Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för att främja produktion av elektriska bilar.

1967-03-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1967:10, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för att främja produktion av elektriska bilar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1967

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för att

främja produktion av elektriska bilar.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 378 av lierrar Åkerlund och Enarsson samt II: 461 av herr Carlshamre

m. fl. hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa att Kungl. Maj :t måtte dels undersöka möjligheterna att genom

skattelättnader och andra lämpliga åtgärder befrämja tillkomsten av elektriska

bilar för person- och godstransporter, dels för riksdagen framlägga

de förslag utredningen kan föranleda.

Motionärerna framhåller att den alltmer ökande biltrafiken och framför

allt den stora anhopningen av motorfordon i städer och andra tätorter

har skapat för samhället besvärliga problem, till vilka bl. a. hör förorenad

luft, buller, trafikstockningar och parkeringssvårigheter.

Luftföroreningarna, som till stor del är förorsakade av bilarnas avgaser,

utgör en allvarlig hälsorisk. De anordningar för avgasrening på bilar som

hittills framkommit är föga effektiva. Även framdeles måste man räkna

med skadliga luftföroreningar från de bensin- och dieseldrivna bilarna,

ehuru i mindre omfattning.

Trafikbullret har även visat sig ha stora medicinska vådor.

1 rangseln med åtföljande trafikstockningar samt parkeringsproblemen

betingas inte bara av det stora antalet fordon utan även av fordonens storlek.

Större delen av trafiken i tätorterna är lokal och i varje personbil

fardas i genomsnitt (obetydligt mer än) en person. Trängseln i trafiken

såväl som parkeringsproblemen borde avsevärt lätta, om mindre fordon

komme till användning för denna lokala trafik.

Alla dessa problem är aktuella i samtliga länder med utvecklad biltrafik.

Man har överallt börjat enas om att elektriskt drivna bilar har just sådana

egenskaper som gör dem särskilt lämpliga för trafiken i tätorterna:

de är tystgående,

de ger inga luftföroreningar,

de är billiga i drift,

de utnyttjar för batteriladdningen elström under framför allt den del av

dygnet då elnäten är minst belastade och då det är svårt att finna önskad

avsättning för strömmen,

de ger obetydligt slitage på vägbanan och nedbringar därigenom underhållskostnaderna

för gator och vägar.

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 samt. Nr 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1967

Härtill kommer slutligejn att eldrivna fordon drivs med inhemskt

»bränsle».

Elbilar av den typ som i varje fall för närvarande och åtskilliga år framåt

är lämpligast för svenska förhållanden skall vara av »citytyp», d. v. s.

lätta fordon för högst två vuxna personer resp. för vissa godstransporter

(t. ex. av post).

Hos elbilarna kan givetvis också påvisas nackdelar, t. ex. begränsad

aktionsradie och hastighet, framför allt beroende på ofullkomligheter hos

de ackumulatorbatterier som används som energikälla i dagens elbilar.

Stora ansträngningar görs emellertid att uppfinna och konstruera effektivare

strömkällor. En del resultat av detta arbete kan väntas relativt snart.

Med redan befintliga ackumulatorbatterier kan man emellertid konstruera

för citybruk utmärkta elbilar, och de erfarenheter som kunde göras med

eldrivna fordon i dag, konstruktivt och trafiktekniskt, skulle vara till ovärderlig

nytta när den tekniska utvecklingen undan för undan erbjuder nya

strömkällor, bättre motorer och regleringsanordningar etc.

Motionärerna uttalar, att det borde vara av vikt att förutsättningar snarast

skapas både för en marknad inom landet för elbilar och för att industrien

skall ta itu med konstruktion och tillverkning av sådana. Det borde

ligga i det allmännas intresse att bär verka stimulerande, vilket kunde ske

genom att under en övergångstid medge lättnader i fordonsbeskattningen

för elektriska bilar för person- eller godstransport samt genom att främja

tillkomsten av laddningsmöjligheter på parkeringsplatser.

Utskottet har berett Ingeniörsvetenskapsakademien och Sveriges Bilindustri-

och Bilgrossistförening tillfälle att inkomma med yttrande.

Ingeniörsvetenskapsakademien anför:

De framförda synpunkterna på olägenheter med förbränningsmotordrivna

bilar är i huvudsak riktiga. Detsamma gäller vad som säges om eldrivna

fordon både i fråga om fördelar och nackdelar.

I fri konkurrens med bilar drivna med förbränningsmotorer har de eldrivna

bilarna för närvarande små möjligheter att hävda sig annat än under

speciella förhållanden.

Förslaget om en utredning i syfte att under en övergångstid medge lättnader

i beskattningen för elektriska bilar m. in. synes rimligt, och akademien

anser sig därför kunna tillstyrka motionernas hemställan utan att

dock på den korta tid som har stått till förfogande ha haft möjlighet att

mera grundligt penetrera frågan.

Föreningen anför:

När det gäller elektriska bilar befinner sig utvecklingen ännu endast i

begynnelseskedet. Med dagens teknik blir elbilen ofrånkomligen alltför

tung och dyrbar för att kunna mäta sig med konventionella bilar med

bensin- eller dieselmotorer. Den kan ej heller tillfredsställa de krav på

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1967 3

prestanda och aktionsradie som man måste ställa för att bilen skall kunna

anpassas till sedvanlig stadstrafik.

Det är dock ej otänkbart att nykonstruktioner på batterisidan i framtiden

kan komma att ändra dessa förutsättningar, men det är i dag för tidigt

att uttala sig härom.

Av vad som anförts framgår att skattelättnader ej är tillräckliga för att

stimulera utvecklingen av elbilar och att frågan om åtgärder i syfte att

främja tillkomsten av laddningsmöjligheter är för tidigt väckt. Föreningen

vill därför avstyrka motionärernas förslag.

Utskottet

I likhet med motionärerna anser utskottet, att uppenbara fördelar står att

vinna om eldrivna bilar i mer betydande omfattning kan komma att ersätta

bensin- eller dieseldrivna bilar särskilt i tätortstrafik.

Batteridrivna bilar av de typer som hittills introducerats har på vissa håll

i utlandet kommit till användning i icke ringa utsträckning för speciella

ändamål, där den begränsade aktionsradien icke medför större olägenhet.

Elbilarnas konkurrenskraft i förhållande till bilar av konventionell typ torde

dock i avgörande mån bero på om utvecklingen leder till att man kan framställa

elbilar som tillåter längre körsträckor och högre hastigheter. Sådana

faktorer får antagas vara av stor betydelse även för de trafikanter som

främst använder sina fordon i lokal trafik.

Av intresse synes här särskilt vara det omfattande utvecklingsarbete i

fråga om bränsleceller, som bedrivs på skilda håll och även i Sverige. Det

är emellertid sannolikt, att detta arbete ännu icke på flera år kan avsätta

resultat, som kan tillämpas i kommersiell skala inom bilindustrien.

Enligt utskottets mening torde beskattningsfrågorna f. n. ha mindre betydelse

för produktions- och köpinriktningen beträffande elbilar. Utskottet

vill dock erinra om att bilskatteutredningen enligt sina direktiv bör ange

riktlinjerna för att passa in även andra drivmedel än de nu gängse i skattesystemet,

om det bedöms som sannolikt att sådana drivmedel skulle komma

till större användning inom en inte alltför avlägsen framtid. Principen om

konkurrensneutralitet bör därvid alltjämt gälla vid val av drivmedelsskatter

som beskattningsform. Utredningen bör emellertid se vägtrafikbeskattningen

som en helhet.

Utskottet vill vidare erinra om att utredningen rörande vägtrafikens kostnadsansvar

har i uppdrag att förutsättningslöst pröva vilka kostnader för

det allmänna, som bör hänföras till vägtrafiken med utgångspunkt från

att varje trafikgren själv bör svara för de kostnader den förorsakar. Inom

ramen för ett sådant uppdrag synes även ligga en bedömning av vissa av

de miljömässiga olägenheter som orsakas av nu förekommande bensin- och

dieseldrivna bilar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1967

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 378 och II: 461 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 mars 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin*, Hellebladh, Eric Gustaf Peterson,

Axel Kristiansson*, Hedlund, Yngve Persson*, fru Elvy Olsson*, herrar

Helge Karlsson, Wååg, fru Hamrin-Thorell och herr Blomquist; samt

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg*, herrar

Hamrin i Kalmar, Dickson*, Haglund, Rimås*, Wikner, Larsson i Borrby,

Nilsson i Bästekille, Rask, Johansson i Växjö och Hugosson.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB, STHLM 67

714634

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.