Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 17 juni 1932

1967-12-07 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1967:63, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 17 juni 1932

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 63 år 1967

1

Nr 63

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag angående ändring i lagen den 17 juni 1932

(nr 223) med särskilda bestämmelser om delning av

jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs lån,

m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Genom en den 3 november 1967 dagtecknad proposition, nr 167, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.

Maj :t under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden

och lagrådets protokoll föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 17 juni 1932 (nr 223) med särskilda

bestämmelser om delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs

län,

2) lag angående ändrad lydelse av 4 och 11 §§ lagen den 17 juni 1932

(nr 226) med särskilda bestämmelser om lagfart inom vissa delar av Kopparbergs

län,

3) lag angående ändring i lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av

jord å landet,

4) lag angående ändrad lydelse av 5 kap. 2 § lagen den 12 maj 1917 (nr

269) om fastighetsbildning i stad.

Som närmare framgår under rubriken Utskottet föreslår utskottet att

riksdagen uppskjuter behandlingen av de under 3) och 4) ovan angivna lagförslagen

till vårsessionen med 1968 års riksdag. Den följande framställningen

begränsas i anledning härav till ändringarna i lagen med särskilda

bestämmelser om delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs

län och lagen med särskilda bestämmelser om lagfart inom vissa delar av

samma län.

Propositionens huvudsakliga innehåll såvitt nu är i fråga

I propositionen föreslås en rad ändringar i den särskilda lagstiftningen

angående fastighetsbildning inom vissa delar av Kopparbergs län för att

möjliggöra ett mera rationellt förfarande vid handläggningen av pågående

laga skiften främst i Mora köping.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1968.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 3 avd. Nr 63

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 63 år 1967

Lagförslagen

De lagförslag, varom nu är fråga, är av följande lydelse.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 17 juni 1932 (nr 223) med särskilda

bestämmelser om delning av jord å landet inom vissa delar av

Kopparbergs län

Härigenom förordnas, dels att inledningsbestämmelsen samt 10 och 13 §§

i lagen den 17 juni 1932 med särskilda bestämmelser om delning av jord å

landet inom vissa delar av Kopparbergs län1 skall erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan anges, dels att i lagen skal

27—35 §§, samt omedelbart före 27 §

(Nuvarande lijdelse)

Vi GUSTAF etc. — — — med ändring

av vad lagen om delning av

jord å landet och lagen om sammanläggning

av fastigheter å landet

innehålla häremot stridande förordna,

att inom de på bekostnad

eller med understöd av staten storskiftade

delarna av Kopparbergs län

skola i nedan angivna hänseenden

gälla följande särskilda bestämmelser,

nämligen beträffande laga skifte

till rubbning av storskifte 1—18 §§,

beträffande laga skifte å sådant skifteslag,

som 1 kap. 2 § under 2 lagen

om delning av jord å landet avses,

19—23 §§ och beträffande avstyckning

av ägovidd, som överlåtits till

annan, 24—26 §§.

10

Förrättningsmännens yttrande--

Inställes skifte, skall dessförinnan

meddelat beslut om sammanläggning

förfalla; och skall därom, sedan an
1

Senaste lydelse av 10 och 13 §§ se 1948: 399.

1 införas tio nya paragrafer, 18 a § och

en ny rubrik av nedan angiven lydelse.

(Föreslagen lydelse)

Vi GUSTAF etc.---med änd
ring

av vad lagen om delning av

jord å landet och lagen om sammanläggning

av fastigheter å landet

innehålla häremot stridande förordna,

att inom de på bekostnad

eller med understöd av staten storskiftade

delarna av Kopparbergs län

skola i nedan angivna hänseenden

gälla följande särskilda bestämmelser,

nämligen beträffande laga skifte

till rubbning av storskifte 1—18 a §§

och 27—35 §§, beträffande laga skifte

å sådant skifteslag, som i 1 kap.

2 § under 2 lagen om delning av

jord å landet avses, 19—23 §§ och

beträffande avstyckning av ägovidd,

som överlåtits till annan, 24—26 §§.

§•

— angivna fastigheter.

Sammanläggning, som omfattar

del av fastighet, har verkan som laga

delning av fastigheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 63 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

mälan om skiftets inställande inkommit

från förrättningslantmätaren, så

snart ske kan å inskrivningsdag anteckning

göras i lagfarts- eller fastighetsboken

samt i fallvarom i 20 §

andra stycket lagen om sammanläggning

av fastigheter å landet sägs,

jämväl i intecknings- eller fastighetsboken.

13

Hava flera----------

Om och i den mån för delägare,

vilka innehava såväl inrösnings- som

avrösningsjord men på grund av frivilliga

överlåtelser eller beslut enligt

12 § första stycket frånträda inrösnings

jord, icke kunna utläggas ägolotter,

som med avseende å storlek

och beskaffenhet samt med hänsyn

jämväl till övriga föreliggande förhållanden

prövas kunna på varaktigt

sätt erhålla ändamålsenlig användning

såsom särskilda fastigheter,

skall gemensam ägolott utläggas

för dessa delägare eller för det antal

av dem, som minst erfordras för att

ägolotten skall motsvara angivna

krav. Vad nu sagts om gemensam

ägolott skall ock gälla beträffande

avrösningsjord tillhörig delägare,

vilka innehava allenast sådan jord

eller för vilkas hela innehav av inrösnings

jord särskilda ägolotter för

annat ändamål än jordbruk kunna

utläggas.

§•

dem utläggas.

Ägolott som är avsedd för skogsbruk

skall vara sådan att den med

hänsyn till storlek och beskaffenhet

samt övriga förhållanden kan varaktigt

få ändamålsenlig användning

som särskild fastighet. I den mån

det behöves för att detta villkor skall

bli uppfyllt skall gemensam ägolott

utläggas för flera delägare.

18 a §.

Ytterligare bestämmelser om laga

skifte till rubbning av storskifte

meddelas i 27—35 §§.

Ytterligare bestämmelser om laga

skifte till rubbning av storskifte

27 §.

Gräns mot fastighet, som ej ingår

i skiftet, skall bestämmas endast om

det kan anses nödvändigt.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 3 avd. Nr 63

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 63 år 1967

(Nuvarande Igdelse) (Föreslagen lydelse)

28 §.

Ägobeskrivning enligt 11 kap. 6 §

lagen om delning av jord å landet

och tilldelning slängd enligt 13 kap.

1 § samma lag skola upprättas endast

om det främjar ändamålsenlig

handläggning.

1 hävdeförteckning enligt 12 kap.

1 § lagen om delning av jord å landet

behöver hävd på grund av sämjedelning

redovisas endast om innehavet

enligt sämjedelningen är delningsgrund.

Bestämmelserna i sjätte

stycket av samma paragraf äga ej

tillämpning vid skifte enligt denna

lag.

29 §.

Skogsmark skall graderas enligt 11

kap. 2 § lagen om delning av jord ä

landet endast om särskilda skäl föreligga.

Om marken ej graderas, skall

gottgörelse för minskning i ägovälde

enligt 13 kap. 2 § eller 16 kap. 6 §

nämnda lag i stället grundas på

skogsmarksvärdering i anslutning

till uppskattning enligt lb kap. 9 §

samma lag.

30 §.

Bestämmande av ersättningar enligt

13 eller lb kap. lagen om delning

av jord å landet får anstå till dess

skiftet blivit fastställt genom lagakraftägande

beslut. Om anstånd beslutas

beträffande sådan ersättning,

anses förrättningen för bestämmande

av ersättningen börjad den dag

beslutet meddelas.

Anstånd enligt första stycket för

beslutas endast om det främjar ändamålsenlig

handläggning och ej

medför väsentlig olägenhet för delägare.

31 §.

Vid tillämpning av bestämmelserna

i 13 kap. 2 § lagen om delning av

jord å landet får ägobelopp, som

vid skiftet lägges till ägolott, icke

understiga ägobelopp, som tillkom
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 63 år 1967

5

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

mer ägolotten enligt delningsgrund,

med mer än tio procent eller, i fråga

om ägolott avsedd för ändamål som

särskilt angives i nämnda paragraf,

tjugofem procent. Om skifteslag

uppdelats i flera skifteslag, beräknas

de angivna procenttalen på fast

igh c t ens uppskattnin gs inn ehåll.

32 §.

Vid tillämpning av bestämmelsen

i 13 kap. 3 § andra punkten lagen

om delning av jord å landet skall

beaktas för vilken art av hushållning

ägolotten är avsedd att användas.

33 §

Efter överläggning med delägarna

få förrättningsmännen förordna, att

talan mot skiftesplan för del av skifteslaget

eller mot beslut om bildande

av servitut skall fullföljas särskilt

eller att bestämmelserna i 34 § om

tillträde skola gälla i fråga om mark

som undantagits från skifte. Sådant

förordnande får meddelas endast om

det främjar ändamålsenlig handläggning

och ej medför väsentlig

olägenhet för delägare.

Talan mot förordnande enligt

första stycket eller mot skiftesplan

eller servitutsbeslut som avses med

sådant förordnande fullföljes i den

ordning som anges i 21 kap. 19 §

lagen om delning av jord å landet.

34 §.

Har förordnande enligt 33 § meddelats

får överenskommelse om tillträde

av mark, som förordnandet

gäller, icke avse tidpunkt senare än

ett år efter det att beslut om skiftesplan

eller servitut eller förordnande

om tillämpning av bestämmelserna

i denna paragraf vinner laga kraft.

Träffas ej överenskommelse om tiden

för tillträdet och anföras ej besvär

i fråga som nyss angivits, skall

tillträdet ske så snart tiden för besvär

utgått. Hava besvär anförts, bestämmer

ägodelningsrätten tiden för

tillträdet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 63 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

35 §.

Finner äg o delning sr ätt en att avslutat

laga skifte är lagligen beskaffat

till viss del som kan prövas för

sig, får rätten fastställa förrättningen

i denna del.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968. Äldre lag gäller i fråga om

den fortsatta prövningen av laga skifte som avslutats dessförinnan.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 4 och 11 §§ lagen den 17 juni 1932 (nr 226)

med särskilda bestämmelser om lagfart inom vissa delar av

Kopparbergs län

Härigenom förordnas, att 4 och 11 § lagen den 17 juni 1932 med särskilda

bestämmelser om lagfart inom vissa delar av Kopparbergs län1 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4

Sedan skiftet blivit slutligen fastställt

och ett år förflutit efter sista

kungörandet, skall på grund av skiftet

med äganderättsutredningen lagfart

sökas av en var, som därvid

redovisats såsom ägare av fast egendom

inom byn.

År ej-----------si

§•

Sedan beslut om sammanläggning

under skiftet vunnit laga kraft och

ett år förflutit efter sista kungörandet,

skall på grund av skiftet med

äganderättsutredningen lagfart sökas

av en var, som därvid redovisats

såsom ägare av fast egendom inom

byn.

t åliggande.

11

Har beslut meddelats om utfärdande

av kungörelse enligt 1 §, skall

därom, så ock, efter det skifte, varom

i nämnda paragraf sägs, blivit

slutligen fastställt, om tiden för fastställelsen

anteckning göras i lagfartsprotokollct

och lagfartsboken.

Har beslut meddelats om utfärdande

av kungörelse enligt 1 §, skall

anteckning därom göras i lagfartsprotokollet

och lagfartsboken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968. Äldre lag gäller i fråga om

lagfart på grund av laga skifte som avslutats dessförinnan.

1 Lagen upphävd utom beträffande vissa laga skiften, se 1962: 270.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 63 år 1967

7

Gällande rätt m. m.

Utskottet hänvisar i dessa delar till propositionen.

Motioner

Utskottet har i samband med propositionen behandlat de i anledning

av densamma väckta motionerna I: 926 av herr Carlsson, Eric, m. fl. och

II: 11A2 av herr Turesson m. fl., i vilka motioner hemställs

»att riksdagen måtte besluta att lagförslagets 13 § inte

skall äga tillämpning på de laga skiften, vilka påbörjats

före lagens ikraftträdande samt

att bringa till Kungl. Maj :ts kännedom vad ovan anförts

rörande tillämpningen av reglerna i lagens 29 §».

I motionerna anförs bl. a. att det moderna, alltmera mekaniserade skogsbruket

kräver större behandlingsytor än tidigare. Flertalet av de enskilda

skogsinnehaven i övre Dalarna betraktas som för små för att ändamålsenligt

kunna användas var för sig i ett högmekaniserat skogsbruk. Samverkan

blir därför nödvändig och allt vanligare. Samverkan förutsätter

dock att genom laga skifte äganderättsförhållandena är uppklarade och

samäganderätten hävd. Enligt motionärernas mening är det på andra sidan

ganska likgiltigt om de i ett samverkansområde ingående fastigheternas

areal är större eller mindre. Motionärerna anser att det från denna synpunkt

finns mindre anledning att skärpa kraven på storleken hos ägolott

avsedd för skogslott. Det måste också anses kränkande för fastigheternas

rättsuppfattning om reglerna för ägolottsbildningen ändras till deras nackdel

sedan de genom omröstning beslutat att laga skifte skulle företas.

Vad beträffar förslaget om slopande av kravet på gradering av skogsmarken

anför motionärerna bl. a. att hävdeförhållandena i den berörda

bygden är kaotiska och komplicerad samäganderätt dominerande. Med

hänsyn härtill är det praktiskt taget ogörligt att på ett vederhäftigt sätt bedöma

storleken av envars ägokrav och värdet av nyutlagda ägolotter utan

föregående avfattning eller inventering jämte bonitering. Motionärerna anser

det angeläget, om markägarnas tilltro till skiftesförfarandet inte skall

onödigtvis undergrävas, att till »särskilda skäl» enligt 29 § skall hänföras

behovet av att kunna prestera en någorlunda tillförlitlig beräkning av såväl

hävdeskiftenas som de nya ägolotternas värden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 63 år 1967

Utskottet

I propositionen föreslås ändringar dels i den s. k. dalalagen och lagen

med särskilda bestämmelser om lagfart inom vissa delar av Kopparbergs

län, dels i jorddelningslagen och lagen om fastighetsbildning i stad.

Propositionen, som kom riksdagen till handa den 28 november, innehåller

i ett avseende förslag till lagändring som är av svårbedömd natur. Förslaget

gäller jorddelningslagens bestämmelser om fastighetsägarnas rätt att vid

ägoutbyte eller laga skifte träffa överenskommelse om s. k. ägokravsjämkning.

Denna lagändring, som helt avstyrkts av lagrådet, kräver noggranna

överväganden. Då skäligt rådrum härför inte kunnat beredas under höstsessionen

har utskottet funnit erforderligt att behandlingen av propositionen,

såvitt gäller jorddelningslagen, uppskjuts till vårsessionen med 1968 års

riksdag. Förslaget till ändring i lagen om fastighetsbildning i stad består

endast i en hänvisning till viss bestämmelse i jorddelningslagen och saknar

självständig betydelse. Även behandlingen härav bör uppskjutas. Talmanskonferensen

har förklarat sig inte ha något att erinra mot uppskovet.

Ändringarna i dalalagen har till syfte att möjliggöra ett mera rationellt

förfarande vid handläggningen av pågående laga skiften i siljanstrakten,

främst inom Mora köping. Förslagen innebär bl. a. följande. Skyldigheten

att företa gränsbestämning inskränks så att gräns mot fastighet, som inte

ingår i skiftet, skall bestämmas bara om det kan anses nödvändigt. Kraven

på obligatoriskt upprättande av en del förteckningar slopas i viss utsträckning.

Ägobeskrivning och tilldelningslängd skall sålunda upprättas endast

om det främjar ändamålsenlig handläggning. I hävdeförteckning skall hävd

på grund av sämjedelning behöva redovisas endast om innehavet enligt

sämjedelningen är delningsgrund. Möjligheterna att låta bestämmandet av

skifteslikvider anstå till dess skiftet i övrigt blivit fastställt vidgas till att

gälla samtliga likvider. Gränsen för ägokravs jämkning enligt 13 kap. 2 §

andra stycket jorddelningslagen höjs vidare från 5 till 10 procent, och bestämmelserna

om skiftesläggningen jämkas så att förrättningsmännen inte

blir så hårt bundna som f. n. vid principen att oförändrad ägoslagsfördelning

skall bibehållas inom ägolotterna. Bestämmelserna om besvär ändras

så att talan mot skiftesplan för del av skifteslaget m. m. under vissa

förutsättningar kan föras särskilt. Ägodelningsrätten får även möjlighet

att fastställa skifte till viss del så snart rätten konstaterat att skiftet i den

delen är lagligen beskaffat och kan prövas för sig.

Ändringarna i lagen med särskilda bestämmelser om lagfart inom vissa

delar av Kopparbergs län syftar till att skiftesdelägarna skall få lagfart på

sina innehav snarast möjligt efter det äganderättsförhållandena blivit klarlagda.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 63 år 1967 9

De nämnda förslagen har inte föranlett motioner, och utskottet har för

sin del inte något att erinra mot dem.

Enligt 13 § i förslaget till ändring i datalagen skall ägolott som är avsedd

för skogsbruk vara sådan att den med hänsyn till storlek och beskaffenhet

samt övriga förhållanden kan varaktigt få ändamålsenlig användning som

särskild fastighet. I den mån det behövs för att detta villkor skall bli uppfyllt

skall gemensam ägolott utläggas för flera delägare. Förslaget innebär

vid jämförelse med gällande bestämmelser i huvudsak att det inte är ägolotts

användningssätt före och vid förrättningstillfället som skall vara avgörande

utan den för framtiden avsedda användningen. Någon ändring i de

förutsättningar beträffande ägolotts storlek och beskaffenhet, som nu gäller

för utläggande av enskild ägolott, föreslås inte. Den nya regeln, liksom övriga

bestämmelser, är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1968 och tilllämpas

även i fråga om förrättningar, som påbörjats före ikraftträdandet.

T motionerna 1:926 av herr Eric Carlsson m. fl. och 11:1142 av herr

Turesson m. fl. hemställs att bestämmelsen inte skall tillämpas på de laga

skiften som påbörjats före lagens ikraftträdande.

I anledning av motionerna må först anmärkas att något nytt skifte i den

berörda bygden inte torde komma att påbörjas innan en helt ny lagstiftning

trätt i kraft. Vid ett genomförande av motionsförslaget blir därför den nu

ifrågavarande lagändringen helt betydelselös.

Som motionärerna anför torde flertalet av de enskilda skogsinnehaven i

övre Dalarna vara för små för att var för sig kunna användas i ett högmekaniserat

skogsbruk. Samverkan mellan skogsägarna i en eller annan form

är därför nödvändig, om ett ekonomiskt lönsamt skogsbruk skall kunna bedrivas

i bygden. Med denna ståndpunkt, som omfattas även av motionärerna,

synes betänkligheterna mot att något vidga möjligheterna att lägga

ut gemensam ägolott inte böra överdrivas. Reglerna står också i överensstämmelse

med nuvarande jordpolitiska strävanden. Mot att lagstiftningen görs

retroaktiv kan i och för sig vissa invändningar göras. Redan nu gäller emellertid

regler som gör det möjligt att lägga ut gemensamma ägolotter. Fråga

är sålunda inte om någon nyhet i lagstiftningen utan endast om en jämkning

av mindre genomgripande slag. Med hänsyn härtill och det angelägna

i att ifrågavarande skiften slutförs inom rimlig tid bör propositionen bifallas.

Utskottet avstyrker alltså motionerna 1:926 och 11:1142 såvitt däri

yrkats ändring i övergångsbestämmelserna till förslaget till ändring i dalalagen.

Enligt 29 § i förslaget till ändring i dalalagen skall skogsmark graderas

endast om särskilda skäl föreligger. Mot förslaget har utskottet ingen erinran.

I de nämnda motionerna I: 926 och II: 1142 anförs att vid tillämpningen

bör till särskilda skäl hänföras behovet att kunna prestera en någorlunda

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 63 år 1967

tillförlitlig beräkning av såväl hävdeskiftena som de nya ägolotternas värden.

Motionärerna yrkar att föreskrift härom skall intas i blivande tillämpningsföreskrifter.

Vid tillämpningen av det värderingsförfarande, som ändringen i reglerna

om gradering syftar till, omfattar graderingen inte skogsmarken. I stället

värderas skogsmarken i samband med likvidberäkningen. Denna värdering

företas först efter skiftesläggningen. När skiftesläggningen sker måste alltså

fastigheternas värden före och efter skiftet beräknas på grundval av uppskattning

i annan form. Denna måste uppenbarligen bli av enklare art än

formlig gradering, om den avsedda rationaliseringen av värderingsförfarandet

skall uppnås. Några särskilda föreskrifter om hur uppskattningen skall

gå till torde inte komma att utfärdas. Enligt utskottets mening bör det från

fall till fall prövas hur omfattande och ingående den ifrågavarande uppskattningen

bör vara. Det får anses ligga i sakens natur att den bör göras

med sådan omsorg och noggrannhet att den kan utgöra en tillförlitlig grund

för skiftesläggningen. Då anledning därtill förekommer bör formlig gradering

ske. Med dessa uttalanden får motionerna anses besvarade.

Utskottet får på grund av det anförda hemställa

A. att riksdagen beslutar att till vårsessionen med 1968

års riksdag uppskjuta behandlingen av propositionen nr 167

i vad avser dels lag angående ändring i lagen den 18 juni

1926 (nr 326) om delning av jord å landet, dels lag angående

ändrad lydelse av 5 kap. 2 § lagen den 12 maj 1917

(nr 269) om fastighetsbildning i stad;

B. att riksdagen med avslag på motionerna I: 926 och

II: 1142, såvitt däri yrkats ändring i övergångsbestämmelserna

till förslaget till ändring i den s. k. dalalagen, antager

övriga vid propositionen fogade lagförslag; samt

C. att nämnda motioner i övrigt i vad de ej kan anses

besvarade genom vad utskottet ovan anfört icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 december 1967

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson (fp), Svante Kristiansson

(s), Ebbe Ohlsson (h), Åkesson (fp), Torsten Hansson (s) och fru

Landberg (s);

från andra kammaren: fru Torbrink (s), herrar Hedin (h), Persson

i Tandö (s), Tobé (fp), From (fp), Hammarberg (s), Hugosson (s) och

Josefson i Arrie (ep).

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670032

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:406 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 17 juni 1932 a1 i texten