Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av 1 § andra stgcket lagen den 31 maj 1963
1967-11-21 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
3LU 1967:56, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av 1 § andra stgcket lagen den 31 maj 1963
Dokumentets text
Tredje lagutskottets utlåtande nr 56 år 1967
1
Nr 56
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag angående fortsatt giltighet av 1 § andra
stgcket lagen den 31 maj 1963 (nr 268J om igångsättning
stillstånd för byggnadsarbete samt ändrad lydelse
av 3 § samma lag, dels motioner i ämnet, dels ock motioner
om rätt att uppföra mindre egna hem utan byggnadstillstånd.
Genom en den 13 oktober 1967 dagtecknad proposition, nr 152, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogat förslag till lag angående dels
fortsatt giltighet av 1 § andra stycket lagen den 31 mars 1963 (nr 268) om
igångsättningstillstånd för byggnadsarbete, dels ändrad lydelse av 3 §
samma lag.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås dels att giltighetstiden för Kungl. Maj :ts nuvarande
fullmakt att införa krav på igångsättningstillstånd för vissa byggnadsarbeten
skall förlängas till utgången av år 1969, dels att beslutanderätten
i ärenden om igångsättningstillstånd skall tillkomma Kungl. Maj :t
eller, efter Kungl. M''aj :ts bemyndigande, arbetsmarknadsmyndigheterna.
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 sarnl. 3 avd. Nr 56
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 56 år 1967
Lagförslaget
Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse.
Förslag
till
Lag
angående dels fortsatt giltighet av 1 § andra stycket lagen den 31 maj 1963 (nr
268) om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete, dels ändrad lydelse av
3 § samma lag
Härigenom förordnas, dels att 1 § andra stycket lagen den 31 maj 1963 om
igångsättningstillstånd för byggnadsarbete1 skall äga fortsatt giltighet till
utgången av år 1969, dels att 3 § samma lag skall erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
3 §.
Igångsättningstillstånd meddelas Igångsättningstillstånd meddelas
av arbetsmarknadsstyrelsen eller, av Konungen eller, efter Konungens
efter dess bemyndigande, av läns- bemyndigande, arbetsmarknadsstyarbetsnämnden.
relsen eller länsarbetsnämnden.
Igångsättningstillstånd må —----------- — i arbetet.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
: Senaste lydelse av 1 § andra stycket se 1965: 809.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 56 år 1967
3
Motionsyrkanden
I samband med propositionen har utskottet behandlat två i anledning av
propositionen väckta motioner, nämligen
de likalydande motionerna 1: 900 av herrar Enarsson och Schött samt
II: 1114 av fröken Ljungberg och herr Söderström, i vilka motioner hemställs
»att
Riksdagen måtte med anledning av proposition 152 antaga följande
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av 1 § andra stycket lagen den 31 maj 1963 (nr 268)
om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete
Härigenom förordnas att 1 § andra stycket lagen den 31 maj 1963 om
igångsättningstillstånd för byggnadsarbete skall äga fortsatt giltighet till
utgången av år 1969.
Denna lag träder i kraft dagen efter den då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk Författningssamling».
Utskottet har vidare behandlat två fristående motioner, nämligen
de likalydande motionerna I: 362 av herr Kristiansson, Axel, och herr
Fälldin samt II: 449 av herrar Gustavsson i Alvesta och Antonsson, i vilka
motioner yrkas
»att riksdagen måtte besluta att egnahemsbebyggelse upp till en storlek
av 80 kvadratmeter för byggarens egen räkning må vid egen kapitalanskaffning
uppföras utan byggnadstillstånd».
Propositionen
Utskottet redovisar här endast de delar av propositionen som är av särskild
betydelse med hänsyn till innehållet i de nu behandlade motionerna.
I övriga delar hänvisar utskottet till propositionen.
År 1963 fattade statsmakterna (prop. 1963: 124, L3U 24, rskr 284) principbeslut
om övergång till ett system för säsongutjämning inom byggnadsbranschen
genom frivillig samverkan mellan byggarbetsmarknadens parter,
kommunerna och arbetsmarknadsmyndigheterna. För att skapa en
möjlighet att ingripa för den händelse de på frivillighet grundade åtgär
-
4
Tredje lagutskottets utlåtande nr 56 år 1967
derna skulle visa sig otillräckliga beslutade riksdagen samtidigt om fullmakt
för Kungl. Maj :t att i ett sådant läge förordna att igångsättningstillstånd
skall inhämtas från arbetsmarknadsmyndighet innan byggnadsarbete
påbörjas. Fullmakten ges i lagen om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete,
som trädde i kraft den 1 juli 1963 samtidigt som lagen om tillståndstvång
för byggnadsarbete upphörde att gälla. Systemet med frivillig samverkan
— vilken sker inom byggarbetsnämnder — tillämpas f. n. fullt ut.
Fullmakten har alltså inte utnyttjats.
I och med att lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete upphörde
att gälla saknades legala möjligheter att begränsa enskild byggnadsverksamhet.
Nyssnämnda fullmakt gav nämligen inte möjlighet härtill. På
grund av överhettning av konjunkturen inom byggnadssektorn uppstod
emellertid snart behov att kunna få till stånd en sådan begränsning. Genom
lagen den 29 maj 1964 (nr 300), som trädde i kraft den 18 juni 1964,
angående ändrad lydelse av 1 § lagen om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete
gavs Kungl. Maj :t fullmakt att för särskilt område förordna
att byggnadsarbete av visst slag som var att anse som mindre angeläget från
allmän synpunkt inte fick påbörjas utan igångsättningstillstånd. Förutsättning
för sådant förordnande var att det i området rådde allvarlig brist
på arbetskraft inom byggnadsindustrin. Förordnande skulle avse viss tid.
Föreskrifter om i vilka områden och för vilka objekt igångsättningstillstånd
krävdes togs in i kungörelsen den 31 maj 1963 (nr 269) med tillämpningsföreskrifter
till lagen om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete
(ändrad lydelse se 1964:301 och 1965:89). Utanför denna reglering lämnades
bostadsbyggandet, industrins anläggningar samt byggnader för sjukvård,
socialvård och undervisningsväsendet (se prop. 1964: 95 s. 17, L3U
30, rskr 186). Dessa byggnadsarbeten fick alltså påbörjas utan igångsättningstillstånd.
Den fullmakt som 1964 års prioriteringslagstiftning innefattade gällde
bara till utgången av år 1965. Som framgår av det anförda var den begränsad
även i vissa andra avseenden. Genom lagen den 17 december 1965 (nr
809) angående ändrad lydelse av 1 § lagen om igångsättningstillstånd för
byggnadsarbete förlängdes emellertid giltighetstiden för fullmakten, med
vissa ändringar, till utgången av år 1967. Enligt 1965 års lagstiftning kan
förordnande att igångsättningstillstånd skall krävas meddelas för hela landet
och utan annan tidsbegränsning än som följer av lagens giltighetstid. Förordnande
kan grundas på — förutom brist på arbetskraft i byggnadsindustrin
— annat avsevärt hinder för byggnadsverksamheten såsom brist på
kapital eller byggnadsmaterial.
1965 års lagstiftning föranledde ändringar i tillämpningskungörelsen
varigenom ytterligare slag av byggnadsarbeten hänfördes till den oprioriterade
kategorin. Hit hör enligt tillämpningskungörelsen i dess nuvarande lydelse
(1966: 85 och 160) byggnadsarbete som avser
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tredje laffnlukoiiel.s utlåtande nr JG ar IdGi
1) bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus
samt sådan parkeringsanläggning. som ej inrättas i anslutning till ny
bostadsbebyggelse;
2) hus som heli eller till huvudsaklig del inrymmer butiks-, kontors(
ller banklokaler;
ii) kommunal förvaltningsbyggnad;
Ii byggnad som helt eller till huvudsaklig del inrymmer kyrkliga, eller
andra samlingslokaler eller nöjeslokaler;
5) sporthall (“ller annan idrotlsanläggning;
(>) hosladshus so in uj>j)föres ulan sl al ligt stöd och ej är avsett uteslutande
för fritidsändamål:
7) bostadshus som är avsett uteslutande för fritidsändamål, om arbetet
ingår i ed byggnadsföretag som omfattar mer än ett sådant hus eller om
huset genom arbetet erhåller en bostadsyta, överstigande 80 kvadratmeter;
8 i kommunal gal;:, väg eller annan samfärdsled som icke behöves för
nytt bostadsområde;
11) sjukhus som avses i sjukvårdslagen den (> juni 1902 (nr 242) eller
sjukhem som avses i stadgan den 22 april 1960 (nr 114) angående enskilda
sjukhem in. in.;
10. ) hem som avses i 18 $ lagen den 4 januari 195(5 (nr 2) om socialhjälp;
11. ) kommunal eller enskild byggnad för undcrvisningsändamål som
uppföres utan statsbidrag;
12) rivning av flerfamiljshus inom område med stadsplan i kommun
med över 30 000 invånare.
Enligt 3 ,8 lagen om igångsältningstillslånd för byggnadsarbete meddelas
igangsätlningsiillslåad av arbetsmarknadsstyrelsen eller, efter dess bemyndigande,
av länsarbetsnämnden.
Kung). Maj:l bär genom beslut den 6 ma; 1966 föreskrivit dels alt igångsältningstillsländ
skall meddelas för i första band bostäder som uppförs
utan statligt stöd samt sjukhus, sjukhem och ålderdomshem (punkterna
(i, i) och 10) i d<en män kostnaderna för sådan:) byggnadsarbeten ryms inom
vissa angivna ramar, dels att stor reslriktivilel skall iakttas vid tillståndsgivningcri
i övrigt. Efter hand som ramarna fyllts genom tiilståndsgivningen
bär Kung!. Maj :t genom ytterligare beslut, senast den 25 augusti
1967, utvidga! ramarna.
(lenom förordningen den 24 februari 1967 (nr 44) om invesleringsavgift
för vissa byggnadsarbeten bär statsmakterna fått ytterligare ett instrument
för begränsning av investeringarna inom byggnadssektorn. Enligt förordningen
skall eu investeringsår gift om 25 tf på byggnads kostnaden betalas
till staten för byggnadsarbete som sätts i gäng under tiden den 1 mars 1967- den 30 september 1968, om arbetet avser vissa angivna objekt. Dessa motsvarar
dem som tagits upp under punkterna 1—5 och 7 i den föregående
framställningen. Ku agb Maj :t kan .medge befrielse från invesleringsavgift
helt eller delvis, om läget på arbetsmarknaden påkallar det eller andra synnerliga.
skäl föreligger.
6
Tredje lagutskottets utlåtande nr 56 år 1967
Så länge lagen om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete kunde
användas bara i säsongutjämnande syfte och tillämpas endast för visst område
låg det närmast till hands att befogenheten att meddela igångsättningstillstånd
skulle tillkomma Kungl. Maj :t underställda organ, arbetsmarknadsstyrelsen
och länsarbetsnämnden. Det ter sig, allmänt sett, knappast ändamålsenligt
att Kungl. Maj :t i enskilda fall prövar om igångsättning av byggnadsföretag
är lämplig från lokala säsongmässiga arbetsmarknadssynpunkter.
Sedan möjlighet öppnats till en prioritering med syfte att tillgodose också
allmänna samhällsekonomiska intressen — lagstiftningen utnyttjas som
jag sagt tidigare f. n. bara i detta syfte —- har tillståndsgivningen fått en
vidare uppgift än tidigare. Till följd härav föreligger ett intresse av att
Kungl. Maj :t skall ha möjlighet att direkt påverka tillståndsgivningen.
En sådan möjlighet kan skapas genom en ordning som innebär att tillståndsgivningen
i princip ankommer på Kungl. Maj :t med befogenhet för
Kungl. Maj :t att till arbetsmarknadsmyndigheterna delegera tillståndsgivningen
i lämplig utsträckning. För att en sådan ordning skall kunna komma
till stånd behöver lagen ändras så, att befogenheten att meddela igångsättningstillstånd
tillkommer Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
arbetsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnden. Jag förordar
att en sådan lagändring genomförs.
Motionerna
I motionerna I: 900 av herrar Enarsson och Schött och II: 1114 av fröken
Ljungberg och herr Söderström anföres att man inte kan finna skäl acceptera
förslaget om en centralisering av besluten i ärendena om igångsättningstillstånd.
Arbetsmarknadsstyrelsen har, med länsarbetsnämnderna som
verkställande organ, tidigare handlagt dessa ärenden och motionärerna
finner det inte sakligt motiverat och ej heller rimligt att Kungl. Maj :t i detta
avseende skall vara den myndighet som tillämpar lagstiftningen. Kungl.
Maj :t har, säger motionärerna, alltid möjlighet att göra tillämpningsföreskrifter
men det bör ankomma på ett statens verk att vara tillståndsgivare. I
I de fristående motionerna 1: 362 av herr Axel Kristiansson och herr
Fälldin och 11:449 av herrar Gustavsson i Alvesta och Antonsson anförs
bl. a. att egnahemsbyggandet sedan 1965 inräknas i bostadskvoterna och att
detta främst för landsbygdens del inneburit en avsevärd minskning i
bostadsbyggandet. Genomgående är tilldelningen långt mindre än byggnationen
åren närmast före kvoteringens genomförande. I ett flertal kommuner
rör det sig om bara några enstaka tillstånd. Exempel finns också
på kommuner som ställts helt utan tilldelning, säger motionärerna. Genom
att vidare byggandet av bostäder utan statliga lån inbegreps i byggnads
-
7
Tredje lagutskottets utlåtande nr 56 år 1967
regleringen våren 1966 stoppades också möjligheten att med egna medel
företa något som helst byggande av åretruntbostäder utan tillstånd. För
innevarande år kommer enligt vad motionärerna anför endast ett mycket
begränsat antal dylika tillstånd att beviljas.
Motionärerna anför vidare att samtidigt med denna mycket hårda begränsning
av egnahemsbyggandet utan statliga lån, är fritidsbyggandet i
princip oreglerat upp till en bostadsyta om 80 kvadratmeter. Inom denna
byggnadssektor finns också en mycket stark dragning mot den maximala
storleken, och de större fritidsbostäderna är numera ofta av samma standard
som åretruntbostäder, trots att de som regel användes endast en liten del av
året och därtill byggs av folk som redan har en bostad.
Motionärerna konstaterar att det enda bostadsbyggande som får ske fritt
och obegränsat är byggande av fritidshus. De anser sig kunna starkt ifrågasätta
om inte också egnahem för åretruntanvändning bör få uppföras under
samma förutsättningar intill den maximala storlek som gäller för fritidsbyggandet.
En uppmjukning av bestämmelserna härvidlag, innebärande
att för egen räkning egnahem av den omnämnda storleken fritt finge
uppföras, skulle enligt motionärernas mening säkerligen utan större ansträngning
av det totala investeringsutrymmet lösa bostadsfrågan för
många. Vid byggnadsprojekt av denna storleksordning kan nämligen den
egna arbetsinsatsen i stor utsträckning utnyttjas. För många familjer är
därtill också denna bostadsyta tillräcklig. För mötande av eventuellt framtida
krav på högre bostadsstandard — större bostadsyta — kunde lämpligen
planlösning för framtida utbyggnad (skuggritning) redan från början utföras
och granskas. Därigenom skulle man undvika extra fördyring vid
framdragande av värme och sanitära ledningar etc.
Enligt vad motionärerna anför har bostadsbristen redan lett till att
bostäder uppförs under beteckningen fritidsstugor på områden som ursprungligen
ej avsetts för åretruntbostäder. Man anser sig kunna förutse
att denna utveckling kommer att öka starkt. Detta leder till en biandbebyggelse,
som ur många synpunkter inte är önskvärd. Bosättningen blir
således fellokaliserad, vilket ofta förorsakar kommunerna ökade kostnader
för skolskjutsar, renhållning, snöröjning etc. Samtidigt får tomtmark, avsedd
för helår sbostäder med däri gjorda investeringar i vatten- och avloppsnät
jämte vägar, ligga oanvända, slutar motionärerna.
Remissvaren i anledning av motionerna 1:362 och 11:449
Över motionerna 1: 362 och IT: 449 bär utskottet på sätt § 46 riksdagsordningen
föreskriver inhämtat utlåtanden från arbetsmarknadsstyrelsen,
byggnadsstyrelsen och bostadsstyrelsen. På begäran av utskottet har yttrande
därjämte avgetts av Svenska kommunförbundet.
8
Tredje lagutskottets utlåtande nr 56 år 1967
Bostadsstyrelsen avstyrker uttryckligen motionärernas förslag. Även byggnadsstyrelsen
och arbetsmarknadsstyrelsen synes i sak inta samma ståndpunkt.
Svenska kommunförbundet förordar i stället för motionärernas
förslag att byggandet av åldringsbostäder av alla slag nndantas från kvotering.
Arbetsmarknadsstyrelsen erinrar om att under de senaste åren vid fördelningen
av investeringsramarna för bostadsbyggandet ingen uppdelning
gjorts på småhus respektive flerfamiljshus. Fördelningen på olika typer
av hus har således bestämts inom kommunerna. Fr. o. m. våren 1966 är
bostadsbyggandets omfattning i sin helhet reglerad i och med att tillståndstvång
då infördes för bostadshus som uppförs utan statligt stöd. Den för
1966 fastställda ramen för detta byggande omfattade 5 300 lägenheter. För
1967 har enligt vad styrelsen anför fastställts en ram om 4 000 lägenheter.
Styrelsen anför vidare att det undandrar sig dess bedömande om och i
vilken form de nuvarande bestämmelserna leder till att bostäder för permanent
bruk uppförs under beteckningen fritidsstugor på områden som ej
avsetts för fast bosättning. Det förhållandet att man kan bygga jämförelsevis
stora fritidshus utan igångsättningstillstånd eller andra begränsningar
sägs emellertid medföra vissa komplikationer. Någon form av storleksbestämning
för fritidshusen är emellertid nödvändig för att igångsättningsregleringen
skall kunna administreras. Styrelsen har för sin del inte funnit
anledning föreslå någon ändring på denna punkt i de av Kungl. Maj :t
utfärdade bestämmelserna. En ändring av bestämmelserna i enlighet med
motionens förslag skulle, anförs det i remissvaret, förmodligen leda till
en ökning av igångsättningen utöver den fastställda igångsättningsramen
för bostadsbyggande utan statligt stöd. En sådan ändring skulle dessutom
kunna påverka utformningen av bostadsprojekten på ett sätt som från
bostadssociala synpunkter är mindre önskvärt.
Bostadsstyrelsen anför bl. a. att en följd av de gällande riktlinjerna för
fördelningen av bostadsbyggandet ofrånkomligt blir en viss minskning av
bostadsbyggandet i de mera glesbygdsbetonade delarna av landet. Styrelsen
hänvisar i sammanhanget till en sammanställning varav framgår att
påbörjandet minskat såväl i köpingarna som i landskommunerna. Påbörjandet
i dessa kommuner tillsammantagna utgjorde under år 1964 26
procent av rikets totala påbörjande och under år 1966 24 procent. Det är
enligt styrelsens mening — mot bakgrunden av att byggandet av permanentbostäder
är till sin omfattning fullständigt reglerat och då den geografiska
fördelningen sker enligt av statsmakterna angivna riktlinjer — inte rimligt
att sådana egnahemsbyggare, som tills vidare nöjer sig med en begränsad
bostadsyta och har möjlighet att bygga utan statens finansiella stöd, skall
prioriteras framför andra egnahemsbyggare. En viss maximiyta som villkor
för en förmån, i detta fall frihet från igångsättningstillstånd, innebär vidare
vissa olägenheter, vilka styrelsen har erfarenhet av från gällande regler om
Tredje lagutskottets utlåtande nr 56 år 1967
9
maximiyta som villkor för bostadslån till småhus. Mätningen av ytan förutsätter
utarbetande och tillämpning av detaljerade mätningsregler, och man
löper risk att få en sådan medveten utformning av huset att det enligt
dessa regler icke överskrider maximiytan.
Byggnadsstyrelsen anför att 2 536 lägenheter i enfamiljshus färdigställdes
under år 1965 utan statligt stöd. Endast 133 av dessa lägenheter hade tre
eller färre rum och kök. Uppgift om lägenheternas bostadsyta saknas, men
de anförda siffrorna synes ge vid handen, att endast en obetydlig del av de
utan statligt stöd färdigställda lägenheterna i enfamiljshus hade en bostadsyta,
som kan antas ha understigit 80 kvadratmeter. Inte mindre än 1 005
lägenheter hade 6 eller flera rum och kök.
De anförda siffrorna torde, säger styrelsen, kunna tolkas så, att behovet
att utan statligt stöd bygga småhus med färre än 4 rum och kök i varje
fall före tillståndstvångets tillkomst var förhållandevis ringa. Kontakter
under hand med några länsarbetsnämnder har även givit vid handen att
bland de under 1966 inkomna ansökningarna om igångsättningstillstånd
för byggande utan statsstöd endast en mycket ringa andel avsett småhus
av ifrågavarande storlek.
Byggnadsstyrelsen påpekar vidare att tillståndstvånget i och för sig inte
behöver medföra någon minskning av byggandet utan statligt stöd; först
genom en begränsning i antalet tillstånd minskas sådant byggande. Motionärernas
syfte att främja byggande av småhus med högst 80 kvadratmeters
bostadsyta skulle sålunda kunna uppnås utan författningsändring,
t. ex. genom direktiv till länsarbetsnämnderna.
Styrelsen säger till slut att det är känt att stadigvarande bosättning
uppkommit inom områden som avsetts för fritidsbebyggelse. Dess uppkomst
torde däremot endast delvis vara föranledd av de förhållanden motionärerna
anför. En upprustning av sommarbostaden med sikte på dess användande
som fast bostad, exempelvis sedan ägaren uppnått pensionsåldern, är icke
ovanlig och framstår i många fall ur den enskildes synpunkter som en rätt
naturlig lösning. Vilken omfattning sådan bosättning har kan dock inte
utan vidare anges, då statistiskt material som kan belysa förhållandet saknas.
Huruvida den stadigvarande bosättningen inom fritidsområden i framtiden
kommer att öka säger sig styrelsen sakna möjlighet att bedöma men
styrelsen anser, att utvecklingen bör följas med uppmärksamhet. Denna
form av blandad bosättning ger nämligen i många fall anledning till betänkligheter
dels till följd av frånvaron av erforderliga gemensamhetsanläggningar,
dels därför att tillskapandet av sådana anläggningar på grund
av de boendes ofta ringa antal ställer sig orimligt kostnadskrävande.
Styrelsen för Svenska kommunförbundet delar motionärernas uppfattning
att egnahemsbyggandets inrymmande i kvoteringen har inneburit en
avsevärd minskning av bostadsbyggandet i många kommuner. Utvidgningen
av byggnadsregleringen, som numera omfattar allt byggande av perma
-
10
Tredje lagutskottets utlåtande nr 56 år 1967
nentbostäder, inklusive ålderdomshem och därtill hörande personalbostäder,
andra pensionärshem och enskilda bostäder för pensionärer, har i förening
med den mycket knappa kvottilldelningen medfört stora svårigheter för
kommunerna i allmänhet. Tilldelningen av lägenhetskvot har nämligen,
anför styrelsen, för ett mycket stort antal kommuner varit så begränsad
att byggande av ålderdomshem, personalbostäder vid ålderdomshem, pensionärshem
eller andra åldringsbostäder så gott som helt stoppats. Ehuru
det på grund av det relativt stora antalet åldringar i dessa kommuner föreligger
ett stort behov av åldringsbostäder av olika slag, har kommunerna
ansett sig nödsakade att i första hand utnyttja lägenhetstilldelningen för
egnahemsbyggande. De årsvis tilldelade kvoterna har för övrigt icke lämnat
det utrymme som erfordras för ett ekonomiskt och rationellt byggande av
åldringsbostäder. Styrelsen anser att något måste göras för att undanröja
dessa svårigheter. Vad motionärerna föreslagit kan visserligen innebära
någon förbättring, men torde för de allra flesta kommuner få en mycket
begränsad betydelse. Styrelsen vill i stället förorda att byggande av åldringsbostäder
av alla slag undantas från kvotering.
Utskottet
1963 års lag om igångsättningsstillstånd för byggnadsarbete innehåller
bl. a. fullmakt för Kungl. Maj :t att, när allvarlig brist på arbetskraft i byggnadsindustrin
råder eller annat avsevärt hinder för byggnadsverksamheten
föreligger, förordna att byggnadsarbete av visst slag inte får påbörjas utan
igångsättningstillstånd. Sådant förordnande gäller för närvarande för hela
landet. Regleringen omfattar en stor del av byggnadsverksamheten. Utanför
regleringen lämnas bl. a. det bostadsbyggande som sker med statligt stöd
och industrins anläggningar. Fullmakten löper ut ''vid årsskiftet. I propositionen
föreslås att giltighetstiden förlängs till utgången av år 1969. Därjämte
föreslås följande ändring i lagen.
Enligt de gällande bestämmelserna meddelas igångsättningstillstånd av
arbetsmarknadsstyrelsen eller, efter dess bemyndigande, av länsarbetsnämnden.
I propositionen föreslås — mot bakgrund av att regleringen av
byggnadsverksamheten sker i syfte att tillgodose allmänna samhällsekonomiska
intressen — att beslutanderätten skall tillkomma Kungl. Maj :t eller
efter Kungl. Maj :ts bemyndigande de nämnda arbetsmarknadsmyndigheterna.
I motionerna I: 900 av herrar Enar sson och Schött samt II: 1114 av fröken
Ljungberg och herr Söderström hemställs att riksdagen antar lagförslaget
endast såvitt avser förlängd giltighetstid för den nämnda fullmakten.
Frågan om för vilka slag av byggnadsarbeten igångsättningstillstånd fordras
är reglerad i en av Kungl. Maj :t utfärdad tillämpningskungörelse. Sådant
tillstånd krävs bl. a. för byggnadsarbete som avser bostadshus, som uppförs
11
Tredje lagutskottets utlåtande nr 56 år 1967
utan statligt stöd. Beträffande fritidshus gäller att igångsättningstillstånd
inte erfordras för uppförande av enstaka hus med en bostadsyta om högst
80 kvadratmeter.
De fristående motionerna I: 362 av herr Axel Kristiansson och herr Fälldin
samt II: 449 av herrar Gustavsson i Alvesta och Antonsson syftar till att likartade
bestämmelser skall gälla för bostadshus, som uppförs utan statligt
stöd, och fritidshus. Motionärerna hemställer således att riksdagen skall
besluta att småhus med en högsta bostadsyta av 80 kvadratmeter skall få
uppföras utan igångsättningstillstånd om så sker för den byggandes egen
räkning och med eget kapital.
Vad först gäller frågan om förlängd giltighetstid för fullmakten finner
utskottet att ett slopande av kravet på igångsättningstillstånd för de slag
av byggnadsarbete, för vilka sådant nu krävs, kan medföra vissa balansrubbningar
för byggnadsverksamheten. Den 31 augusti 1967 fanns sålunda
—• som närmare framgår av propositionen — hos de tillståndsbeviljande
myndigheterna icke avgjorda ansökningar om igångsättning av oprioriterade
byggnadsarbeten för en total byggnadskostnad av omkring 3 700 milj. kr.,
motsvarande inemot 20 procent av kostnaderna för den totala byggnads- och
anläggningsverksamheten i landet under ett år. Det synes mot denna bakgrund
vara nödvändigt att bibehålla fullmakten som ett medel att påverka
investeringsverksamheten inom byggnadssektorn. Som nämns i propositionen
skall utredning ske av frågan om vilka metoder som i framtiden bör
tillämpas för att samhället skall tillförsäkras erforderligt inflytande på inriktningen
och omfattningen av investeringarna inom byggnadssektorn.
Dessa frågor blir således om någon tid föremål för ny bedömning. Utskottet
tillstyrker i avbidan härpå att giltighetstiden för fullmakten förlängs på sätt
föreslagits i propositionen.
Redan vad utskottet nyss nämnt angående storleken av det uppdämda investeringsbehovet
visar att regleringen av byggnadsverksamheten är av stor
samhällsekonomisk betydelse. Särskilt viktig'' är fördelningen av det tillgängliga
investeringsutrymmet mellan bostadsbyggandet och industrins
anläggningar å ena sidan och annan byggnadsverksamhet å den andra. Efter
hand som tillämpningsområdet utvidgats till att omfatta allt större del av
landet och allt fler slag av byggnadsverksamhet har betydelsen ökat. Det
är med hänsyn till det nu sagda naturligt att Kungl. Maj :t, som har det
yttersta ansvaret för samhällsekonomin, får möjlighet att direkt påverka
tillståndsgivningen. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del
och avstyrker motionerna I: 900 och II: 1114. Utskottet förutsätter emellertid
att Kungl. Maj :t i den omfattning som befinns vara praktiskt möjlig
delegerar beslutanderätten till arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna.
Erforderliga riktlinjer för bedömningen kan i samband härmed
fastställas. Redan angelägenheten av att Kungl. Maj :t inte belastas med
prövningen av alltför många ärenden, som saknar nämnvärd samhälls
-
12
Tredje lagutskottets utlåtande nr 56 år 1967
ekonomisk betydelse, talar för att en sådan lösning bör eftersträvas. Motionernas
syfte kan på så sätt bli i viss mån tillgodosett.
Den fråga som aktualiserats genom motionerna 1: 362 och II: 449 kan
enligt utskottets mening knappast bedömas isolerat. Som ovan nämnts har
vidare Kungl. Maj :t tagit initiativ för att få till stånd en långsiktig lösning
av hithörande problem. Det skall härvid även övervägas om åtgärder alltjämt
behövs för att påverka igångsättningen av enskilda byggnadsprojekt.
Frågan om i vilken utsträckning igångsättningstillstånd bör krävas för uppförande
av egna hem kan härvid väntas bli belyst. Utskottet vill ytterligare
anmärka att förhållandena varierar inom ganska vida gränser i olika kommuner
och att de olika investeringsbehoven givetvis måste avvägas mot
varandra. Som exempel kan nämnas att byggandet av egna hem måste avvägas
mot byggandet av åldringsbostäder. Svenska kommunförbundet har
i sitt remissvar särskilt framhållit det stora behovet av sådana bostäder och
föreslagit att de undantas från kvoteringen. Utskottet har förståelse för denna
synpunkt men anser sig inte i detta ärende böra göra något särskilt uttalande
i frågan.
Med hänsyn till vad nu sagts bör motionerna 1: 362 och II: 449 inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer
A. att riksdagen med avslag på motionerna I: 900 och
II: 1114 bifaller propositionen nr 152; samt
B. att motionerna 1: 362 och II: 449 i vad de ej kan anses
besvarade genom vad utskottet ovan anfört icke föranleder
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 21 november 1967
På tredje lagutskottet vägnar:
ERIK ALEXANDERSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Alexanderson (fp), Svante Kristiansson
(s), Knut Johansson (s), Ebbe Ohlsson (h), Erik Jansson* (s), Nils-Eric
Gustafsson (ep) och Åkesson (fp);
från andra kammaren: herrar Nyberg (fp), Hedin (h), Tobé (fp),
Sundelin (s), Ekström i Iggesund (s), fröken Anderson i Lerum (s), herrar
Hammarberg (s) och Josefson i Arrie (ep).
Ej närvarande vid utlåtandets justering
Tredje lagutskottets utlåtande nr 56 år 1967
Reservationer
13
Vid A. i utskottets hemställan
I. av herrar Ebbe Ohlsson (h), och Hedin (h), vilka anselt
a) att det avsnitt under rubriken Utskottet som börjar med orden »Redan
vad» och som slutar med orden »mån tillgodosett» bort ha följande lydelse:
Som ovan nämnts meddelas igångsättningstillstånd f. n. av arbetsmarknadsstyrelsen
eller, efter dess bemyndigande, av länsarbetsnämnderna.
Någon olägenhet av denna ordning har inte försports. Utskottet finner för
sin del inte att det föreligger tillräckliga skäl att nu överflytta beslutanderätten
i dessa frågor till Kungl. Maj :t, låt vara att avgörandena skall kunna
delegeras till de nämnda arbetsmarknadsmyndigheterna. Enligt utskottets
mening bör därför någon ändring i lagens 3 § inte ske. I den män Kungl.
Maj :t önskar påverka tillståndsgivningen, t. ex. för att tillgodose allmänna
samhällsekonomiska intressen, kan så ske genom tillämpningsföreskrifter.
Tillståndsgivningen bör dock principiellt omhänderhas av Kungl. Maj :t underställda
myndigheter. Utskottet förordar sålunda bifall till motionerna
I: 900 och II: 1114 och avslag på propositionen i samma del.
b) att utskottet bort hemställa
att riksdagen i anledning av propositionen nr 152 och
med bifall till motionerna I: 900 och II: 1114 för sin del
antar följande förslag till lag angående fortsatt giltighet
av 1 § andra stycket lagen den 31 maj 1963 (nr 268) om
igångsättningstillstånd för byggnadsarbete:
Lag
angående fortsatt giltighet av 1 § andra stycket lagen den 31 maj 1963 (nr 268)
om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete
Härigenom förordnas att 1 § andra stycket lagen den 31 maj 1963 om
igångsättningstillstånd för byggnadsarbete1 skall äga fortsatt giltighet till
utgången av år 1969.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
II. av herr Nyberg (fp).
Vid B. i utskottets hemtällan
av herrar Ebbe Ohlsson (h) och Josef son i Arrie (ep).
1 Senaste lydelse av 1 § andra stycket 1965:809
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1967:350 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 6 april 1956 a1 i texten