Utlåtande i anledning av motioner angående åtgärder till hjälp åt ensamstående.
1967-04-25 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1967:28, Utlåtande i anledning av motioner angående åtgärder till hjälp åt ensamstående.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1967
1
Nr 28
Utlåtande i anledning av motioner angående åtgärder till hjälp åt
ensamstående.
I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande motionerna
1:43 av herr Dahlén m. fl och 11:61 av herr Ohlin in. fl. föreslås att riksdagen
hos Kungl. Maj :t måtte hemställa om en skyndsam, allsidig och samlad
översyn av de problem och svårigheter, som möter olika kategorier ensamstående
i samhället, samt framlägga förslag till effektiva åtgärder för
att avhjälpa och undanröja dessa problem och svårigheter.
Motionärerna anför, att de ensamstående utgör en stor grupp vars antal
totalt uppgår till närmare 1,5 miljon människor över 21 år. Av dessa är
cirka 1 miljon i arbetsför ålder. De ensamstående möter särskilda problem
och svårigheter men man har från samhällets sida kommit att ta alltför
lätt på deras situation. Dock biföll andra kammaren folkpartiets partimotion
om de ensamståendes problem till 1966 års riksdag.
De ensamståendes mest kännbara problem möter, fortsätter motionärerna,
på skatte-, bostads- och vårdområdena.
Beträffande skatterna framhåller motionärerna att det är angeläget att
frågan om en rättvisare behandling i skattehänseende av ogifta jämfört med
gifta utan barn utreds i samband med pågående översyn av familj ebeskattningens
framtida utformning. — De ensamstående får vänta betydligt längre
på bostad än andra bostadssökande. Kraftfulla åtgärder bör vidtagas för att
skapa en fungerande bostadsmarknad. I samband härmed påpekas att ensamstående,
som inte är vårdnadshavare, inte kan få bosättningslån. —
Ökade möjligheter till hemvård måste skapas t. ex. genom att kommunerna
stimuleras till att kraftigt bygga ut sin hemhjälps verksamhet. — Problemet
med hemmadöttrarna har ännu inte lösts tillfredsställande. För den del av
dessa som inte ens efter omskolning kan gå ut på arbetsmarknaden krävs
generösa möjligheter till pension liksom för äldre frånskilda kvinnor. För
ensamstående hemmavarande kvinnor bör skapas bättre möjligheter att gå
ut i förvärvsarbete. För ensamstående med barn krävs serviceanordningar
i form av erforderligt antal daghem och familjedaghem, av vilka de senare
behöver statligt stöd. Särskilda servicehus och serviceinriktad planering
av nybebyggelse kan underlätta livet för ensamstående med barn. — Förenings-
och kursverksamhet för ensamstående kan stimuleras för att bryta
deras sällan självvalda ensamhet. För pensionärerna kan klubblokaler inrättas.
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 sand. Nr 28
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1967
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 61.
Utskottet har berett Malmö stads drätselkammare tillfälle att yttra sig
över motionerna. Drätselkammaren har åberopat två yttranden av socialvårdsstyrelsen
och fastighetskontoret. Socialvårdsstyrelsen framhåller att
åtgärder bör vidtagas för att på vissa punkter förbättra ensamståendes situation,
t. ex. svårigheterna att få lämplig bostad och önskvärdheten att få viss
barntillsyn även under kvällstid. Ensamståendes problem bör dock hellre
beaktas i de sammanhang där de naturligt hör hemma och ej såsom en avgränsad
grupps problem. Medan vissa grupper av ensamstående har goda
inkomster och kontaktmöjligheter, har andra mycket djupgående sociala
störningar. I det senare fallet är civilståndstillhörigheten ofta en faktor med
stor tyngd. Men sociala problem bör inte angripas med utgångspunkt från
någon definition av begreppet ensamstående. Även de praktiska svårigheterna
med en utredning med föreslaget uppdrag framhålls. Vidare erinrar
styrelsen att flera nu arbetande utredningar har eller kan erhålla uppdrag
som innefattar i motionerna behandlade problem. Genom råd och anvisr
ningar från berörda myndigheter med understrykande av ensamståendes
speciella situation kan kommunerna sannolikt intresseras för att t. ex. anställa
hemmadöttrar som hemvårdsbiträden, vilket skett i Malmö. Styrelsen
finner sammanfattningsvis att den föreslagna mycket omfattande utredningen
ej bör komma till stånd men att detta ej utesluter att en begränsad utredning
av något av problemen kan vara motiverad.
Mot socialvårdsstyrelsens yttrande har fyra ledamöter reserverat sig och
tillstyrkt att den yrkade utredningen kommer till stånd.
Fastighetskontoret i Malmö har yttrat sig beträffande bostadsfrågan och
därvid till en början redogjort för bostadsstyrelsens kommentar till kungörelsen
om kommunala bostadsbyggnadsprogram. Härefter framhålles att
enligt bedömanden av Skånes regionsplaneinstitut är inom Malmö kommunalblock
antalet smålägenheter så stort, att nyproduktion inte är motiverad,
om balans förelåg mellan utbud och efterfrågan av större lägenheter.
Fastighetsnämnden har dock rekommenderat 10 % smålägenheter
för nyproduktionen 1967—1971 med hänsyn till det bristande jämviktsförhållandet
och till det aktuella behovet av små lägenheter, vilket framkommit
genom bostadsförmedlingens verksamhet och genom framställningar
från industriföretag. Nyproduktionen 1961—1966 omfattade 15,4 % lägenheter
om ett rum och kök eller mindre och 23,6 % om två rum och kök.
Motionärernas syfte synes fastighetskontoret väl tillgodosett såväl på riksplanet
genom lämnade anvisningar som i kommunerna (t. ex. Malmö) vid
anvisningarnas praktiska tillämpning.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1967
3
Utskottet
I motionerna hemställes om översyn av de problem och svårigheter som
möter ensamstående i samhället samt om förslag till åtgärder för att undanröja
dessa problem. Motionerna upptar i särskilda avsnitt skattetrycket,
bostadsfrågan, vårdfrågan, hemmavarande ensamstående kvinnor samt ensamstående
med barn.
Utskottet behandlade vid 1965 och 1966 års riksdagar motioner med samma
innehåll som detta års motioner och med samma yrkanden (utskottets
utlåtande nr 10/1965 och 8/1966). I 1965 års utlåtande redogjorde utskottet
för olika på de berörda områdena beslutade reformer m. in. och för pågående
utredningar av betydelse. Utskottet ansåg att motionärernas önskemål
om ytterligare initiativ och åtgärder i allt väsentligt syntes tillgodosedda
och avstyrkte motionerna, vilka avslogs av riksdagen. Även i föregående års
utlåtande redogjordes för det fortsatta arbetet med utredningar samt för
beslutade åtgärder i berörda frågor. Utskottet uttalade härefter att de ensamståendes
förhållanden ägnas stor uppmärksamhet samt att det är ändamålsenligt
och rimligt att deras problem prövas såsom integrerade i motsvarande
problem för samtliga grupper i samhället. Utskottet ansåg vidare
att det närmast ankom på kommunerna att underlätta för de ensamstående
att nå mänskliga kontakter och därigenom bryta en icke önskad isolering
samt att det ökade intresse som ägnas fritidssysselsättning kunde förväntas
medföra att även de ensamståendes behov bättre tillgodosågs. Utskottet avstyrkte
motionerna. Andra kammaren biföll motionen medan första kammaren
avslog, varför någon åtgärd i anledning av motionerna inte kom till
stånd.
Utskottet upptar härefter endast vad som inte nämnts i 1966 års utlåtande
över motionerna om de ensamståendes problem om pågående utredningar
och föreslagna eller genomförda åtgärder.
Den år 1965 tillsatta familjeskatteberedningen har inte avgivit något betänkande
men väntas avsluta sitt arbete under detta år. Årets riksdag har
emellertid avslagit motioner med hemställan om uttalande att den nuvarande
familjebeskattningen ersätts med en individuell beskattning (1:617
och 11:788) samt med hemställan om förslag till en familjeskattereform
innebärande särbeskattning (1:620 och 11:795). Dessa motioner hade avstyrkts
av bevillningsutskottet med motiveringen att, eftersom familj eskatteberedningens
förslag är att förvänta inom en snar framtid, var utskottet
icke berett att i avvaktan på utredningens resultat medverka till ändringar
i gällande sambeskattningsregler.
Vad angår frågan om bostäder har årets riksdag att behandla proposition
nr 100 angående riktlinjer för bostadspolitiken, vari föreslås reformer som
syftar till att förbättra betingelserna för fortsatt tillväxt av bostadsbyggandet
och befordra utvecklingen mot en väl fungerande bostadsmarknad. I
propositionen upptas även vissa frågor om bostadsförmedling. Härtill kan
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1967
nämnas att Kungl. Maj :t nyligen tillkallat en kommitté med uppgift att behandla
vissa frågor angående service inom bostadsområden.
Familjepolitiska kommittén väntas under året avge sitt första betänkande
med förslag till omläggning och omprövning av familjebostadsbidragen, varvid
de ensamstående med barn och deras ställning särskilt kommer att beaktas.
Vad gäller vårdfrågan får utskottet erinra om att i årets statsverksproposition
under femte huvudtiteln begärts en höjning av anslaget till social
hemhjälp från 60 till 85 miljoner kronor. Riksdagen har godkänt höjningen.
Under föregående år tillsattes en familjedaghemsutredning med syfte
att undersöka familjedaghemsverksamhetens omfång och kvalitet och utreda
åtgärder för en ökad stabilitet i denna verksamhet vägd mot frågan om
ersättning för dagbarnen. Utredningen har genomfört en stor intervjuundersökning
och väntas avge förslag under året.
Beträffande hemmadöttrarnas problem har socialstyrelsen i råd och anvisningar
i socialvårdsfrågor nr 172, vilket förutom till myndigheter och
nämnder utdelats till samtliga ålderdomshem och barnhem, upptagit frågan
om hjälp till hemmadöttrar. Från arbetsmarknadsstyrelsen har upplysts
att år 1966 deltog i styrelsens omskolningsutbildning 53 000 personer varav
22 000 eller 43 % utgjordes av kvinnor. Som jämförelse kan nämnas att
år 1959—1960 deltog endast 10 % eller 1 700 kvinnor i denna utbildning.
I fråga om frånskilda kvinnor erinrar utskottet om att underhållsbidrag
till bl. a. förutvarande make generellt höjts genom lag den 16 december 1966
(nr 680) om ändring av vissa underhållsbidrag.
Det kan vidare framhållas att familjeberedningen under 1966 avslutat
sitt arbete och avgivit betänkandet Barnstugor, barnavårdsmannaskap, barnolycksfall
(SOU 1967:8).
Vad slutligen angår åtgärder för att häva de ensamståendes isolering vill
''utskottet peka på att kommunala initiativ tagits i flera delar av landet.
Stockholms stad driver t. ex. sedan 1957 en alltmer omfattande hobby- och
studieverksamhet för ålderspensionärer delvis i egna lokaler och för närvarande
med tre heltidsanställda konsulenter.
I likhet med vad utskottet uttalade i sitt utlåtande över föregående års
motioner anser utskottet att det är ändamålsenligt och rimligt att de ensamståendes
problem prövas såsom integrerade i motsvarande problem för samtliga
grupper i samhället. Utskottet anser på grund härav skäl inte föreligga
för de av motionärerna föreslagna åtgärderna utan hemställer,
att de likalydande motionerna I: 43 och TI: 61 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 25 april 1967
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1967 5
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller*, Hellebladh, Oscar Carlsson*,
Axel Kristansson, Hedlund*, fru Hultell, herr Nyman*, fru Elvy Olsson*,
herr Helge Karlsson, fru Diesen, fru Hamrin-Thorell och herr Torsten Hansson*;
från
andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Dickson, Rimås, Wikner, Johansson
i Växjö*, Nilsson i Agnäs*, Hugosson* och Josefson i Arrie.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Kristiansson, fru Hultell, herr Nyman, fru Elvy Olsson, fru Diesen
och fru Hamrin-Thorell, samt herrar Hamrin i Kalmar, Dickson, Rimås, Johansson
i Växjö, Nilsson i Agnäs och Josefson i Arrie, vilka ansett att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
I motionerna hemställes-----(lika med utskottet i de två första styckena)
---inte kom till stånd.
Utskottet delar den uppfattningen, som anföres i motionerna, att de ensamstående
utgör en grupp som i väsentliga avseenden försummats från
samhällets sida. Sålunda vill utskottet fästa uppmärksamheten på att de
ensamstående har en sämre ställning i skatteavseende än t. ex. gifta utan
barn. I ett skattesystem som bygger på principen skatt efter förmåga är det
naturligt att barnfamiljerna får en gynnsam behandling. Det kan däremot
betraktas som en orättvisa mot de ensamstående att gifta beskattas efter
andra skatteskalor endast på grund av sitt civilstånd. Det nuvarande systemet
tar inte tillräcklig hänsyn till att många ogifta har nedsatt skatteförmåga
genom att de har försörj ningsansvar för vårdbehövande anhöriga.
Det är vidare utskottets uppfattning att de ensamstående också i många
andra avseenden generellt missgynnas. Vid sökande av bostad placeras de
ensamstående regelmässigt sist i kön, vilket i storstadsområdena kan innebära
en livslång bosättning i inneboenderum. De får ofta också nöja sig
med en sämre bostadsstandard, framför allt i fråga om utrymme. Bosättningslån
utgår till ensamstående blott om de är vårdnadshavare, medan
gifta par erhåller bostadslån även om de är barnlösa. Ensamstående har
ofta svårare att erhålla social hemhjälp t. ex. vid sjukdomsfall än barnfamiljer.
Ändå kan den ensamstående framför allt om han eller hon är gammal
och sjuk vara betydligt mera i behov av hjälp än en medlem av en familj.
Särskilda problem möter också ensamstående vårdnadshavare liksom
ensamstående hemmavarande kvinnor s. k. »hemmadöttrar». Ännu har ingen
slutgiltig lösning på dessa problem uppnåtts.
Utskottet vill också erinra om den särskilda psykologiska belastning som
en icke självvald ensamhet kan innebära. Även här kan samhället göra en
insats för många människor.
6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1967
Gentemot det ibland framförda argumentet, att de ensamståendes problem
måste behandlas integrerat med övriga gruppers problem vill utskottet anföra,
att det ingalunda är ovanligt att man i vårt samhälle väljer att lösa
problemen för vissa eftersatta grupper med ett samlat grepp. Utskottet finner
att de ensamstående utgör en sådan grupp, vars speciella problem det
finns anledning att särskilt uppmärksamma i ett sammanhang.
Utskottet är medvetet om att vissa hithörande problem behandlas av olika
utredningar. Något samlat grepp på hela problemkomplexet har emellertid
inte kommit till stånd. En sådan samlad översyn är nödvändig för att lösningarna
av olika problemställningar skall kunna samordnas. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att en sådan översyn — på grundval av befintligt
utredningsmaterial och med de kompletteringar, som kan visa sig nödvändiga
— snarast bör komma till stånd.
Utskottet får med hänvisning till det ovan anförda föreslå,
att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
I: 43 och II: 61 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa
om skyndsam, allsidig och samlad översyn av de problem
och svårigheter, som möter olika kategorier ensamstående i
samhället, samt framlägga förslag till effektiva åtgärder
för att avhjälpa och undanröja dessa problem och svårigheter.
ESSELTE AB, STHLM 67
714764
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.