Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om kontroll från trafiksäkerhetssynpunkt av utländska motorfordon genom tullverkets försorg. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 77 i första kammaren av herr Tistad m.fl. och nr 102 i andra kammaren av herr Werbro m. fl.

1967-10-25 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1967:51, Utlåtande i anledning av väckta motioner om kontroll från trafiksäkerhetssynpunkt av utländska motorfordon genom tullverkets försorg. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 77 i första kammaren av herr Tistad m.fl. och nr 102 i andra kammaren av herr Werbro m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 51 år 1967

1

Nr 51

Utlåtande i anledning av väckta motioner om kontroll från trafiksäkerhetssynpunkt

av utländska motorfordon genom

tullverkets försorg.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott

hänvisade motioner, nr 77 i första kammaren av herr Tistad m.fl.

och nr 102 i andra kammaren av herr Werbro m. fl.

I motionerna, som är likalydande, hemställes »att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhåller om utredning rörande övervakning genom tullverkets

försorg av från utlandet inkommande motorfordon beträffande efterlevnaden

av gällande bestämmelser om maximilast, axeltryck och lastning m. m.».

De huvudsakliga skälen för yrkandet redovisas nedan.

över motionerna har utskottet på sätt § 46 riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttranden från rikspolisstyrelsen och generaltullstyrelsen. Generaltullstyrelsen

har vid sitt utlåtande fogat yttranden från ett flertal distriktstullanstalter.

Gällande bestämmelser

Bestämmelser om högsta tillåtna axeltryck m. in. ges i 54 § 1 mom. vägtrafikförordningen

den 28 september 1951 (VTF). Bestämmelserna betingas

främst av hänsynen till vägars och broars bestånd. Enligt bestämmelserna

får motordrivet fordon eller därtill kopplat fordon inte föras på allmän väg,

gata eller annan allmän plats:

a) då den vikt, som uppbäres av någon hjulaxel, axeltryck, överstiger

6,00 ton;

b) då den sammanlagda vikt, som uppbäres av två på mindre inbördes

avstånd än 2,0 meter belägna hjulaxlar på fordonet eller fordonståget, även

kallat boggietryck, överstiger 8,00 ton;

c) då fordonets eller fordonstågets bruttovikt överstiger,

vid mindre avstånd än 2,0 meter mellan fordonets eller fordonstågets

första och sista hjulaxel, 8,00 ton,

vid avstånd mellan sagda axlar uppgående till 2,0 men ej 2,2 meter,

8,50 ton,

vid avstånd mellan samma axlar uppgående till 2,2 meter eller däröver,

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 3 avd. Nr 51

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Tredje lagutskottets utlåtande nr 51 år 1967

8,75 ton med tillägg av 0,25 ton för varje 0,2 meter, varmed axelavståndet

överstiger 2,2 meter.

Är motordrivet fordon eller därtill kopplat fordon försett med band eller

medar får fordonet inte föras på allmän väg, gata eller annan allmän plats,

då fordonets bruttovikt överstiger 12 ton.

I 54 § 2 mom. VTF meddelas bestämmelser om högsta tillåtna bredd på

fordon och last.

Om befogenhet för myndighet att göra undantag från de nämnda bestämmelserna

stadgas i 61 och 63 §§ i VTF.

57 § 1 mom. VTF föreskriver att då för motordrivet fordon eller därtill

kopplat fordon fastställts maximilast får med fordonet inte befordras last

vars vikt överstiger den fastställda. Bestämmelsen har föranletts dels av

att fordonets trafiksäkerhet kan antas bli nedsatt vid överbelastning, dels

av vägekonomiska skäl.

Befordras med fordon last i strid med 54 § 1 mom. och 57 § 1 mom. straffas

ägaren med dagsböter om han inte visar att han iakttagit vad på honom

ankommit för att förekomma förseelsen. Även föraren kan straffas om

han kände till eller bort känna till hindret för fordonets brukande.

För att ytterligare trygga efterlevnaden av bestämmelserna har i 57 §

1 mom. VTF införts ett stadgande om rätt för polisman att hindra fortsatt

färd. Bestämmelsen har följande lydelse:

Finner polisman, att å fordon tagits så stor last eller sådant antal passagerare,

att den för fordonet fastställda maximilasten eller det vid fordonets

färd å vägen tillåtna högsta axeltrycket överskridits, äger han, därest fortsatt

färd med fordonet icke kan äga rum utan fara eller olägenhet, förbjuda

fortsatt färd, så ock, där förbudet icke efterkommes, hindra färden. Har

maximilasten överskridits med mer än 20 procent eller axeltrycket med mer

än 10 procent, åligger det polismannen att vidtaga åtgärd, som nu sagts, där

ej särskilda skäl till annat föranleda. Polismannen skall snarast möjligt

underrätta vederbörande förman om åtgärden.

Bestämmelser om hur last skall anordnas och om befogenhet för polisman

att under vissa omständigheter förbjuda eller hindra färd återfinns i 52 §

1 och 2 mom. VTF. Bestämmelserna har följande lydelse:

1 mom. På fordon får icke gods lastas eller personer placeras så, att föraren

kommer att sakna nödig sikt eller erforderliga möjligheter till manövrering

eller så, att fara eljest uppstår för person eller egendom, eller så, att trafiken

onödigtvis hindras eller störes.

Där det med hänsyn till lastens tyngd och beskaffenhet i övrigt kan anses

erforderligt, skall lasten förankras eller annan lämplig åtgärd vidtagas för

att hindra, att lasten förskjutes framåt vid häftig inbromsning av fordonet.

Närmare bestämmelser härom meddelas vid behov av Konungen eller den

myndighet Konungen därtill förordnar.

3 mom. Finner polisman fordon vara så lastat, att fortsatt färd med fordonet

icke kan äga rum utan uppenbar fara eller olägenhet, äger han förbjuda

sådan färd, så ock, där förbudet icke efterkommes, hindra färden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 51 år 1967 3

Polismannen skall snarast möjligt underrätta vederbörande förman om

åtgärden.

Bestämmelser finns också om skyldighet att utmärka utskjutande last

(52 § 2 mom.) och om förbud att lasta bil så att körriktningsvisare skymmes

eller föraren hindras att genom backspegeln iaktta den bakomvarande trafiken

(57 § 2 inom.).

1965 års polisinstruktion (SFS 1965:686) innehåller föreskrifter om polisens

uppgifter och maktbefogenheter. Jämlikt instruktionens 2 § har polisen

att upprätthålla allmän ordning och särskilt bl. a. att förebygga brott

samt hindra att den allmänna ordningen och säkerheten störes. Polisen

skall dessutom fullgöra den verksamhet som ankommer på polisen enligt

särskilda bestämmelser.

Enligt 18 § i instruktionen har polisman vid verkställande av tjänsteåtgärd

att i första hand söka vinna rättelse genom upplysningar och anmaningar

Då tjänsteuppgiften inte kan lösas på annat sätt får våld tillgripas.

Det må anmärkas att med de omnämnda bestämmelserna i VTF om rätt

att förbjuda eller hindra färd inte har åsyftats att inskränka de befogenheter

som enligt polisinstruktionen tillkommer polisman. De har i stället föranletts

av en önskan att för allmänheten direkt och på otvetydigt sätt klargöra

vilka befogenheter polisman äger i dessa sammanhang.

Enligt instruktionen för tullverket (SFS 1965: 706) har verket till uppgift

att debitera, uppbära och redovisa tull samt vissa andra skatter och avgifter.

Verket utövar uppsikt över trafiken till och från utlandet samt fullgör

kontrolluppgifter som sammanhänger därmed och vissa andra övervakningsuppgifter.

Sådana arbetsuppgifter som avses i motionerna ankommer

emellertid inte f. n. på tullverket.

Motionerna

Motionärerna anför bl. a. att det på grundval av stickprov som verkställts

på gränsorterna i samband med tullkontroll finns anledning misstänka att

utländska lastbilar som inkommer till landet mycket ofta har för tung last

och för höga axeltryck samt också i många fall är felaktigt eller olämpligt

lastade. De utgör därigenom under sin färd till bestämmelseorten inom landet

en fara för andra trafikanter och kan även skada vägar och broar.

Motionärerna förklarar vidare att polisen torde sakna resurser för att

underkasta utländska lastbilar någon speciell övervakning på gränsorterna.

Sådan övervakning skulle emellertid kunna företas i samband med den

tullkontroll som fordonen har att undergå. Tullkontrollen omfattar bl. a.

stickprovsmässig vägning av bilar med last och den kan, menar motionärerna,

med fördel samordnas med en trafikmässig kontroll av fordonen

genom tullverkets försorg.

För ändamålet erfordras att — där så ej redan skett — lämplig vågutrust
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 51 år 11)67

ning anskaffas till tullanstalterna vid gränsen och färjestationerna. Behov

av sådan utrustning föreligger emellertid i lika mån för tullkontrollen. Vidare

måste tullpersonalen utbildas för uppgiften. Tulltjänsteman bör ha

motsvarande befogenhet som polisman att utfärda körförbud såvitt gäller

från utlandet inkommande bilar.

Remissvaren

Motionerna avstyrks bestämt av rikspolisstyrelsen medan generaltullstyrelsen

förklarar sig inte ha något att erinra mot att den föreslagna utredningen

kommer till stånd.

Rikspolisstyrelsen anför bl. a. att styrelsen är enig med motionärerna alt

det vore fördelaktigt om utländska motorfordon kunde kontrolleras redan

vid gränspasseringen. För att en sådan kontroll skall få avsedd effekt måste

den dock — förutom fordonets viktförhållanden — omfatta även andra

faktorer som är väsentliga i detta sammanhang. Således måste kontrolleras

att föraren är behörig alt föra fordonet och att han inte är olämplig på grund

av sjukdom, trötthet, onykterhet eller dylikt. Vidare måste undersökas om

fordonets beskaffenhet och utrustning är i tillfredsställande skick, d. v. s.

om fordonet tekniskt sett är trafiksäkert. Vidare skall beträffande lasten

kontrolleras att bestämmelserna om maximilast, bruttovikt och axeltryck

inte överskrids, att lastningen är så utförd att fara inte uppstår exempelvis

genom en alltför kraftig snedbelastning av fordonet och att lasten är tillfredsställande

surrad och fast förankrad vid fordonet. Dessutom måste tillses

att lasten inte skymmer förarens sikt, körriktningsvisare eller fordonets

belysning. I förekommande fall skall också kontrolleras att utskjutande

last är utmärkt på föreskrivet sätt.

En fordonskontroll, som syftar till att åstadkomma större säkerhet i trafiken

är således, säger rikspolisstyrelsen, mycket omfattande. För att den

skall kunna genomföras fullständigt och effektivt krävs specialutbildad

och erfaren personal. Detta krav tillgodoses genom att polismän utbildas

vid särskilda besiktningskur ser. Först efter en sådan utbildning har polismännen

de kunskaper som krävs för att utföra en fullständig undersökning

av ett fordon. Vidare framhåller styrelsen att endast polisen har de maktbefogenheter

som är nödvändiga om ett ingripande i något avseende måste

göras mot en förare som överträder trafikbestämelserna. Kontroller av det

slag som åsyftas i motionerna kan inte delas mellan olika myndigheter.

Ansvaret måste odelat åvila polisen. Rikspolisstyrelsen avstyrker därför

bestämt motionerna.

Generaltullstyrelsen förklarar att den i motionerna föreslagna övervakningen

kan utövas av tulltjänstemän utan nämnvärda extra personalkostnader,

därest kontroll av fordonen sker stickprovsvis i samband med annan

av tullverket utförd kontroll. Vid sådan kontroll erhållna viktuppgifter

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 51 år 1967

5

om lastfordon är användbara även för tulländamål, då de kan tjäna till

ledning vid kontroll av överensstämmelsen mellan medförd och hos tullverket

deklarerad last.

Då även svenska lastfordon torde vara i behov av ifrågavarande trafiksäkerhetskontroll,

bör den enligt generaltullstyrelsens mening inte begränsas

till utländska fordon. Risk föreligger dessutom för att en åtskillnad mellan

utländska och svenska fordon skulle väcka irritation bland trafikanterna.

Tullverket har, anför styrelsen, tillgång till lämplig vågutrustning endast

på ett fåtal av de platser, varöver utrikes lastbilstrafik förekommer. Om

förslaget genomföres blir därför anskaffning av flera vågar nödvändig.

Storleken av behovet kan för närvarande ej närmare angivas. Styrelsen betonar

emellertid, att en förutsättning för att en någorlunda effektiv kontroll

skall kunna upprätthållas är att en smidig och mera ändamålsenlig vågutrustning

än den som nu användes kan erhållas. Enligt vad styrelsen har sig

bekant pågår undersökningar härom inom rikspolisstyrelsen.

Med hänsyn till att vid rikets landgränser polispersonal ej alltid finns

tillgänglig i närheten av förrättningsplatsen, bör enligt generaltullstyrelsens

mening tulltjänsteman erhålla befogenhet att utfärda körförbud för fordon,

som inkommer från utrikes ort, och att förhindra fortsatt körning av fordon,

belagda med sådant körförbud. Om eu sådan befogenhet skall tillerkännas

samtliga tull t j änstemän eller kan begränsas till tulltjänstemän på

avsides belägna platser, där polistjänstemän ej är tillgänglig, bör vid ett

bifall till motionerna närmare övervägas.

Utskottet

Enligt bestämmelser i VTF får motordrivet fordon eller därtill kopplat

fordon inte föras på allmän väg, gata eller annan allmän plats då axeltrycket,

boggitrycket eller bruttovikten överstiger vissa angivna värden. Bestämmelserna

syftar främst till att skydda vägar och broar mot tyngre trafik än de

är avsedda för. Förordningen stadgar även förbud mot att med motordrivet

fordon befordra last, vars vikt överstiger den för fordonet fastställda maximilasten.

Bestämmelsen har föranletts bl. a. av att ett fordons trafiksäkerhet

kan antas bli nedsatt vid överbelastning. Föreskrifter ges också om

hur last skall anordnas m. m.

Kontrollen av efterlevnaden av bestämmelserna ankommer på polisen.

Om fordon lastats i strid mot bestämmelserna kan polisman under vissa

förutsättningar förbjuda eller hindra fortsatt färd.

I motionerna I: 77 av herr Tistad in. fl. och II: 102 av herr Werbro in. fl.

anförs bl. a. att det finns anledning misstänka att utländska lastbilar, som

inkommer till landet, ofta är lastade i strid mot de nämnda bestämmelserna.

Motionärerna menar vidare att polisen saknar möjligheter att underkasta

dessa fordon någon speciell övervakning vid gränsorterna. De ifrågasätter

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 51 år 1967

om inte den erforderliga övervakningen kan ske genom tullverkets försorg

i samband med tullkontrollen och hemställer om utredning av denna fråga.

Utskottet delar uppfattningen att det ofta brister i efterlevnaden av de

aktuella bestämmelserna om fordons last m. in. Överträdelse av bestämmelserna

medför ökat slitage på vägar och broar och innebär risker från

trafiksäkerhetssynpunkt. En effektiv kontroll av att bestämmelserna efterlevs

är därför i hög grad önskvärd. Vad gäller utländska fordon synes det

vara både praktiskt och ändamålsenligt att företa kontrollen redan vid

gränspasseringen. Även rikspolisstyrelsen, som dock bestämt avstyrker

motionerna, anser att en sådan lösning vore fördelaktig. Härom kan således

knappast delade meningar råda. Vad däremot gäller frågan i vilken utsträckning

tullverkets personal bör utföra kontrollen har skilda synpunkter

kommit till uttryck. Utskottet anser för sin del att betänkligheter möter

mot att dela ansvaret för den aktuella fordonskontrollen mellan polisen

och tullverket då en sådan uppdelning synes vara ägnad att skapa oklara

ansvarsförhållanden. Frågan får också ses mot bakgrunden av att polisen

ombesörjer fordonskontrollen i övrigt utefter våra vägar. Ansvaret bör därför

enligt utskottets mening såsom hittills åvila polisen och kontrollen ske

i dess regi. Intet hindrar emellertid att tullverkets personal på olika sätt

biträder polisen. Tvärtom är det önskvärt att man väl tillvaratar de möjligheter

som kan finnas att genom samarbete mellan polisen och tullverkets

personal förbättra och rationalisera kontrollen. Detta borde kunna ske t. ex.

genom att tullpersonalen antecknar och delger polisen erforderliga data

rörande fordon och totalvikter, tillkallar polis vid flagranta överträdelser

av bestämmelserna eller vid vissa tillfällen etablerar samarbete i fråga om

vägning m. in. med polisens besiktningspatruller. Genom ett sådant samarbete

torde motionernas syfte till stor del kunna tillgodoses. Utskottet finner

sig kunna förutsätta att berörda myndigheter utan särskild utredning

eller framställning från riksdagens sida tar de initiativ som kan erfordras

för att lösa dessa praktiska samarbetsfrågor.

Utskottet får på grund av det anförda hemställa

att motionerna I: 77 och II: 102 icke föranleder någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 oktober 1967

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 51 år 1967

7

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson (fp), Göran Karlsson

(s), Erik Jansson (s), Nils-Eric Gustafsson* (ep), Åkesson (fp), Herbert

Larsson (s), fru Landberg (s) och herr Svenungsson (h);

från andra kammaren: herrar Johansson i Torp (s), Nyberg (fp),

fru Torbrink (s), herrar Grebäck (ep), Hedin (h), Persson i Tandö (s),

From (fp) och Hammarberg (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Svenungsson (h), Nyberg (fp) och From (fp), vilka ansett

a) att det avsnitt under rubriken »Utskottet» som börjar med orden

»Utskottet delar» och som slutar med orden »praktiska samarbetsfrågor»

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar---lika med utskottet---till uttryck. Utskottet

anser sig inte med ledning av föreliggande material kunna ta någon bestämd

ståndpunkt till dessa spörsmål. Övervakningen av fordons vikt och last

är dock en så viktig angelägenhet att alla möjligheter att förbättra och rationalisera

den bör tillvaratas. Enligt utskottets mening är motionsförslaget

väl värt att pröva som en utväg att komma till rätta med i varje fall en

del av problemen på området. Frågan bör närmare utredas. Utskottet tillstyrker

således bifall till motionerna.

b) att utskottet bort hemställa

att riksdagen i anledning av motionerna I: 77 och II: 102

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om utredning av den

fråga som avses med motionerna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.