Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående ungdomsvården.

1967-04-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1967:26, Utlåtande i anledning av motioner angående ungdomsvården.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1967

1

Nr 26

Utlåtande i anledning av motioner angående ungdomsvården.

I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande motionerna

I: 662 av herr Nils-Eric Gustafsson och 11: 839 av herr Johansson i Skärstad

m.fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungi. Maj:t anhåller om

utredning i syfte

a) att soka närmare klarlägga dagssituationen och utröna orsakerna till

dagens läge i ungdomsvärlden,

b) att pröva vad som kan göras för en mer individualiserad vård av de

redan missanpassade,

c) att söka finna vägar för en förebyggande ungdomsvård, varvid särskilt

skulle beaktas, huruvida inte ett betonande av de kristna värdena skulle

ha en positiv verkan.

I motionerna anförs att situationen i den svenska ungdomsvärlden inger

många medborgare bekymmer. Det poängteras att de uppenbart brottsligas

antal bland de unga procentuellt sett är ganska litet — 1—1,5 % av en årskull

pojkar i åldern 15—21 år och ca 0,2 % per årskull flickor. Från 1920- talet fram till 1950-talet räknar man emellertid med en ökning av brottsfrekvensen

bland ungdomar i åldern 15—18 år med 500 % för pojkar och

med 800 % för flickor. Ehuru huvuddelen av svensk ungdom fortfarande

sett ur brottssynpunkt — ar skötsam, kan man tydligen tala om en påtaglig

och alltjämt pågående procentuell ökning av antalet ungdomar med

brottsligt beteende. Vidare går utvecklingen mot en allt »hårdare» och »kallare»

brottskatalog. Bl. a. ökar antalet våldsbrott.

Men även beträffande den övriga delen ungdom finns det enligt motionärerna

tendenser som kan te sig besvärande. Vid sidan av positiva drag i

beteendemönstren — frimodighet och självständighet, ambition och social

medvetenhet — finns också sådana drag som stillöshet, undfallenhet för

nymodigheter, respektlöshet för givna och nödvändiga regler och minskad

lust att ta ansvar i föreningsliv och samhällsliv.

I de fall där de unga råkat hamna bland de avsigkomna ställs man inför

svårigheten att kunna erbjuda dessa ungdomar en vård som svarar mot

deras individuella behov. Otta blandas i våra ungdomsanstalter normalt utrustade

och psykiskt avvikande. Mindre avancerade brottslingar förläggs tillsammans

med mera avancerade.

Motionärerna anför vidare, att det tycks finnas mäktiga faktorer i nuet

vilka verkar i riktning mot brottsligt beteende eller mot ett liv präglat av

avarter.

Hemmet och kyrkan har i dag reducerats som impulsgivare och i samma

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 samt. Nr 26

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1967

mån har samhällets ansvarsroll ökat. De ledande skikten i samhället övar

inflytande direkt eller indirekt över våra massmedia. Via dessa media serveras

ett rikhaltigt våldsmaterial som ger impulser till brottsliga beteenden;

vi blir föremål för eu förstucken sexualpropaganda och möter ett förhärligande

av alkoholseden. Ungdomen frånhändes mer och mer det kapital av

religiöst-etiska värden som tidigare generationer fick i den kristna fostran;

trycket från dåliga impulser har ökat.

Enligt motionärernas mening bär samhället en stor del av ansvaret för

den situation som nu föreligger på grund av att man försummar att delge

ungdomen bestående regler för en harmonisk samhällsgemenskap. Dessutom

har man alltför ytligt behandlat frågor om återanpassning till normalt

samhällsliv.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 839.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från socialstyrelsen som

anför:

De i motionerna berörda frågorna har under senare år behandlats av olika

utredningar och undersökningar. En rad förslag och rekommendationer har

framlagts. Ytterligare förslag förväntas. Jämsides med de nämnda utredningarna

sysslar mera permanenta statliga organ med ungdomsfrågor. I det

följande redovisas de viktigaste utredningarna och de på området verksamma

organen. 1962 års ungdomsutredning har under åren 1963—1966 avgivit

ett flertal betänkanden, i vilka sådana ungdomsfrågor penetrerats, som

närmast kan betecknas som allmänt förebyggande åtgärder (SOU 1963:67,

SOU 1965:63, SOU 1966:47, SOU 1966:66). Barns och ungdoms fritidsförhållanden

har ytterligare behandlats i ett betänkande med samma namn

(SOU 1966: 32), vilket utarbetats av en av Statens ungdomsråd tillsatt arbetsgrupp.

Allmänt förebyggande uppgifter inom ungdomsvården faller även inom

ramen för den verksamhet, som Statens ungdomsråd utövar. Bådet har bland

annat till uppgift att söka samordna och stimulera de frivilliga organisationernas

arbete bland ungdom och att främja samverkan mellan myndigheter,

skola och hem i berörda avseende.

I detta sammanhang må även nämnas det år 1964 tillsatta samarbetsorganet

för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten. Till rådets uppgifter hör bland

annat att främja forskning, upplysning och annan verksamhet som kan öka

samhällets möjligheter att bekämpa sådan brottslighet. Rådet är utrustat

med ett permanent kansli.

Vad gäller den redan missanpassade ungdomen har vården av en viss

grupp av dem behandlats av 1961 års utredning om effektivare åtgärder för

vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever. Utredningen lämnade år 1966

sitt slutbetänkande (SOU 1966: 43). Vidare må nämnas de förslag som kommittén

för behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna lämnade år

1964 rörande formerna för sådan forskning (SOU 1964: 24).

En klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar pågår sedan 1956

(1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar). En motsvarande

undersökning rörande ungdomsvårdsskolornas klientel har igångsatts

inom socialdepartementet. Också nykterhetsvårdsklientelet, vilket omfattar

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1967 3

jämväl cn del ungdomar, kartläggés för närvarande. Denna undersökning

skall också pröva formerna för vården av klientelet. (1964 års nykterhetsvårdsundersökning).

Slutligen må nämnas, att 1966 års riksdag begärt en översyn av den nuvarande

barnavårdslagen.

Socialstyrelsen anser, att resultatet av de i det föregående nämnda utredningarna

och undersökningarna bör avvaktas innan ytterligare utredningar

igångsättes. De i motionerna behandlade problemen bör emellertid prövas i

samband med översynen av barnavårdslagstiftningen.

Utskottet

I motionerna berörs frågor om ökande ungdomsbrottslighet och förskjutningar

i ungdomens beteendemönster i riktning mot respektlöshet för givna

och nödvändiga regler och minskad lust att ta ansvar i samhällsliv och föreningsliv.

Motionärerna pekar på faktorer som tycks verka i riktning mot brottsligt

beteende eller ett levnadssätt präglat av avarter. De uttalar också att hemmen

och kyrkan till följd av samhällsstrukturens omvandling reducerats

som impulsgivare och att trycket från dåliga impulser ökar.

Utskottet vill framhålla, att betydande insatser — närmare redovisade i

socialstyrelsens yttrande — gjorts och görs för att ur skilda aspekter studera

ungdomsfrågor, klarlägga orsaker till missanpassning och få underlag

för systematiska åtgärder både i förebyggande och rehabiliterande syfte.

Här kan bl. a. erinras om den verksamhet som bedrivs genom statens ungdomsråd,

de undersökningar som utförts av 1962 års ungdomsutredning

och 1961 års utredning om effektivare åtgärder för vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever

samt de klientelundersökningar som nu pågår.

I stor utsträckning torde de pågående och de under senare tid slutförda

undersökningarna tillgodose motionärernas önskemål om utredningar i vad

avser kartläggning av den aktuella situationen, klarläggande av orsaker, individualiserad

vård av missanpassade och vägar för förebyggande ungdomsvård.

I anledning av motionärernas förslag att det särskilt skulle beaktas,

huruvida inte ett betonande av de kristna värdena skulle ha en positiv verkan,

finner utskottet anledning framhålla att enligt de begränsade vetenskapliga

undersökningar som gjorts ett genomtänkt ställningstagande i livsåskådningsfrågor

— med kristen eller annan betoning — synes ha ett positivt

samband med ansvars- och pliktmedvetande.

Utskottet delar socialstyrelsens uppfattning att resultatet av aktuella utredningar

och undersökningar bör avvaktas innan ytterligare utredningar

igångsättes, men förutsätter att hithörande frågor kommer att beaktas vid

den kommande översynen av barnavårdslagstiftningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1967

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 662 och II: 839 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 april 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Hellebladh, Axel Kristiansson,

Hedlund, fru Hultell, herrar Nyman, Helge Karlsson, fru Diesen,

fru Hamrin-Thorell, herrar Torsten Hansson och Svanström;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Svensson i Kungälv, Dickson, Wikner, Nordgren, Andersson i Örebro, Johansson

i Växjö, Hugosson och Johansson i Skärstad.

Reservation

1) av herr Axel Kristiansson, fru Hultell, herr Nyman, fru Diesen, herrar

Svanström, Dickson, Nordgren, Johansson i Växjö och Johansson i Skärstad,

vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets utlåtande som på sidan 3 börjar med

orden »I stor utsträckning» och slutar på samma sida med orden »översynen

av barnavårdslagstiftningen» bort ha följande lydelse:

I stor utsträckning torde de pågående---för förebyggande ungdoms
vård.

I anledning av motionärernas förslag att det särskilt skulle beaktas,

huruvida inte ett betonande av de kristna värdena skulle ha en positiv verkan,

finner utskottet anledning framhålla att ett genomtänkt ställningstagande

i livsåskådningsfrågor, byggt på de normer som innefattas i den kristna

etiken, torde ha ett positivt samband med ansvars- och pliktmedvetande.

Då hitintills någon utredning inte företagits i denna fråga och då man ej

heller synes kunna förvänta att nu pågående undersökningar kommer att

behandla den i motionens yrkande c) berörda frågeställningen finner utskottet

det motiverat att en utredning företages.

dels att utskottet bort hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 662 och II: 839

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning för

att söka finna vägar för en förebyggande ungdomsvård, varvid

särskilt bör beaktas, huruvida inte ett betonande av de

kristna värdena skulle ha en positiv verkan.

2) av herr Svensson i Kungälv såvitt avser yrkandet under punkt c) i

motionerna.

ESSELTE AB, STHLM 67

714744

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.