Utlåtande i anledning av motion om utredning angående orsakerna till den ökade ungdomskriminaliteten.
1967-04-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1967:19, Utlåtande i anledning av motion om utredning angående orsakerna till den ökade ungdomskriminaliteten.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1967
1
Nr 19
Utlåtande i anledning av motion om utredning angående orsakerna
till den ökade ungdomskriminaliteten.
I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen 11:311 av
herr Eriksson i Bäckmora liemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla om utredning rörande orsakerna till den ökade ungdomskriminaliteten,
lämpligen genom uppdrag till en forskargrupp, samt
att förslag om åtgärder snarast måtte föreläggas riksdagen.
I motionen uttalas att den tilltagande brottsligheten och den markant
ökade ungdomskriminaliteten är ett samhällsproblem, som kräver snara
åtgärder. Närmare kännedom saknas om vilka faktorer som ger upphov till
kriminellt beteende. Det måste enligt motionären i första hand betraktas
som en uppgift för forskningen att ge en förklaring till framför allt ungdomskriminalitetens
ökning. Man kan dock göra en lång uppräkning av
betingelser, som kan antagas bidraga till det kriminella beteendet.
Motionären anför att från allmänhetens sida — och icke utan stöd från
forskare på området — t. ex. filmupplevelser har ansetts kunna utlösa våldshandlingar.
Flera psykiater anser att somliga filmer via TV kan utöva ett
skadligt inflytande och ge impulser av brottslig och asocial natur hos därför
disponerade personer. Är ett sådant antagande riktigt måste det ur allmänpreventiv
och brottsförebyggande synpunkt riktas stark kritik mot
fortsatt visning i TV av sådana filmer där våldshandlingar, tortyr och skräckscener
m. m. väller fram.
Alla vägar måste prövas för att bryta den tendens som nu hotar den personliga
säkerheten. I första hand, framhåller motionären, gäller det att klarlägga
de brottsframkallande faktorerna och därefter att vidtaga de åtgärder
som en sådan analys kan ge anledning till.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet
I motionen har hemställts om utredning rörande orsakerna till den ökade
ungdomskriminaliteten, lämpligen genom uppdrag till en forskargrupp, samt
att förslag om åtgärder snarast måtte föreläggas riksdagen.
Det totala antalet brottsbalks(strafflags)brott som kommit till polisens
kännedom har ökat från omkring 235 000 år 1956 till nästan 400 000 år 1965.
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 samt. Nr 19
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1967
En stor del av ökningen hänför sig till tillgreppsbrotten. Även för oredlighet
sbrott och skadegörelse redovisas en relativt sett betydande ökning, medan
tendensen är mindre ogynnsam för t. ex. missliandelsfall. En hög frekvens
av barn- och ungdomsbrottslighet har påvisats i fråga om skadegörelse,
speciellt i åldersgruppen 12—13-åringar, och tillgrepp, där 14-åringar
visar den högsta siffran bland alla ålderskategorier. En mycket stor del av
tillgreppen kan betraktas som bagatellartade, om man endast ser till värdet
av det stulna. Framför allt bör emellertid understrykas att prognosen för
den helt övervägande delen av dessa barn och ungdomar är god.
Motionären har framhållit, att man från allmänhetens sida, och icke utan
stöd från forskare på området, ansett att t. ex. filmupplevelser kan utlösa
våldshandlingar. Utskottet vill erinra om att filmcensurutredningen har i
uppdrag att belysa vilka faktorer, som kan motivera särskild förhandsgranskning
eller eventuellt andra former av särskild samhällskontroll för offentliga
visningar av film. Utredningen erhåller material bl. a. från Svenska
Filminstitutets filmforskningsgrupp. Utskottet bär haft tillfälle att ta del
av en preliminärt avfattad rapport från denna forskningsgrupp. Med stöd
av resultat från av gruppen initierade forskningsprojekt och från socialpsykologisk
forskning i övrigt har häri bl. a. uttalats, att uppfattningen att
film ökar frekvensen av brott saknar stöd i empiriska fakta men att ett
flitigt konsumerande av film som demonstrerar eller glorifierar våld och
grymhet kan förstärka redan etablerade asociala attityder. Det framhålles
även att frekvensen av brott som utformats efter mönster av någon film
är försvinnande liten.
Det är enligt vad forskningsgruppen anfört inte sannolikt att en person
genom att se film inspireras till brottsliga handlingar, om han inte på grund
av den under uppväxten grundlagda livsinställningen redan är disponerad
för kriminella reaktionssätt.
I rapporten framhålles vidare, att skäl framförts för uppfattningen att en
censurverksamhet med målsättningen att med någon konsekvens motarbeta
ogynnsamma attitydpåverkningar från film måste tillgripa ytterst långtgående
åtgärder, som skulle drabba praktiskt taget all film.
Denna rapport berör i första hand biofilmer. Slutsatserna torde emellertid
kunna antagas äga liknande giltighet i fråga om film som visas i TV.
Det kan tilläggas att reportage via massmedia och särskilt TV — t. ex. i
fråga om ungdomskravaller — synes kunna ha samma konsekvenser som
visning av filmer.
En omfattande och grundläggande utredning rörande orsaker till ungdomskriminalitet
bedrivs av 1956 års klientelundersökning, som räknar
med att om några månader kunna publicera en enkätundersökning rörande
brottslighet hos skolbarn i Stockholm och om något år avlämna ett första
delbetänkande. Om ytterligare ett år avses en orsaksanalys presenteras i
ett andra delbetänkande. Undersökningar på detta område bedrivs även
genom andra organ.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1967 3
Genom pågående utredningar synes motionärens önskemål i huvudsak
vara tillgodosedda.
Utskottet hemställer,
att motion II: 311 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 6 april 1967
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Hellebladh, Axel Kristiansson,
Hedlund, fru Hultell, herr Nyman, fru Elvy Olsson, herr Helge
Karlsson*, fru Diesen, fru Hamrin-Thorell och herr Torsten Hansson*;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Svensson i Kungälv, Dickson, Lundmark, Wikner, Larsson i Borrby*,
Nilsson i Bästekille, Andersson i Örebro, Johansson i Växjö, Hugosson och
fru Fraenkel.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.