Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion angående handeln med småfågelungar och fågelägg. Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagens andra kammare väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 300, av herr Börjesson i Falköping

1967-10-31 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1967:53, Utlåtande i anledning av motion angående handeln med småfågelungar och fågelägg. Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagens andra kammare väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 300, av herr Börjesson i Falköping

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 53 år 1967

1

Nr 53

Utlåtande i anledning av motion angående handeln med småfågelungar

och fågelägg.

Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagens andra kammare

väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 300, av herr Börjesson i Falköping

(ep).

I motionen hemställs »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller

om sådan ändring i gällande exportföreskrifter avseende utförsel av småfågelungar

och -ägg att handeln med dessa helt förhindras i enlighet med

vad som i motionen anförts».

Motionären framhåller i motionen att en aktiv naturvård bör bl. a. vara

inriktad på att i största möjliga utsträckning bevara vår djur- och växtvärld.

Emellertid pågår en icke önskvärd förstörelse på många håll, ofta

beroende på tanklöshet hos enskilda människor, men också i kommersiellt

intresse. Härvid syftar motionären på den tilltagande jakten på svenska

vildfåglar, vilka går som exportvaror till utländska burfågelmarknader.

Bl. a. har enligt motionären sällsynta svenska sångfåglar blivit eu alltmer

förekommande handelsvara. Förutom jakten på småfåglar förekommer

också eu organiserad äggjakt för avsättning till utländska samlare. Av tillgängliga

uppgifter är ersättningen för fåglar och ägg på den utländska marknaden

relativt hög. Motionären anser därför att man har anledning räkna

med en alltmer utbredd jakt på dessa. Motionären framhåller i anslutning

härtill att några restriktioner i exportföreskrifterna i fråga om utförsel i

dessa avseenden inte finns. Vissa bestämmelser i gällande jaktlagstiftning

med förbud att i vissa fall fånga djur och ägg kan däremot begränsa möjligheterna

till utförsel. Då dessa regler erfarenhetsmässigt ändå inte är

till fyllest för att förhindra fångsten bör enligt motionären bestämmelser

utfärdas som förbjuder handelsverksamhet med våra småfåglar. En ändring

i detta syfte bör lämpligen komma till stånd i exportföreskrifterna angående

utförsel av småfågelungar och -ägg.

Över motionen har utskottet på sätt § 46 riksdagsordningen föreskriver

inhämtat utlåtanden från generaltullstyrelsen, statens naturvårdsnämnd och

veterinärstyrelsen. På begäran av utskottet har yttranden också avgetts av

Sveriges ornitologiska förening. Naturvårdsnämnden har bifogat yttranden

från Svenska jägareförbundet, Svenska naturskyddsföreningen och nämnda

ornitologiska förening. Till utskottet har även inkommit yttrande från

Skånes ornitologiska förening.

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 3 avd. Nr 53

opaginerad Kontrollera mot PDF

’2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 53 år 1967

Gällande rätt

Jaktlagstiftningen

Enligt 11 § jaktstadgan meddelar Kungl. Maj :t för varje jaktår bestämmelser

angående fridlysning av vissa djurarter. Fåglar, som inte särskilt

uppräknats i dessa bestämmelser, får, om inte Kungl. Maj :t föreskriver annat

i samma bestämmelser, under tiden fr. o. m. den 1 mars t. o. in. den 31

augusti inte någonstädes jagas, dödas eller fångas (12 §). Till dessa fåglar

hör de flesta av våra vanligaste flyttfåglar men även åtskilliga övervintrande

arter. De senare kan således jagas under resten av året. Enligt 14 § slutligen

är det förbjudet att ta eller förstöra sådan fågels ägg och bo under tid då

jakt efter fågel av viss art är förbjuden.

Straffrättsligt gäller att den dömes för olaga jakt som fångar eller dödar

djur under tid, då djuret är fridlyst, eller tar eller förstör ägg eller bo av

fridlyst fågel (28 §).

I den av utskottet tillstyrkta propositionen nr 136 angående ändringar

i jaktlagstiftningen föreslås att jaktlagstiftningens system för fridlysning

läggs om så att alla vilda däggdjur och fåglar- blir fridlysta i princip och

jakt tillåten endast under bestämda jakttider.

Export föreskrifter

Enligt föreskrifter meddelade av statens jordbruksnämnd kan ägg och

ungar av småfåglar, som alstras här i riket, utan hinder av rådande allmänt

exportförbud utföras till samtliga länder utom Östtyskland och Rhodesia.

För utförsel av dessa varor till sistnämnda länder fordras särskild exportlicens

utfärdad av jordbruksnämnden.

Konvention om fågelskydd

Sverige har den 15 mars 1963 ratificerat konventionen i Paris den 18

oktober 1950 om fågelskydd (Sveriges överenskommelser med främmande

makter 1963: 39) Konventionen har till syfte att skydda alla i vilt tillstånd

levande fåglar och stadgar i sådant syfte bl. a. förbud att med vissa undantag

importera, exportera, transportera och sälja levande och dödade fåglar,

som fångats eller dödats i strid med konventionen.

Remissyttrandena

Motionärens förslag om ändring i exportföreskrifter i fråga om utförsel

av småfågelungar och småfågelägg mottas positivt av Svenska naturskyddsföreningen

och Skånes ornitologiska förening. Naturskyddsföreningen tillstyrker

förslaget men anser det önskvärt med sådan komplettering att

exportförbudet omfattar alla vilda fågelarter och deras ägg, från vilket för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 53 år 1967

bud vissa undantag skulle kunna medges. Också nyssnämnda förening ansluter

sig till motionärens uppfattning men hävdar att ändringar bör vidtas

beträffande bestämmelserna för innehav och handel med alla i Sverige fridlysta

djurarter, deras ägg och ungar såväl i levande som preparerat tillstånd.

Övriga remissmyndigheter ställer sig mer eller mindre avvisande till

motionsförslaget. De flesta av dem förklarar sig dock instämma i motionens

syfte.

Statens naturvårdsnämnd och Svenska jägareförbundet uppger sig anse

att infångande av fågelungar och export av slädarna

är av obetydlig omfattning. Sveriges ornitologiska förening förklarar sig inte

ha bekant att export av småfågelungar förekommer från Sverige. Skånes

ornitologiska förening upplyser däremot att många av våra djurarter, både

fåglar och däggdjur, är starkt efterfrågade utomlands. Naturskyddsföreningen

säger att rapporter inkommit till föreningen And ett flertal tillfällen

om olovlig fångst av småfågel och att fåglar i många fall sålts utomlands.

I fråga om handel med fridlysta djur i allmänhet uppger

nyssnämnda ornitologiska förening följande.

Sedan föreningens uppmärksamhet riktats på frågan om handel med fridlysta

djurarter har föreningen undersökt i vilken omfattning sådan handel

förekommer. Museipersonal, konservatorer och andra har tillfrågats om utsträckningen

av nämnda handel och den har befunnits vara av icke ringa

omfattning.

Det sker en regelbunden import från Norge av kungsörn, havsörn och

berguv, alla tre totalfredade i Sverige, men tillåtna för jakt i Norge. Denna

import är för närvarande legal. Vid hanteringen av dylika djur i Sverige

uppges alltid, att djuren är importerade, men i många fall är de uppenbarligen

illegalt anskaffade svenska exemplar. Det är i enskilda fall oftast

omöjligt att avgöra djurens ursprung.

Vidare är många av våra svenska djurarter, både fåglar och däggdjur,

starkt efterfrågade utomlands, såväl i preparerat skick för samlare av olika

kategorier, som i levande tillstånd för djurparker och djurhandlare. Även

här uppstår svårigheter And avgörandet om legalt eller illegalt åtkomstsätt

föreligger. Förfrågningar om köp av levande och preparerade fridlysta djur

inkommer regelbundet till museer och konservatorer från utlandet. I vissa

fall innebär dessa förfrågningar rena uppmaningar till lagbrott.

Beträffande frågan om fångst och export av fågelägg uppger

nät ur vårdsnämnden, Naturskyddsföreningen, J ägareförbundet och Sveriges

ornitologiska förening att sådan fångst och export förekommer, enligt

föreningen i ej obetydlig omfattning. Jägareförbundet framhåller att exporten

inte torde vara aAf så stor omfattning beträffande småfågelägg som i

fråga om större sällsynta fågelarter, exempelvis falkar och berguv. Dessa

ägg torde emellertid enligt förbundet mycket sällan utföras öppet ur landet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 53 år 1967

Enbart misstanken om att fridlysta fågelarter eller deras ägg exporteras

bör enligt Naturskyddsföreningen räcka för att motivera ett exportförbud.

Ett sådant förbud uppges dessutom vara motiverat på grund av

att export av nytagna ägg kan ske under hänvisning till att de härrör från

gämla samlingar. Till stöd för uppfattningen att nya bestämmelser bör införas

beträffande innehav och handel med samtliga i Sverige

fridlysta djurarter framhåller Skånes ornitologiska förening

följande.

En skärpning av bestämmelserna även rörande handeln med fridlysta

djurarter inom landet skulle minska möjligheterna till icke önskvärd exportoch

importhantering och också effektivt minska möjligheterna till hanteringav

illegalt åtkomna djur över huvud taget. De nuvarande principerna för

naturvårds- och jaktlagstiftningen i Sverige syftar till att bevara en så artoch

individrik fauna och flora som möjligt. Det torde icke vara förenligt

med dessa principer att tillåta privat hantering och privat innehav av fridlysta

djurarter. Vetenskapliga institutioners berättigade krav på undersöknings-

och undervisningsmateriel kan lätt tillgodoses genom undantagsbestämmelser

och särskilda tillstånd. Även den lägre undervisningens behov

av viss åskådningsmateriel kan tillgodoses på enahanda sätt.

Sistnämnda förening framhåller avslutningsvis att behovet av skärpta

restriktioner rörande export och import av fridlysta djurarter, icke enbart

småfågelungar och småfågelägg, torde fordra omgående åtgärder, medan

frågan om innehav och handel med sådana arter inom landet sannolikt först

måste utredas närmare.

Generaltullstyrelsen framhåller att med nuvarande utförselkontroll

är tullverkets möjlighet att hindra utförsel av icke exporttillåtna

fågelungar och ägg begränsad. Styrelsen hänvisar först till gällande

exportbestämmelser på området samt förklarar att någon möjlighet för tullverket

att hindra utförsel av ägg och ungar av småfåglar med stöd av bestämmelserna

i jaktlagstiftningen inte föreligger. Styrelsen fortsätter:

Kontroll av att ett sådant exportförbud för ungar och ägg av småfåglar

som föreslås av motionären kommer att efterlevas torde förutsätta medverkan

av tullverket. Denna medverkan kan dock icke i någon större utsträckning

bygga på en direkt varukontroll. Tullverkets utförselkontroll är

för närvarande i huvudsak begränsad till granskning av exportdokumenten.

Kontroll av själva varan förekommer visserligen men i allmänhet endast

stickprovsvis. I regel sker dokumentgranskningen först sedan utförselvarorna

inlastats i transportmedel och ej sällan först efter dettas avgång. Det

bör framhållas, att tullverkets utförselkontroll icke är endast en fråga om

verkets övervakningsresurser utan även och framför allt en fråga om vilka

hinder och besvär, som bör få drabba varuutförseln. En varukontroll drabbar

icke endast sändningar av det varuslag som skall kontrolleras utan även

andra sändningar, som möjligen kan tänkas innehålla varor av det ifrågavarande

slaget.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 53 år 1967

Genom att fångstmöjligheterna är i hög grad begränsade genom gällande

jaktbestämmelser bör enligt veterinärstyrelsen vederbörande tullmyndigheter

utan speciella exportföreskrifter kunna ingripa vid utförsel av fåglar och

ägg, som åtkommits på olagligt sätt. De bestämmelser som reglerar veterinärstyrelsens

verksamhetsområde, t. ex. djur skyddsbestämmelserna eller veterinära

utförselkungörelsen, synes styrelsen mindre lämpade att förses med

föreskrifter om förbud mot ifrågavarande utförsel.

Flera remissmyndigheter antyder i sina yttranden hur de anser att man

bör söka komma till rätta med det i mo!tione(n påtalade

missförhållandet. Naturvårdsnåmnden säger att, då i

praktiken ett exportförbud skulle bli verkningslöst, man är hänvisad till

exempelvis intensifierad upplysning och en skärpt kontroll av jaktförfattningarnas

efterlevnad. Jägareförbundet finner att en cirkulärskrivelse i frågan

till myndigheter, som kan komma i kontakt med utförseln ur landet av

fridlysta fåglars ägg och ungar, skulle kunna vara av viss betydelse. I denna

skrivelse skulle enligt förbundet anges att polisanmälan omedelbart skall

göras vid fall av utförselförsök, om exportören inte kan förete handling utvisande

att äggen eller ungarna åtkommits på laglig väg. Enligt Sveriges

ornitologiska förening bör missförhållandet lämpligen beivras genom skärpta

bestämmelser i jaktlagstiftningen. En dubbel kriminalisering av den olovliga

hanteringen genom straffsanktionerat exportförbud synes föreningen

obehövlig.

Utskottet

Motionären framhåller att en aktiv naturvård bör inriktas på att bevara

bl. a. vår djurvärld. Med utgångspunkt härifrån behandlas i motionen frågan

om utförsel av småfågelungar och småfågelägg. Motionären anför att

många av våra vildfåglar, bl. a. sångfåglar, går som export till utländska

burfågelmarknader. Vidare utförs småfågelägg för avsättning till utländska

samlare. Ersättningen synes vara relativt hög, och man har därför enligt

motionären att räkna med en alltmer utbredd jakt på fåglarna. Eftersom

varken gällande exportföreskrifter eller jaktlagens bestämmelser på området

är tillräckligt effektiva hemställer motionären att i exportföreskrifterna

intages ett stadgande som förbjuder handelsverksamhet med småfåglar

och deras ägg.

Bland remissmyndigheterna råder delade meningar om i vilken omfattning

export av förevarande fåglar och ägg förekommer. Det synes emellertid

vara klarlagt att utförsel åtminstone i viss utsträckning äger rum.

Enligt nuvarande bestämmelser får fåglar, som inte särskilt uppräknats

i fridlysningsbestämmelserna, i princip inte jagas, dödas eller fångas under

tiden fr. o. in. den 1 mars t. o. m. den 31 augusti. Inte heller är det tillåtet att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 53 år 1967

ta eller förstöra sådan fågels ägg och bo under denna tid. Till denna grupp

av fåglar hör de flesta av våra vanligaste flyttfåglar, som i regel lämnat landet

före den 1 september, men även åtskilliga övervintrande arter. De senare

kan därför lagligen jagas under hösten och vintern liksom deras bon kan

obestraffat plundras. Genom den av utskottet denna dag tillstyrkta propositionen

angående ändringar i jaktlagstiftningen läggs nu fridlysningssystemet

om så att bl. a. alla vilda fåglar blir fridlysta i princip och jakt tillåten

endast efter särskilda arter och under bestämda jakttider. Härigenom får

dessa övervintrande och även nyinflyttade arter ökat skydd. Man kan hoppas

att denna reform på längre sikt kan medföra ökad respekt för bl. a. fågellivet.

På så sätt kommer syftet med motionen att i viss utsträckning tillgodoses

även utöver det ökade direkta fridlysningsskyddet för vissa arter.

I fråga om motionärens förslag om exportförbud på området synes ett

sådant mot bakgrund av vissa remissyttranden, bl. a. generaltullstyrelsens,

inte få någon större effekt vare sig bestämmelser utfärdas exempelvis om

varukontroll eller om granskning av handlingar utvisande laga åtkomst. Den

ringa vinst man möjligen kan uppnå genom ökad kontroll från tullverkets

sida torde inte motivera det ökade arbetet för till] personalen och det besvär,

som härigenom drabbar den övriga varuförseln. För att bättre komma till

rätta med ifrågavarande missförhållande torde man, som naturvårdsnämnden

framhåller, vara hänvisad till sådana åtgärder som intensifierad upplysning

och ökad kontroll av jaktförfattningarnas efterlevnad.

Vid nu angivna förhållanden får utskottet hemställa

att motionen II: 300 icke föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 31 oktober 1967

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexander son (fp), Göran Karlsson (s),

Erik Jansson (s), Nils-Eric Gustafsson* (ep), Åkesson (fp), Herbert Larsson*

(s), fru Landberg (s) och herr Svenungsson* (h);

från andra kammaren: herrar Johansson i Torp* (s), Nyberg* (fp),

fru Torbrink (s), herrar Grebäck (ep), Hedin (h), Persson i Tandö* (s),

From (fp) och Hammarberg (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM 67

714915

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.