Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 17 juni 1932
1967-12-07 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
3LU 1967:63, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 17 juni 1932
Dokumentets text
Tredje lagutskottets utlåtande nr 63 år 1967
1
Nr 63
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag angående ändring i lagen den 17 juni 1932
(nr 223) med särskilda bestämmelser om delning av
jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs lån,
m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
Genom en den 3 november 1967 dagtecknad proposition, nr 167, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.
Maj :t under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden
och lagrådets protokoll föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen
fogade förslag till
1) lag angående ändring i lagen den 17 juni 1932 (nr 223) med särskilda
bestämmelser om delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs
län,
2) lag angående ändrad lydelse av 4 och 11 §§ lagen den 17 juni 1932
(nr 226) med särskilda bestämmelser om lagfart inom vissa delar av Kopparbergs
län,
3) lag angående ändring i lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av
jord å landet,
4) lag angående ändrad lydelse av 5 kap. 2 § lagen den 12 maj 1917 (nr
269) om fastighetsbildning i stad.
Som närmare framgår under rubriken Utskottet föreslår utskottet att
riksdagen uppskjuter behandlingen av de under 3) och 4) ovan angivna lagförslagen
till vårsessionen med 1968 års riksdag. Den följande framställningen
begränsas i anledning härav till ändringarna i lagen med särskilda
bestämmelser om delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs
län och lagen med särskilda bestämmelser om lagfart inom vissa delar av
samma län.
Propositionens huvudsakliga innehåll såvitt nu är i fråga
I propositionen föreslås en rad ändringar i den särskilda lagstiftningen
angående fastighetsbildning inom vissa delar av Kopparbergs län för att
möjliggöra ett mera rationellt förfarande vid handläggningen av pågående
laga skiften främst i Mora köping.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1968.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 3 avd. Nr 63
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 63 år 1967
Lagförslagen
De lagförslag, varom nu är fråga, är av följande lydelse.
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 17 juni 1932 (nr 223) med särskilda
bestämmelser om delning av jord å landet inom vissa delar av
Kopparbergs län
Härigenom förordnas, dels att inledningsbestämmelsen samt 10 och 13 §§
i lagen den 17 juni 1932 med särskilda bestämmelser om delning av jord å
landet inom vissa delar av Kopparbergs län1 skall erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan anges, dels att i lagen skal
27—35 §§, samt omedelbart före 27 §
(Nuvarande lijdelse)
Vi GUSTAF etc. — — — med ändring
av vad lagen om delning av
jord å landet och lagen om sammanläggning
av fastigheter å landet
innehålla häremot stridande förordna,
att inom de på bekostnad
eller med understöd av staten storskiftade
delarna av Kopparbergs län
skola i nedan angivna hänseenden
gälla följande särskilda bestämmelser,
nämligen beträffande laga skifte
till rubbning av storskifte 1—18 §§,
beträffande laga skifte å sådant skifteslag,
som 1 kap. 2 § under 2 lagen
om delning av jord å landet avses,
19—23 §§ och beträffande avstyckning
av ägovidd, som överlåtits till
annan, 24—26 §§.
10
Förrättningsmännens yttrande--
Inställes skifte, skall dessförinnan
meddelat beslut om sammanläggning
förfalla; och skall därom, sedan an
1
Senaste lydelse av 10 och 13 §§ se 1948: 399.
1 införas tio nya paragrafer, 18 a § och
en ny rubrik av nedan angiven lydelse.
(Föreslagen lydelse)
Vi GUSTAF etc.---med änd
ring
av vad lagen om delning av
jord å landet och lagen om sammanläggning
av fastigheter å landet
innehålla häremot stridande förordna,
att inom de på bekostnad
eller med understöd av staten storskiftade
delarna av Kopparbergs län
skola i nedan angivna hänseenden
gälla följande särskilda bestämmelser,
nämligen beträffande laga skifte
till rubbning av storskifte 1—18 a §§
och 27—35 §§, beträffande laga skifte
å sådant skifteslag, som i 1 kap.
2 § under 2 lagen om delning av
jord å landet avses, 19—23 §§ och
beträffande avstyckning av ägovidd,
som överlåtits till annan, 24—26 §§.
§•
— angivna fastigheter.
Sammanläggning, som omfattar
del av fastighet, har verkan som laga
delning av fastigheten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tredje lagutskottets utlåtande nr 63 år 1967
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
mälan om skiftets inställande inkommit
från förrättningslantmätaren, så
snart ske kan å inskrivningsdag anteckning
göras i lagfarts- eller fastighetsboken
samt i fallvarom i 20 §
andra stycket lagen om sammanläggning
av fastigheter å landet sägs,
jämväl i intecknings- eller fastighetsboken.
13
Hava flera----------
Om och i den mån för delägare,
vilka innehava såväl inrösnings- som
avrösningsjord men på grund av frivilliga
överlåtelser eller beslut enligt
12 § första stycket frånträda inrösnings
jord, icke kunna utläggas ägolotter,
som med avseende å storlek
och beskaffenhet samt med hänsyn
jämväl till övriga föreliggande förhållanden
prövas kunna på varaktigt
sätt erhålla ändamålsenlig användning
såsom särskilda fastigheter,
skall gemensam ägolott utläggas
för dessa delägare eller för det antal
av dem, som minst erfordras för att
ägolotten skall motsvara angivna
krav. Vad nu sagts om gemensam
ägolott skall ock gälla beträffande
avrösningsjord tillhörig delägare,
vilka innehava allenast sådan jord
eller för vilkas hela innehav av inrösnings
jord särskilda ägolotter för
annat ändamål än jordbruk kunna
utläggas.
§•
dem utläggas.
Ägolott som är avsedd för skogsbruk
skall vara sådan att den med
hänsyn till storlek och beskaffenhet
samt övriga förhållanden kan varaktigt
få ändamålsenlig användning
som särskild fastighet. I den mån
det behöves för att detta villkor skall
bli uppfyllt skall gemensam ägolott
utläggas för flera delägare.
18 a §.
Ytterligare bestämmelser om laga
skifte till rubbning av storskifte
meddelas i 27—35 §§.
Ytterligare bestämmelser om laga
skifte till rubbning av storskifte
27 §.
Gräns mot fastighet, som ej ingår
i skiftet, skall bestämmas endast om
det kan anses nödvändigt.
lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 3 avd. Nr 63
4
Tredje lagutskottets utlåtande nr 63 år 1967
(Nuvarande Igdelse) (Föreslagen lydelse)
28 §.
Ägobeskrivning enligt 11 kap. 6 §
lagen om delning av jord å landet
och tilldelning slängd enligt 13 kap.
1 § samma lag skola upprättas endast
om det främjar ändamålsenlig
handläggning.
1 hävdeförteckning enligt 12 kap.
1 § lagen om delning av jord å landet
behöver hävd på grund av sämjedelning
redovisas endast om innehavet
enligt sämjedelningen är delningsgrund.
Bestämmelserna i sjätte
stycket av samma paragraf äga ej
tillämpning vid skifte enligt denna
lag.
29 §.
Skogsmark skall graderas enligt 11
kap. 2 § lagen om delning av jord ä
landet endast om särskilda skäl föreligga.
Om marken ej graderas, skall
gottgörelse för minskning i ägovälde
enligt 13 kap. 2 § eller 16 kap. 6 §
nämnda lag i stället grundas på
skogsmarksvärdering i anslutning
till uppskattning enligt lb kap. 9 §
samma lag.
30 §.
Bestämmande av ersättningar enligt
13 eller lb kap. lagen om delning
av jord å landet får anstå till dess
skiftet blivit fastställt genom lagakraftägande
beslut. Om anstånd beslutas
beträffande sådan ersättning,
anses förrättningen för bestämmande
av ersättningen börjad den dag
beslutet meddelas.
Anstånd enligt första stycket för
beslutas endast om det främjar ändamålsenlig
handläggning och ej
medför väsentlig olägenhet för delägare.
31 §.
Vid tillämpning av bestämmelserna
i 13 kap. 2 § lagen om delning av
jord å landet får ägobelopp, som
vid skiftet lägges till ägolott, icke
understiga ägobelopp, som tillkom
-
Tredje lagutskottets utlåtande nr 63 år 1967
5
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
mer ägolotten enligt delningsgrund,
med mer än tio procent eller, i fråga
om ägolott avsedd för ändamål som
särskilt angives i nämnda paragraf,
tjugofem procent. Om skifteslag
uppdelats i flera skifteslag, beräknas
de angivna procenttalen på fast
igh c t ens uppskattnin gs inn ehåll.
32 §.
Vid tillämpning av bestämmelsen
i 13 kap. 3 § andra punkten lagen
om delning av jord å landet skall
beaktas för vilken art av hushållning
ägolotten är avsedd att användas.
33 §
Efter överläggning med delägarna
få förrättningsmännen förordna, att
talan mot skiftesplan för del av skifteslaget
eller mot beslut om bildande
av servitut skall fullföljas särskilt
eller att bestämmelserna i 34 § om
tillträde skola gälla i fråga om mark
som undantagits från skifte. Sådant
förordnande får meddelas endast om
det främjar ändamålsenlig handläggning
och ej medför väsentlig
olägenhet för delägare.
Talan mot förordnande enligt
första stycket eller mot skiftesplan
eller servitutsbeslut som avses med
sådant förordnande fullföljes i den
ordning som anges i 21 kap. 19 §
lagen om delning av jord å landet.
34 §.
Har förordnande enligt 33 § meddelats
får överenskommelse om tillträde
av mark, som förordnandet
gäller, icke avse tidpunkt senare än
ett år efter det att beslut om skiftesplan
eller servitut eller förordnande
om tillämpning av bestämmelserna
i denna paragraf vinner laga kraft.
Träffas ej överenskommelse om tiden
för tillträdet och anföras ej besvär
i fråga som nyss angivits, skall
tillträdet ske så snart tiden för besvär
utgått. Hava besvär anförts, bestämmer
ägodelningsrätten tiden för
tillträdet.
6
Tredje lagutskottets utlåtande nr 63 år 1967
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
35 §.
Finner äg o delning sr ätt en att avslutat
laga skifte är lagligen beskaffat
till viss del som kan prövas för
sig, får rätten fastställa förrättningen
i denna del.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968. Äldre lag gäller i fråga om
den fortsatta prövningen av laga skifte som avslutats dessförinnan.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 4 och 11 §§ lagen den 17 juni 1932 (nr 226)
med särskilda bestämmelser om lagfart inom vissa delar av
Kopparbergs län
Härigenom förordnas, att 4 och 11 § lagen den 17 juni 1932 med särskilda
bestämmelser om lagfart inom vissa delar av Kopparbergs län1 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
4
Sedan skiftet blivit slutligen fastställt
och ett år förflutit efter sista
kungörandet, skall på grund av skiftet
med äganderättsutredningen lagfart
sökas av en var, som därvid
redovisats såsom ägare av fast egendom
inom byn.
År ej-----------si
§•
Sedan beslut om sammanläggning
under skiftet vunnit laga kraft och
ett år förflutit efter sista kungörandet,
skall på grund av skiftet med
äganderättsutredningen lagfart sökas
av en var, som därvid redovisats
såsom ägare av fast egendom inom
byn.
t åliggande.
11
Har beslut meddelats om utfärdande
av kungörelse enligt 1 §, skall
därom, så ock, efter det skifte, varom
i nämnda paragraf sägs, blivit
slutligen fastställt, om tiden för fastställelsen
anteckning göras i lagfartsprotokollct
och lagfartsboken.
Har beslut meddelats om utfärdande
av kungörelse enligt 1 §, skall
anteckning därom göras i lagfartsprotokollet
och lagfartsboken.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968. Äldre lag gäller i fråga om
lagfart på grund av laga skifte som avslutats dessförinnan.
1 Lagen upphävd utom beträffande vissa laga skiften, se 1962: 270.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 63 år 1967
7
Gällande rätt m. m.
Utskottet hänvisar i dessa delar till propositionen.
Motioner
Utskottet har i samband med propositionen behandlat de i anledning
av densamma väckta motionerna I: 926 av herr Carlsson, Eric, m. fl. och
II: 11A2 av herr Turesson m. fl., i vilka motioner hemställs
»att riksdagen måtte besluta att lagförslagets 13 § inte
skall äga tillämpning på de laga skiften, vilka påbörjats
före lagens ikraftträdande samt
att bringa till Kungl. Maj :ts kännedom vad ovan anförts
rörande tillämpningen av reglerna i lagens 29 §».
I motionerna anförs bl. a. att det moderna, alltmera mekaniserade skogsbruket
kräver större behandlingsytor än tidigare. Flertalet av de enskilda
skogsinnehaven i övre Dalarna betraktas som för små för att ändamålsenligt
kunna användas var för sig i ett högmekaniserat skogsbruk. Samverkan
blir därför nödvändig och allt vanligare. Samverkan förutsätter
dock att genom laga skifte äganderättsförhållandena är uppklarade och
samäganderätten hävd. Enligt motionärernas mening är det på andra sidan
ganska likgiltigt om de i ett samverkansområde ingående fastigheternas
areal är större eller mindre. Motionärerna anser att det från denna synpunkt
finns mindre anledning att skärpa kraven på storleken hos ägolott
avsedd för skogslott. Det måste också anses kränkande för fastigheternas
rättsuppfattning om reglerna för ägolottsbildningen ändras till deras nackdel
sedan de genom omröstning beslutat att laga skifte skulle företas.
Vad beträffar förslaget om slopande av kravet på gradering av skogsmarken
anför motionärerna bl. a. att hävdeförhållandena i den berörda
bygden är kaotiska och komplicerad samäganderätt dominerande. Med
hänsyn härtill är det praktiskt taget ogörligt att på ett vederhäftigt sätt bedöma
storleken av envars ägokrav och värdet av nyutlagda ägolotter utan
föregående avfattning eller inventering jämte bonitering. Motionärerna anser
det angeläget, om markägarnas tilltro till skiftesförfarandet inte skall
onödigtvis undergrävas, att till »särskilda skäl» enligt 29 § skall hänföras
behovet av att kunna prestera en någorlunda tillförlitlig beräkning av såväl
hävdeskiftenas som de nya ägolotternas värden.
8
Tredje lagutskottets utlåtande nr 63 år 1967
Utskottet
I propositionen föreslås ändringar dels i den s. k. dalalagen och lagen
med särskilda bestämmelser om lagfart inom vissa delar av Kopparbergs
län, dels i jorddelningslagen och lagen om fastighetsbildning i stad.
Propositionen, som kom riksdagen till handa den 28 november, innehåller
i ett avseende förslag till lagändring som är av svårbedömd natur. Förslaget
gäller jorddelningslagens bestämmelser om fastighetsägarnas rätt att vid
ägoutbyte eller laga skifte träffa överenskommelse om s. k. ägokravsjämkning.
Denna lagändring, som helt avstyrkts av lagrådet, kräver noggranna
överväganden. Då skäligt rådrum härför inte kunnat beredas under höstsessionen
har utskottet funnit erforderligt att behandlingen av propositionen,
såvitt gäller jorddelningslagen, uppskjuts till vårsessionen med 1968 års
riksdag. Förslaget till ändring i lagen om fastighetsbildning i stad består
endast i en hänvisning till viss bestämmelse i jorddelningslagen och saknar
självständig betydelse. Även behandlingen härav bör uppskjutas. Talmanskonferensen
har förklarat sig inte ha något att erinra mot uppskovet.
Ändringarna i dalalagen har till syfte att möjliggöra ett mera rationellt
förfarande vid handläggningen av pågående laga skiften i siljanstrakten,
främst inom Mora köping. Förslagen innebär bl. a. följande. Skyldigheten
att företa gränsbestämning inskränks så att gräns mot fastighet, som inte
ingår i skiftet, skall bestämmas bara om det kan anses nödvändigt. Kraven
på obligatoriskt upprättande av en del förteckningar slopas i viss utsträckning.
Ägobeskrivning och tilldelningslängd skall sålunda upprättas endast
om det främjar ändamålsenlig handläggning. I hävdeförteckning skall hävd
på grund av sämjedelning behöva redovisas endast om innehavet enligt
sämjedelningen är delningsgrund. Möjligheterna att låta bestämmandet av
skifteslikvider anstå till dess skiftet i övrigt blivit fastställt vidgas till att
gälla samtliga likvider. Gränsen för ägokravs jämkning enligt 13 kap. 2 §
andra stycket jorddelningslagen höjs vidare från 5 till 10 procent, och bestämmelserna
om skiftesläggningen jämkas så att förrättningsmännen inte
blir så hårt bundna som f. n. vid principen att oförändrad ägoslagsfördelning
skall bibehållas inom ägolotterna. Bestämmelserna om besvär ändras
så att talan mot skiftesplan för del av skifteslaget m. m. under vissa
förutsättningar kan föras särskilt. Ägodelningsrätten får även möjlighet
att fastställa skifte till viss del så snart rätten konstaterat att skiftet i den
delen är lagligen beskaffat och kan prövas för sig.
Ändringarna i lagen med särskilda bestämmelser om lagfart inom vissa
delar av Kopparbergs län syftar till att skiftesdelägarna skall få lagfart på
sina innehav snarast möjligt efter det äganderättsförhållandena blivit klarlagda.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 63 år 1967 9
De nämnda förslagen har inte föranlett motioner, och utskottet har för
sin del inte något att erinra mot dem.
Enligt 13 § i förslaget till ändring i datalagen skall ägolott som är avsedd
för skogsbruk vara sådan att den med hänsyn till storlek och beskaffenhet
samt övriga förhållanden kan varaktigt få ändamålsenlig användning som
särskild fastighet. I den mån det behövs för att detta villkor skall bli uppfyllt
skall gemensam ägolott utläggas för flera delägare. Förslaget innebär
vid jämförelse med gällande bestämmelser i huvudsak att det inte är ägolotts
användningssätt före och vid förrättningstillfället som skall vara avgörande
utan den för framtiden avsedda användningen. Någon ändring i de
förutsättningar beträffande ägolotts storlek och beskaffenhet, som nu gäller
för utläggande av enskild ägolott, föreslås inte. Den nya regeln, liksom övriga
bestämmelser, är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1968 och tilllämpas
även i fråga om förrättningar, som påbörjats före ikraftträdandet.
T motionerna 1:926 av herr Eric Carlsson m. fl. och 11:1142 av herr
Turesson m. fl. hemställs att bestämmelsen inte skall tillämpas på de laga
skiften som påbörjats före lagens ikraftträdande.
I anledning av motionerna må först anmärkas att något nytt skifte i den
berörda bygden inte torde komma att påbörjas innan en helt ny lagstiftning
trätt i kraft. Vid ett genomförande av motionsförslaget blir därför den nu
ifrågavarande lagändringen helt betydelselös.
Som motionärerna anför torde flertalet av de enskilda skogsinnehaven i
övre Dalarna vara för små för att var för sig kunna användas i ett högmekaniserat
skogsbruk. Samverkan mellan skogsägarna i en eller annan form
är därför nödvändig, om ett ekonomiskt lönsamt skogsbruk skall kunna bedrivas
i bygden. Med denna ståndpunkt, som omfattas även av motionärerna,
synes betänkligheterna mot att något vidga möjligheterna att lägga
ut gemensam ägolott inte böra överdrivas. Reglerna står också i överensstämmelse
med nuvarande jordpolitiska strävanden. Mot att lagstiftningen görs
retroaktiv kan i och för sig vissa invändningar göras. Redan nu gäller emellertid
regler som gör det möjligt att lägga ut gemensamma ägolotter. Fråga
är sålunda inte om någon nyhet i lagstiftningen utan endast om en jämkning
av mindre genomgripande slag. Med hänsyn härtill och det angelägna
i att ifrågavarande skiften slutförs inom rimlig tid bör propositionen bifallas.
Utskottet avstyrker alltså motionerna 1:926 och 11:1142 såvitt däri
yrkats ändring i övergångsbestämmelserna till förslaget till ändring i dalalagen.
Enligt 29 § i förslaget till ändring i dalalagen skall skogsmark graderas
endast om särskilda skäl föreligger. Mot förslaget har utskottet ingen erinran.
I de nämnda motionerna I: 926 och II: 1142 anförs att vid tillämpningen
bör till särskilda skäl hänföras behovet att kunna prestera en någorlunda
10
Tredje lagutskottets utlåtande nr 63 år 1967
tillförlitlig beräkning av såväl hävdeskiftena som de nya ägolotternas värden.
Motionärerna yrkar att föreskrift härom skall intas i blivande tillämpningsföreskrifter.
Vid tillämpningen av det värderingsförfarande, som ändringen i reglerna
om gradering syftar till, omfattar graderingen inte skogsmarken. I stället
värderas skogsmarken i samband med likvidberäkningen. Denna värdering
företas först efter skiftesläggningen. När skiftesläggningen sker måste alltså
fastigheternas värden före och efter skiftet beräknas på grundval av uppskattning
i annan form. Denna måste uppenbarligen bli av enklare art än
formlig gradering, om den avsedda rationaliseringen av värderingsförfarandet
skall uppnås. Några särskilda föreskrifter om hur uppskattningen skall
gå till torde inte komma att utfärdas. Enligt utskottets mening bör det från
fall till fall prövas hur omfattande och ingående den ifrågavarande uppskattningen
bör vara. Det får anses ligga i sakens natur att den bör göras
med sådan omsorg och noggrannhet att den kan utgöra en tillförlitlig grund
för skiftesläggningen. Då anledning därtill förekommer bör formlig gradering
ske. Med dessa uttalanden får motionerna anses besvarade.
Utskottet får på grund av det anförda hemställa
A. att riksdagen beslutar att till vårsessionen med 1968
års riksdag uppskjuta behandlingen av propositionen nr 167
i vad avser dels lag angående ändring i lagen den 18 juni
1926 (nr 326) om delning av jord å landet, dels lag angående
ändrad lydelse av 5 kap. 2 § lagen den 12 maj 1917
(nr 269) om fastighetsbildning i stad;
B. att riksdagen med avslag på motionerna I: 926 och
II: 1142, såvitt däri yrkats ändring i övergångsbestämmelserna
till förslaget till ändring i den s. k. dalalagen, antager
övriga vid propositionen fogade lagförslag; samt
C. att nämnda motioner i övrigt i vad de ej kan anses
besvarade genom vad utskottet ovan anfört icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 7 december 1967
På tredje lagutskottets vägnar:
ERIK ALEXANDERSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Alexanderson (fp), Svante Kristiansson
(s), Ebbe Ohlsson (h), Åkesson (fp), Torsten Hansson (s) och fru
Landberg (s);
från andra kammaren: fru Torbrink (s), herrar Hedin (h), Persson
i Tandö (s), Tobé (fp), From (fp), Hammarberg (s), Hugosson (s) och
Josefson i Arrie (ep).
MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670032
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1967:406 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 17 juni 1932 a1 i texten