Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående åldersgränsen för rätt att föra moped. Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion nr 807 i andra kammaren av herr Dahlgren m. fl. Motionärerna framhåller att med den ändrade befolkningsstrukturen i vårt land har också avstånden till skolorterna förlängts. Inte minst är detta fallet vad gäller grundskolans högstadium.

1967-02-28 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1967:9, Utlåtande i anledning av väckt motion angående åldersgränsen för rätt att föra moped. Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion nr 807 i andra kammaren av herr Dahlgren m. fl. Motionärerna framhåller att med den ändrade befolkningsstrukturen i vårt land har också avstånden till skolorterna förlängts. Inte minst är detta fallet vad gäller grundskolans högstadium.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 9 år 1967

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av väckt motion angående åldersgränsen

för rätt att föra moped.

Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott

hänvisad motion nr 807 i andra kammaren av herr Dahlgren m. fl.

Motionärerna framhåller att med den ändrade befolkningsstrukturen i

vårt land har också avstånden till skolorterna förlängts. Inte minst är detta

fallet vad gäller grundskolans högstadium. Det är numera inte ovanligt att

eleven har att enskilt förflytta sig fem km enkel riktning från bostaden

innan han kommer till den plats, där den kollektiva transporten till skolan

möter. Det är inte heller ovanligt att den sammanlagda resvägen är så lång

att eleven måste lämna bostaden före kl. sju på morgonen för att hinna

fram till skolan i tid och att återkomsten till hemmet äger rum först efter

kl. 17.00. För eleverna är detta mycket tröttsamt och för föräldrarna innebär

det att de många gånger tvingas att med eget fordon skjutsa och hämta

eleven till och vid den plats där den kollektiva transporten möter. Enligt

motionärernas mening skulle detta kunna lösas på ett enkelt och smidigt

sätt genom att möjlighet till dispens från nuvarande mopedförordning

införes så att även 13- och 14-åringar skulle kunna få rätt att föra moped.

Om farhågor föreligger beträffande trafikkunskaperna, så framhåller motionärerna

möjligheten att i mellanstadiets klass 6 vid de årligen återkommande

besöken av representanter för trafikpolisen låta eleverna inför dessa

avlägga vissa trafikprov, såväl teoretiska som praktiska. Resultatet av

sådana prov skulle kunna utgöra en god grund för avgörandet av dispensansökningar.

Mot bakgrund av det anförda hemställer motionärerna »att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om sådan ändring av gällande

mopedförordning, att rätten till dispensförfarande beträffande den nedre

åldern för förande av moped införes, så att den lokala polismyndigheten

eventuellt efter vissa trafikprov, äger medge att ungdomar som fyllt 13 år

i vissa fall får föra moped».

Vissa bestämmelser om rätt att föra vissa fordon

Villkoren för rätt att föra vissa slag av motorfordon är upptagna i vägtrafikförordningen

den 28 september 1951. Enligt huvudregeln i 29 § 1 mom.

får motorfordon eller med gummihjul försedd traktor bara föras av den,

som genom ett av länsstyrelse (för Stockholm överståthållarämbetet) utfär
Bihang

till riksdagens protokoll 1967. 9 sand. 3 avd. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 9 år 1967

dat körkort är därtill berättigad. Körkort förekommer av tre slag, nämligen

för bil, för motorcykel och för traktor (29 § 2 inom.). Körkort för bil berättigar

också till förande av motorcykel och traktor. Körkort för motorcykel

gäller även för traktor. Körkort för bil får bara meddelas den, som fyllt

18 år, samt körkort för motorcykel eller traktor endast person, som uppnått

16 års ålder. Om särskilda skäl därtill föreligger, får dock körkort för

traktor meddelas den, som fyllt 15 år. Om innehavare av körkort för motorcykel

inte fyllt 18 år, gäller körkortet bara för s. k. lätt motorcykel —

d. v. s. en motorcykel med tjänstevikt av högst 75 kg — och traktor (3

mom.).

I förordningen den 5 maj 1960 om mopeder — mopedförordningen — har

icke stadgats krav på körkort eller annan behörighetshandling för rätt att

föra sådant fordon. Föraren måste dock ha uppnått 15 års ålder (8 §). Moped

är en lätt motorcykel, vars motor bar en cylindervolym ej överstigande 50

kubikcentimeter och vilken är konstruerad för eu hastighet av högst 30

kilometer i timmen (1 ''§).

Frågans tidigare behandling

I proposition nr 182 år 1952 med förslag till kungörelse med vissa bestämmelser

om cyklar med hjälpmotor m. m. föreslogs en minimiålder av 16 år

för rätt att föra cykel med hjälpmotor.

I sitt i anledning av propositionen avgivna, av riksdagen godkända utlåtande

nr 43 anförde andra lagutskottet hl. a. följande.

Beträffande frågan om kör kortstvång ansluter sig utskottet till

den uppfattningen, att man icke bör bibehålla något krav på körkort eller

införa krav på annan behörighetshandling. Även om man inför en enkel

körlicens eller liknande handling, skulle detta sannolikt motverka syftet med

ifrågavarande särbestämmelser. Utskottet är icke heller övertygat om att en

dylik enkel körlicens skulle bli av något större värde. Det väsentliga är att

vederbörande förare förskaffat sig nödig kännedom om våra grundläggande

trafikregler. Sådan kunskap bör det vara angeläget för envar medborgare

att förskaffa sig. Utskottet är av den uppfattningen, att i detta hänseende

trafikundervisningen och trafiksäkerhetspropagandan fyller en mycket betydelsefull

uppgift. Utskottet delar således departementschefens uppfattning,

att tvångsregler i förevarande avseende ej bör tillgripas förrän detta

visat sig oundgängligen erforderligt.

I propositionen föreslås en minimiålder av 16 år för rätt att föra

cykel med hjälpmotor. 1 samband härmed må anmärkas, att körkort för

motorcykel eller för traktor må meddelas endast den som fyllt 16 år, dock

att körkort för traktor må, om särskilda skäl är därtill, även meddelas den

som fyllt 15 år. Utskottet har övervägt, huruvida icke åldersgränsen för rätt

att föra cykel med hjälpmotor skulle kunna sättas till 15 år i stället för

16 år. Fn sådan sänkning av åldersgränsen skulle säkerligen i många fall —

kanske främst på landsbygden — bli av stor betydelse. Enligt utskottets

mening skulle det icke medföra några större risker ur trafiksäkerhetssynpunkt

att sänka åldersgränsen till 15 år. Med hänsyn till den nuvarande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 9 år 1967

3

trafikundervisningen i skolorna m. m. torde den som fyllt 15 år i regel besitta

fullt tillräckliga kunskaper om våra trafikregler för att kunna anförtros

att föra cykel med hjälpmotor. Denna fråga om åldersgränsen anser

utskottet emellertid äga ett visst samband med frågan om försäkringsplikten.

Om en lämplig form av obligatorisk ansvarighetsförsäkring kunde erhållas,

skulle detta enligt utskottets uppfattning utgöra ytterligare ett skäl

för att överväga en sänkning av åldersgränsen.

Kungl. Maj: utfärdade härefter kungörelsen den 23 maj 1952 med vissa

bestämmelser om cyklar med hjälpmotor. 1 kungörelsen föreskrevs bl. a. att

moped fick föras endast av den, som fyllt 15 år. Bestämmelser om körkort

e. d. intogs ej i kungörelsen. Vidare utfärdades samma dag lag om ändrad

lydelse av 2 § lagen den 10 maj 1929 om trafikförsäkring d motorfordon, i

vilken lag föreskrevs att denna ej skulle äga tillämpning å sådan cykel med

hjälpmotor, för vilken registreringsplikt icke förelåg.

År 1960 framlades för riksdagen proposition nr 68 med förslag till förordning

om mopeder in. m. Departementschefen uttalade beträffande körkortstvång

och den ifrågavarande åldersgränsen följande.

Frågan, huruvida körkort bör krävas för framförande av moped, är

grundläggande för bedömandet av mopedfrågan. Skulle avgörandet utfalla

så, att det icke anses möjligt att beträffande denna typ av motorfordon

eftergiva kravet på körkort, torde några starkare skäl icke kunna åberopas

för att längre bibehålla mopederna som en särskild grupp av fordon. De bör

då hänföras till motorcyklar i allmänhet.

Såsom jag redan inledningsvis framhållit, är det för stora delar av befolkningen

av vikt att ha tillgång till ett praktiskt användbart motorfordon, som

får framföras av alla vuxna. Det intresse, som dessa folkgrupper representerar,

måste dock givetvis vägas mot trafiksäkerhetens krav. Visar det

sig oförenligt med behöriga hänsyn till trafiksäkerheten att bibehålla mopeden

som ett körkortsfritt fordon, bör dessa hänsyn väga över. Emellertid

kan de erfarenheter, som numera vunnits, icke sägas ge vid handen, att man

gjorde sig skyldig till någon felbedömning, då kravet på körkort för förande

av moped slopades år 1952.

Det nu sagda utesluter givetvis icke möjligheten att såsom villkor för rätt

att föra moped stadga krav på ett enklare kompetensbevis än körkort, t. ex.

intyg av polisman eller annan tjänsteman om att vederbörande äger nöjaktig

kännedom om gällande trafikregler m. m. Kraven för erhållande av

dylikt intyg kan emellertid icke gärna sättas mycket högre än till vad som

svarar mot den kunskap i hithörande ämnen, som skäligen bör kunna fordras

av varje vägtrafikant. Någon effektiv utgallring av sådana personer, som

kan anses mindre lämpade att uppträda i trafiken, kan det ej bli fråga om.

Det kan därför ifrågasättas, om något nämnvärt står att vinna ur trafiksäkerhetssynpunkt

genom åtgärder av nu avsett slag. Även om det icke är

svårt att påvisa enstaka fall, då trafikanter visat sig sakna kännedom om

elementära trafikregler, kan det ej förnekas, att en viss förbättring inträtt

på senare år som en följd av den allt intensivare propagandan för bättre

trafiksäkerhet. Enligt min uppfattning är det utomordentligt viktigt att upplysningsverksamheten

ytterligare förstärkes i ändamål att begränsa antalet

trafikolyckor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 9 år 1967

Jag är av nu anförda skäl icke beredd att föreslå bestämmelser, vilka

innebär krav på körkort eller annat kompetensbevis som villkor för rätt

att föra moped.

Icke heller synes det lämpligt att införa bestämmelser, som ger möjlighet

att meddela förbud för viss person att föra moped. Tillämpningen av en

dylik bestämmelse måste av naturliga skäl antagas bli mycket ojämn för

att icke säga slumpartad, och vinsten ur trafiksäkerhetssynpunkt ringa.

Att införa bestämmelser om generellt förbud för viss eller vissa kategorier

av personer att föra moped innebär en ännu grövre schematisering och kan

icke tillstyrkas.

En höjning av åldersgränsen för rätt att föra moped vore måhända

i och för sig önskvärd ur trafiksäkerhetssynpunkt. Vad som närmast

kan komma i fråga är att bestämma åldersgränsen till 16 i stället för, såsom

nu, till 15 år. Mot en dylik höjning talar emellertid starka praktiska skäl

och nyttosynpunkter, bl. a. det förhållandet, att en hel del ungdomar alltjämt

slutar sin skolgång och går ut i förvärvslivet redan vid 15 års ålder,

varvid många av dem får behov av ett sådant transportmedel som mopeden.

Det torde närmast ha varit detta skäl, som vid tillkomsten av gällande mopedförordning

ledde till att åldersgränsen sattes så lågt som till 15 år. Jag är

icke beredd att förorda någon höjning av åldersgränsen.

I den i anledning av nämnda proposition tillkomna mopedförordningen,

som kom att ersätta ovanberörda kungörelse från 1952, föreskrevs ingen

ändring beträffande åldern för rätt att föra moped. Ej heller intogs i förordningen

bestämmelser om körkortstvång e. d. I samband med behandlingen

av mopedkungörelsen gjordes lagen om trafikförsäkring å motorfordon

tillämplig även på mopeder.

Vid 1964 års riksdag behandlades frågan om bl. a. körkortsåldern och

åldersgränsen för rätt att föra moped. I sitt av riksdagen godkända utlåtande

nr 21 uttalade tredje lagutskottet följande i fråga om körkortsåldern.

Riksdagen har tidigare och senast år 1962 haft att taga ställning till

motionsvis framförda yrkanden om en sänkning av körkortsåldern. Härvid

har å ena sidan framhållits att dagens ungdom, som har ett mycket stort

intresse för motorfordon, i regel tidigt torde skaffa sig ingående kunskaper

om fordonens rätta skötsel och framförande. Det har vidare ansetts att

ungdomen säkerligen i allmänhet med lätthet förvärvar sig goda kunskaper

om gällande trafikregler och att den unges reaktionsförmåga torde

vara åtminstone lika god som de äldres. Från nu angivna synpunkter har

större betänkligheter knappast ansetts möta mot att sänka körkortsåldern.

Å andra sidan har hävdats att de ifrågavarande åldersgrupperna i gemen

icke besitter den mognad i omdömet som måste krävas av en bilförare.

Det har också ansetts mindre lämpligt att här i riket införa eu bestämmelse

om minimiåldern för körkort, som skulle avika från de i våra nordiska

grannländer gällande reglerna. Med hänsyn härtill ansåg 1962 års

riksdag att en sänkning av körkortsåldern för bil icke för det dåvarande

borde ifrågakomma.

De skäl som sålunda anförts för och emot en reform i av motionärerna

önskad riktning måste enligt utskottets mening alltjämt anses bärande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 9 år 1967

5

Spörsmålet bör därjämte ses mot bakgrund av den beslutade övergången

till högertrafik samt det åt bilförarutredningen lämnade uppdraget att

utreda förarutbildningen och därmed sammanhängande frågor. Vid riksdagens

tidigare ställningstaganden har betonats att den ständigt ökade trafikintensiteten

på vägarna ställer allt större krav på motorförarnas körskicklighet,

omdöme och hänsyn. Det har också framhållits att statistiken

över trafikolyckorna visat skrämmande siffror liksom att stora ansträngningar

gjorts för att öka trafiksäkerheten. Med hänsyn härtill har det

ansetts naturligt att den största försiktighet iakttages, när det gäller att

ge nya grupper av människor tillstånd att uppträda i trafiken som förare

av motorfordon. Dessa synpunkter gör sig med särskild styrka gällande

inför den förestående övergången till högertrafik.

I fråga om åldersgränsen för rätt att föra moped anförde

utskottet att en i motion åsyftad rätt att sänka åldersgränsen skulle

leda till att nya grupper förare av motorfordon skulle tillåtas uppträda i trafiken.

De betänkligheter som nyss redovisats mot en sådan utveckling borde

enligt utskottets mening allvarligt beaktas även i detta sammanhang, särskilt

som de nya trafikanter, som här avses, är mycket unga. Gällande åldersgräns

har bestämts så lågt som till 15 år bl. a. för att tillgodose praktiska

önskemål av det slag som avses i motionen så långt det från trafiksäkerhetssynpunkt

ansetts möjligt. Även om bestämmelser införes om kompetensbevis

såsom villkor för de yngsta årsgruppernas rätt att föra moped,

synes invändningarna mot en ytterligare sänkning av åldersgränsen icke

därigenom kunna undanröjas. Utskottet beaktade härvid att kraven för

erhållande av dylikt bevis icke torde kunna utformas så att en effektiv

utgallring av olämpliga förare kan åvägabringas. Därest med motionen avsågs

att generellt införa krav på innehav av kompetensbevis, ville utskottet

erinra om att denna tanke avvisats av statsmakterna vid mopedförordningens

tillkomst. Något skäl för ändrat ståndpunktstagande härvidlag

syntes ej föreligga. Vid angivna förhållanden kunde utskottet ej biträda

motionärernas yrkande, såvitt nu var i fråga.

Statistiska uppgifter

Från statistisk årsbok för Sverige år 1965 inhämtas följande.

A. (sid. 168) Vid vägtrafikolyckor skadade förare av moped (inklusive

passagerare). 1955 1 505

1956 1 838

1957 1 961

1958 2180

1959 2 616

1960 2 535

1961 2 788

1962 2 506

1963 2 564

1964 2 495

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 9 år 1967

B. (sid. 168) År 1963 skadade personer efter ålder och skadans grad beträffande

förare av moped, cyklister och fotgängare.

Moped*)

Cykel

Fotgängare

— 6 år

6

58

496

7—14 år

47

523

479

15—17 år

960

95

171

18—24 år

180

106

237

25—44 år

403

299

513

45—64 år

643

691

883

65—

317

377

735

Okänd ålder

8

8

14

Summa

2 564

2 157

3 528

Dödade

132

164

336

Svårt skadade

381

322

667

Lindrigt skadade

2 051

1 671

2 525

*) inklusive passagerare.

Utskottet

I mopedförordningen föreskrives alt endast den som fyllt femton år får

föra moped. För rätt härtill erfordras ej körkort eller annan behörighetshandling.

Motionärerna framhåller bl. a. att skolvägarna till följd av den ändrade

befolkningsstrukturen på många håll blivit längre. Det uppges inte vara

någon ovanlighet att eleven har att förflytta sig fem kilometer innan han

kommer till den plats där den kollektiva transporten till skolan möter. Motionärerna,

som anser 13-åringar numera vara mycket trafikmedvetna, hemställer

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om sådan

ändring av mopedförordningen att den lokala polismyndigheten, eventuellt

efter vissa trafikprov, får lämna ungdomar som fyllt 13 år dispens att föra

moped.

Riksdagen har tidigare och senast år 1964 i samband med behandlingen

av frågan om körkortsåldern haft att ta ställning till frågan om åldersgränsen

för rätt att föra moped. Härvid har å ena sidan hävdats att dagens motorintresserade

ungdom i regel tidigt skaffar sig kunskaper om fordonens

rätta skötsel och framförande samt om gällande trafikregler. Å andra sidan

har bl. a. framhållits att statistiken över trafikolyckorna visar skrämmande

siffror liksom att stora ansträngningar gjorts för att öka trafiksäkerheten.

Med hänsyn härtill har det ansetts naturligt att den största försiktighet

iakttas, när det gäller att ge nya grupper av människor tillstånd att uppträda

i trafiken som förare av motorfordon. De betänkligheter som gjort sig gällande

mot en sådan utveckling borde enligt vad riksdagen uttalade nämnda

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 9 år 1967

7

år allvarligt beaktas när det gällde en sänkning av åldersgränsen för rätt

att föra moped särskilt som de nya trafikanter, som det här är fråga om, är

mycket unga. Genom att fastställa åldersgränsen i fråga om mopeder till en

sådan låg ålder som 15 år har man också ansett sig gå så långt trafiksäkerheten

medger i riktning mot sådana önskemål som framföres i motionen.

Mot en ytterligare sänkning av åldersgränsen talar de i det föregående redovisade

statistiska uppgifterna, av vilka framgår att bland mopedisterna

i debutantåldern skadas ett väsentligt större antal än bland cyklister och

fotgängare i samma ålder. Ej heller synes invändningarna mot en sänkning

av åldersgränsen kunna undanröjas om som villkor för rätt att föra moped

föreskrivs krav på godkända trafikprov. Dessa torde knappast kunna utformas

så att en effektiv utgallring av olämpliga förare kan åstadkommas.

Vid nu angivna förhållanden anser sig utskottet ej kunna biträda motionärernas

yrkande.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motion, 11:807, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1067

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson*, Göran Karlsson, Svante

Kristiansson, Knut Johansson, Ebbe Ohlsson, Erik Jansson, Åkesson och

Fäll din*;

från andra kammaren: herr Johansson i Torp, fru Torbrink, herrar

Grebäck, Hedin, Tobé, fru Ekroth, herrar From och Hammarberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.