Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om utredning angående orsakerna till den ökade ungdomskriminaliteten.

1967-04-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1967:19, Utlåtande i anledning av motion om utredning angående orsakerna till den ökade ungdomskriminaliteten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1967

1

Nr 19

Utlåtande i anledning av motion om utredning angående orsakerna

till den ökade ungdomskriminaliteten.

I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen 11:311 av

herr Eriksson i Bäckmora liemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om utredning rörande orsakerna till den ökade ungdomskriminaliteten,

lämpligen genom uppdrag till en forskargrupp, samt

att förslag om åtgärder snarast måtte föreläggas riksdagen.

I motionen uttalas att den tilltagande brottsligheten och den markant

ökade ungdomskriminaliteten är ett samhällsproblem, som kräver snara

åtgärder. Närmare kännedom saknas om vilka faktorer som ger upphov till

kriminellt beteende. Det måste enligt motionären i första hand betraktas

som en uppgift för forskningen att ge en förklaring till framför allt ungdomskriminalitetens

ökning. Man kan dock göra en lång uppräkning av

betingelser, som kan antagas bidraga till det kriminella beteendet.

Motionären anför att från allmänhetens sida — och icke utan stöd från

forskare på området — t. ex. filmupplevelser har ansetts kunna utlösa våldshandlingar.

Flera psykiater anser att somliga filmer via TV kan utöva ett

skadligt inflytande och ge impulser av brottslig och asocial natur hos därför

disponerade personer. Är ett sådant antagande riktigt måste det ur allmänpreventiv

och brottsförebyggande synpunkt riktas stark kritik mot

fortsatt visning i TV av sådana filmer där våldshandlingar, tortyr och skräckscener

m. m. väller fram.

Alla vägar måste prövas för att bryta den tendens som nu hotar den personliga

säkerheten. I första hand, framhåller motionären, gäller det att klarlägga

de brottsframkallande faktorerna och därefter att vidtaga de åtgärder

som en sådan analys kan ge anledning till.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet

I motionen har hemställts om utredning rörande orsakerna till den ökade

ungdomskriminaliteten, lämpligen genom uppdrag till en forskargrupp, samt

att förslag om åtgärder snarast måtte föreläggas riksdagen.

Det totala antalet brottsbalks(strafflags)brott som kommit till polisens

kännedom har ökat från omkring 235 000 år 1956 till nästan 400 000 år 1965.

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 samt. Nr 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1967

En stor del av ökningen hänför sig till tillgreppsbrotten. Även för oredlighet

sbrott och skadegörelse redovisas en relativt sett betydande ökning, medan

tendensen är mindre ogynnsam för t. ex. missliandelsfall. En hög frekvens

av barn- och ungdomsbrottslighet har påvisats i fråga om skadegörelse,

speciellt i åldersgruppen 12—13-åringar, och tillgrepp, där 14-åringar

visar den högsta siffran bland alla ålderskategorier. En mycket stor del av

tillgreppen kan betraktas som bagatellartade, om man endast ser till värdet

av det stulna. Framför allt bör emellertid understrykas att prognosen för

den helt övervägande delen av dessa barn och ungdomar är god.

Motionären har framhållit, att man från allmänhetens sida, och icke utan

stöd från forskare på området, ansett att t. ex. filmupplevelser kan utlösa

våldshandlingar. Utskottet vill erinra om att filmcensurutredningen har i

uppdrag att belysa vilka faktorer, som kan motivera särskild förhandsgranskning

eller eventuellt andra former av särskild samhällskontroll för offentliga

visningar av film. Utredningen erhåller material bl. a. från Svenska

Filminstitutets filmforskningsgrupp. Utskottet bär haft tillfälle att ta del

av en preliminärt avfattad rapport från denna forskningsgrupp. Med stöd

av resultat från av gruppen initierade forskningsprojekt och från socialpsykologisk

forskning i övrigt har häri bl. a. uttalats, att uppfattningen att

film ökar frekvensen av brott saknar stöd i empiriska fakta men att ett

flitigt konsumerande av film som demonstrerar eller glorifierar våld och

grymhet kan förstärka redan etablerade asociala attityder. Det framhålles

även att frekvensen av brott som utformats efter mönster av någon film

är försvinnande liten.

Det är enligt vad forskningsgruppen anfört inte sannolikt att en person

genom att se film inspireras till brottsliga handlingar, om han inte på grund

av den under uppväxten grundlagda livsinställningen redan är disponerad

för kriminella reaktionssätt.

I rapporten framhålles vidare, att skäl framförts för uppfattningen att en

censurverksamhet med målsättningen att med någon konsekvens motarbeta

ogynnsamma attitydpåverkningar från film måste tillgripa ytterst långtgående

åtgärder, som skulle drabba praktiskt taget all film.

Denna rapport berör i första hand biofilmer. Slutsatserna torde emellertid

kunna antagas äga liknande giltighet i fråga om film som visas i TV.

Det kan tilläggas att reportage via massmedia och särskilt TV — t. ex. i

fråga om ungdomskravaller — synes kunna ha samma konsekvenser som

visning av filmer.

En omfattande och grundläggande utredning rörande orsaker till ungdomskriminalitet

bedrivs av 1956 års klientelundersökning, som räknar

med att om några månader kunna publicera en enkätundersökning rörande

brottslighet hos skolbarn i Stockholm och om något år avlämna ett första

delbetänkande. Om ytterligare ett år avses en orsaksanalys presenteras i

ett andra delbetänkande. Undersökningar på detta område bedrivs även

genom andra organ.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1967 3

Genom pågående utredningar synes motionärens önskemål i huvudsak

vara tillgodosedda.

Utskottet hemställer,

att motion II: 311 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 6 april 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Hellebladh, Axel Kristiansson,

Hedlund, fru Hultell, herr Nyman, fru Elvy Olsson, herr Helge

Karlsson*, fru Diesen, fru Hamrin-Thorell och herr Torsten Hansson*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Svensson i Kungälv, Dickson, Lundmark, Wikner, Larsson i Borrby*,

Nilsson i Bästekille, Andersson i Örebro, Johansson i Växjö, Hugosson och

fru Fraenkel.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.