Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 30 maj 1916

1967-05-11 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1967:46, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 30 maj 1916

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 46 år 1967

1

Nr 46

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående ändring i lagen den 30 maj 1916

(nr 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva

fast egendom eller gruva eller aktier i vissa

bolag, m. m.

Genom en den 31 mars 1967 dagtecknad proposition, nr 121, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade

förslag till

D !ag angående ändring i lagen den 30 maj 1916 (nr 156) om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i

vissa bolag,

2) lag angående ändring i lagen den 18 juni 1925 (nr 221) om bulvanförhållande

i fråga om fast egendom,

3) lag om ändring i jordförvärvslagen den 14 maj 1965 (nr 290),

4) lag om ändring i gruvlagen den 3 juni 1938 (nr 314).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås lagändringar, som syftar till att i viss omfattning

avlasta Kungl. Maj :t prövningen i första instans av ärenden enligt 1916

års lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva

eller aktier i vissa bolag in. fl. lagar. Vidare föreslås en uppmjukning av

förbudet för utlänningar att inmuta mineralfyndighet samt vissa jämkningar

i syfte att bringa lagstiftningen i närmare överensstämmelse med 1965

års jordförvärvslag.

Förslag framläggs också om vissa ändringar, som står i samband med införandet

av lagstiftningen om vad som är fast egendom och om företagsinteckning

och med förslaget om lagstiftning om kommunal förköpsrätt. Lagändringarna

föreslås träda i kraft den 1 juli 1967 utom i fråga om de ändringar

som sammanhänger med lagstiftningen om kommunal förköpsrätt,

vilka ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1968. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 3 avd. Nr 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 46 år 1967

Lagförslagen

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

1) Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 30 maj 1916 (nr 156) om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag

Härigenom förordnas, dels att 19 § lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i

vissa bolag1 skall upphöra att gälla, dels att 1, 2, 4, 5, 7—9, 17 och 18 §§

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1

Utländsk medborgare må ej utan

tillstånd för varje särskilt fall här i

riket förvärva fast egendom eller förvärva

eller bearbeta inmutad mineralfyndighet

eller idka gruvdrift, ej

heller i något fall härstädes inmuta

mineralfyndighet.

Vad sålunda — -------

Tillstånd som nyss nämnts må,

där fråga är om utländsk medborgares

förvärv av fast egendom samt

skäl mot tillståndet icke föreligger

med hänsyn till allmänt intresse eller

sökandens personliga förhållanden,

lämnas av Konungens befallningshavande

i det län, där egendomen är

belägen, under förutsättning

1. att egendomen utgör bostadsfastighet,

avsedd för en eller ett fåtal

familjer, eller tomt, lämpad att

bebyggas med ett mindre bostadshus,

samt med egendomens förvärvande

huvudsakligen avses att bereda bostad

åt sökanden och hans familj;

eller 1

§•

Utländsk medborgare må ej utan

tillstånd för varje särskilt fall här

i riket förvärva fast egendom eller

inmuta mineralfyndighet eller förvärva

eller bearbeta inmutad mineralfyndighet

eller idka gruvdrift.

— och stiftelser.

Tillstånd för utländsk medborgare

att förvärva fast egendom må,

om skäl mot tillståndet icke föreligger

med hänsyn till allmänt intresse

eller förvärvarens personliga förhållanden,

lämnas av länsstyrelsen

1. om egendomen förvärvas huvudsakligen

för att bereda förvärvaren

och hans familj

a) stadigvarande bo och hemvist

samt egendomen är bostadsfastighet,

avsedd för en eller ett fåtal familjer,

eller tomt, lämpad att bebyggas

med ett mindre bostadshus,

b) bostad för fritidsändamål samt

egendomen är lämpad därför,

1 Senaste lydelse av 1, 5, 7 och 9 §§ se 1948: 275, av 2 § se 1934: 238 samt av 18 § se 1954: 315.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 46 år 1967

3

(Nuvarande lydelse)

2. att sökanden förut ägt svenskt

medborgarskap samt med egendomens

förvärvande avses att åt honom

bereda utkomst genom jordbruk

och han kan antagas komma

att själv ägna sig åt detta.

I övriga

Svenskt handelsbolag,--

Samma lag

Ändring av bolagsordning, i vad

den innefattar förbehåll, varom i

andra stycket är stadgat, må ej vidtagas

utan Konungens medgivande.

(Föreslagen lydelse)

2. om egendomen förvärvas för att

bereda förvärvaren utkomst genom

jordbruk, åt vilket han kan antagas

komma att själv ägna sig, samt

förvärvaren förut varit svensk medborgare

eller sedan två år har hemvist

i Sverige,

3. om egendomen förvärvas för

att bereda förvärvaren utkomst genom

annan näringsverksamhet, som

han fått tillstånd att driva med stöd

av förordningen den 18 juni 1864

(nr 41 s. 1) angående utvidgad näringsfrihet

och för vilken egendomen

prövas behövlig, samt förvärvaren

sedan två år har hemvist i

Sverige,

4. om förvärvaren är fångesmannens

make eller om förvärvaren eller,

när makar förvärva gemensamt,

endera av dem är fångesmannens

eller också, om denne är gift, hans

makes avkomling, adoptivbarn, syskon

eller adoptivbarns eller syskons

avkomling.

av Konungen.

2 §.

--tillstånd därtill.

i 18 §.

Ändring av bolagsordning, i vad

den innefattar förbehåll, varom i

andra stycket är stadgat, må ej

vidtagas utan medgivande av

Konungen eller myndighet som Konungen

bestämmer.

4 §•

Utan hinder — -— — — — —--tjugufem hektar.

Den i denna paragraf stadgade Den i denna paragraf stadgade

prövning åligger Konungens befall- prövning åligger länsstyrelsen,

ningshavande i det län, där den fasta

egendomen är belägen.

5

Äskas sådan prövning som i 4 §

sägs, eller vill någon jämlikt 1 eller

2 § söka tillstånd att förvärva fast

egendom, skall ansökan jämte fångeshandlingen

eller bestyrkt avskrift

Ansökan om tillstånd till förvärv

av fast egendom enligt 1 eller 2 §

eller om prövning enligt 4 § ingives

till länsstyrelsen i det län där egendomen

eller del av denna är be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 46 år 1967

(Nuvarande lydelse)

därav ingivas till Konungens befallningshavande

inom tre månader

från det fånget skedde. Försittes den

tid, eller prövas fall som i 4 § avses

icke vara för handen och varder ej

heller, om tillstånd sökes, sådant beviljat,

vare fånget ogillt.

Sökes tillstånd i fall, som enligt

vad ovan sägs ankommer på Konungens

prövning, åligger Konungens befallning

shav ande att insända handlingarna

jämte eget utlåtande till

Konungen.

Över Konungens befallning shav andes

beslut i ärende, som nu sagts,

må klagan föras i den ordning, som

för ekonomimål i allmänhet är stadgad.

Närmare föreskrifter rörande den

utredning, som må erfordras för

Konungens befallningshavandes

prövning i sådant ärende, meddelas

av Konungen.

År i — ■— — —---------

(Föreslagen Igdelse)

lägen. Ansökan göres skriftligen före

fånget eller inom tre månader från

det fånget skedde. I ärendet bör

fångeshandlingen eller, om sådan

ännu ej upprättats, fångesmannens

skriftliga samtycke till ansökningen

företes i huvudskrift eller bestyrkt

avskrift. Har det ej skett och är ej

fråga om förvärv på auktion som

avses i 8 §, må sökanden föreläggas

att avhjälpa bristen vid äventyr att

ansökningen eljest avvisas.

Angår ansökan som avses i första

stycket förvärv av fast egendom genom

köp eller byte, får ansökningen

ej prövas, innan det blivit slutligt

avgjort huruvida förköp enligt förköpslagen

den 1967

(nr ) äger rum. Vad nu sagts

äger ej tillämpning, om det är uppenbart

att förköpsrätt icke förelig9er
Göres

ej ansökan om tillstånd till

förvärv som avses i första stycket

inom föreskriven tid och på föreskrivet

sätt eller vägras tillstånd, är

fånget ogillt. Detsamma gäller, om

ansökan om prövning enligt 4 § lämnas

utan bifall och beslutet härom

vinner laga kraft samt tiden för ansökan

om tillsiånd enligt första stycket

utgått.

Sökes tillstånd i fall, som enligt

vad ovan sägs ankommer på Konungens

prövning, åligger länsstyrelsen

att insända handlingarna jämte eget

utlåtande till Konungen.

Över länsstyrelses beslut i ärende,

som nu sagts, må klagan föras i

den ordning, som för ekonomimål i

allmänhet är stadgad.

Närmare föreskrifter rörande den

utredning, som må erfordras för

länsstyrelses prövning i sådant ärende,

meddelas av Konungen.

fast egendom.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 46 år 1967

5

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Fast egendom, som förvärvats enligt

vad i 6 § sägs, skall åter avyttras

inom sådan tid, att lagfart å fånget

kan sökas, förrän tre år förflutit från

det den exekutiva auktionen vunnit

laga kraft, därest ej dessförinnan

de förhållanden, på grund av vilka

inroparen icke ägt att utan tillstånd

köpa egendomen annorledes än å

exekutiv auktion, upphört eller inroparen

erhållit tillstånd att behålla

egendomen. Har sagda tid av tre år

tilländalupit och visas ej att dessförinnan

nämnda förhållanden upphört

eller inroparen erhållit tillstånd

att behålla egendomen, då skall, om

ej av lagfartsprotokollet framgår, att

egendomen är avyttrad, Konungens

befallningshavande, med iakttagande

av vad i 9 § stadgas, förordna,

att egendomen skall säljas å offentlig

auktion efter vad nedan sägs. Å

sådan auktion må egendomen ej åter

inropas av samma köpare. Om vad

sålunda stadgats skall erinran införas

i det köpebrev, som utfärdas i

anledning av den exekutiva auktionen.

Av Konungens befallningshavande

meddelat förordnande, som nu är

nämnt, vare gällande, ändå att egendomen

finnes hava varit av inroparen

avyttrad eller sedermera avyttras.

I övrigt skall så anses samt med

ärendet i tillämpliga delar så förfaras,

som hade enligt 28 § utsökningslagen

meddelats förordnande

om egendomens försäljning till gäldande

av fordran, som däri äger

bästa förmånsrätt; och skall försäljning

ske, ändå att innehavaren av

den fordran sådant bestrider. Vad

i fråga om fast egendoms försäljning

och köpeskillingens fördelning

nämnda lag stadgar beträffande gäldenären

skall i ärende, som nu sägs,

lämpas till egendomens ägare, och

skall denne vara pliktig att betala

kostnad, som ej kan i enlighet med

Fast egendom, som förvärvats genom

inrop på exekutiv auktion under

sådana förhållanden, att tillstånd

enligt 1 eller 2 § skulle ha

krävts vid vanligt köp, skall åter

avyttras inom två år efter det att

auktionen vunnit laga kraft, om ej

dessförinnan nämnda förhållanden

upphört eller inroparen erhållit tillstånd

att behålla egendomen. Har

inropet skett för att skydda någon

inroparens fordran eller rättighet,

för vilken egendomen häftar på

grund av inteckning eller enligt 11

kap. 2 § jordabalken, äger länsstyrelsen

på ansökan medgiva skäligt

anstånd med egendomens avyttrande,

om sannolika skäl visas att i annat

fall förlust skulle uppkomma för

inroparen.

Avyttras ej egendomen inom föreskriven

tid, skall länsstyrelsen förordna

att egendomen skall säljas på

offentlig auktion enligt bestämmelserna

i 8 § eller, om särskilda skäl

tala däremot, hänskjuta frågan till

Konungens prövning.

Anteckning om bestämmelserna i

första och andra styckena skall göras

i det köpebrev som utfärdas med

anledning av den exekutiva auktionen

och, när lagfart sökes, införas i

fastighetsboken, om sökanden icke

visar att avyttringsskyldigheten upphört.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 3 avd. Nr 46

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 46 år 1967

(Nuvarande lydelse)

198 § utsökningslagen gäldas ur den

försålda egendomen.

I avseende å meddelande av tillstånd

enligt denna paragraf att behålla

fast egendom skall vad i 1 och

2 §§ stadgas om tillstånd att förvärva

sådan egendom äga motsvarande

tillämpning.

8

Har inrop av fast egendom, varom

i 6 § sägs, skett för skyddande

av någon inroparens fordran eller

rättighet, varför egendomen häftar

på grund av inteckning eller jämlikt

11 kap. 2 § jordabalken, och visas

sannolika skäl, att egendomen ej

kunnat av inroparen utan förlust

avyttras, äge Konungen på därom

gjord ansökan medgiva anstånd med

egendomens avyttrande efter ty skäligt

prövas.

9

Ansökan enligt 7 eller 8 § om tillstånd

att behålla inropad fast egen
-

(Föreslagen lydelse)

I fråga om tillstånd att behålla

fast egendom äga bestämmelserna

om tillstånd till förvärv av sådan

egendom i 1 och 2 §§ motsvarande

tillämpning. Äger länsstyrelsen icke

själv avgöra ärendet, skall länsstyrelsen

med eget utlåtande överlämna

ansökningen till Konungen. Med

förordnande enligt andra stycket

skall i sådant fall anstå till dess ansökningen

prövats.

§■

Finnes, sedan förordnande meddelats

enligt 7 §, att inroparen dessförinnan

eller senare avyttrat egendomen,

äger länsstyrelsen besluta

att förordnandet ej skall gå i verkställighet.

I övrigt skall så anses och med

ärendet i tillämpliga delar så förfaras,

som om egendomen utmätts

för fordran med bästa förmånsrätt

däri efter, i förekommande fall, sådana

rättigheter som besvärade

egendomen redan vid den exekutiva

auktionen och hava förmånsrätt

framför alla befintliga fordringar.

Egendomen må ej säljas till den som

är skyldig att söka tillstånd därtill

enligt 1 eller 2 § eller enligt jordförvärvslagen

den 14 maj 1965 (nr

290) men icke erhållit sådant tillstånd.

Avgives vid auktionen bud som

sålunda må antagas, skall försäljning

ske även om innehavare av

fordran bestrider det. Vad utsökningslagen

i fråga om fast egendoms

försäljning och köpeskillingens fördelning

stadgar beträffande gäldenären

skall i ärende som nu avses gälla

egendomens ägare. Bestämmelsen i

126 § 3 mom. samma lag äger icke

tillämpning i fråga om egendomens

försäljning.

§•

Kommer försäljning ej till stånd

vid auktion enligt 8 §, äger länssty
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 46 år 1967

7

(Nuvarande lydelse)

dom eller om anstånd med sådan

egendoms avyttrande skall sist inom

tre år från det den exekutiva auktionen

vunnit laga kraft ingivas till

Konungens befallningshavande, som,

i fall där Konungens befallningshavande

icke äger själv avgöra ärendet,

med eget utlåtande överlämnar

ansökningen till Konungen; och

skall med förordnande, som enligt

7 § ankommer på Konungens befallningshavande,

anstå till dess ansökningen

prövats.

(Föreslagen lydelse)

relsen inom två år efter det att auktionen

vunnit laga kraft förordna

om ny auktion. Avgives ej heller vid

den senare auktionen bud som må

antagas, är frågan om försäljning av

egendomen förfallen.

Kostnad i samband med auktion,

som ej lett till försäljning, skall betalas

av statsmedel.

17

Utländsk medborgare, som här i

riket förvärvat fast egendom eller

förvärvat eller bearbetar inmutad

mineralfyndighet eller idkar gruvdrift,

vare, om han ej är i riket bosatt,

pliktig att hava ett i orten bosatt

ombud, som är svensk medborgare

och skall vid de tillfällen, då

huvudmannen icke vistas i riket, äga

att i angelägenheter, som röra fastigheten

eller gruvan, å huvudmannens

vägnar mottaga stämningar,

kallelser och andra delgivanden

samt svara vid domstolar och hos

andra ämbetsmyndigheter. Det åligger

ock utländsk medborgare, som

nu är nämnd, att hos Konungens befallningshavande

i det län, där den

fasta egendomen eller gruvan är belägen,

göra anmälan angående ombudets

namn och vistelseort samt beträffande

ombyte av ombud, lakttages

ej vad sålunda är stadgat, äge

Konungens befallningshavande i förekommande

fall att med laga verkan

utse ombud å utlänningens vägnar.

Vad i första stycket stadgas om

utländsk medborgare äge motsvarande

tillämpning beträffande utländsk

samfällighet eller stiftelse.

18

De i denna lag föreskrivna inskränkningarna

i rätten att förvärva

fast egendom eller inmutad mineral
-

§•

Utländsk medborgare, som här i

riket förvärvat fast egendom eller inmutat

mineralfyndighet eller förvärvat

eller bearbetar inmutad mineralfyndighet

eller idkar gruvdrift och

som ej är bosatt i riket, skall hava

ett i orten bosatt ombud. Ombudet

skall vara svensk medborgare och

skall hava fullmakt att, när huvudmannen

icke vistas i riket, på hans

vägnar mottaga stämningar, kallelser

och andra meddelanden samt svara

vid domstolar och hos andra ämbetsmyndigheter

i angelägenheter

som röra fastigheten eller gruvan.

Huvudmannen skall hos länsstyrelsen

i det län där den fasta egendomen

eller gruvan ligger anmäla ombudets

namn och vistelseort samt

giva upplysning om byte av ombud.

Försummas detta äger länsstyrelsen

i förekommande fall utse ombud.

Bestämmelserna i första stycket

om utländsk medborgare äga motsvarande

tillämpning beträffande utländsk

samfällighet eller stiftelse.

§•

De i denna lag föreskrivna inskränkningarna

i rätten att förvärva

fast egendom eller inmutad mineral
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 46 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

fyndighet eller gruvlägenhet skola ej fyndighet eller gruvlägenhet skola ej

äga tillämpning å förvärv genom bo- tillämpas på förvärv genom bodel
delning,

arv eller testamente. ning, arv, testamente eller fusion en
ligt

174 § lagen den 14 september

1944 (nr 705) om aktiebolag.

Vad denna---------—---lagens tillämpning.

19 §.

Vad utöver bestämmelserna i denna

lag är stadgat angående förbud i

vissa fall för bolag och förening att

förvärva fast egendom skall fortfarande

gälla.

Denna lag utom 5 § andra stycket träder i kraft den 1 juli 1967. Beträffande

förvärv av fast egendom som skett dessförinnan skall äldre bestämmelser

fortfarande tillämpas.

5 § andra stycket träder i kraft den 1 januari 1968 men äger ej tillämpning

på ansökan som avser köp eller byte som skett före ikraftträdandet.

2) Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 18 juni 1925 (nr 221) om bulvanförhållande

i fråga om fast egendom

Härigenom förordnas, dels att 2, 4 och 7 §§ lagen den 18 juni 1925 om

bulvanförhållande i fråga om fast egendom1 skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan anges, dels att i 3, 8 och 12 §§ samma lag orden Konungens

befallningshavande skall utbytas mot ordet länsstyrelsen.

(Nuvarande lydelse)

2

Av överexekutor i enlighet med

bestämmelserna i 1 § meddelat beslut

om egendomens försäljning vare

gällande, ändå att egendomen finnes

hava varit avyttrad eller sedermera

avyttras. I övrigt skall så anses samt

med ärendet i tillämpliga delar så

förfaras, som hade enligt 28 § utsökningslagen

meddelats förordnande

om egendomens försäljning till

gäldande av fordran, som däri äger

bästa förmånsrätt; och skall försälj
1

Senaste lydelse av 12 § se 1937: 455.

(Föreslagen lydelse)

Finnes, sedan förordnande meddelats

enligt 1 § andra stycket, att

egendomen dessförinnan eller senare

avyttrats, äger överexekutor besluta

att förordnandet ej skall gå i verkställighet.

I övrigt skall så anses och

med ärendet i tillämpliga delar så

förfaras, som om egendomen utmätts

för fordran med bästa förmånsrätt

däri efter, i förekommande fall, sådana

rättigheter som besvärade egendomen

redan innan bulvanförhållan
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 46 år 1967

9

(Nuvarande lydelse)

ning ske, ändå att innehavaren av

den fordran sådant bestrider. Å auktionen

må egendomen ej inropas av

bulvanen eller den, för vars räkning

bulvanförhållandet ingåtts. Vad i

fråga om fast egendoms försäljning

och köpeskillingens fördelning utsökningslagen

i övrigt stadgar beträffande

gäldenären skall i ärende,

varom nu sägs, lämpas till bulvanen;

och skall denne vara pliktig att betala

kostnad, som ej kan i enlighet med

198 § utsökningslagen gäldas ur den

försålda egendomen.

4

Den, som med kännedom om förbud

enligt 3 § överträder detsamma,

straffes med böter från och med

tjugufem till och med femtusen kronor.

Innefattar förseelse, varom nu

är fråga, förbrytelse jämväl mot 24

kapitlet allmänna strafflagen eller

mot någon angående skogsvården å

enskild mark gällande författning,

skall gärningen bedömas enligt vad

i 4 kapitlet 1 § strafflagen är för likartat

fall stadgat.

(Föreslagen lydelse)

det inträdde och hava förmånsrätt

framför alla befintliga fordringar.

Egendomen må ej inropas av bulvanen

eller den för vars räkning bulvanförhållandet

ingåtts. Avgives vid

auktionen bud som sålunda må antagas

skall försäljning ske även om

innehavare av fordran bestrider det.

Vad utsökningslagen i fråga om fast

egendoms försäljning och köpeskillingens

fördelning i övrigt stadgar

beträffande gäldenären skall i ärende

som nu avses gälla bulvanen. Denne

skall även vara pliktig att betala

kostnad som ej kan gäldas ur den

försålda egendomen i enlighet med

198 § utsökningslagen. Bestämmelsen

i 126 § 3 mom. samma lag äger

icke tillämpning i fråga om egendomens

försäljning.

Den, som med kännedom om förbud

enligt 3 § överträder detsamma,

dömes till böter.

7 §•

Böter, som ådömas enligt 4 §,

skola tillfalla kronan. Saknas medel

till deras fulla gäldande, skall förvandling

ske enligt allmänna strafflagen.

Genom försäljning — --------tillfalla kronan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967. Har överexekutor dessförinnan

meddelat beslut enligt 1 §, skall försäljningen ske enligt de äldre bestämmelserna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 46 år 1967

3) Förslag

till

Lag

om ändring i jordförvärvslagen den 14 maj 1965 (nr 290)

Härigenom förordnas, att 1, 2 och 5 §§ jordförvärvslagen den 14 maj 1965

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lijdelse)

1

Fast egendom, — — —----

Förvärvstillstånd fordras — — —

5. om förvärvaren är fångesmannens

make och ej heller om förvärvaren

eller, när makar förvärva gemensamt,

endera av dem är fångesmannens

eller också, om denne är

gift, hans makes avkomling, adoptivbarn,

syskon eller adoptivbarns

eller syskons avkomling, allt under

förutsättning att fångesmannen ej

enligt 12 § är skyldig att avyttra

egendomen;

6. om fånget

(Föreslagen lydelse)

§•

--om aktiebolag.

------avyttra densamma;

5. om förvärvaren är fångesmannens

make och ej heller om förvärvaren

eller, när makar förvärva gemensamt,

endera av dem är fångesmannens

eller också, om denne är

gift, hans makes avkomling, adoptivbarn,

syskon eller adoptivbarns

eller syskons avkomling, allt under

förutsättning att fångesmannen ej

är skyldig att avyttra egendomen

enligt 12 § eller enligt 7 § lagen den

30 maj 1916 (nr 156) om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva

fast egendom eller gruva eller aktier

i vissa bolag;

- av aktier.

Har förvärvstillstånd —- —

Förvärvstillstånd må

Tillstånd må---

1. om tillstånd sökes till förvärv

på auktion som avses i 13 §;

2. om fångesmannen

— eljest avvisas.

Ansökan om tillstånd att förvärva

fast egendom genom köp eller byte

får ej prövas, innan det blivit slutligt

avgjort huruvida förköp enligt

förköpslagen den 1967 (nr

) äger rum. Vad nu sagts äger ej

tillämpning, om det år uppenbart att

förköpsrätt icke föreligger.

och ägoanordning,

första stycket

1. om tillstånd sökes till förvärv

på auktion som avses i 13 § eller i

8 § lagen den 30 maj 1916 (nr 156)

om vissa inskränkningar i rätten att

förvärva fast egendom eller gruva

eller aktier i vissa bolag;

---i förklaringen.

5 §•

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 46 år 1967

11

Denna lag utom 2 § andra stycket träder i kraft den 1 juli 1967. Beträffande

förvärv som skett dessförinnan skall äldre bestämmelser fortfarande

tillämpas.

2 § andra stycket träder i kraft den 1 januari 1968 men äger ej tillämpning

på ansökan som avser köp eller byte som skett före ikraftträdandet.

4) Förslag

till

Lag

om ändring i gruvlagen den 3 juni 1938 (nr 314)

Härigenom förordnas att 1 §, 6 § 3 mom. och 9 § 2 mom. gruvlagen

den 3 juni 19381 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

1

Envar äger — — — -— ---- ---

Angående förbud för utländska

medborgare samt vissa bolag, föreningar,

andra samfälligheter och

stiftelser att inmuta mineralfyndighet

samt om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva eller bearbeta

inmutad mineralfyndighet eller

idka gruvdrift är särskilt stadgat.

6

3 mom. Vid ansökningen — — —

3) där sökanden är svenskt bolag

eller svensk ekonomisk förening eller

där jämlikt 5 § 1), 2), 6), 7) eller

9) Konungens tillstånd erfordras för

inmutning, handlingar utvisande sökandens

rätt att verkställa inmutningen

eller, om sökanden icke innehar

sådan rätt, till Konungen ställd

ansökning om tillstånd att verkställa

inmutningen;

4) en ansökningsavgift-----

9

2 mom. Ansökningen skall avslås:

1) om, enligt vad därom är särskilt

stadgat, sökanden icke äger här

i riket inmuta mineralfyndighet eller

om, där Konungens tillstånd till inmutning

erfordras, sådant blivit sökanden

förvägrat;

2) om den— ---—■ ——---------

(Föreslagen lydelse)

§•

eller magnesit.

Angående vissa inskränkningar i

rätten att inmuta mineralfyndighet

eller förvärva eller bearbeta inmutad

mineralfyndighet eller idka gruvdrift

är särskilt stadgat.

§•

- medgivande lämnats;

3) där sökanden är bolag eller ekonomisk

förening, eller utländsk medborgare,

samfällighet eller stiftelse,

eller där jämlikt 5 § 1), 2), 6), 7)

eller 9) Konungens tillstånd erfordras

för inmutning, handlingar

utvisande sökandens rätt att verkställa

inmutningen eller, om sökanden

icke innehar sådan rätt, till

Konungen ställd ansökning om tillstånd

att verkställa inmutningen;

— —---10 § stadgas.

§•

2 mom. Ansökningen skall avslås:

1) om, där Konungens tillstånd till

inmutning erfordras, sådant blivit

sökanden förvägrat;

må beviljas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

1 Senaste lydelse av 6 § se 1963:626.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Tredje lagutskottets utlåtande nr 46 år 1967

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anför i propositionen

följande.

Genom den år 1963 tillsatta departementsutredningen pågår en undersökning

av möjligheterna att begränsa departementens och departementschefernas

arbetsuppgifter till i huvudsak frågor som kräver departementschefens

personliga ställningstagande (se 1964 års riksdagsberättelse, s. 71). Utredningen

har att undersöka om inte en längre gående delegering och decentralisering

av olika ärendegruppers handläggning än som f. n. förekommer

är möjlig.

Med skrivelse den 8 juni 1966 har utredningen (Decentraliseringsgruppen)

överlämnat en promemoria nr 65 (Stencil Ju 1966: 11) angående beslutanderätten

i ärenden om tillstånd för utlänningar och vissa bolag att

förvärva fast egendom, m. m. I promemorian framläggs förslag som syftar

till att i viss omfattning avlasta Kungl. Maj :t prövningen i första instans

av ärenden enligt 1916 års lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva

fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag, hädanefter kallad 1916

års lag.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av lantbruksstyrelsen,

lantmäteristyrelsen, kommerskollegium, patent- och registeringsverket,

överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser, Riksförbundet Landsbygdens

folk, Sveriges lantbruksförbund, Sportstugefrämjandet samt Sveriges advokatsamfund.

Lantmäteristyrelsen har bifogat yttranden från överlantmätarna i Jönköpings,

Kronobergs, Värmlands samt Göteborgs och Bohus län. Flera länsstyrelser

har bilagt yttranden från överlantmätaren och lantbruksnämnden

i länet samt från handelskammare.

Med anledning av vissa åtaganden som Sverige gjort genom anslutningen

till konventionen angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen

(EFTA) och vissa påpekanden av lagrådet i samband med

granskningen av jordförvärvslagen den 14 maj 1965 (nr 290) har inom justitiedepartementet

upprättats en promemoria (Stencil Ju 1966: 10) med förslag

till vissa ändringar i 1916 års lag, m. m. I promemorian föreslås en

uppmjukning av föl-budet för utlänningar att inmuta mineralfyndighet samt

ett undantag från tillståndsplikten i 1916 års lag beträffande fastighetsförvärv

genom fusion av helägt dotterbolag med dess moderbolag. Vidare föreslås

vissa jämkningar i 1916 års lag i syfte att bringa lagen i närmare överensstämmelse

med 1965 års jordförvärvslag. I detta sammanhang föreslås

också vissa ändringar i lagen den 18 juni 1925 (nr 221) om bulvanförhållanden

i fråga om fast egendom, i jordförvärvslagen och i gruvlagen.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Göta hovrätt,

hovrätten över Skåne och Blekinge, kammarkollegiet, kommerskollegium,

bankinspektionen, domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, länsstyrelserna i

Malmöhus, Kristianstads, Hallands, Kronobergs, Göteborgs och Bohus, Köp
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 46 år 1967

13

parbergs, Stockholms och Västerbottens län, aktiebolagsutredningen, gruvrättsutredningen,

fullmäktige i riksbanken, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet

Landsbygdens folk, Jernkontoret, Sveriges industriförbund samt

Sveriges advokatsamfund.

Kommerskollegium har bifogat yttranden från samtliga bergmästare,

Svenska gruvföreningen samt flertalet handelskammare i riket. Flertalet

länsstyrelser har bilagt yttranden från överlantmätaren, länsarkitekten,

lantbruksnämnden, handelskammaren eller bergmästaren i länet. Sveriges

industriförbund har avgivit sitt yttrande efter samråd med Sveriges allmänna

exportförening.

I väntan på en mer omfattande revision av 1916 års lag, som kan bli erforderlig

bl. a. om vårt land skulle komma att delta i en vidgad europeisk

ekonomisk gemenskap, anhåller jag att få ta upp de nu framlagda lagförslagen

till behandling.

I. Delegering och decentralisering av ärenden enligt 1916 års lag

Utskottet hänvisar till propositionen s. 14—22.

II. Ändringar i 1916 års lag beträffande imnutningsrätt, förvärv genom

fusion och offentlig auktion

Utskottet hänvisar till propositionen s. 22—32.

III. Departementschefen

1. Delegering och decentralisering av ärenden enligt 1916 års lag

Enligt 1916 års lag måste utländska medborgare och utländska juridiska

personer ha särskilt tillstånd för att här i riket förvärva fast egendom eller

rätt att utnyttja gruvfyndighet. Även för vissa svenska juridiska personer,

bl. a. aktiebolag, i vilka utlänningar har eller kan få mera betydande inflytande,

gäller tillståndsplikt.

Ärende om tillstånd till förvärv av fast egendom enligt nämnda lag prövas

i princip av Kungl. Maj :t. I två fall kan dock i sådant ärende tillstånd

ges av länsstyrelse, nämligen dels om förvärvet avser mindre bostadshus

eller tomtplats för sådant hus, som sökanden ämnar använda till bostad för

sig och sin familj, dels om förvärvaren tidigare varit svensk medborgare

och önskar förvärva jordbruksfastighet i försörjningssyfte. Som ytterligare

förutsättning för att länsstyrelse skall få lämna förvärvstillstånd gäller att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Tredje lagutskottets utlåtande nr 4-6 år 1967

hinder däremot inte föreligger med hänsyn till allmänt intresse eller sökandens

person.

Ett svenskt aktiebolag, vars aktier är ställda till innehavaren, måste ha

tillstånd enligt 1916 års lag till fastighetsförvärv utom i vissa närmare angivna

undantagsfall. Detsamma gäller som huvudregel för aktiebolag med

aktier ställda till viss man. För den senare kategorien av aktiebolag krävs

emellertid inte tillstånd, om större delen av aktierna enligt förbehåll i bolagsordningen

är bundna på så sätt att de inte får förvärvas av utländska

rättssubjekt eller tillståndspliktiga svenska juridiska personer. Lagen kräver

att minst fyra femtedelar av aktierna skall vara bundna eller, om de har

olika röstvärde, minst tre femtedelar av aktierna, vilka då också måste

representera minst fyra femtedelar av röstetalet. Ändring av bolagsordning,

som innebär att lagens minimikrav inte längre kommer att vara uppfyllda,

förutsätter tillstånd av Kungl. Maj:t. Någon möjlighet för Kungl. Maj :t att

delegera denna tillståndsgivning till underordnad myndighet föreligger inte.

Till följd av den ökade samfärdseln länderna emellan och den stora invandring

som under de senaste decennierna ägt rum till vårt land har antalet

tillståndsärenden som Kungl. Maj :t årligen prövar på grundval av

lagens bestämmelser stigit väsentligt.

Som ett led i arbetet att befria Kungl. Maj:t från rutinbetonade och

mindre väsentliga ärenden (jfr prop. 1965:65, SU 105, rskr 295) har departementsutredningen

framlagt förslag om vissa ändringar i 1916 års lag.

Förslaget går ut på att utöver vad som nu sker ytterligare vissa grupper av

förvärvs ärenden skall handläggas i första instans av länsstyrelsen och att

Kungl. Maj:t skall få möjlighet att delegera en del ärenden angående ändring

av bolagsordning till patent- och registreringsverket.

De fall då länsstyrelsen har bemyndigande att lämna utländsk medborgare

tillstånd till förvärv av fast egendom är angivna i

1 § tredje stycket i lagen. För frågan i vilken utsträckning en ytterligare

överflyttning av beslutanderätten kan ske från Kungl. Maj :t till länsstyrelserna

är av betydelse dels hur nämnda bestämmelser f. n. tillämpas av länsstyrelserna,

dels i vad mån bestämmelserna kan kompletteras så att sådana

fall kan överflyttas där Kungl. Maj :ts praxis är otvetydig och starka skäl

föreligger för förvärvstillstånd.

Vad beträffar den första frågan gäller att en stor del av de tillstånd till

förvärv av fast egendom som nu lämnas av länsstyrelserna avser förvärv

av mark för helårsbostad eller fritidsbostad. I åtskilliga fall anser sig emellertid

länsstyrelsen på grund av vad lagtexten innehåller (1 § tredje stycket

1) inte kunna fatta beslut i ärendet utan underställer detta Kungl.

Maj :ts prövning. Tveksamhet anses ofta råda, huruvida markområdet utgör

»tomt, lämpad att bebyggas med ett mindre bostadshus, samt med egendomens

förvärvande huvudsakligen avses att bereda bostad åt sökanden

och hans familj».

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Tredje lagutskottets utlåtande nr 46 år 1967

Utredningen har konstaterat att vissa länsstyrelser har satt en bestämd

gräns för det ifrågavarande markområdets storlek, över vilken gräns underställning

alltid anses böra äga rum. Utredningen bedömer denna praxis som

otillfredsställande och framhåller, att hänsyn bör tas till samtliga betingelser

i det särskilda fallet. Vidare har utredningen påpekat att oklarhet råder

beträffande länsstyrelses möjlighet att ge tillstånd till förvärv för fritidsändamål.

Utredningen anser därför att bemyndigande för länsstyrelsen att

bevilja sådana tillstånd uttryckligen bör upptas i ifrågavarande bestämmelse.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot vad utredningen

anfört. Nagon har dock uttalat farhågor för att utlänningars inköp av mark

för fritidsändamål inom landet skulle kunna rubba förutsättningarna för

ett rationellt utnyttjande av större områden för fritidsanläggningar.

För egen del instämmer jag i utredningens uttalanden. Vid tillståndsprövningen

bör främst beaktas huvudsyftet med förvärvet men också sådana

faktorer som platsens läge och lämplighet för sitt ändamål, områdets

topografi, markens beskaffenhet, däribland dess odlingsbarhet och eventuella

användning för jordbruk. Med anledning av de uttalade farhågorna

beträffande utlänningars förvärv av fastigheter för fritidsändamål vill

jag framhålla, att de utländska förvärven får antas vara av ganska underordnad

betydelse i förhållande till de inhemska förvärven. I vilken utsträckning

allmänna planeringssynpunkter bör inverka vid länsstyrelsens tillståndsprövning

är bl. a. med hänsyn härtill en fråga, som lämpligen bör

prövas i ett större sammanhang.

Jag vill framhålla, att en ansökan om förvärvstillstånd i och för sig bör

kunna bifallas av länsstyrelsen, även om områdets areal är större än som

kan anses erforderligt för bostadsändamål, om det överskjutande området

uppenbarligen inte behövs för jordbruksrationalisering eller det består av

mindre värdefull mark eller av mark som inte kan utnyttjas friliggande.

För att underlätta uppkomsten av en praxis i huvudsaklig överensstämmelse

med de nu anförda synpunkterna har utredningen föreslagit, att länsstyrelsen,

om inte allmänna synpunkter talar mot det, skall kunna meddela

förvärvstillstånd, om egendomen förvärvas huvudsakligen för att bereda

förvärvaren och hans familj antingen bostad för fritidsändamål och egendomen

lämpar sig därför eller stadigvarande bo och hemvist och egendomen

är en bostadsfastighet, som är avsedd för en eller ett fåtal familjer, eller en

tomt, som är lämpad att bebyggas med ett mindre bostadshus. Remissinstanserna

har i sak inte haft något att erinra mot de sålunda föreslagna

ändringarna. Jag tillstyrker att de vidtas. Till vissa detaljer i utformningen

återkommer jag i specialmotiveringen.

Utredningen har framhållit att det är naturligt att sträva efter en decentralisering

i fråga om sådana ärenden, där hittillsvarande praxis är otvetydig

och starka skäl normalt föreligger för förvärvstillstånd, medan Kungl.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje lagutskottets utlåtande nr 46 år 1967

Maj :t bör behålla beslutanderätten i de fall där praxis är mer oklar och där

syftet med 1916 års lag gör ärendet tveksamt. En lämplig urvalsgrund anser

utredningen vara att tillmäta sökandens bosättning viss betydelse, såsom

nu sker vid prövning av näringstillstånd enligt näringsfrihetsförordningen.

Vid sidan härav bör syftet med förvärvet tillmätas stor betydelse. En sådan

inställning stöds av hittillsvarande praxis, som är mycket liberal i sådana

fall, då sökanden har hemvist här i landet och vill förvärva egendomen för

att där söka sin utkomst av jordbruk eller annan rörelse.

Under åberopande av de nu anförda synpunkterna har utredningen föreslagit

att länsstyrelsen får pröva frågan om förvärv i det fall, att en utlänning,

som sedan två år har hemvist i Sverige, avser att leva på jordbruk

i egen regi på fastigheten eller fått tillstånd enligt näringsfrihetsförordningen

att idka näringsverksamhet i riket och behöver fastigheten för sin

verksamhet. Förslaget har godtagits av remissinstanserna och även jag

anser mig kunna biträda detta. Beträffande tillämpningen av bestämmelsen

vill jag endast framhålla, att det i regel kan antas att sökanden

genom sin bosättning och den avsedda näringsutövningen i landet fått så

fast anknytning till Sverige att tillstånd bör kunna beviljas.

Utredningen har vidare föreslagit att länsstyrelsen skall äga lämna tillstånd

till förvärv, där förvärvaren är nära anhörig till fångesmannen. Enligt

gällande praxis ges regelmässigt tillstånd till sådana förvärv. Jag förordar,

att även denna grupp av ärenden i enlighet med förslaget flyttas över

från Kungl. Maj :t till länsstyrelserna.

Länsstyrelsen i Jämtlands län har ifrågasatt om inte länsstyrelsen bör

äga meddela avslag på ansökan när klar anledning finns därtill. Jag anser

emellertid att en ändring av sådan principiell innebörd inte f. n. bör genomföras.

Den nu förordade överflyttningen av beslutanderätten i förvärvsärenden

innebär en rationalisering, som bör vara till fördel inte bara för arbetet

inom justitiedepartementet utan även för sökandena. Någon ökad belastning

för länsstyrelserna behöver inte befaras, eftersom dessa redan nu har

hand om utredningen i hithörande ärenden. Det förberedande arbetet torde

snarare kunna genomföras smidigare, om beslutanderätten får utövas av

länsstyrelserna själva. Jag vill i detta sammanhang avslutningsvis betona,

att vad jag nu föreslagit inte innebär någon ändring i sak beträffande

tillämpningen av 1916 års lag. Förslaget syftar således inte till att rubba

den praxis i fråga om tillståndsgivningen, som utbildats under senare tid.

Vad härefter angår frågan om tillstånd till ändring av bolagsordning

vill jag till en början erinra om att ett bolag utan hinder

av den generella tillståndsplikten kan förvärva hus, tomt, upplagsplats

m. in., om egendomen anses behövlig för bolagets verksamhet (4 § 1916 års

lag). Den behovsprövning varom här är fråga verkställer länsstyrelsen i det

län där egendomen är belägen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 46 år 1967 17

Utredningen anser att fråga om ändring av bolagsordningen bör kunna

prövas av patent- och registreringsverket, om sökandebolaget endast förfogar

över egendom, som avses i 4 § 1916 års lag eller inte innehar någon

fast egendom. Jag delar utredningens uppfattning att sådana ärenden inte

är av den omfattning och vikt att de bör prövas av Kungl. Maj :t. Jag ansluter

mig till utredningens förslag att Kungl. Maj :t enligt lagen får en

generell befogenhet att delegera ärenden av detta slag.

2. Ändringar i 1916 års lag beträffande imnutningsrätt, förvärv genom fusion

och offentlig auktion

Enligt 1916 års lag har utländska medborgare inte rätt att verkställa

inmutning i vårt land av vissa mineralfyndigheter, däribland

av våra vanligaste malmer. Dispens från förbudet kan inte ges.

Den av Sverige år 1960 tillträdda konventionen om upprättandet av den

europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) innehåller i artikel 16

bestämmelsen, att en medlemsstat inte får tillämpa restriktioner i fråga om

etablering och drift av ekonomiska företag på sådant sätt att fördelarna

med avskaffandet av tullar och kvantitativa restriktioner motverkas genom

att andra medlemsstaters rättssubjekt blir sämre behandlade än det

egna landets. Bestämmelsen syftar bl. a. på rätten att förvärva fast egendom

och gruva. Enligt ett tilläggsprotokoll skall konventionen emellertid inte

hindra en medlemsstat från att utöva kontroll över bl. a. äganderätten till

sina naturtillgångar, så länge tillämpningen i det enskilda fallet inte visas

motverka de väntade fördelarna av tullavvecklingar och avvecklingen av

kvantitativa restriktioner inom frihandelsområdet. I propositionen med förslag

om Sveriges anslutning till EFTA framhöll därför chefen för handelsdepartementet

bl. a. att konventionen inte hindrade att tillståndsförfarandet

enligt 1916 års lag bibehålls.

Lagens bestämmelser om förvärv av fast egendom får alltså anses vara

avfattade på sådant sätt att de med hänsyn till möjligheten att erhålla

dispens från förvärvsförbudet kan tillämpas utan lagändring i huvudsaklig

överensstämmelse med konventionens innebörd. Men någon motsvarande

dispensmöjlighet finns inte i fråga om inmutningsrätten. För att lagstiftningen

skall bättre harmoniera med tankegångarna bakom EFTA-konventionen,

bör det ovillkorliga förvärvsförbudet uppmjukas. Skäl synes för

övrigt inte numera föreligga att bibehålla en formell skillnad mellan inmutningsfallen

och fall av utlännings förvärv av fast egendom. I överensstämmelse

med promemorieförslaget, som härvidlag inte mött någon erinran från

remissinstanserna, förordar jag därför att Kungl. Maj :t får samma utrymme

att meddela dispens i fråga om inmutning som i fråga om förvärv av

fast egendom.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje lagutskottets utlåtande nr 46 år 1967

Förslaget förutsätter vissa följdändringar i gruvlagen. Vad jag nu har

föreslagit innebär inte någon ändring i de bestämmelser, som förutsätter

särskilt tillstånd för utlänning, som önskar förvärva gruva eller idka gruvdrift

här i riket.

Jag övergår härefter till frågan om aktiebolags förvärv av fast egendom

eller gruva genom fusion med annat bolag, som äger sådan egendom.

Aktiebolagslagen upptar två fall av fusion. I 174 § behandlas det fall, att

ett helägt dotterbolag uppgår i moderbolaget. Det andra fallet, som regleras

i 175 §, föreligger när ett bolag mot vederlag övertar annat aktiebolag.

I båda fallen upplöses det övertagna bolaget utan likvidation.

Om ett aktiebolag, som i bolagsordning inte har förbehåll beträffande

aktieförvärv av minst den omfattning, som föreskrivs i 2 § 1916 års lag,

övertar ett fastighetsägande aktiebolag genom fusion, fordras utom tillstånd

till själva fusionen också särskilt tillstånd av Kungl. Maj :t till det

fastighetsförvärv, som fusionen innebär. Detta gäller oavsett om fusion

äger rum med stöd av 174 eller med stöd av 175 § aktiebolagslagen.

Till jämförelse kan nämnas att 1965 års jordförvärvslag bland sådana

fång för vilka lantbruksnämndens tillstånd fordras, upptar förvärv genom

fusion endast enligt 175 § aktiebolagslagen. Motsättningsvis framgår härav

att tillstånd inte behövs vid fusion enligt 174 § samma lag. Vid behandlingen

av förslaget till den nya jordförvärvslagen framhöll lagrådet, att det fick

anses följdriktigt att inte kräva särskilt förvärvstillstånd i det fall att ett

helägt dotterbolag uppgår i moderbolaget genom att dotterbolaget utan likvidation

upplöses och alla dess tillgångar och skulder övertas av moderbolaget.

Lagrådet påpekade också att motsvarande spörsmål borde observeras

vid en eventuell revision av 1916 års lag.

I departementspromemorian föreslås nu att förvärv som sker genom

dotterbolags uppgående i moderbolag undantas också från den tillståndsplikt,

som gäller enligt 1916 års lag. Remissinstanserna har i allmänhet

inte haft något att erinra mot förslaget i denna del. Några remissinstanser

har emellertid påpekat att det finns bolag, som bildats före tillkomsten av

de nuvarande reglerna i 2 § 1916 års lag och som inte har så långtgående

förbehåll i sina bolagsordningar, som lagen föreskriver. De fall där möjlighet

av denna anledning skulle komma att finnas att kringgå lagens

syfte torde emellertid vara få. Man bör därför inte av denna anledning

avstå från den föreslagna förenklingen vid tillämpningen av 1916 års lag.

På grund av vad sålunda anförts förordar jag att den föreslagna lagändringen

genomförs.

Enligt 1916 års lag utgör den allmänna tillståndsplikten inte hinder för

en utlänning att på exekutiv auktion inropa fast egendom. Om han emellertid

inte därefter erhåller förvärvstillstånd eller blir svensk medborgare

måste han avyttra egendomen inom tre år. Annars säljs den på offent
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 46 år 1967 19

lig auktion. Vid auktionen skall förfaras som om egendomen utmätts

för fordran med bästa rätt.

Bestämmelser motsvarande de nu återgivna fanns i de jordförvärvslagar,

som föregick 1965 års jordförvärvslag. I ett mål som avgjordes av högsta

domstolen år 1961 (NJA 1961: 511) uppmärksammades emellertid att syftet

med avyttringsskyldigheten kunde kringgås, om fastighetsägaren före den

offentliga auktionen lät inteckna egendomen för annan rättighet än fordringsrätt.

Eftersom t. ex. en intecknad nyttj ander ätt eller avkomsträtt

måste förbehållas vid auktionen, kunde resultatet av en sådan inteckning

bli att egendomen inte gick att sälja. Risken för förfaranden av detta

slag föranledde att de regler, som i den nya jordförvärvslagen motsvarar

törevarande bestämmelser i 1916 års lag, fick en utformning, som utesluter

möjligheten att kringgå lagen på detta sätt. Lagen innebär sålunda,

att bara sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva

auktionen och ha förmånsrätt före alla fordringar skall falla inom

lägsta budet.

I promemorian föreslås nu att reglerna om offentlig auktion i 1916 års

lag får i huvudsak samma lydelse som motsvarande bestämmelser i jordförvärvslagen.

Förslaget har inte föranlett några erinringar från remissinstansernas

sida, och för egen del finner jag det angeläget, att den nuvarande

skillnaden mellan de båda lagarna avlägsnas. Dessutom bör, såsom

föreslagits i promemorian, 1925 års bulvanlag ändras på motsvarande sätt.

Här bör emellertid på skäl som redovisas i promemorian tidpunkten för

bulvanförhållandets uppkomst vara avgörande i st. f. tidpunkten för den

exekutiva auktionen.

Vid sidan av de nu förordade ändringarna har i promemorian föreslagits

en rad mindre jämkningar i 1916 års lag. Jämkningarna är föranledda

av en önskan att skapa större överensstämmelse mellan 1916 års

lag och den nya jordförvärvslagen. Vissa smärre följdändringar föreslås

också i den sistnämnda lagen, i bulvanlagen och i gruvlagen.

I promemorian har erinrats om att förvärv av fast egendom, taxerad som

jordbruksfastighet, vilket skall prövas enligt 1916 års lag, genom tillkomsten

av jordförvärvslagen uttryckligen undantagits från tillståndsplikten

i denna lag. Under åberopande av att något behov av den nuvarande

bestämmelsen i 19 § 1916 års lag därför numera inte föreligger, har i promemorian

föreslagits, att nämnda bestämmelse skall utgå. Jag delar denna

uppfattning.

Gruvrättsutredningen har anfört att viss tvekan måhända kan råda huruvida

det skall krävas tillstånd enligt 1916 års lag i vissa ärenden, där koncession

eller tillstånd att bearbeta mineralfyndighet redan meddelats av

Kungl. Maj :t. För min del vill jag framhålla att sådana ärenden regelmässigt

torde bli föremål för en omfattande prövning från Kungl. Maj :ts sida.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje lagutskottets utlåtande nr 46 år 1967

Därvid kan även sådana synpunkter som ligger till grund för 1916 års lag

beaktas. En särskild prövning enligt denna lag förefaller därför tämligen

överflödig. Emellertid kan 1916 års lag få betydelse i fråga om händelser

som ligger senare än lconcessionsgivningen. Något uttryckligt undantag för

de nu berörda fallen bör därför inte göras.

Till övriga lagändringar återkommer jag i en specialmotivering.

Jag vill i detta sammanhang ta upp frågan om inte 1916 års lag bör underkastas

en mer genomgripande revision i syfte att materiellt och formellt

bättre anpassa den till jordförvärvslagen. Av många skäl kan en sådan

revision av den ganska föråldrade lagen synas påkallad. Denna fråga sammanhänger

emellertid mycket intimt med den framtida utformningen av

aktiebolagsrätten och gruvrätten i vårt land. Inom båda dessa rättsområden

pågår f. n. offentligt utredningsarbete. Vid en revision av 1916 års lag

bör också hänsyn tas till utvecklingen av de europeiska integrationssträvandena

och den betydelse dessa kan få på förevarande område, om Sverige

skulle komma att delta i en större ekonomisk marknadssammanslutning

än f. n. Med hänsyn till nu angivna förhållanden synes en mer omfattande

revision av 1916 års lag t. v. böra anstå.

De nu förordade ändringarna i 1916 års lag torde böra träda i kraft den

1 juli 1967.

Specialmotivering

Utskottet hänvisar Lill propositionen s. 39—47

Lagrådsbehandlingen

Lagrådet har vid sin behandling av de dit remitterade lagförslagen föreslagit

vissa smärre ändringar och tillägg. Dessa har beaktats vid den slutliga

utformningen av förslagen.

Utskottet

Vissa av de nu ifrågavarande ändringarna i 1916 års lag och jordförvärvslagen

utgör följdändringar till det genom propositionen nr 90 framlagda

förslaget till förköpslag. Sedan utskottet funnit att behandlingen

av propositionen nr 90 ävensom den nu förevarande propositionen i den

del den sammanhänger med förköpslagstiftningen bör uppskjutas till höst
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Tredje lagutskottets utlåtande nr 46 år 1967

sessionen, har utskottet inhämtat talmanskonferensens yttrande angående

uppskoven i fråga. Talmanskonferensen har förklarat sig inte ha något att

erinra mot uppskoven.

Utskottet har i särskilt memorial denna dag hemställt att riksdagen måtte

besluta att till höstsessionen med inevarande års riksdag uppskjuta behandlingen

av bl. a. propositionen nr 90 med förslag till förköpslag m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

Vid sin granskning av propositionen nr 121 i de delar, som nu bör bli

föremål för behandling, har utskottet ej funnit anledning till erinran mot

Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet får hemställa,

A. att riksdagen måtte besluta att till höstsessionen med

innevarande års riksdag uppskjuta behandlingen av förevarande

proposition, nr 121, i vad avser de ändringar som

sammanhänger med lagstiftningen om kommunal förköpsrätt;
B.

att riksdagen — med förklaring att riksdagen icke för

närvarande kunnat taga ställning till propositionen i dess

helhet — nu måtte antaga de framlagda lagförslagen med

de ändringar däri att dels 5 § andra stycket lagen angående

ändring i lagen den 30 maj 1916 (nr 156) om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva

eller aktier i vissa bolag utgår, dels 2 § lagen om ändring

i jordförvärvslagen den 14 maj 1965 (nr 290) utgår och

hänvisningen till denna paragraf i lagens ingress bortfaller,

dels ock ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till

sistnämnda båda lagar erhåller följande såsom utskottets

förslag betecknade lydelse:

1916 års lag

(Kungl. Maj:ts förslag)

Denna lag utom 5 § andra stycket

träder i kraft den 1 juli 1967. Beträffande

förvärv av fast egendom som

skett dessförinnan skall äldre bestämmelser

fortfarande tillämpas.

5 § andra stycket träder i kraft

den i januari 1968 men äger ej tilllämpning

på ansökan som avser köp

eller byte som skett före ikraftträdandet.

(Utskottets förslag)

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1967. Beträffande förvärv av fast

egendom som skett dessförinnan

skall äldre bestämmelser fortfarande

tillämpas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tredje lagutskottets utlåtande nr 46 år 1967

J ordf örvärvslagen

(Kungl. Maj:ts förslag)

Denna lag utom 2 § andra stycket

träder i kraft den 1 juli 1967.

Beträffande förvärv som skett dessförinnan

skall äldre bestämmelser

fortfarande tillämpas.

2 § andra stycket träder i kraft

den 1 januari 1968 men äger ej tilllämpning

på ansökan som avser köp

eller byte som skett före ikraftträdandet.

Stockholm den 11 maj 1967

(Utskottets förslag)

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1967. Beträffande förvärv som skett

dessförinnan skall äldre bestämmelser

fortfarande tillämpas.

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson, Göran Karlsson*, Svante

Kristiansson, Erik Jansson, Åkesson, Hermansson*, fru Landberg och herr

Svenungsson;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp*, Nyberg, Grebäck,

Hedin, Persson i Tandö, fröken Anderson i Lerum och herr From.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670032

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:246 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 81 § konkurslagen. s. 1 i texten