Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om en förbättrad miljövård. Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats de likalydande motionerna 1:370 av herrar Dahlén och Bengtson samt 11:465 av herrar Hedlund och Ohlin jämte de likalydande motionerna I: 672 av herr Sveningsson m. fl. samt II: 850 av fru Sundberg m. fl.

1967-05-03 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1967:31, Utlåtande i anledning av motioner om en förbättrad miljövård. Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats de likalydande motionerna 1:370 av herrar Dahlén och Bengtson samt 11:465 av herrar Hedlund och Ohlin jämte de likalydande motionerna I: 672 av herr Sveningsson m. fl. samt II: 850 av fru Sundberg m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1967

1

Nr 31

Utlåtande i anledning av motioner om en förbättrad miljövård.

Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats de likalydande motionerna

1:370 av herrar Dahlén och Bengtson samt 11:465 av herrar Hedlund

och Ohlin jämte de likalydande motionerna I: 672 av herr Sveningsson

m. fl. samt II: 850 av fru Sundberg m. fl.

I motionsparet I: 370 och II: 465 hemställes att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om utredning angående olika åtgärder syftande

till en förbättring av miljövården, varvid särskilt bör övervägas

a) att samordna och effektivisera miljöforskningen t. ex. genom inrättande

av en särskild miljöforskningsnämnd,

b) utarbetande av normerande mätmetoder och fastställande av gränsvärden

för vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar,

c) anordnande av särskild utbildning för befattningshavare inom naturvården,

d) behovet av obligatoriska naturvårdsorgan inom kommunerna,

e) de ekonomiska och praktiska betingelserna för att bevara vissa områden

av det vikande odlingslandskapet.

I motionsparet I: 672 och II: 850 hemställes att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte begära tillsättandet av en expertgrupp för kontinuerlig

bevakning av frågor som sammanhänger med en god miljövård.

I motionsparet I: 370 och II: 465 framhålles att samhällsbyggandet måste

i högre grad beakta miljöfaktorerna. Det finns annars risk för att önskvärdheten

att åstadkomma största möjliga tekniska och ekonomiska resultat

kommer att åstadkomma bestående skadeverkningar i miljön, i såväl natursom

kulturmiljön. För att lösa miljöfrågorna på naturvårdsområdet behövs

samverkan mellan vetenskapsmän, tekniker, näringsliv och myndigheter.

Det gäller emellertid också att få en helhetssyn på miljön i vidare mening

och dess sociala och psykiska verkningar. Miljöbegreppet vidgas då till att

omfatta icke bara den biologiska miljön, inskränkt till naturen och kulturlandskapet,

utan också bebyggelselandskapet. Människans anpassning till

förändringen av dessa olika miljöer har icke skett utan uppoffringar.

Motionärerna anför vidare att 1966 års riksdag delade den grundsyn som

dåvarande miljöpolitiska motion byggde på och som ligger bakom även

detta års motion. Vikten av att miljöfrågorna ges stort utrymme i samhällsplaneringen

på alla områden underströks starkt.

Motionärerna framlägger förslag om hur denna målsättning skall kunna

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 saml. Nr 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1967

konkretiseras och tar upp frågor om upprättande av ett samordningsorgan

för miljöforskning — ett miljöforskningsinstitut — om organisationen av

miljövården på det kommunala och regionala planet, om samhällsplanering

för hela landet avseende lokalisering av stora industrianläggningar, om landskapsvården

avseende skogsplantering av det gamla odlingslandskapet, om

bekämpande av vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar och biocider

jämte slutligen frågan om utbildning av befattningshavare inom naturvården.

I motionerna I: 672 och II: 850 redovisas en del av de störningar som har

det gemensamma draget att de är en produkt av vår strävan mot ett effektivt

samhälle med hög materiell standard. Där uppmärksammas kemiskfysikaliska

miljöförändringar, omvandlingen av det öppna landskapet till

ett slutet skogslandskap, planläggningen av fritidsområden i befolkningscentra,

exploateringen av naturtillgångar, energi- och vattenförsörjningen,

luftföroreningar och biocider samt nedskräpning genom radioaktivt stoff.

Motionärerna framhåller härefter att det finns anledning befara att de

flesta miljöproblem kanske kommer att växa snabbare än den tekniska utvecklingen.

Våra möjligheter att råda bot på detta missförhållande ligger i

första hand i en ökad forskning för att klarlägga hur olika föroreningar

och störningskällor påverkar den mänskliga organismen. Om vi i framtiden

skall kunna klara dessa problem erfordras en kontinuerlig bevakning av

alla med miljövården sammanhängande frågor. Det synes motionärerna

därför angeläget att på miljöområdet tillsätta en arbetsgrupp av experter

som fortlöpande får bevaka utvecklingen på detta område.

Utskottet

I motionsparet I: 370 och II: 465 hemställes om utredning med syfte att

förbättra miljövården, varvid särskilt bör övervägas att inrätta en miljöforskningsnämnd,

att utarbeta normerande mätmetoder och fastställa gränsvärden

för vatten- och luftföroreningar och bullerstörningar, att anordna

utbildning för naturvårdare, att bevara delar av det vikande odlingslandskapet

samt slutligen att utröna behovet av kommunala naturvårdsorgan.

I motionsparet I: 672 och II: 850 hemställes att en expertgrupp för god miljövård

tillsättes.

När utskottet senast behandlade motioner med yrkanden om en förbättrad

miljövård i vad avser den yttre miljön erinrade utskottet i sitt utlåtande nr

48 år 1966 om den verksamhet som bedrivs av statens naturvårdsnämnd,

institutet för vatten- och luftvårdsforskning, naturresursutredningen, immissionssakkunniga,

1960 års vägsakkunniga och 1962 års fritidsutredning

samt om den översyn och utredning om vilken riksdagen på förslag av utskottet

(utlåtande nr 3 år 1966) hemställt beträffande engångsförpackningar

och nedskräpning. Enligt utskottets mening borde den aktivitet på bred front

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1967 3

som utvecklas kunna leda till att de i detta avsnitt berörda miljöfrågorna

kommer i ett väsentligt bättre läge.

Riksdagen har för budgetåret 1967/68 anvisat fem miljoner kronor för

naturresursforskning, varvid på förslag av 1964 års naturresursutredning

olika anslag för forskning inom naturresursområdet till exempel beträffande

vattenvård och vattenföroreningar, luftföroreningar, biocider och naturvård

sammanförts och utökats. Samtidigt har beslutats att naturresursutredningen

i avvaktan på naturresursforskningens framtida organisation skall

besluta om användningen av medel under anslaget. Till anslaget bör enligt

utredningen sedermera även överföras andra medel, som nu disponeras för

forskning och undersökningar inom naturresursområdet.

Genom den samordning som sålunda har skett och kommer att ske av

naturresursforskningen, kommer de grundläggande miljöfaktorer, som har

betydelse för fysisk samhällsplanering, att kunna överblickas och en samordning

att ske av forskningen inom de områden, som bestämmer den yttre

miljön. Den beslutade samordningen torde även kunna tillgodose motionärernas

önskemål om ett samordningsorgan för miljöforskning.

Med anledning av vad som anförts i ett särskilt avsnitt av motionerna

benämnt samhällsplanering, vill utskottet erinra om att framskridna förberedelsearbeten

för en utredning och en översyn av hela planlagstiftningen

pågår inom kommunikationsdepartementet.

I proposition nr 59 till årets riksdag har vidare framlagts förslag till en

samordnad och utbyggd organisation för natur-, vatten- och luftvård med

en central ny myndighet, statens naturvårdsverk, samt en regional organisation

med särskilda arbetsenheter, kallade naturvårdsenheter, inom länsstyrelserna,

till vilka länsingenjörskontorens nuvarande uppgifter och länsstyrelsernas

planeringsuppgifter inom naturvården sammanföres. Vidare

föreslås att verksamhetsområdet för länsstyrelsernas naturvårdsråd skall

avse naturvårdsområdet i vidsträckt mening samt att kommunerna blir representerade

i råden.

Propositionen har behandlats av jordbruksutskottet (utlåtande nr 17).

Inom den nya organisationen kommer de flesta frågor som omfattas av de

i motionerna 1:370 och 11:465 framförda förslagen att kunna övervägas.

Någon ytterligare utredning härom kan därför nu icke anses aktuell. Den

nya organisationen bör även kunna bevaka de miljövårdsfrågor som den i

motionerna I: 672 och II: 850 föreslagna expertgruppen skulle följa.

Utskottet hemställer därför,

att motionerna I: 370 och II: 465 samt I: 672 och II: 850

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 maj 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1967

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Hellebladh, Oscar Carlsson,

Axel Kristiansson, Hedlund, fru Hultell, herr Nyman, fru Elvy Olsson,

fru Diesen, herrar Torsten Hansson och Wirtén;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Lundmark, Haglund, Rimås, Wikner, Nilsson i Bästekille, Gustafsson i Uddevalla,

Andersson i Örebro, Johansson i Växjö, Nilsson i Agnäs och Josefson

i Arrie.

Särskilt yttrande

av herrar Axel Kristiansson och Nyman, fru Elvy Olsson, herrar Wirten,

Rimås, Andersson i Örebro, Johansson i Växjö och Josefson i Arrie.

Folkpartiet och centerpartiet har under de senaste åren vid flera tillfällen

hävdat att en helhetssyn på miljövården måste prägla samhällets aktiviteter

på detta område. Även årets motionspar I: 370 och II: 465 framför sådana

synpunkter. Under riksdagens vårsession har framlagts förslag syftande

till samordning av miljövården och miljöforskningen, vilket redovisas

i utskottsutlåtandet.

Vi anser för vår del att man med de nu föreliggande förslagen åstadkommer

en betydande förbättring av miljövården. Likväl befinner vi oss endast

i begynnelseskedet av en utveckling som kommer att ske allt snabbare och

uppta en alltmera dominerande plats i samhällsplaneringen. Många väsentliga

frågor återstår dock att lösa. Några av dem påtalades i ovannämnda

motionspar. Som allra mest väsentligt i det fortsatta arbetet ter sig uppföljning

och vidareutveckling av naturvårds- och planverkens arbete liksom

av det utrednings- och forskningsarbete som pågår.

Vi vill också påpeka att behoven av en förbättrad och utvidgad utbildning

i naturvårdsfrågor ännu inte är tillfredsställande lösta. Sådan utbildning

måste anordnas inom de utbildnings vägar som leder till yrken med anknytning

till naturvården. Vidare måste fortbildningskurser för de redan yrkesverksamma

anordnas.

Möjligheterna till effektivare bekämpning av luft- och vattenföroreningar

samt bullerstörningar kommer avsevärt att underlättas efter genomförandet

av immissionssakkunnigas förslag liksom genom naturvårdsverkets inrättande.

Fortfarande saknas dock vissa väsentliga instrument för att komma

till rätta med dessa problem. Bl. a. saknas effektiva mätmetoder och normerande

gränsvärden för luft- och vattenföroreningar och bullerstörningar.

Vi vill också till särskilt beaktande framhålla den hastiga förändring av

landskapsbilden som sker i och med jordbrukets strukturomvandling. Det är

viktigt att inte den landskapstyp med betesmarker och lövskogar, som präglar

vissa delar av vårt land, tillåts att helt försvinna. Denna landskapstyp har

inte bara kulturhistoriskt värde utan är viktig också därför att den är sär
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1967 5

skilt lämplig för fritidsändamål. Dessa problem bör enligt vår mening beaktas

i samband med nedläggningen av jordbruk. Här diskuterade problem

kräver allvarlig uppmärksamhet. Vi är också övertygade om att nya miljöproblem

kommer att skapas genom den allt snabbare urbaniserings- och

industrialiseringsprocessen. Vi tror därför att det snart kommer att finnas

anledning till nya initiativ i ärendet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.