Utlåtande i anledning av motioner angående vattenoch luftföroreningar m. m.
1967-04-20 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1967:23, Utlåtande i anledning av motioner angående vattenoch luftföroreningar m. m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1967
O
Nr 23
Utlåtande i anledning av motioner angående vatten- och luftföroreningar
m. m.
I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande motionerna
I: 460 av herr Torsten Andersson och II: 585 av herr Grebäck in. fl. hemställes
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om att i motionen
behandlade frågor må bli föremål för allsidig och förutsättningslös
utredning med utnyttjande av naturvetenskaplig expertis med uppgift att
utarbeta riktlinjer och anvisa former dels för vattenförsörjningens tryggande,
dels för undersökningar av möjligheterna att eliminera vattenföroreningar
vid våra kuster, dels ock undersöka möjligheterna att kontrollera och
minska luftföroreningar och därav betingade skador.
Motionärerna framhåller, att tillgången till en fullgod råvattenförsörjning
på sikt kan vara avgörande för lokaliseringspolitiken. Genom modern metodik
är det möjligt att nyttja det radioaktiva medlet tritium som spårämne
för markvatten- och grundvattenundersökningar. Härigenom kan man få
besked om var grundvatten kan sökas och till vilka mängder det kan uttagas
utan risk för kvalitetsförsämring. För att förhindra felinvesteringar, som
kan begränsa en önskvärd lokaliseringspolitik och expansion, måste dylika
utredningar verkställas. Som en praktisk ekonomisk åtgärd borde från samhällets
sida kunna anvisas ett samarbete för tryggande av vattenförsörjningen
inom större områden i landet än vad som normalt omfattas av en enda
vattentäkt. Förslagsvis borde därvid s. k. liydrogeologiska kartor upprättas,
baserade på en beräkning av grundvattenreservoarernas kapacitet inom olika
landskapsregioner eller kommunblock. Det torde få anses som ett allmänneligt
samhällsintresse att finna former för en utbredd sådan verksamhet,
eventuellt genom ett statligt huvudmannaskap eller genom samarbete mellan
statliga och kommunala organ.
En hydrologisk kar tering av hela kustregionen framstår enligt motionärernas
mening mot bakgrund av de ökade vattenföroreningarna kring
landets kuster som synnerligen aktuell och samhällsnödvändig. Det kan
därvid vara lämpligt och önskvärt att genom en statlig undersökning utreda
möjligheterna att indela kusterna i hydrogeografiska zoner med bebestämning
av kustområdenas nutida och framtida tillåtna föroreningsgrad
eventuellt i samarbete med övriga berörda nordiska stater t. ex. genom Nord
-
6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1967
forsk (Nordiska Teknisk-Naturvetenskapliga Forskningsorganisationen). Ytterligare
ett långsiktsproblem på naturföroreningarnas område med stor ekonomisk
räckvidd finns i fråga om luftföroreningarna. För att förhindra en
alltför kraftig koncentration av olika slag av luftföroreningar måste samhällets
organ äga kännedom om dessa och deras följdverkningar.
Anförda synpunkter av naturvetenskaplig art anser motionärerna bör
läggas till grund för den framtida samhällsplaneringen till förhindrande
av en ur miljösynpunkt mindre lämpad lokalisering av industrier och befolkningscentra.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från Institutet för vatten
och luftvårdsforskning, som anfört:
Grundvattnets roll som dricksvattenreserv blir allt mindre i tättbefolkade
områden. Grundvattnet förslår icke för samhällenas dricksvattenbehov utan
ytvattentäkt måste i allt högre grad tas i anspråk. En kartläggning av grundvattenförhållandena
kan huvudsakligen ha intresse för medelstora och små
samhällen samt för den direkta landsbygden.
Undersökningar av kustområden pågår på flera viktiga avsnitt. Som bekant
utförs undersökningsarbeten tillsammans med Danmark i Öresund och
dessutom förekommer större undersökningar t. ex. i Stockholms skärgård
och i Gävlebukten. En systematisk kontroll av kustvattnen är emellertid
önskvärd och kan väl förväntas bli organiserad genom Naturvårdsverkets
försorg. Detsamma torde gälla luftföroreningarna t. ex. från eldning av
tunga eldningsoljor.
Utskottet
1 motionerna hemställes om utredning med naturvetenskaplig expertis
om riktlinjer och former för vattenförsörjningens tryggande, för eliminerande
av vattenföroreningar vid kusterna och för minskande av luftföroreningar.
För att verkställa utredning angående planeringen av forskning rörande
våra naturresursers bevarande och utnyttjande har 1964 års naturresursutredning
tillsatts. I direktiven för utredningen anföres bl. a. att som underlag
för ställningstaganden och åtgärder rörande naturresurserna erfordras
en fortlöpande målinriktad forskningsverksamhet. Direktiven ger exempel
på de områden som kan beröras och nämner bl. a. den aktiva naturvården
och bekämpande av föroreningar genom gifter, avfallsprodukter, avloppsvatten
och förbränningsgaser. För budgetåret 1967/68 har beslutats att naturresursutredningen
skall besluta om användningen av alla medel för naturresursforskning
samtidigt som anslaget till denna forskning ökats. Forskning
bedrives bl. a. av det år 1966 inrättade Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.
Till institutet är knutet ett serviceorgan, som har till ändamål
att mot ersättning utreda industriers, kommuners och allmänna organs
problem rörande vatten- och luftvård.
Frågor om naturvård samt vatten- och luftföroreningar har tidigare varit
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1967 7
uppdelade på ett flertal olika statliga myndigheter. I proposition nr 59 till
årets riksdag har framlagts förslag till en samordnad och utbyggd organisation
för natur-, vatten- och luftvård med en central ny myndighet, statens
naturvårdsverk. I propositionen understryker departementschefen att det
framlagda förslaget kraftigt bör bidra till en effektivisering av arbetet inom
dessa viktiga samhällsområden. Av aktuella och planerade arbetsuppgifter
inom naturvården namnes i propositionen påbörjande av en plan för kustzonindelning
avseende fritids- och naturvårdsområden, industri in. m. Bland
särskilt angelägna arbetsuppgifter inom naturvården nämnes bl. a. utarbetande
av planer för vattenhushållningen inom regioner med kartläggning
av vattentillgångarnas tillstånd.
Immissionssakkunniga har i december 1966 avgivit förslag till lag om
luftförorening, buller och andra immissioner samt lag om tillsyn till skydd
mot vattenförorening, luftförorening, buller m. m. (miljötillsynslag). Enligt
lagförslaget skall den som använder eller ämnar använda fast egendom
för ändamål, som kan medföra immission, vara skyldig att vidta de skyddsåtgärder
och de övriga försiktighetsmått som skäligen kan fordras.
Härtill kan nämnas att frågan om Skånes och Hallands blivande vattenförsörjning
nyligen varit föremål för särskild utredning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
(SOU 1965:8).
Utskottet finner att de viktiga frågor som motionärerna berört är föremål
för stor uppmärksamhet av olika utredningar samt att konkreta förslag
innefattande väsentliga förbättringar nyligen genomförts eller inom kort
kommer att genomföras. Motionärernas syfte synes därmed vara tillgodosett.
Med stöd av det anförda hemställer utskottet
. . att motionerna 1: 460 och II: 585 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 april 1967
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
HARALD J. SKOGLÖSA
Närvarande:
från första kammaren: herrar Hellebladh, Eric Gustaf Peterson, Oscar
Carlsson, Axel Kristiansson, Hedlund, Yngve Persson, fru Hultell, fru Elvy
Olsson, herrar Helge Karlsson, Wååg, fru Diesen och herr Wirtén;
från andra kammaren: herr Skoglösa, fru Jäderberg, herrar Svensson
i Kungälv, Lundmark, Wikner, Larsson i Borrby, Nilsson i Bästekille, Hyltander,
Nilsson i Agnäs, Wiklund i Härnösand och From.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.