Utlåtande i anledning av motioner angående ungdomsvården.
1967-04-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1967:26, Utlåtande i anledning av motioner angående ungdomsvården.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1967
1
Nr 26
Utlåtande i anledning av motioner angående ungdomsvården.
I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande motionerna
I: 662 av herr Nils-Eric Gustafsson och 11: 839 av herr Johansson i Skärstad
m.fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungi. Maj:t anhåller om
utredning i syfte
a) att soka närmare klarlägga dagssituationen och utröna orsakerna till
dagens läge i ungdomsvärlden,
b) att pröva vad som kan göras för en mer individualiserad vård av de
redan missanpassade,
c) att söka finna vägar för en förebyggande ungdomsvård, varvid särskilt
skulle beaktas, huruvida inte ett betonande av de kristna värdena skulle
ha en positiv verkan.
I motionerna anförs att situationen i den svenska ungdomsvärlden inger
många medborgare bekymmer. Det poängteras att de uppenbart brottsligas
antal bland de unga procentuellt sett är ganska litet — 1—1,5 % av en årskull
pojkar i åldern 15—21 år och ca 0,2 % per årskull flickor. Från 1920- talet fram till 1950-talet räknar man emellertid med en ökning av brottsfrekvensen
bland ungdomar i åldern 15—18 år med 500 % för pojkar och
med 800 % för flickor. Ehuru huvuddelen av svensk ungdom fortfarande
sett ur brottssynpunkt — ar skötsam, kan man tydligen tala om en påtaglig
och alltjämt pågående procentuell ökning av antalet ungdomar med
brottsligt beteende. Vidare går utvecklingen mot en allt »hårdare» och »kallare»
brottskatalog. Bl. a. ökar antalet våldsbrott.
Men även beträffande den övriga delen ungdom finns det enligt motionärerna
tendenser som kan te sig besvärande. Vid sidan av positiva drag i
beteendemönstren — frimodighet och självständighet, ambition och social
medvetenhet — finns också sådana drag som stillöshet, undfallenhet för
nymodigheter, respektlöshet för givna och nödvändiga regler och minskad
lust att ta ansvar i föreningsliv och samhällsliv.
I de fall där de unga råkat hamna bland de avsigkomna ställs man inför
svårigheten att kunna erbjuda dessa ungdomar en vård som svarar mot
deras individuella behov. Otta blandas i våra ungdomsanstalter normalt utrustade
och psykiskt avvikande. Mindre avancerade brottslingar förläggs tillsammans
med mera avancerade.
Motionärerna anför vidare, att det tycks finnas mäktiga faktorer i nuet
vilka verkar i riktning mot brottsligt beteende eller mot ett liv präglat av
avarter.
Hemmet och kyrkan har i dag reducerats som impulsgivare och i samma
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 samt. Nr 26
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1967
mån har samhällets ansvarsroll ökat. De ledande skikten i samhället övar
inflytande direkt eller indirekt över våra massmedia. Via dessa media serveras
ett rikhaltigt våldsmaterial som ger impulser till brottsliga beteenden;
vi blir föremål för eu förstucken sexualpropaganda och möter ett förhärligande
av alkoholseden. Ungdomen frånhändes mer och mer det kapital av
religiöst-etiska värden som tidigare generationer fick i den kristna fostran;
trycket från dåliga impulser har ökat.
Enligt motionärernas mening bär samhället en stor del av ansvaret för
den situation som nu föreligger på grund av att man försummar att delge
ungdomen bestående regler för en harmonisk samhällsgemenskap. Dessutom
har man alltför ytligt behandlat frågor om återanpassning till normalt
samhällsliv.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 839.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från socialstyrelsen som
anför:
De i motionerna berörda frågorna har under senare år behandlats av olika
utredningar och undersökningar. En rad förslag och rekommendationer har
framlagts. Ytterligare förslag förväntas. Jämsides med de nämnda utredningarna
sysslar mera permanenta statliga organ med ungdomsfrågor. I det
följande redovisas de viktigaste utredningarna och de på området verksamma
organen. 1962 års ungdomsutredning har under åren 1963—1966 avgivit
ett flertal betänkanden, i vilka sådana ungdomsfrågor penetrerats, som
närmast kan betecknas som allmänt förebyggande åtgärder (SOU 1963:67,
SOU 1965:63, SOU 1966:47, SOU 1966:66). Barns och ungdoms fritidsförhållanden
har ytterligare behandlats i ett betänkande med samma namn
(SOU 1966: 32), vilket utarbetats av en av Statens ungdomsråd tillsatt arbetsgrupp.
Allmänt förebyggande uppgifter inom ungdomsvården faller även inom
ramen för den verksamhet, som Statens ungdomsråd utövar. Bådet har bland
annat till uppgift att söka samordna och stimulera de frivilliga organisationernas
arbete bland ungdom och att främja samverkan mellan myndigheter,
skola och hem i berörda avseende.
I detta sammanhang må även nämnas det år 1964 tillsatta samarbetsorganet
för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten. Till rådets uppgifter hör bland
annat att främja forskning, upplysning och annan verksamhet som kan öka
samhällets möjligheter att bekämpa sådan brottslighet. Rådet är utrustat
med ett permanent kansli.
Vad gäller den redan missanpassade ungdomen har vården av en viss
grupp av dem behandlats av 1961 års utredning om effektivare åtgärder för
vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever. Utredningen lämnade år 1966
sitt slutbetänkande (SOU 1966: 43). Vidare må nämnas de förslag som kommittén
för behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna lämnade år
1964 rörande formerna för sådan forskning (SOU 1964: 24).
En klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar pågår sedan 1956
(1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar). En motsvarande
undersökning rörande ungdomsvårdsskolornas klientel har igångsatts
inom socialdepartementet. Också nykterhetsvårdsklientelet, vilket omfattar
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1967 3
jämväl cn del ungdomar, kartläggés för närvarande. Denna undersökning
skall också pröva formerna för vården av klientelet. (1964 års nykterhetsvårdsundersökning).
Slutligen må nämnas, att 1966 års riksdag begärt en översyn av den nuvarande
barnavårdslagen.
Socialstyrelsen anser, att resultatet av de i det föregående nämnda utredningarna
och undersökningarna bör avvaktas innan ytterligare utredningar
igångsättes. De i motionerna behandlade problemen bör emellertid prövas i
samband med översynen av barnavårdslagstiftningen.
Utskottet
I motionerna berörs frågor om ökande ungdomsbrottslighet och förskjutningar
i ungdomens beteendemönster i riktning mot respektlöshet för givna
och nödvändiga regler och minskad lust att ta ansvar i samhällsliv och föreningsliv.
Motionärerna pekar på faktorer som tycks verka i riktning mot brottsligt
beteende eller ett levnadssätt präglat av avarter. De uttalar också att hemmen
och kyrkan till följd av samhällsstrukturens omvandling reducerats
som impulsgivare och att trycket från dåliga impulser ökar.
Utskottet vill framhålla, att betydande insatser — närmare redovisade i
socialstyrelsens yttrande — gjorts och görs för att ur skilda aspekter studera
ungdomsfrågor, klarlägga orsaker till missanpassning och få underlag
för systematiska åtgärder både i förebyggande och rehabiliterande syfte.
Här kan bl. a. erinras om den verksamhet som bedrivs genom statens ungdomsråd,
de undersökningar som utförts av 1962 års ungdomsutredning
och 1961 års utredning om effektivare åtgärder för vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever
samt de klientelundersökningar som nu pågår.
I stor utsträckning torde de pågående och de under senare tid slutförda
undersökningarna tillgodose motionärernas önskemål om utredningar i vad
avser kartläggning av den aktuella situationen, klarläggande av orsaker, individualiserad
vård av missanpassade och vägar för förebyggande ungdomsvård.
I anledning av motionärernas förslag att det särskilt skulle beaktas,
huruvida inte ett betonande av de kristna värdena skulle ha en positiv verkan,
finner utskottet anledning framhålla att enligt de begränsade vetenskapliga
undersökningar som gjorts ett genomtänkt ställningstagande i livsåskådningsfrågor
— med kristen eller annan betoning — synes ha ett positivt
samband med ansvars- och pliktmedvetande.
Utskottet delar socialstyrelsens uppfattning att resultatet av aktuella utredningar
och undersökningar bör avvaktas innan ytterligare utredningar
igångsättes, men förutsätter att hithörande frågor kommer att beaktas vid
den kommande översynen av barnavårdslagstiftningen.
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1967
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: 662 och II: 839 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 18 april 1967
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Hellebladh, Axel Kristiansson,
Hedlund, fru Hultell, herrar Nyman, Helge Karlsson, fru Diesen,
fru Hamrin-Thorell, herrar Torsten Hansson och Svanström;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Svensson i Kungälv, Dickson, Wikner, Nordgren, Andersson i Örebro, Johansson
i Växjö, Hugosson och Johansson i Skärstad.
Reservation
1) av herr Axel Kristiansson, fru Hultell, herr Nyman, fru Diesen, herrar
Svanström, Dickson, Nordgren, Johansson i Växjö och Johansson i Skärstad,
vilka ansett
dels att det avsnitt av utskottets utlåtande som på sidan 3 börjar med
orden »I stor utsträckning» och slutar på samma sida med orden »översynen
av barnavårdslagstiftningen» bort ha följande lydelse:
I stor utsträckning torde de pågående---för förebyggande ungdoms
vård.
I anledning av motionärernas förslag att det särskilt skulle beaktas,
huruvida inte ett betonande av de kristna värdena skulle ha en positiv verkan,
finner utskottet anledning framhålla att ett genomtänkt ställningstagande
i livsåskådningsfrågor, byggt på de normer som innefattas i den kristna
etiken, torde ha ett positivt samband med ansvars- och pliktmedvetande.
Då hitintills någon utredning inte företagits i denna fråga och då man ej
heller synes kunna förvänta att nu pågående undersökningar kommer att
behandla den i motionens yrkande c) berörda frågeställningen finner utskottet
det motiverat att en utredning företages.
dels att utskottet bort hemställa,
att riksdagen i anledning av motionerna I: 662 och II: 839
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning för
att söka finna vägar för en förebyggande ungdomsvård, varvid
särskilt bör beaktas, huruvida inte ett betonande av de
kristna värdena skulle ha en positiv verkan.
2) av herr Svensson i Kungälv såvitt avser yrkandet under punkt c) i
motionerna.
ESSELTE AB, STHLM 67
714744
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.