Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utbildning av borgerliga medlare.

1967-05-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1967:34, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utbildning av borgerliga medlare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1967

1

Nr 34

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utbildning av borgerliga

medlare.

I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande motionerna

1: 373 av fru Hamrin-Thorell och herr Hilding samt 11:464 av fru Gärde

Widemar och fru Nettelbrandt hemställes att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t uttala önskvärdheten av att utbildning snarast anordnas

för borgerliga medlare samt att en handledning i form av kursbok eller

handbok utarbetas i samband därmed.

Det är enligt motionärernas uppfattning en brist i det nuvarande systemet

att utbildning och handledning för borgerliga medlare helt saknas. Detta

leder bl. a. till att det i praxis kan förekomma stora variationer i fråga om

uPPläggning och omfattning av medlingsarbetet. Det borde vara en självklar

sak att personer som av rätten förordnas att handlägga så känsliga och

grannlaga göromål som medlingsverksamheten innebär får åtminstone någon

handledning för sitt arbete.

Motionärerna ifrågasätter även om inte en instruktion för borgerliga medlare

kunde vara av värde.

Familj erättskommitténs arbete med revision av äktenskapsrätten synes

icke komma att föranleda något förslag till riksdagen förrän om ett par år.

Motionärerna anser emellertid att utbildningen för borgerliga medlare är en

fråga av sådan vikt, att Kungl. Maj :t redan nu bör ta initiativ till anordnande

av sådan utbildning.

Utskottet

I motionerna hemställes om uttalande av önskvärdheten att utbildning

snarast anordnas för borgerliga medlare och att i samband därmed en

handbok utarbetas.

Enligt gällande regler i giftermålsbalken skall medling ha ägt rum för att

en gemensam ansökan om hemskillnad skall upptagas till prövning. I

övriga fall av hemskillnad skall åtminstone försök till medling ha ägt rum

för att hemskillnad skall beviljas. Vid äktenskapsskillnad förekommer inte

medling.

Behörig medlare är präst i svenska statskyrkan eller behörig vigselförrättare

inom annat trossamfund. Den som ej önskar anlita kyrklig medlare

kan få särskild medlare utsedd av rätten eller också anlita borgerlig medlare

om kommunen beslutat att sadan skall finnas. Det ankommer sålunda

på kommunen att besluta om borgerliga medlare skall finnas, men rätten

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 samt. Nr 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 3 b år 1967

tillsätter dem för en tid av två år. Det finns inga bestämmelser om vem

som kan utses till borgerlig medlare.

Äktenskapslagstiftningen är för närvarande under omprövning inom

justitiedepartementet. Någon proposition torde dock icke vara att vänta

inom det närmaste året. Familj erättskommittén föreslår i sitt betänkande

(SOU 1964: 34 och 35) att medling skall äga rum inte bara vid hemskillnad

utan också i vissa fall vid äktenskapsskillnad utan föregående hemskillnad.

Kommittén föreslår vidare att minst eu borgerlig medlare och ersättare

för honom skall finnas utsedda för varje kommun med möjlighet till samma

medlare inom flera kommuner samt att de skall utses av rätten för två

kalenderår. Den föreslagna lagtexten upptar inga andra bestämmelser om

kompetens för medlare än att medlare kan entledigas av rätten, om lian

finnes icke vara lämplig. Kommittén uttalar dock i motiven (SOU 1964: 35

s. 320):

När borgerliga medlare förordnas av rätten, måste stor vikt läggas vid

att lämpliga omdömesgilla personer utses med livserfarenhet och vilja att

hjälpa och förmåga att få kontakt med människor. Medlaren får ej vara

främmande för de förhållanden, i vilka olika samhällsklasser lever på

orten. Ett visst praktiskt handlag måste förutsättas, eftersom han ej sällan

måste ge råd även i ekonomiska och liknande frågor. Några kompetenskrav

i fråga om utbildning torde ej kunna uppställas. Särskilt bör beaktas, att

inom större kommuner i regel finns tjänstemän med social utbildning som

ofta i och för sig torde vara lämpade som medlare, även om deras övriga

arbetsuppgifter kanske i vissa fall hindrar dem att åtaga sig uppdraget.

För borgerliga medlare synes kurser böra anordnas, eventuellt i anslutning

till befintliga familj erådgivningsbyråer. Av naturliga skäl kan de ej

bli så omfattande. En elementär orientering i samlevnadsfrågor, äktenskapets

juridik och familjens ekonomi skulle vara av värde. Därjämte borde

upplysning meddelas om familjerådgivning och andra hjälporgan, till vilka

medlaren vid behov kan hänvisa makarna, och lämnas anvisningar om

lämplig litteratur. Kurserna kan lämpligen anordnas genom socialstyrelsens

försorg. Från advokathåll har föreslagits, att en instruktion för medlare

skulle upprättas. Kommittén anser en kursbok för medlare vara att föredraga.

Ett flertal av remissinstanserna har biträtt vad kommittén anfört om de

borgerliga medlarnas kompetens samt betonat betydelsen av kurser för

dem.

Enligt vad utskottet erfarit torde borgerliga medlare för närvarande

finnas utsedda i minst sjuttiofem städer och tätorter, medan däremot

relativt få landskommuner torde ha sådana. Inom Stockholms stad finns

sju borgerliga medlare. Under åren 1963 och 1964 förekom inom Stockholm

i medeltal omkring 1 100 medlingar per år. För de borgerliga medlarna i

Stockholm har överståthållarämbetet, som före 1965 utsåg borgerliga medlare

i Stockholm, utfärdat en instruktion som dock endast upptar frågor om

lokal, material, ersättning o. d.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1967 3

Utskottet finner att den borgerliga medlingen nått allt större omfattning

och att det är angeläget att möjlighet beredes till utbildning för borgerliga

medlare. Som ovan nämnts utarbetas för närvarande inom justitiedepartementet

förslag till revision av äktenskapslagstiftningen, varvid det kan förväntas

att frågan om utbildning av borgerliga medlare kommer att övervägas.

Då arbetet är mycket omfattande, kan det förmodas dröja relativt

lång tid, innan något sådant förslag kan framläggas och genomföras. Utskottet

förutsätter att om längre tid förflyter innan lagförslaget framlägges

Kungl. Maj :t dessförinnan på lämpligt sätt prövar frågan om utbildning

av borgerliga medlare. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen i anledning av de lika lydande motionerna

I: 373 och II: 464 i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna

vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 9 maj 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin, Hellebladh, Eric Gustaf Peterson,

Oscar Carlsson, Hedlund, fru Hultell, herr Wååg*, fru Diesen och fru

Hamrin-Thorell.

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Hamrin i Kalmar, Rimås, Wikner, Nilsson i Bästekille, Johansson i

Växjö, Nilsson i Agnäs, Hansson i Piteå och Hugosson*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:298 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om utbildning av borgerliga medlare. a1 i texten