Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för att främja produktion av elektriska bilar.
1967-03-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1967:10, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för att främja produktion av elektriska bilar.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1967
1
Nr 10
Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för att
främja produktion av elektriska bilar.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 378 av lierrar Åkerlund och Enarsson samt II: 461 av herr Carlshamre
m. fl. hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställa att Kungl. Maj :t måtte dels undersöka möjligheterna att genom
skattelättnader och andra lämpliga åtgärder befrämja tillkomsten av elektriska
bilar för person- och godstransporter, dels för riksdagen framlägga
de förslag utredningen kan föranleda.
Motionärerna framhåller att den alltmer ökande biltrafiken och framför
allt den stora anhopningen av motorfordon i städer och andra tätorter
har skapat för samhället besvärliga problem, till vilka bl. a. hör förorenad
luft, buller, trafikstockningar och parkeringssvårigheter.
Luftföroreningarna, som till stor del är förorsakade av bilarnas avgaser,
utgör en allvarlig hälsorisk. De anordningar för avgasrening på bilar som
hittills framkommit är föga effektiva. Även framdeles måste man räkna
med skadliga luftföroreningar från de bensin- och dieseldrivna bilarna,
ehuru i mindre omfattning.
Trafikbullret har även visat sig ha stora medicinska vådor.
1 rangseln med åtföljande trafikstockningar samt parkeringsproblemen
betingas inte bara av det stora antalet fordon utan även av fordonens storlek.
Större delen av trafiken i tätorterna är lokal och i varje personbil
fardas i genomsnitt (obetydligt mer än) en person. Trängseln i trafiken
såväl som parkeringsproblemen borde avsevärt lätta, om mindre fordon
komme till användning för denna lokala trafik.
Alla dessa problem är aktuella i samtliga länder med utvecklad biltrafik.
Man har överallt börjat enas om att elektriskt drivna bilar har just sådana
egenskaper som gör dem särskilt lämpliga för trafiken i tätorterna:
de är tystgående,
de ger inga luftföroreningar,
de är billiga i drift,
de utnyttjar för batteriladdningen elström under framför allt den del av
dygnet då elnäten är minst belastade och då det är svårt att finna önskad
avsättning för strömmen,
de ger obetydligt slitage på vägbanan och nedbringar därigenom underhållskostnaderna
för gator och vägar.
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 samt. Nr 10
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1967
Härtill kommer slutligejn att eldrivna fordon drivs med inhemskt
»bränsle».
Elbilar av den typ som i varje fall för närvarande och åtskilliga år framåt
är lämpligast för svenska förhållanden skall vara av »citytyp», d. v. s.
lätta fordon för högst två vuxna personer resp. för vissa godstransporter
(t. ex. av post).
Hos elbilarna kan givetvis också påvisas nackdelar, t. ex. begränsad
aktionsradie och hastighet, framför allt beroende på ofullkomligheter hos
de ackumulatorbatterier som används som energikälla i dagens elbilar.
Stora ansträngningar görs emellertid att uppfinna och konstruera effektivare
strömkällor. En del resultat av detta arbete kan väntas relativt snart.
Med redan befintliga ackumulatorbatterier kan man emellertid konstruera
för citybruk utmärkta elbilar, och de erfarenheter som kunde göras med
eldrivna fordon i dag, konstruktivt och trafiktekniskt, skulle vara till ovärderlig
nytta när den tekniska utvecklingen undan för undan erbjuder nya
strömkällor, bättre motorer och regleringsanordningar etc.
Motionärerna uttalar, att det borde vara av vikt att förutsättningar snarast
skapas både för en marknad inom landet för elbilar och för att industrien
skall ta itu med konstruktion och tillverkning av sådana. Det borde
ligga i det allmännas intresse att bär verka stimulerande, vilket kunde ske
genom att under en övergångstid medge lättnader i fordonsbeskattningen
för elektriska bilar för person- eller godstransport samt genom att främja
tillkomsten av laddningsmöjligheter på parkeringsplatser.
Utskottet har berett Ingeniörsvetenskapsakademien och Sveriges Bilindustri-
och Bilgrossistförening tillfälle att inkomma med yttrande.
Ingeniörsvetenskapsakademien anför:
De framförda synpunkterna på olägenheter med förbränningsmotordrivna
bilar är i huvudsak riktiga. Detsamma gäller vad som säges om eldrivna
fordon både i fråga om fördelar och nackdelar.
I fri konkurrens med bilar drivna med förbränningsmotorer har de eldrivna
bilarna för närvarande små möjligheter att hävda sig annat än under
speciella förhållanden.
Förslaget om en utredning i syfte att under en övergångstid medge lättnader
i beskattningen för elektriska bilar m. in. synes rimligt, och akademien
anser sig därför kunna tillstyrka motionernas hemställan utan att
dock på den korta tid som har stått till förfogande ha haft möjlighet att
mera grundligt penetrera frågan.
Föreningen anför:
När det gäller elektriska bilar befinner sig utvecklingen ännu endast i
begynnelseskedet. Med dagens teknik blir elbilen ofrånkomligen alltför
tung och dyrbar för att kunna mäta sig med konventionella bilar med
bensin- eller dieselmotorer. Den kan ej heller tillfredsställa de krav på
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1967 3
prestanda och aktionsradie som man måste ställa för att bilen skall kunna
anpassas till sedvanlig stadstrafik.
Det är dock ej otänkbart att nykonstruktioner på batterisidan i framtiden
kan komma att ändra dessa förutsättningar, men det är i dag för tidigt
att uttala sig härom.
Av vad som anförts framgår att skattelättnader ej är tillräckliga för att
stimulera utvecklingen av elbilar och att frågan om åtgärder i syfte att
främja tillkomsten av laddningsmöjligheter är för tidigt väckt. Föreningen
vill därför avstyrka motionärernas förslag.
Utskottet
I likhet med motionärerna anser utskottet, att uppenbara fördelar står att
vinna om eldrivna bilar i mer betydande omfattning kan komma att ersätta
bensin- eller dieseldrivna bilar särskilt i tätortstrafik.
Batteridrivna bilar av de typer som hittills introducerats har på vissa håll
i utlandet kommit till användning i icke ringa utsträckning för speciella
ändamål, där den begränsade aktionsradien icke medför större olägenhet.
Elbilarnas konkurrenskraft i förhållande till bilar av konventionell typ torde
dock i avgörande mån bero på om utvecklingen leder till att man kan framställa
elbilar som tillåter längre körsträckor och högre hastigheter. Sådana
faktorer får antagas vara av stor betydelse även för de trafikanter som
främst använder sina fordon i lokal trafik.
Av intresse synes här särskilt vara det omfattande utvecklingsarbete i
fråga om bränsleceller, som bedrivs på skilda håll och även i Sverige. Det
är emellertid sannolikt, att detta arbete ännu icke på flera år kan avsätta
resultat, som kan tillämpas i kommersiell skala inom bilindustrien.
Enligt utskottets mening torde beskattningsfrågorna f. n. ha mindre betydelse
för produktions- och köpinriktningen beträffande elbilar. Utskottet
vill dock erinra om att bilskatteutredningen enligt sina direktiv bör ange
riktlinjerna för att passa in även andra drivmedel än de nu gängse i skattesystemet,
om det bedöms som sannolikt att sådana drivmedel skulle komma
till större användning inom en inte alltför avlägsen framtid. Principen om
konkurrensneutralitet bör därvid alltjämt gälla vid val av drivmedelsskatter
som beskattningsform. Utredningen bör emellertid se vägtrafikbeskattningen
som en helhet.
Utskottet vill vidare erinra om att utredningen rörande vägtrafikens kostnadsansvar
har i uppdrag att förutsättningslöst pröva vilka kostnader för
det allmänna, som bör hänföras till vägtrafiken med utgångspunkt från
att varje trafikgren själv bör svara för de kostnader den förorsakar. Inom
ramen för ett sådant uppdrag synes även ligga en bedömning av vissa av
de miljömässiga olägenheter som orsakas av nu förekommande bensin- och
dieseldrivna bilar.
4
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1967
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: 378 och II: 461 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 9 mars 1967
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sörlin*, Hellebladh, Eric Gustaf Peterson,
Axel Kristiansson*, Hedlund, Yngve Persson*, fru Elvy Olsson*, herrar
Helge Karlsson, Wååg, fru Hamrin-Thorell och herr Blomquist; samt
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg*, herrar
Hamrin i Kalmar, Dickson*, Haglund, Rimås*, Wikner, Larsson i Borrby,
Nilsson i Bästekille, Rask, Johansson i Växjö och Hugosson.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
ESSELTE AB, STHLM 67
714634
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.