sträcker sig tolv sjömil från kusten. Konventionen är för

Sveriges del tillämplig på havet utanför västkusten. Som tidigare framgått

kommer Danmark som tillhör konventionsstaterna att flytta ut sin fiskegräns

i vissa vattenområden bl. a. Kattegatt den 1 juli 1967. Norge, som

står utanför konventionen, har redan vidtagit motsvarande åtgärd såvitt

gäller de norska kusterna väster om Lindesnes. En fortsatt utflyttning öster

därom torde vara förestående.

Svenska västkustfiskarnas centralförbund anför till stöd för sin framställning

om utflyttning av den svenska fiskegränsen, att risk föreligger för

att andra länders fiskare som alltså i fortsättningen inte får tillträde till

de danska och norska vattnen kommer att i alltför stor utsträckning utnyttja

fiskevattnen utanför den svenska västkusten om inte även Sverige

skulle flytta ut sin fiskegräns.

Flertalet remissinstanser delar denna uppfattning och tillstyrker bifall

till framställningen.

En utflyttning av Danmarks och Norges fiskegränser i Kattegatt och Skagerack

kommer — till följd av Sveriges avtal med dessa stater —- sannolikt

inte att medföra någon inskränkning av betydelse i de svenska fiskarnas

möjligheter att utöva fiske i dessa vatten. Man kan emellertid befara att

fiskevattnen utanför den svenska territorialgränsen i motsats till vad nu

är fallet särskilt under vinterhalvåret skulle komma att utnyttjas för fiske

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 39 år 1967

5

av andra än nordiska länders fiskare, sedan de danska och norska fiskegränserna

flyttats ut. Med hänsyn till svenska fiskeintressen är det därför

enligt min mening ofrånkomligt att också Sverige med tillämpning av 1964

års konvention flyttar ut sin fiskegräns vid landets västra kust till tolv

sjömil.

Fiskegränsens sträckning i detalj kan f. n. ej anges bl. a. med hänsyn till

de pågående förhandlingarna med Norge. Jag finner därför ej anledning att

närmare uppehålla mig härvid. I överensstämmelse med 1964 års fiskerikonvention

bör det berörda vattenområdet begränsas i söder mot Öresund av

en linje dragen från Kullens fyr till Gilbjerg Hoved. Där avståndet mellan

Danmark och Sverige är kortare än 24 sjömil bör gränsen bestämmas efter

förhandlingar med Danmark. I övrigt bör gränsen gå tolv sjömil från baslinjerna

med de undantag som föranleds av ett blivande avtal med Norge.

Jag vill tillägga, att de bestämmelser som gäller för beräkning av Sveriges

sjöterritorium i havet i princip bör kunna tillämpas även vid beräkning av

fiskegränsens sträckning. Intet hindrar dock att fiskegränsen anges med

ledning av territorialgränsen, vilket torde leda till samma resultat.

1964 års konvention innebär i princip att fisket innanför fiskegränsen

skall vara förbehållet kuststatens medborgare. Undantag skall dock i fråga

om den yttre sexmilszonen göras för fiskare från sådana konventionsstater,

vilkas fiskefartyg under tioårsperioden 1953—1962 vanligen fiskat inom

denna zon. Enligt vad jag inhämtat har under nämnda period fiskefartyg

från andra länder än Danmark och Norge veterligen inte -— i varje fall inte

annat än tillfälligtvis — bedrivit fiske i vattenområdet mellan territorialgränsen

och den nya fiskegränsen. Som jag tidigare berört kommer fiskeförhållandena

i vattenområdet såvitt gäller Norge och Danmark att regleras

genom avtal med dessa länder. Några andra undantag än sådana som

föranleds av dessa avtal krävs alltså inte från huvudregeln att fisket innanför

fiskegränsen skall vara förbehållet svenska medborgare. Under sådana

förhållanden föranleder bestämmelserna i konventionen f. n. inte något behov

för Sveriges del att införa olika regler beträffande fiskerätt eller jurisdiktion

inom skilda delar av vattenområdet mellan territorialgränsen och

fiskegränsen. Området kan därför från rättslig synpunkt f. n. betraktas som

en enhetlig fiskezon.

Lagen om rätt till fiske har, som förut anmärkts, tillämpning endast innanför

territorialgränsen. Rätten till fiske i fiskezonen kräver därför reglering.

Denna torde emellertid inte behöva ha annat ändamål än att förbehålla

svenska medborgare fiskerätten i zonen. Detta torde enklast vinnas

om regler av i huvudsak samma innehåll som nu gäller för rätten till fiske

i allmänt vatten blir tillämpliga också beträffande fiskerätten i zonen. Bestämmelserna

i lagen om kontinentalsockeln nödvändiggör dock en viss inskränkning,

såvitt gäller rätten till fiske i zonen efter sådana levande organismer

som hör till kontinentalsockelns naturtillgångar. Vidare bör beak
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 39 år 1967

las, att avtalen med Danmark och Norge kräver undantag från den förut

angivna huvudregeln, så att medborgarna i dessa länder får fiskerätt i zonen

och att j urisdiktionen över danska och norska fiskare, som bedriver fiske

där, anordnas i enlighet med avfalen.

Bestämmelserna i fiskeristadgan gäller i första hand fisket inom territorialgränsen.

Vissa bestämmelser avser emellertid fisket från svenska fartyg

på internationellt vatten. Dessa bestämmelser kommer alltså utan ändring

av stadgan att gälla även i den nya fiskezonen. Danska eller norska

fiskare som fiskar i zonen kommer, som förut nämnts, att vara underkastade

hemlandets jurisdiktion. Fiskare från andra länder avses ej komma

att fiska innanför den nya svenska fiskegränsen. Tillkomsten av en svensk

fiskezon kräver med hänsyn till vad nu anförts ingen ändring av stadgans

nuvarande innehåll.

I samband med utflyttningen av Sveriges fiskegräns behövs föreskrifter

om att den fisketillsyn som utövas av tullverkets kust- och gränsbevakning

skall avse även den nya fiskezonen.

Jag övergår nu till frågan, hur rätten till fiske i fiskezonen författningstekniskt

bör lösas.

Lagen om rätt till fiske reglerar som förut framgått fiskerätten inom

Sveriges sjöterritorium. De bestämmelser som krävs för fisket i fiskezonen

bör i allt väsentligt stämma överens med fiskerättslagens regler om fiske i

allmänt vatten. Det torde därför vara ändamålsenligt att de nya bestämmelserna

införs i fiskerättslagen. Härigenom vinns att samtliga regler om fiskerätt

i svenskt fiskevatten tas upp i en och samma författning. Eftersom

en sådan lagstiftningsåtgärd fordrar riksdagens samtycke, tillgodoses samtidigt

riksdagens tidigare uttalade önskemål att lämnas tillfälle att yttra

sig i frågor angående fiskegränser m. in. som för Sveriges vidkommande

innebär ändring i rådande folkrättsliga läge (jfr UU 1962: 4).

Jag föreslår därför att bestämmelserna om fiskerätt i den svenska fiskezonen

inarbetas i fiskerättslagen. Det är emellertid inte nödvändigt att belasta

fiskerättslagen med detaljbestämmelser om fiskegränsens närmare

sträckning. I stället bör det få ankomma på Kungl. Maj :t att med stöd av

fiskerättslagen meddela sådana bestämmelser sedan frågorna om gränsdragningen

gentemot Danmark och Norge fått sin lösning.

Då numera en särskild lag om Sveriges sjöterritorium föreligger är det

enligt min mening lämpligt att en ny 1 § införs i fiskerättslagen med allmänna

bestämmelser om rätten till fiske vilka knyter an till begreppet

Sveriges sjöterritorium. Ett första stycke av 1 § bör sålunda innehålla en

bestämmelse om att lagen avser rätten till fiske inom Sveriges sjöterritorium

och svensk fiskezon. I ett andra stycke bör vidare föreskrivas, att

fiskezonen omfattar det havsområde utanför territorialgränsen vid rikets

västra kust som Konungen bestämmer i enlighet med den i London den 9

mars 1964 dagtecknade fiskerikonventionen. Ett tredje stycke slutligen av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 39 år 1967

ses innehålla den regeln, att lagens bestämmelser om fiske i allmänt vatten

gäller även i fiskezonen med de begränsningar som föranleds av bestämmelserna

i lagen om kontinentalsockeln.

Några ytterligare bestämmelser i fiskerättslagen med anledning av den

nya fiskezonen torde inte krävas. De föreslagna lagstiftningsåtgärderna avses

nämligen få till följd att samtliga bestämmelser i fiskerättslagen som

är tillämpliga på fiske i allmänt vatten, t. ex. om ansvar för olovligt fiske,

förverkande och beslag av fiskeredskap eller fångst, kommer att gälla även

för fiske i fiskezonen.

För att undvika ändringar av fiskerättslagens paragraf följd bör den redationella

jämkningen företas, att nuvarande 1 och 2 §§ sammanförs till en

ny 2 § i lagen. Detta bör ej möta hinder eftersom nuvarande 2 § har direkt

anknytning till bestämmelserna i 1 § om utsättande av fast redskap. Indelningen

av stycken i den nya 2 § bör anpassas därefter.

De särskilda bestämmelser, som föranleds av avtal med Danmark och

Norge eller andra internationella avtal, kan med den lösning av lagstiftningsfrågan

beträffande fiskezonen som jag nu föreslår meddelas av Kungl.

Maj :t med stöd av 4 § fiskerättslagen.

Såsom tidigare framgått är det angeläget att bestämmelserna om den nya

fiskezonen träder i tillämpning redan den 1 juli 1967. Eftersom fiskezonens

omfattning inte kan exakt bestämmas, förrän gränsdragningen gentemot

Danmark och Norge är klar, synes det emellertid lämpligt att Kungl. Maj :t

får förordna om ikraftträdandet av de nya bestämmelserna.

Regleringen av de ytterligare bevakningsuppgifter som i fortsättningen

kan komma att åvila tullverkets kust- och gränsbevakning torde få ankomma

på Kungl. Maj :t.

Lagrådets utlåtande och departementschefens yttrande däröver

Utskottet hänvisar till propositionen s. 14—16.

Utskottet

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom propositionen

framlagda förslaget och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr

116.

Stockholm den 2 maj 1967

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 39 år 1967

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson, Göran Karlsson, Svante

Kristiansson, Ebbe Ohlsson, Erik Jansson, Åkesson, Hermansson och fru

Landberg;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Nyberg, Grebäck,

Hedin, Persson i Tandö, fröken Anderson i Lerum och herr From.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670032

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:216 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 1 december 1950 a1 i texten