Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om hyresnämnder jämte motioner, dels Kungl. Maj:ts skrivelse med återkallelse av propositionen m. m. jämte motioner.

1967-12-05 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1967:59, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om hyresnämnder jämte motioner, dels Kungl. Maj:ts skrivelse med återkallelse av propositionen m. m. jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

1

Nr 59

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om hyresnämnder jämte motioner,

dels Kungl. Maj:ts skrivelse med återkallelse av

propositionen m. m. jämte motioner.

Genom eu den 10 november 1967 dagtecknad proposition, nr 171, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl,

Maj :t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till lag om hyresnämnder. Under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden har Kungl.

Maj :t i skrivelse nr 174 förklarat sig vilja återkalla propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den vid årets riksdag framlagda proposition, nr 141, angående ny hyreslagstiftning

innehåller förslag bl. a. om att en hyresnämnd skall inrättas

för i princip varje län för handläggning av hyrestvister samt att närmare

bestämmelser om hyresnämnd skall meddelas i särskild lag.

I denna proposition läggs förslag angående lag om hyresnämnder fram.

Lagförslaget innehåller bestämmelser om hyresnämnds sammansättning

och om förfarandet i de ärenden som skall förekomma inför nämnden. I enlighet

med de riktlinjer som dras upp i propositionen angående ny hyreslagstiftning

föreslås att i hyresnämnd skall ingå ledamöter som representerar

partsintressena på hyresmarknaden. Dessa ledamöter skall som regel

utses av Kungl. Maj :t på förslag av intresseorganisationerna.

Lagförslaget

Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 3 avd. Nr 59

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

Förslag

till

Lag

om hyresnämnder

Härigenom förordnas som följer.

Hyresnämnds uppgifter och sammansättning m. m.

1 §•

Hyresnämnd som avses i 3 kap. lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om

nyttjanderätt till fast egendom har till uppgift att

1. medla i hyrestvist,

2. pröva tvist om överlåtelse av hyresrätt enligt 3 kap. 34—36 §, upplåtelse

av lägenhet i andra hand enligt 3 kap. 40 §, förlängning av hyresavtal

eller villkor för sådan förlängning enligt 3 kap. 49 §, förstagångshyra enligt

3 kap. 55 § eller uppskov med avflyttning enligt 3 kap. 59 §, allt nyssnämnda

lag,

3. pröva frågan om godkännande av överenskommelse som avses i 3 kap.

45 eller 56 § nämnda lag,

4. vara skiljenämnd i hyrestvist.

Ärende upptages av hyresnämnden för den ort där fastigheten är belägen.

2 §.

Hyresnämnd består av lagfaren ordförande och två andra ledamöter, om

ej annat följer av andra stycket. Av de senare ledamöterna skall den ene

vara väl förtrogen med förvaltning av hyresfastighet och den andre vara väl

förtrogen med bostadshyresgästers förhållanden eller, när ärende rör annan

lägenhet än bostadslägenhet, med näringsidkande hyresgästers förhållanden.

Vid företagande av förberedande åtgärd och prövning av fråga om avvisning

av ansökan eller avskrivning av ärende kan hyresnämnden bestå av

ordföranden ensam. Vad som sagts nu gäller även vid medling när sådan

lämpligen kan ske utan övriga ledamöters närvaro samt, om parterna samtycker

till det eller saken är uppenbar, vid prövning av fråga som avses i

1 § 2 eller 3.

Konungen får förordna att i hyresnämnd skall finnas flera avdelningar.

Bestämmelserna om hyresnämnd gäller i tillämpliga delar även avdelning.

Ledamot skall vara svensk medborgare och ha uppnått tjugofem års ålder.

Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får ej tjänstgöra som ledamot.

För ledamot i hyresnämnd finns en eller flera ersättare. Bestämmelserna

om ledamot gäller även ersättare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

3 §.

För varje hyresnämnd förordnar Konungen eller myndighet, som Konungen

bestämmer, ordförande och lämpligt antal andra ledamöter.

Innan annan ledamot än ordförande förordnas, skall sådan riksorganisation

av fastighetsägare, hyresgäster eller näringsidkare som med hänsyn till

medlemsantal, verksamhet och övriga omständigheter kan anses väl företräda

den intressegrupp som det är fråga om beredas tillfälle att avge förslag.

Till tjänstgöring i nämnden kallar ordföranden med iakttagande av vad

som föreskrivits i 2 § första stycket de ledamöter som han med hänsyn till

ärendets beskaffenhet och övriga förhållanden finner lämpligast.

Medling samt prövning av hyrestvist

4 §•

Hyrestvist får för ändamål som avses i 1 § 1 eller 2 av part hänskjutas till

hyresnämnd, om tvisten ej är anhängig vid domstol eller hos överexekutor

eller skiljemän.

I hyrestvist, som är anhängig vid domstol, kan domstolen förordna att

tvisten före målets avgörande skall i sin helhet eller i viss del hänskjutas

till hyresnämnd för medling.

Tvist, som avses i 1 § 2 och som efter klander mot nämndens beslut är

anhängig vid domstol, får återförvisas till nämnden.

5 §.

Tvist hänskjutes av part till hyresnämnd genom ansökan som skall vara

skriftlig samt innehålla uppgift om parternas namn och hemvist, den berörda

fastighetens belägenhet och tvistens beskaffenhet.

Uppfyller ansökan ej vad som föreskrives i första stycket, skall nämnden

förelägga sökanden att avhjälpa bristen inom viss tid. Efterkommes ej

föreläggandet, får ansökningen avvisas.

Återkallas ansökan, avskrives ärendet.

6 §•

När tvist hänskjutits till hyresnämnd, skall nämnden kalla parterna att

inställa sig inför nämnden.

7 §•

Underlåter sökanden att på kallelse infinna sig inför hyresnämnden, avskrives

ärendet. Kommer ej motparten tillstädes, får nämnden förelägga honom

vid vite att inställa sig inför nämnden. Kommer parten likväl ej tillstädes

och är det icke antagligt att förlikning kan komma till stånd, avskrives

ärendet. Rör ärendet tvist som avses i 1 § 2, avgöres dock ärendet utan

hinder av partens utevaro.

Uteblir båda parterna i tvist som domstol hänskjutit till nämnden, avskrives

ärendet. Uteblir endast den ena parten, äger första stycket andra och

tredje punkterna motsvarande tillämpning.

Första och andra styckena äger ej tillämpning, om det finns anledning antaga

att part har laga förfall för sin utevaro.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

8 §•

Rör ärende som avskrivits enligt 7 § första stycket första punkten tvist

enligt 3 kap. 49 eller 55 § lagen om nyttjanderätt till fast egendom, skall

hyresnämnden återupptaga ärendet på ansökan av sökanden. Ansökan göres

skriftligen inom en vecka från den dag då beslutet om avskrivning delgavs

sökanden.

Uteblir sökanden ånyo, får ärendet icke återupptagas på nytt.

9 §•

Hyresnämnden skall klarlägga tvistefrågorna och, även om medling icke

påkallats, söka förlika parterna.

Om anledning därtill förekommer, skall nämnden eller den nämnden förordnar

besiktiga den lägenhet som tvisten rör. Parterna skall beredas tillfälle

att närvara vid sådan besiktning. Nämnden får också föranstalta om

annan nödvändig utredning.

Lämnar part ej frivilligt tillfälle till besiktning eller till granskning av hyreskontrakt

eller annan handling som rör hyresförhållandet och är av betydelse

för tvisten, får nämnden förelägga honom vite.

10 §.

Kan parterna ej förlikas efter förslag av någondera parten, skall hyresnämnden

framlägga förslag till förlikning, om det ej är uppenbart att förutsättningar

för förlikning saknas.

Förlikning skall avfattas skriftligen och undertecknas av parterna.

Träffas ej förlikning, avgöres tvisten av nämnden, om tvisten rör fråga

som avses i 1 § 2. I annat fall avskrives ärendet.

Godkännande av överenskommelse

11 §•

Fråga som avses i 1 g 3 prövas efter ansökan som skall vara skriftlig och

bör innehålla de skäl som åberopas till stöd för ansökningen.

Innan ansökan av hyresvärd prövas, skall hyresgästen beredas tillfälle

att yttra sig. Om det är behövligt, skall hyresnämnden kalla hyresvärden och

hyresgästen att inställa sig inför nämnden. Nämnden får förelägga hyresvärden

eller hyresgästen vid vite att komma tillstädes. Utevaro från sammanträde

utgör ej hinder för ärendets prövning.

Skilj emannaförfarande

12 §.

Har parterna avtalat att liyrestvist skall avgöras av skiljemän utan förbehåll

om rätt för parterna att klandra skiljedomen och har hyresnämnden

utsetts till skiljenämnd, skall nämnden på ansökan avgöra tvisten genom

skiljedom, om ej hinder möter enligt 1 § andra stycket lagen den 14 juni

1929 (nr 145) om skiljemän. Om sådan ansökan gäller bestämmelserna i

5 §. Har tvisten redan hänskjutits till nämnden, kan skiljedom dock påkallas

muntligen inför nämnden.

I ärende som nämnden har att avgöra genom skiljedom gäller bestäm
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

5

melserna i lagen om skiljemän, i den mån ej annat följer av denna lag. Vardera

parten svarar för sin kostnad i hyrestvist som avses i 3 kap. 49 eller

55 § lagen om nyttjanderätt till fast egendom.

Gemensamma bestämmelser om förfarandet

13 §.

Hyresnämnd skall handlägga ärende skyndsamt.

Bestämmelserna i 5 kap. rättegångsbalken om offentlighet vid domstol

äger motsvarande tillämpning vid hyresnämnd.

14 §.

Rättegångsbalkens regler om omröstning i domstol med endast lagfarna

ledamöter äger motsvarande tillämpning på avgörande av hyresnämnd. Ordföranden

skall dock säga sin mening först.

Bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare äger motsvarande

tillämpning på ledamot i hyresnämnd.

15 §.

I hyresnämnds beslut skall anges de skäl på vilka beslutet grundas, i den

mån det är behövligt.

Om part kan klandra beslutet eller besvära sig över det eller göra ansökan

om återupptagande, anges i beslutet vad parten därvid har att iakttaga.

Kan på grund av ärendets beskaffenhet eller annan särskild omständighet

beslut ej meddelas samma dag som förhandlingen inför nämnden avslutas,

meddelas beslutet inom två veckor därefter, om ej synnerligt hinder

möter.

Beslut tillställes part genom nämndens försorg, om beslutet ej meddelas

vid förhandling i partens närvaro.

16 §.

Den som efter förordnande av hyresnämnd besiktigat lägenhet eller verkställt

annan utredning tillerkännes av nämnden skälig ersättning av allmänna

medel.

Har någon, som nämnden inkallat och som ej är part, inställt sig för att

höras i ärendet, har han rätt till ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser

som Konungen meddelar.

17 §.

Om rätt för part att klandra beslut av hyresnämnd finns bestämmelser i

3 kap. 71 § lagen om nyttjanderätt till fast egendom.

Mot hyresnämnds beslut, varigenom nämnden avvisat ansökan som avses

i 5, 8, 11 eller 12 §, avskrivit ärende enligt 5 eller 7 § eller utlåtit sig om

ersättning enligt 16 §, får talan föras genom besvär. Detta gäller dock ej

beslut om avskrivning, när ärendet kan återupptagas. Mot annat beslut av

hyresnämnd får talan föras endast i samband med sådan klandertalan som

avses i första stycket.

Besvären skall inges till domstol, som avses i 3 kap. 72 § första punkten

lagen om nyttjanderätt till fast egendom, inom en vecka från det att klaganden

fick del av beslutet. I övrigt äger 52 kap. 2, 3 och 5—12 §§ rättegångs
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

balken motsvarande tillämpning. Bestämmelse som avser hovrätt gäller därvid

i stället underrätten. Mot underrättens beslut får talan ej föras.

Undanröjes hyresnämnds beslut om avskrivning eller avvisning, återupptages

ärendet av nämnden.

18 §.

Vid hyresnämnds sammanträde och vid besiktning föres protokoll.

19 §.

Inlaga, kallelse, föreläggande, beslut eller annan handling, som enligt bestämmelse

i denna lag eller eljest skall tillställas part, delges honom genom

hyresnämndens försorg. Begär part att själv få ombesörja delgivning, får

det dock anförtros honom, om det kan ske utan olägenhet.

Delgivning genom nämndens försorg sker i enlighet med vad som gäller

om delgivning i mål och ärenden vid domstol. Om beslut är sadant som

avses i 15 § andra stycket, skall dock beslutet delges part, som beslutet gått

emot, på samma sätt som stämning i tvistemål.

Övriga bestämmelser

20 §.

Hyresnämnd är berättigad att för sina sammanträden förfoga över behövliga

lokaler i domstolsbyggnad eller annan allmän byggnad som ej är

för tillfället upptagen för sitt huvudsakliga ändamål eller utgöres av gudstjänstlokal.

Uppkommer särskilda kostnader, skall de ersättas.

21 §.

Talan om utdömande av vite, som förelagts någon enligt denna lag, föres

efter anmälan av hyresnämnden av åklagare vid domstol som avses i 3 kap.

72 § första punkten lagen om nyttjanderätt till fast egendom.

22 §.

Ytterligare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av

Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

Motionsyrkanden

Utskottet har i samband med propositionen behandlat följande i anledning

av densamma väckta motioner, nämligen

A. de likalydande motionerna 1:925 av herr Blomquist och II:1U0 av

herrar Bengtson i Solna och Thglén, vari hemställes

»att riksdagen måtte antaga det vid propositionen nr 171 fogade förslaget

till Lag om hyresnämnder med den ändringen att 2 och 15 §§ erhåller följande

lydelse:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967 7

2 §■

Hyresnämnd består av ordförande som skall vara lagfaren och erfaren

i domarvärv, och två andra ledamöter, om ej annat följer av andra stycket.

Av de senare ledamöterna skall den ene vara väl förtrogen med förvaltning

av hyresfastighet och den andre vara väl förtrogen med bostadshyresgästers

förhållanden eller, när ärende rör annan lägenhet än bostadslägenhet, med

näringsidkande hyresgästers förhållanden.

Vid företagande---eller 3.

Konungen får---även avdelning.

Ledamot skall---som ledamot.

För ledamot---även ersättare.

15 §.

I hyresnämnds beslut skall anges de skäl på vilka beslutet grundas.

Om part--— att iakttaga.

Kan på---- hinder möter.

Beslut tillställes---partens närvaro», samt

B. motionen II: 1141 av herr Nilsson i Gävle m. fl., vari hemställes

»att riksdagen måtte besluta att avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 171;

samt

att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en översyn av Lagen om

nyttjanderätt till fast egendom 3 kap. angående hyresnämnder i enlighet

med vad i denna motion anförts, och till 1968 års riksdag framlägga förslag

till lag om hyresnämnder.»

I anledning av skrivelsen har följande motioner väckts, nämligen

a) I: 927 av herrar Dahlén och Sundin samt II: 1H3 av herrar Wedén

och Hedlund, i vilka motioner hemställs, bl. a., att riksdagen måtte godkänna

propositionen nr 171,

b) 1:928 av herr Lidgard och II: 1144 av herr Hedin, i vilka motioner

hemställs, bl. a., att riksdagen måtte godkänna propositionen nr 171.

I den män redogörelse ej nedan lämnas för det närmare innehållet i motionerna

hänvisas till de tryckta motionerna.

Beträffande 1939 års medlingslag, hyreslagskommitténs förslag till lag

om medling i hyrestvister samt hyreslagstiftningssakkunnigas förslag i samma

ämne hänvisar utskottet till prop. s. 9—13.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

Departementschefen

Allmänna synpunkter. I propositionen angående ny hyreslagstiftning bär

jag redogjort för min syn på frågan hur förfarandet i hyrestvister lämpligen

bör anordnas (prop. 1967: 141 s. 168—173, 357—358 och 366—367).

Jag uttalade därvid bl. a. att det är nödvändigt från rättssäkerhetssynpunkt

att parterna får möjlighet till en domstolsmässig prövning av alla hyrestvister

som inte kunnat biläggas i annan ordning. Samtidigt underströk jag

betydelsen av att hyresmarknaden tillförs en mycket kvalificerad, statlig

nämndorganisation som i relativt obundna former kan vara verksam för

att bilägga hyrestvister, innan de dras inför domstol. I likhet med hyreslagstiftningssakkunniga

ansåg jag det berättigat att vid bedömningen av vilka

åtgärder som behövs för att bemästra den situation som uppstår vid hyresregleringens

avveckling ta särskild hänsyn till det starka inflytande som

intresseorganisationerna på hyresmarknaden numera har. Jag såg häri en

garanti för att anpassningen till en friare hyresmarknad kan ske utan alltför

stora svårigheter. Jag anslöt mig till de sakkunnigas uppfattning att intresseorganisationernas

medverkan är av värde också vid prövningen av

vissa hyrestvister och att en sådan medverkan inte borde hegränsas till

medlingsstadiet. Jag ansåg emellertid att de sakkunnigas förslag om att

inrätta särskilda hyresdomstolar borde frångås. Organisationsrepresentanternas

medverkan borde i stället koncentreras till medlingsnämnder och

deras inflytande där stärkas genom att nämnderna vid sidan av medlingsfunktionen

också ges viss prövande funktion. Sålunda fann jag att nämnderna

bör avgöra tvister om förlängning av hyresavtal och om hyressättning

samt om överlåtelse av hyresrätt och upplåtelse i andra hand av lägenhet, om

parterna inte kan förlikas. Med hänsyn till att nämnderna alltså skulle få

i viss mån andra uppgifter än de sakkunniga tänkt sig ansåg jag att nämnderna

borde benämnas hyresnämnder. Part som inte ville godta beslut av

sådan nämnd borde hänvisas att klandra beslutet genom att väcka talan

vid domstol. Jag föreslog att det i regel skall finnas en hyresnämnd i varje

län.

Vissa frågor angående hyresnämndernas verksamhet har som framgått

fått sin lösning redan i förslaget till ny hyreslagstiftning. Jag avser nu att

ta upp till behandling de närmare bestämmelser om hyresnämndernas organisation

och verksamhetsformer som bör ingå i lagen om hyresnämnder.

Min framställning anknyter till de skilda paragraferna i departementsförslaget.

Av departementschefens uttalanden i övrigt återges endast de som äger

samband med vad utskottet nedan anfört.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

9

Hyresnämnds uppgifter (1 §). Enligt 3 kap. lagen den 14 juni 1907 (nr

36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom (hyreslagen) i dess föreslagna

lydelse har hyresnämnd till uppgift att medla i hyrestvister och att pröva

sådana frågor som enligt hyreslagen ankommer på nämnden samt att vara

skiljenämnd i hyrestvister (70 §). Lagen om hyresnämnder bör enligt min

mening lämpligen inledas med en bestämmelse som närmare anger vilka

uppgifter som ankommer på nämnden. 1 § i departementsförslaget har utformats

i enlighet härmed. I paragrafens första stycke anges under fyra

särskilda punkter de olika slag av arbetsuppgifter som ankommer på nämnden.

Första punkten avser nämndens medlande verksamhet och andra

punkten dess uppgift att pröva vissa tvister, när förlikning inte kan träffas.

Tredje punkten avser ärenden i vilka någon tvist normalt inte föreligger,

nämligen framställningar om godkännande av överenskommelse varigenom

hyresgästen avstått från sitt besittningsskydd. Fjärde punkten slutligen

avser nämndens verksamhet som skiljenämnd.

Ärende som kan hänskjutas till hyresnämnd bör tas upp av nämnden

för den ort där fastigheten ligger.

Hyresnämnds sammansättning m. m. (2 och 3 §§). Reglerna om hyresnämndens

sammansättning och förfarandet vid utseende av ledamöter i

nämnden torde kunna utformas i huvudsaklig överensstämmelse med de

sakkunnigas förslag i fråga om medlingsnämnderna. Hyresnämnden bör

således bestå av ordförande och tre andra ledamöter. På ordföranden bör

ställas det kravet att han skall vara lagfaren. Med hänsyn till att en rättslig

prövning inför nämnden skall äga rum i vissa hyrestvister och till nämndens

uppgift att även vara skiljenämnd i sådana tvister bör till ordförande

utses någon som har erfarenhet som domare. I undantagsfall bör emellertid

annan kvalificerad lagfaren person kunna komma i fråga. Av de övriga

ledamöterna bör en vara väl förtrogen med förvaltning av hyresfastighet,

en vara väl förtrogen med bostadshyresgästers förhållanden och en vara väl

förtrogen med näringsdrivande hyresgästers förhållanden. Av de båda sistnämnda

ledamöterna bör den senare deltaga vid handläggning av ärende

som rör annan lägenhet än bostadslägenhet och den förre vid handläggning

av övriga ärenden. Utöver dessa särskilda kvalifikationskrav bör gälla, att

ledamot skall vara svensk medborgare och ha uppnått 25 års ålder. Den

som är omyndig eller i konkurstillstånd bör inte få tjänstgöra som ledamot.

Ersättare för ledamöterna bör utses till behövligt antal. Vid förordnande av

ersättare bör tillses att skilda grupper av intressenter blir representerade.

När ärendets beskaffenhet ger anledning till det, bör ordföranden äga

rätt att i ordinarie ledamots ställe kalla den ersättare som kan anses företräda

en viss berörd intressegrupp. Är fastighetsägaren exempelvis ett allmännyttigt

bostadsföretag, bör i allmänhet den kallas att tjänstgöra i nämnden

som företräder de SABO-anslutna bostadsföretagens intressen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

Ledamöter och ersättare bör utses av Kungl. Maj:t. Kungl. Maj:t bör

emellertid ha möjlighet att delegera uppgiften till myndighet som Kungl.

Maj :t bestämmer. Innan annan än ordförande eller ersättare för denne förordnas,

bör sådan riksorganisation av fastighetsägare, hyresgäster eller rörelseidkare

som med hänsyn till medlemsantal, verksamhet och övriga omständigheter

kan anses väl företräda den intressegrupp som det är frågan

om beredas tillfälle att avge förslag.

Annan ledamot än ordförande samt ersättare för ledamot bör förordnas

för viss tid. Bestämmelser därom torde få meddelas av Kungl. Maj :t.

Frågan huruvida tjänsterna som ordförande skall vara ordinarie befattningar

eller om ordförande bör förordnas för viss tid bör övervägas i samband

med att ställning tas till organisationen av hyresnämnderna. Bestämmelser

i ämnet torde få meddelas av Kungl. Maj :t.

I propositionen angående ny hyreslagstiftning anges som en allmän regel

(69 §) att en hyresnämnd skall finnas i varje län med rätt för Kungl.

Maj :t att förordna om annan indelning. Emellanåt kan det vara lämpligt

att låta nämnden arbeta på två eller flera avdelningar i stället för att dela

upp ett län i flera verksamhetsområden. Med hänsyn härtill bör Kungl.

Maj :t även ges möjlighet att förordna att hyresnämnd skall arbeta på avdelningar.

Godkännande av överenskommelse (It §). Om parterna i ett hyresförhållande

rörande bostadslägenhet kommit överens om att hyresrätten inte

skall vara förenad med rätt till förlängning av hyresavtalet, är överenskommelsen,

om den träffats innan hyresförhållandet varat längre än nio

månader, enligt 45 § förslaget till ny hyreslag gällande bara om den godkänts

av hyresnämnden. Motsvarande gäller enligt 56 § i förslaget överenskommelse

om villkor som strider mot de till skydd för annan hyresgäst än

bostadshyresgäst föreslagna reglerna om rätt till ersättning i anledning av

hyresförhållandets upphörande m. m. I motiven till förslaget (prop. 1967:

141 s. 89; jfr s. 125) uttalas att det inte torde vara nödvändigt att närmare

ange förutsättningarna för att en överenskommelse skall få godkännas. Det

ligger i sakens natur att prövningen skall inriktas på att hindra missbruk av

avtalsfriheten. Som en riktpunkt anges att ett avtal om avstående från besittningsskydd

alltid bör godkännas om förhållandena är sådana att vid en

avvägning mellan parternas intressen i en besittningsskyddstvist hyresgästen

normalt inte skulle ha rätt till förlängning av hyresförhållandet. För

handläggningen av ärenden av detta slag meddelas regler i 11 § i departementsförslaget.

Handläggningen bör göras mycket enkel. Som regel bör hyresgästen

höras muntligen. Om det med hänsyn till omständigheterna är

obehövligt, bör handläggningen dock kunna ske skriftligt. Innan framställning

om godkännande prövas, bör hyresgästen alltid beredas tillfälle att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

yttra sig. Skall hyresvärden eller hyresgästen höras muntligen, bör nämnden

snarast utsätta tid och plats för ärendets handläggning. Denna blir i

stort sett densamma som vid en tvist om förlängning av hyresavtal. Part

bör kunna föreläggas vid vite att inställa sig. Uteblir den som kallats, bör

ärendet kunna prövas och avgöras utan hinder därav.

Hyresnämnds beslut m. m. (15 §). Som jag framhållit i skilda sammanhang

är det av väsentlig betydelse att hyresnämnderna kan tillämpa ett relativt

snabbt och enkelt förfarande. Det är med hänsyn härtill angeläget att

nämnden inte betungas av någon skyldighet att ingående motivera sina beslut.

Å andra sidan måste krävas att nämnden i vissa fall, åtminstone i

korthet, anger de skäl som ligger till grund för beslutet.

Jag föreslår därför att i nämndens beslut skall anges de skäl på vilka beslutet

grundas, i den mån det är behövligt.

För det fall att part får klandra eller besvära sig över beslutet eller ansöka

om ärendets återupptagande bör det åligga nämnden att i beslutet ange

vad parten därvid har att iaktta. Beslut som inte kan meddelas samma dag

som förhandlingen inför nämnden avslutats bör meddelas senast två veckor

därefter, om inte synnerligt hinder möter. Meddelas inte beslutet vid förhandling,

bör det delges parterna genom nämndens försorg.

I detta sammanhang bör frågan om hyresnämndens ställning som prövande

organ och innebörden av nämndens avgörande i en tvist om förlängning

av hyresavtal ägnas närmare uppmärksamhet.

Enligt förslaget till ny hyreslag ankommer det på hyresnämnd att som

första instans pröva bl. a. tvister om förlängning av hyresavtal. Som lagrådet

framhållit i sitt yttrande över förslaget kan hyresgästens rätt att sitta kvar

i lägenheten vara beroende inte endast av om någon besittningsskyddsbrytande

grund föreligger (förlängningsfrågan) utan även av andra omständigheter,

såsom om något giltigt hyresavtal över huvud föreligger eller om

hyresavtalet är sådant att det enligt förslaget till hyreslag är förenat med

optionsrätt. Till sist angivna frågor — som jag i fortsättningen kallar preliminärfrågor

— hör frågan om lägenheten utgör bostadslägenhet eller lokal

eller om hyresförhållandet av annan orsak enligt 45 § i förslaget till ny hyreslag

faller utanför besittningsskyddsreglernas tillämpningsområde.

Förslagets innebörd är att sådana preliminärfrågor inte skall avgöras av

nämnden utan av domstol i vanlig processuell ordning. Sådana frågor kan

också komma under överexekutors bedömning i samband med prövning av

yrkande om avhysning. Nämndens avgörande tar sålunda i princip sikte

endast på frågan om någon besittningsskyddsbrytande grund föreligger och

inte på andra omständigheter som är betingelser för rätten att sitta kvar i

lägenheten. Följden härav blir som lagrådet påpekat att ett bifall till förlängningsyrkandet,

även om det lämnas oklandrat, inte innebär ett slutgil
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

tigt avgörande att hyresgästen har rätt att sitta kvar i lägenheten. I de sannolikt

relativt sällan uppkommande fall då hyresvärdens invändningar mot

hyresgästens yrkande om förlängning av hyresavtalet hänför sig såväl till

en preliminärfråga av nyss angett slag som till själva förlängningsfrågan,

torde det böra bero på omständigheterna i det särskilda fallet huruvida ett

slutgiltigt avgörande av preliminärfrågan lämpligen bör avvaktas innan den

till hyresnämnden hänskjutna tvisten prövas eller om prövningen av frågan

om förlängning bör äga rum utan hinder av att preliminärfrågan inte

avgjorts. Det ligger dock i sakens natur att hyresnämnden bör undvika att

meddela beslut som innebär bifall till hyresgästens förlängningsanspråk,

om det är uppenbart att en prövning av hyresvärdens invändning i preliminärfrågan

kommer att göra nämndens beslut betydelselöst. Om preliminärfrågan

i ett sådant fall dragits inför domstol eller hyresvärden förklarat

sig ha för avsikt att göra detta, bör nämnden förklara förlängningsärendet

vilande i avbidan på att preliminärfrågan avgörs. I de fall, då nämnden

avgör förlängningstvisten till hyresgästens fördel utan att avvakta slutgiltigt

avgörande i preliminärfrågan, bör nämnden i sitt beslut lämpligen erinra

om att hyresgästens rätt att sitta kvar i lägenheten beror av hur preliminärfrågan

avgörs.

Det finns ytterligare en fråga som förtjänar uppmärksamhet i detta sammanhang.

Som jag tidigare framhållit förfaller hyresgästens rätt till förlängning

av hyresavtalet, om hyresgästen inte hänskjuter tvist om sådan

förlängning till hyresnämnden inom tre veckor efter det han erhöll hyresvärdens

avflyttningsmeddelande (49 § i förslaget till ny hyreslag). Den omständigheten

att tvisten hänskjutits till nämnden först efter utgången av

nämnda tid utgör dock inte något hinder för nämnden att på begäran företa

medling i tvisten. Leder medlingen inte till förlikning, bör nämnden endast

efter invändning pröva huruvida hyresgästen försuttit den för förlängningsrättens

bevarande föreskrivna fristen. Om förlängningsanspråket ogillas

på nämnda grund, kan hyresgästen klandra beslutet. För det fall att

parterna kommit överens om att förlänga fristen för att hänskjuta tvistefrågan

till nämnden, t. ex. för att kunna slutföra påbörjade förhandlingar,

skall frågan om hyresgästen förlorat sin rätt till förlängning av hyresavtalet

i stället prövas med utgångspunkt från vad parterna sålunda avtalat.

Lagrådets utlåtande och departementschefens yttrande däröver

Utskottet hänvisar till propositionen s. 33—48.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

13

Utskottet

Sedan Kungl. Maj :t förelagt riksdagen propositionen nr 171 med förslagtill

lag om hyresnämnder har Kungl. Maj :t i skrivelse nr 174 förklarat sig

vilja återkalla, förutom vissa delar av propositionen nr 141 om ny hyreslagstiftning,

även propositionen nr 171.

Utskottet har intet att erinra mot den gjorda återkallelse^

Oaktat detta ställningstagande har utskottet att ingå i behandling av dels

de i anledning av skrivelsen väckta motionerna 1:927 och 11:1143 samt

I: 928 och II: 1144 med yrkanden om godkännande av bl. a. propositionen

nr 171, dels de i anledning av propositionen väckta motionerna.

Genom utskottets ställningstagande i fråga om återkallande av propositionen

föreligger, om riksdagen lämnar sitt samtycke till återkallelse^ formellt

sett ingen proposition att behandla. Utskottet talar ändå nedan av

tekniska skäl om propositionen och avser härmed de genom förevarande

motionspar framlagda lagförslagen i enlighet med propositionen.

Utskottet övergår sålunda till sakbehandling av lagförslaget och de i anledning

av proposition väckta motionerna.

I utlåtande nr 58 hehandlar utskottet propositionen om ny hyreslagstiftning.

Propositionen innehåller förslag bl. a. om att en hyresnämnd skall inrättas

för i princip varje län för handläggning av hyrestvister. I förevarande

proposition framläggs nu förslag till lag om dessa nämnder.

Hyresnämnden skall enligt förslaget ha till uppgift att medla i hyrestvister

samt pröva frågor om tillstånd att överlåta hyresrätt eller upplåta

lägenhet i andra hand, godkännande av förbehåll om avstående från besittningsskydd,

rätt till förlängning av hyresavtal och villkoren för sådan

förlängning, förstagångshyra samt anstånd med avflyttning beträffande

andra lägenheter än bostadslägenheter. Tvister av detta slag skall avgöras

av hyresnämnd och får inte direkt anhängiggöras vid underrätt. I andra

hyrestvister får emellertid parterna under vissa förutsättningar själva

avgöra om de vill hänskjuta tvisten till hyresnämnd för medling. I hyrestvist,

som är anhängig vid domstol, kan domstolen också förordna att tvisten

före målets avgörande skall i sin helhet eller i viss del hänskjutas till hyresnämnd

för medling.

Öviiga tvister än de nu nämnda skall i princip handläggas av underrätten

för residensstaden eller den underrätt som Kungl. Maj :t bestämmer till exklusivt

specialforum för samtliga hyrestvister. Till sådan tvist liänföres

också sådan fråga som faller utanför nämndens kompetensområde men

som kan utgöra en grundförutsättning för ett avgörande vid hyresnämnden

exempelvis i fråga om förlängning av hyresavtal. En sådan förutsättning

kan till exempel vara att ett giltigt hyresavtal över huvud föreligger. Denna

fråga skall således avgöras av domstol, även om den i en förlängningsfråga

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

dragits under hyresnämnds prövning. Ett bifall till ett förlängningsyrkande

vid hyresnämnd kan därför innebära att frågan inte blir slutgiltigt avgjord

förrän domstolen meddelat sitt beslut i grundfrågan.

Hyresnämnden skall enligt förslaget bestå av lagfaren ordförande och

två andra ledamöter. Av de senare skall den ene vara väl förtrogen med

förvaltning av hyresfastighet och den andre väl förtrogen med bostadshyresgästers

förhållanden eller, när ärende rör annan lägenhet än bostadslägenhet,

med näringsidkande hyresgästers förhållanden. I motionerna I: 925

av herr Blomquist och II: 1140 av herrar Bengtson i Solna och Thylén hemställes

att det bör stadgas ett ovillkorligt krav på att nämndens ordförande

skall ha erfarenhet av domarvärv. Med hänsyn till karaktären av de rättsliga

frågor som nämnden har att avgöra är det uppenbarligen av vikt att

kvalificerade ordförande tillföres nämnderna. Utskottet delar därför i princip

motionärernas uppfattning. I något enstaka tall kan emellertid svårigheter

uppkomma att besätta tjänsten med domarkompetent person, och avsteg

måste då få göras från huvudprincipen. Utskottet vill dock understryka

vikten av alt i sådana undantagsfall endast kvalificerad lagfaren

person får komma i fråga.

Enligt propositionen skall i hyresnämnds beslut anges de skäl på vilka

beslutet grundas, i den mån det är behövligt. I nyssnämnda motioner yrkas

att skälen alltid skall anges i beslutet.

Departementschefen framhåller att, med hänsyn till betydelsen av att

förfarandet vid nämnden blir snabbt och enkelt, det är angeläget att nämnden

inte betungas med någon skyldighet att ingående motivera sina beslut.

Utskottet har inte heller någon erinran mot att i enklare fall någon motivering

inte ges. I åtanke har utskottet här närmast sådana frågor som rör

exempelvis godkännande av förbehåll om avstående av besittningsskydd

eller frågor där efter en tid en enhetlig praxis utbildat sig. I mer svårbedömbara

och principiellt viktiga ärenden bör dock besluten alltid ingående

motiveras.

Genom utskottets nu gjorda ställningstaganden i fråga om kvalifikationskraven

beträffande nämndens ordförande och i fråga om besluts motivering

får de berörda motionernas syfte vara i huvudsak tillgodosett.

Fråga om förbehåll att avstå från besittningsskyddet beträffande bostadslägenhet

eller godkännande av sådant avtal som kan träffas enligt 56 §

i förslaget till den nya hyreslagen prövas av hyresnämnd efter ansökan.

Innan ansökan av hyresvärd prövas skall hyresgästen beredas tillfälle att

yttra sig. Enligt utskottets mening bör detta självfallet gälla i alla de fall

då tveksamhet kan föreligga om den givna avtalsfriheten på något sätt

missbrukats. Det torde emellertid vara angeläget att i ärenden av brådskande

natur och då någon misstanke i antytt avseende inte föreligger, kravet

kan anses uppfyllt då hyresgästen på förhand yttrat sig genom påskrift

på ansökningen eller dylikt. Motsvarande förfaringssätt förekommer också:

enligt stadgad praxis inom bl. a. familjerätten.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

15

Utskottet vill slutligen beröra en fråga om den utredning som skall ligga

till grund för nämndens beslut. Normalt bör det enligt departementschefen

ankomma på parterna själva att lägga fram utredningen. Nämnden bör

därför endast i undantagsfall självmant föranstalta om nödvändig utredning.

Eftersom målen vid hyresnämnderna är av dispositiv natur är det

enligt utskottets mening naturligt att parterna själva förebringar utredningen.

Så kommer också säkerligen att ske i de fall intresseorganisationerna

representerar parterna. I de fall däremot då parter uppträder vid

nämnden utan medverkan av sådana organisationer kan det vara mera påkallat

att nämnden föranstaltar om utredning av sådan beskaffenhet att

den kan ligga till grund för ett avgörande i saken.

Mot propositionen i övrigt har utskottet ingen erinran. Enligt niskottet

bör riksdagen därför avslå yrkandet i motionen II: 1141 av herr Nilsson i

Gävle m. fl. om en översyn av förevarande lag och om ett nytt förslag i

ämnet till 1968 års riksdag.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen lämnar sitt samtycke till att propositionen

nr 171 återkallas;

B. att riksdagen — i anledning av motionerna 1: 927 och

11:1143 samt 1:928 och 11:1144 — och med avslag på

motionerna 1:925 och 11:1140 samt 11:1141 antager förslaget

till lag om hyresnämnder.

Stockholm den 5 december 1967

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson (fp), Göran Karlsson

(s), Svante Kristiansson (s), Knut Johansson (s), Ebbe Ohlsson (h), Torsten

Hansson (s), Nils-Eric Gustafsson (ep) och Ernulf (fp);

från andra kammaren: herrar Nyberg (fp), Svenning (s), Ekström i

Iggesund (s), From (fp), Hammarberg (s), Hugosson (s), Josefson i Arrie

(ep) och Bengtson i Solna (h).

Reservationer

Vid A. i utskottets hemställan

I. av herrar Alexanderson (fp), Ebbe Ohlsson (h), Nils-Eric Gustafsson

(ep), Ernulf (fp), Nyberg (fp), Bengtson i Solna (h), From (fp) och Josefson

i Arrie (ep), vilka ansett

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967

a) att det avsnitt av utlåtandet som börjar på s. 13 med »Utskottet har»

och slutar med »gjorda återkallelsen» bort ha följande lydelse.

Skrivelsen har kommit riksdagen till handa först sedan propositionen

hänvisats till utskott. Enligt utskottets mening äger Kungl. Maj :t sedan

dylik hänvisning skett inte utan riksdagens samtycke återkalla proposition.

Det i propositionen nr 141 framlagda förslaget till ny hyreslagstiftning

bygger på ett enhälligt förslag av hyreslagstiftningssakkunniga, där såväl

olika politiska partier som hyresgäst- och fastighetsägarintressen var företrädda.

I riksdagen har i allt väsentligt enighet rått om förslagets huvudgrunder.

Enligt utskottet har sedan förevarande proposition nr 171, som utgör eu

följ dproposition till propositionen nr 141, avlämnats inte inträffat någon

omständighet som kan motivera ett återkallande av propositionerna. De skäl

som anförts i skrivelsen är inte sakligt bärande. Härtill kommer att lagförslagen

i allt fall kommer upp till behandling till följd av bl. a. de i anledning

av skrivelsen väckta motionerna.

b) att utskottet bort hemställa

att riksdagen icke lämnar sitt samtycke till att propositionen

nr 171 återkallas.

Vid B. i utskottets hemställan

II. av herrar Göran Karlsson (s), Svante Kristiansson (s), Knut Johansson

(s), Torsten Hansson (s), Svenning (s), Ekström i Iggesund (s), Hammarberg

(s) och Hugosson (s), vilka ansett

a) att det avsnitt av utlåtandet som börjar på s. 13 med orden »Oaktat

detta» och som slutar med orden »års riksdag» bort ha följande lydelse:

Med den ståndpunkt utskottet sålunda intagit saknar utskottet anledning

att ingå i saklig prövning av propositionen och de motioner som väckts

i anledning av propositionen och skrivelsen.

b) att utskottet bort hemställa,

att riksdagen avslår motionerna I: 925 och II: 1140, I: 927

och II: 1143, I: 928 och II: 1144 samt II: 1141.

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670032

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:409 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående riktlinjer för bostadspolitiken, m. m., såvitt rör den med statlig lånoch bidragsgivni a1 i texten