Utlåtande i anledning av väckt motion angående åldersgränsen för rätt att föra moped. Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion nr 807 i andra kammaren av herr Dahlgren m. fl. Motionärerna framhåller att med den ändrade befolkningsstrukturen i vårt land har också avstånden till skolorterna förlängts. Inte minst är detta fallet vad gäller grundskolans högstadium.
1967-02-28 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
3LU 1967:9, Utlåtande i anledning av väckt motion angående åldersgränsen för rätt att föra moped. Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion nr 807 i andra kammaren av herr Dahlgren m. fl. Motionärerna framhåller att med den ändrade befolkningsstrukturen i vårt land har också avstånden till skolorterna förlängts. Inte minst är detta fallet vad gäller grundskolans högstadium.
Dokumentets text
Tredje lagutskottets utlåtande nr 9 år 1967
1
Nr 9
Utlåtande i anledning av väckt motion angående åldersgränsen
för rätt att föra moped.
Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott
hänvisad motion nr 807 i andra kammaren av herr Dahlgren m. fl.
Motionärerna framhåller att med den ändrade befolkningsstrukturen i
vårt land har också avstånden till skolorterna förlängts. Inte minst är detta
fallet vad gäller grundskolans högstadium. Det är numera inte ovanligt att
eleven har att enskilt förflytta sig fem km enkel riktning från bostaden
innan han kommer till den plats, där den kollektiva transporten till skolan
möter. Det är inte heller ovanligt att den sammanlagda resvägen är så lång
att eleven måste lämna bostaden före kl. sju på morgonen för att hinna
fram till skolan i tid och att återkomsten till hemmet äger rum först efter
kl. 17.00. För eleverna är detta mycket tröttsamt och för föräldrarna innebär
det att de många gånger tvingas att med eget fordon skjutsa och hämta
eleven till och vid den plats där den kollektiva transporten möter. Enligt
motionärernas mening skulle detta kunna lösas på ett enkelt och smidigt
sätt genom att möjlighet till dispens från nuvarande mopedförordning
införes så att även 13- och 14-åringar skulle kunna få rätt att föra moped.
Om farhågor föreligger beträffande trafikkunskaperna, så framhåller motionärerna
möjligheten att i mellanstadiets klass 6 vid de årligen återkommande
besöken av representanter för trafikpolisen låta eleverna inför dessa
avlägga vissa trafikprov, såväl teoretiska som praktiska. Resultatet av
sådana prov skulle kunna utgöra en god grund för avgörandet av dispensansökningar.
Mot bakgrund av det anförda hemställer motionärerna »att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om sådan ändring av gällande
mopedförordning, att rätten till dispensförfarande beträffande den nedre
åldern för förande av moped införes, så att den lokala polismyndigheten
eventuellt efter vissa trafikprov, äger medge att ungdomar som fyllt 13 år
i vissa fall får föra moped».
Vissa bestämmelser om rätt att föra vissa fordon
Villkoren för rätt att föra vissa slag av motorfordon är upptagna i vägtrafikförordningen
den 28 september 1951. Enligt huvudregeln i 29 § 1 mom.
får motorfordon eller med gummihjul försedd traktor bara föras av den,
som genom ett av länsstyrelse (för Stockholm överståthållarämbetet) utfär
Bihang
till riksdagens protokoll 1967. 9 sand. 3 avd. Nr 9
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 9 år 1967
dat körkort är därtill berättigad. Körkort förekommer av tre slag, nämligen
för bil, för motorcykel och för traktor (29 § 2 inom.). Körkort för bil berättigar
också till förande av motorcykel och traktor. Körkort för motorcykel
gäller även för traktor. Körkort för bil får bara meddelas den, som fyllt
18 år, samt körkort för motorcykel eller traktor endast person, som uppnått
16 års ålder. Om särskilda skäl därtill föreligger, får dock körkort för
traktor meddelas den, som fyllt 15 år. Om innehavare av körkort för motorcykel
inte fyllt 18 år, gäller körkortet bara för s. k. lätt motorcykel —
d. v. s. en motorcykel med tjänstevikt av högst 75 kg — och traktor (3
mom.).
I förordningen den 5 maj 1960 om mopeder — mopedförordningen — har
icke stadgats krav på körkort eller annan behörighetshandling för rätt att
föra sådant fordon. Föraren måste dock ha uppnått 15 års ålder (8 §). Moped
är en lätt motorcykel, vars motor bar en cylindervolym ej överstigande 50
kubikcentimeter och vilken är konstruerad för eu hastighet av högst 30
kilometer i timmen (1 ''§).
Frågans tidigare behandling
I proposition nr 182 år 1952 med förslag till kungörelse med vissa bestämmelser
om cyklar med hjälpmotor m. m. föreslogs en minimiålder av 16 år
för rätt att föra cykel med hjälpmotor.
I sitt i anledning av propositionen avgivna, av riksdagen godkända utlåtande
nr 43 anförde andra lagutskottet hl. a. följande.
Beträffande frågan om kör kortstvång ansluter sig utskottet till
den uppfattningen, att man icke bör bibehålla något krav på körkort eller
införa krav på annan behörighetshandling. Även om man inför en enkel
körlicens eller liknande handling, skulle detta sannolikt motverka syftet med
ifrågavarande särbestämmelser. Utskottet är icke heller övertygat om att en
dylik enkel körlicens skulle bli av något större värde. Det väsentliga är att
vederbörande förare förskaffat sig nödig kännedom om våra grundläggande
trafikregler. Sådan kunskap bör det vara angeläget för envar medborgare
att förskaffa sig. Utskottet är av den uppfattningen, att i detta hänseende
trafikundervisningen och trafiksäkerhetspropagandan fyller en mycket betydelsefull
uppgift. Utskottet delar således departementschefens uppfattning,
att tvångsregler i förevarande avseende ej bör tillgripas förrän detta
visat sig oundgängligen erforderligt.
I propositionen föreslås en minimiålder av 16 år för rätt att föra
cykel med hjälpmotor. 1 samband härmed må anmärkas, att körkort för
motorcykel eller för traktor må meddelas endast den som fyllt 16 år, dock
att körkort för traktor må, om särskilda skäl är därtill, även meddelas den
som fyllt 15 år. Utskottet har övervägt, huruvida icke åldersgränsen för rätt
att föra cykel med hjälpmotor skulle kunna sättas till 15 år i stället för
16 år. Fn sådan sänkning av åldersgränsen skulle säkerligen i många fall —
kanske främst på landsbygden — bli av stor betydelse. Enligt utskottets
mening skulle det icke medföra några större risker ur trafiksäkerhetssynpunkt
att sänka åldersgränsen till 15 år. Med hänsyn till den nuvarande
Tredje lagutskottets utlåtande nr 9 år 1967
3
trafikundervisningen i skolorna m. m. torde den som fyllt 15 år i regel besitta
fullt tillräckliga kunskaper om våra trafikregler för att kunna anförtros
att föra cykel med hjälpmotor. Denna fråga om åldersgränsen anser
utskottet emellertid äga ett visst samband med frågan om försäkringsplikten.
Om en lämplig form av obligatorisk ansvarighetsförsäkring kunde erhållas,
skulle detta enligt utskottets uppfattning utgöra ytterligare ett skäl
för att överväga en sänkning av åldersgränsen.
Kungl. Maj: utfärdade härefter kungörelsen den 23 maj 1952 med vissa
bestämmelser om cyklar med hjälpmotor. 1 kungörelsen föreskrevs bl. a. att
moped fick föras endast av den, som fyllt 15 år. Bestämmelser om körkort
e. d. intogs ej i kungörelsen. Vidare utfärdades samma dag lag om ändrad
lydelse av 2 § lagen den 10 maj 1929 om trafikförsäkring d motorfordon, i
vilken lag föreskrevs att denna ej skulle äga tillämpning å sådan cykel med
hjälpmotor, för vilken registreringsplikt icke förelåg.
År 1960 framlades för riksdagen proposition nr 68 med förslag till förordning
om mopeder in. m. Departementschefen uttalade beträffande körkortstvång
och den ifrågavarande åldersgränsen följande.
Frågan, huruvida körkort bör krävas för framförande av moped, är
grundläggande för bedömandet av mopedfrågan. Skulle avgörandet utfalla
så, att det icke anses möjligt att beträffande denna typ av motorfordon
eftergiva kravet på körkort, torde några starkare skäl icke kunna åberopas
för att längre bibehålla mopederna som en särskild grupp av fordon. De bör
då hänföras till motorcyklar i allmänhet.
Såsom jag redan inledningsvis framhållit, är det för stora delar av befolkningen
av vikt att ha tillgång till ett praktiskt användbart motorfordon, som
får framföras av alla vuxna. Det intresse, som dessa folkgrupper representerar,
måste dock givetvis vägas mot trafiksäkerhetens krav. Visar det
sig oförenligt med behöriga hänsyn till trafiksäkerheten att bibehålla mopeden
som ett körkortsfritt fordon, bör dessa hänsyn väga över. Emellertid
kan de erfarenheter, som numera vunnits, icke sägas ge vid handen, att man
gjorde sig skyldig till någon felbedömning, då kravet på körkort för förande
av moped slopades år 1952.
Det nu sagda utesluter givetvis icke möjligheten att såsom villkor för rätt
att föra moped stadga krav på ett enklare kompetensbevis än körkort, t. ex.
intyg av polisman eller annan tjänsteman om att vederbörande äger nöjaktig
kännedom om gällande trafikregler m. m. Kraven för erhållande av
dylikt intyg kan emellertid icke gärna sättas mycket högre än till vad som
svarar mot den kunskap i hithörande ämnen, som skäligen bör kunna fordras
av varje vägtrafikant. Någon effektiv utgallring av sådana personer, som
kan anses mindre lämpade att uppträda i trafiken, kan det ej bli fråga om.
Det kan därför ifrågasättas, om något nämnvärt står att vinna ur trafiksäkerhetssynpunkt
genom åtgärder av nu avsett slag. Även om det icke är
svårt att påvisa enstaka fall, då trafikanter visat sig sakna kännedom om
elementära trafikregler, kan det ej förnekas, att en viss förbättring inträtt
på senare år som en följd av den allt intensivare propagandan för bättre
trafiksäkerhet. Enligt min uppfattning är det utomordentligt viktigt att upplysningsverksamheten
ytterligare förstärkes i ändamål att begränsa antalet
trafikolyckor.
4
Tredje lagutskottets utlåtande nr 9 år 1967
Jag är av nu anförda skäl icke beredd att föreslå bestämmelser, vilka
innebär krav på körkort eller annat kompetensbevis som villkor för rätt
att föra moped.
Icke heller synes det lämpligt att införa bestämmelser, som ger möjlighet
att meddela förbud för viss person att föra moped. Tillämpningen av en
dylik bestämmelse måste av naturliga skäl antagas bli mycket ojämn för
att icke säga slumpartad, och vinsten ur trafiksäkerhetssynpunkt ringa.
Att införa bestämmelser om generellt förbud för viss eller vissa kategorier
av personer att föra moped innebär en ännu grövre schematisering och kan
icke tillstyrkas.
En höjning av åldersgränsen för rätt att föra moped vore måhända
i och för sig önskvärd ur trafiksäkerhetssynpunkt. Vad som närmast
kan komma i fråga är att bestämma åldersgränsen till 16 i stället för, såsom
nu, till 15 år. Mot en dylik höjning talar emellertid starka praktiska skäl
och nyttosynpunkter, bl. a. det förhållandet, att en hel del ungdomar alltjämt
slutar sin skolgång och går ut i förvärvslivet redan vid 15 års ålder,
varvid många av dem får behov av ett sådant transportmedel som mopeden.
Det torde närmast ha varit detta skäl, som vid tillkomsten av gällande mopedförordning
ledde till att åldersgränsen sattes så lågt som till 15 år. Jag är
icke beredd att förorda någon höjning av åldersgränsen.
I den i anledning av nämnda proposition tillkomna mopedförordningen,
som kom att ersätta ovanberörda kungörelse från 1952, föreskrevs ingen
ändring beträffande åldern för rätt att föra moped. Ej heller intogs i förordningen
bestämmelser om körkortstvång e. d. I samband med behandlingen
av mopedkungörelsen gjordes lagen om trafikförsäkring å motorfordon
tillämplig även på mopeder.
Vid 1964 års riksdag behandlades frågan om bl. a. körkortsåldern och
åldersgränsen för rätt att föra moped. I sitt av riksdagen godkända utlåtande
nr 21 uttalade tredje lagutskottet följande i fråga om körkortsåldern.
Riksdagen har tidigare och senast år 1962 haft att taga ställning till
motionsvis framförda yrkanden om en sänkning av körkortsåldern. Härvid
har å ena sidan framhållits att dagens ungdom, som har ett mycket stort
intresse för motorfordon, i regel tidigt torde skaffa sig ingående kunskaper
om fordonens rätta skötsel och framförande. Det har vidare ansetts att
ungdomen säkerligen i allmänhet med lätthet förvärvar sig goda kunskaper
om gällande trafikregler och att den unges reaktionsförmåga torde
vara åtminstone lika god som de äldres. Från nu angivna synpunkter har
större betänkligheter knappast ansetts möta mot att sänka körkortsåldern.
Å andra sidan har hävdats att de ifrågavarande åldersgrupperna i gemen
icke besitter den mognad i omdömet som måste krävas av en bilförare.
Det har också ansetts mindre lämpligt att här i riket införa eu bestämmelse
om minimiåldern för körkort, som skulle avika från de i våra nordiska
grannländer gällande reglerna. Med hänsyn härtill ansåg 1962 års
riksdag att en sänkning av körkortsåldern för bil icke för det dåvarande
borde ifrågakomma.
De skäl som sålunda anförts för och emot en reform i av motionärerna
önskad riktning måste enligt utskottets mening alltjämt anses bärande.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 9 år 1967
5
Spörsmålet bör därjämte ses mot bakgrund av den beslutade övergången
till högertrafik samt det åt bilförarutredningen lämnade uppdraget att
utreda förarutbildningen och därmed sammanhängande frågor. Vid riksdagens
tidigare ställningstaganden har betonats att den ständigt ökade trafikintensiteten
på vägarna ställer allt större krav på motorförarnas körskicklighet,
omdöme och hänsyn. Det har också framhållits att statistiken
över trafikolyckorna visat skrämmande siffror liksom att stora ansträngningar
gjorts för att öka trafiksäkerheten. Med hänsyn härtill har det
ansetts naturligt att den största försiktighet iakttages, när det gäller att
ge nya grupper av människor tillstånd att uppträda i trafiken som förare
av motorfordon. Dessa synpunkter gör sig med särskild styrka gällande
inför den förestående övergången till högertrafik.
I fråga om åldersgränsen för rätt att föra moped anförde
utskottet att en i motion åsyftad rätt att sänka åldersgränsen skulle
leda till att nya grupper förare av motorfordon skulle tillåtas uppträda i trafiken.
De betänkligheter som nyss redovisats mot en sådan utveckling borde
enligt utskottets mening allvarligt beaktas även i detta sammanhang, särskilt
som de nya trafikanter, som här avses, är mycket unga. Gällande åldersgräns
har bestämts så lågt som till 15 år bl. a. för att tillgodose praktiska
önskemål av det slag som avses i motionen så långt det från trafiksäkerhetssynpunkt
ansetts möjligt. Även om bestämmelser införes om kompetensbevis
såsom villkor för de yngsta årsgruppernas rätt att föra moped,
synes invändningarna mot en ytterligare sänkning av åldersgränsen icke
därigenom kunna undanröjas. Utskottet beaktade härvid att kraven för
erhållande av dylikt bevis icke torde kunna utformas så att en effektiv
utgallring av olämpliga förare kan åvägabringas. Därest med motionen avsågs
att generellt införa krav på innehav av kompetensbevis, ville utskottet
erinra om att denna tanke avvisats av statsmakterna vid mopedförordningens
tillkomst. Något skäl för ändrat ståndpunktstagande härvidlag
syntes ej föreligga. Vid angivna förhållanden kunde utskottet ej biträda
motionärernas yrkande, såvitt nu var i fråga.
Statistiska uppgifter
Från statistisk årsbok för Sverige år 1965 inhämtas följande.
A. (sid. 168) Vid vägtrafikolyckor skadade förare av moped (inklusive
passagerare). 1955 1 505
1956 1 838
1957 1 961
1958 2180
1959 2 616
1960 2 535
1961 2 788
1962 2 506
1963 2 564
1964 2 495
6
Tredje lagutskottets utlåtande nr 9 år 1967
B. (sid. 168) År 1963 skadade personer efter ålder och skadans grad beträffande
förare av moped, cyklister och fotgängare.
Moped*)
Cykel
Fotgängare
— 6 år
6
58
496
7—14 år
47
523
479
15—17 år
960
95
171
18—24 år
180
106
237
25—44 år
403
299
513
45—64 år
643
691
883
65—
317
377
735
Okänd ålder
8
8
14
Summa
2 564
2 157
3 528
Dödade
132
164
336
Svårt skadade
381
322
667
Lindrigt skadade
2 051
1 671
2 525
*) inklusive passagerare.
Utskottet
I mopedförordningen föreskrives alt endast den som fyllt femton år får
föra moped. För rätt härtill erfordras ej körkort eller annan behörighetshandling.
Motionärerna framhåller bl. a. att skolvägarna till följd av den ändrade
befolkningsstrukturen på många håll blivit längre. Det uppges inte vara
någon ovanlighet att eleven har att förflytta sig fem kilometer innan han
kommer till den plats där den kollektiva transporten till skolan möter. Motionärerna,
som anser 13-åringar numera vara mycket trafikmedvetna, hemställer
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om sådan
ändring av mopedförordningen att den lokala polismyndigheten, eventuellt
efter vissa trafikprov, får lämna ungdomar som fyllt 13 år dispens att föra
moped.
Riksdagen har tidigare och senast år 1964 i samband med behandlingen
av frågan om körkortsåldern haft att ta ställning till frågan om åldersgränsen
för rätt att föra moped. Härvid har å ena sidan hävdats att dagens motorintresserade
ungdom i regel tidigt skaffar sig kunskaper om fordonens
rätta skötsel och framförande samt om gällande trafikregler. Å andra sidan
har bl. a. framhållits att statistiken över trafikolyckorna visar skrämmande
siffror liksom att stora ansträngningar gjorts för att öka trafiksäkerheten.
Med hänsyn härtill har det ansetts naturligt att den största försiktighet
iakttas, när det gäller att ge nya grupper av människor tillstånd att uppträda
i trafiken som förare av motorfordon. De betänkligheter som gjort sig gällande
mot en sådan utveckling borde enligt vad riksdagen uttalade nämnda
Tredje lagutskottets utlåtande nr 9 år 1967
7
år allvarligt beaktas när det gällde en sänkning av åldersgränsen för rätt
att föra moped särskilt som de nya trafikanter, som det här är fråga om, är
mycket unga. Genom att fastställa åldersgränsen i fråga om mopeder till en
sådan låg ålder som 15 år har man också ansett sig gå så långt trafiksäkerheten
medger i riktning mot sådana önskemål som framföres i motionen.
Mot en ytterligare sänkning av åldersgränsen talar de i det föregående redovisade
statistiska uppgifterna, av vilka framgår att bland mopedisterna
i debutantåldern skadas ett väsentligt större antal än bland cyklister och
fotgängare i samma ålder. Ej heller synes invändningarna mot en sänkning
av åldersgränsen kunna undanröjas om som villkor för rätt att föra moped
föreskrivs krav på godkända trafikprov. Dessa torde knappast kunna utformas
så att en effektiv utgallring av olämpliga förare kan åstadkommas.
Vid nu angivna förhållanden anser sig utskottet ej kunna biträda motionärernas
yrkande.
Utskottet får därför hemställa,
att förevarande motion, 11:807, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 28 februari 1067
På tredje lagutskottets vägnar:
ERIK ALEXANDERSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Alexanderson*, Göran Karlsson, Svante
Kristiansson, Knut Johansson, Ebbe Ohlsson, Erik Jansson, Åkesson och
Fäll din*;
från andra kammaren: herr Johansson i Torp, fru Torbrink, herrar
Grebäck, Hedin, Tobé, fru Ekroth, herrar From och Hammarberg.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.