Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om ett centralt granskningsorgan för instrument använda vid psykologisk testning inom statsförvaltningen.

1967-05-11 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1967:35, Utlåtande i anledning av motioner om ett centralt granskningsorgan för instrument använda vid psykologisk testning inom statsförvaltningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1967

1

Nr 35

Utlåtande i anledning av motioner om ett centralt granskningsorgan

för instrument använda vid psykologisk testning

inom statsförvaltningen.

I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande motionerna

I: 120 av herr Björk m. fl. och II: 158 av fröken Olsson in. fl. hemställes att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om prövning av frågan

om inrättande av ett centralt granskningsorgan för sådana psykologiska

testinstrument som anlitas i samband med anställning och befordran i statlig

tjänst.

Motionärerna anför att vissa problem vid användningen av psykologiska

testmetoder aktualiserats i samband med utredning om offentlighet och

sekretess vid psykologiska undersökningar i allmän verksamhet. Behoven av

insyn och kontroll i fråga om användningen av psykologiska testmetoder i

samband med anställning och befordran inom det statliga området kan sammanfattas

på följande sätt:

För det första finns behov av att i varje särskilt fall pröva om testningar

över huvud taget bör utnyttjas och i så fall hur detta bör ske. Det bör i de

fall där test kan vara av värde anges vilken vikt man skall tillmäta ett testresultat,

så att vid exempelvis överklagning oklarhet inte kan uppkomma

om det ansvar för beslutet som återfaller på testaren och testen.

För det andra behöver garantier finnas för att testningen begränsas till att

belysa eller mäta endast sådana egenskaper eller förmågor som står i klart

samband med testningens omedelbara syfte. Någon rätt för arbetsgivaren att

själv eller genom ombud utforska händelser eller förhållanden i den sökandes

privatliv i vidare mån än som har betydelse för anställningen kan inte

anses föreligga. Den anställningssökandes eller anställdes personliga integritet

bör inte få trädas för nära.

För det tredje måste testinstrumentets mättekniska egenskaper vara noggrant

utprövade och väl kända innan det används. Testinstrument bör, för

att få användas i statlig verksamhet, ha granskats och godkänts av erkänd

expertis.

Motionärerna anser att det bör övervägas, om inte ett centralt organ med

obligatorisk rådgivande funktion kunde stimulera en utveckling i den riktning

som med hänvisning till det nyss sagda är påkallad. Det centrala rådgivande

organet förutsättes endast befatta sig med testinstrument och metoder

men inte med testresultaten. I organet bör ingå företrädare för förvaltningsrättslig,

administrativ och psykologisk sakkunskap, staten som arbetsBihang

till riksdagens protokoll 1967. 11 saml. Nr 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1967

givare, personalorganisationerna och riksdagen. Pressens och övriga massmediers

berättigade intresse av insyn i problematiken bör på lämpligt sätt

tillgodoses. På längre sikt kan man tänka sig möjligheten att inom den kommunala

sektorn och det privata näringslivet anlitade testinstrument frivilligt

underställes det statliga organet för granskning. Skulle detta bli fallet, kan

man överväga representation även för kommunerna och det privata näringslivet

i nämnda organ.

Yttranden över motionerna har efter remiss inkommit från statskontoret,

SACO, TCO :s statstjänstemannasektion, Statstjänstemännens riksförbund

och Sveriges psykologförbund.

Statskontoret anför att såväl psykologiska som övriga urvalsinstrument

vilka påverkar ett tillsättningsbeslut bör behandlas på likvärdigt sätt. Urvalsmetoderna

och därmed sannolikt också kvaliteten på beslutsunderlaget

i tillsättningsärenden torde olika befattningar och myndigheter emellan skilja

sig i avsevärd grad. Statskontoret planerar att verkställa utredningar rörande

den statliga personaladministrativa verksamheten. Utredningarna skall påbörjas

innevarande år. En väsentlig del av dessa utredningar kommer att

avse rekryterings- och urvalsförfarandena, varför också de i motionerna berörda

spörsmålen kommer att uppmärksammas. Några skäl att innan detta

utredningsresultat föreligger inrätta ett granskningsorgan för psykologiska

testinstrument inom statsförvaltningen kan statskontoret inte finna. Under

hänvisning till vad sålunda anförts anser statskontoret att motionerna icke

bör föranleda någon åtgärd.

SACO framhåller att

motionen tillgodoser i allt väsentligt de synpunkter SACO i tidigare yttranden

framfört, varför centralorganisationen tillstyrker huvudtankarna i motionärernas

förslag. SACO vill dock ifrågasätta, om inte det av motionärerna

föreslagna centrala organet fått alltför vittomfattande arbetsuppgifter. För

att fullgöra den föreslagna funktionen torde fordras ett mindre ämbetsverk.

SACO föreslår i stället, att organet huvudsakligen får fungera som en opartisk

instans, dit myndigheter och enskilda kan vända sig. SACO anser att

medicinalstyrelsens disciplinnämnd kan stå som modell. Beslut i sekretessfrågan

behöver dock inte avvaktas för att närmare utreda det av motionärerna

väckta ärendet; hur sekretessbestämmelserna än kommer att utformas,

kommer ändå behovet av granskningsverksamhet i någon form att vara för

handen.

TCO:s statstjänstemannasektion anser att de frågor som motionerna behandlar

är av personalpolitisk natur och att de bör handläggas gemensamt av

huvudorganisationerna och civildepartementet.

Statstjänstemännens riksförbund anser att önskemålen i de två punkterna

i motionerna kan fyllas genom överläggningar mellan respektive verk och

personalorganisation. Vad gäller den tredje punkten kan det vara nödvändigt

med en vidare överblick än vad som kan ges vid behandling enbart vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1967

respektive verk och personalorganisation. Denna uppgift är också mer krävande

och förutsätter medverkan av kvalificerad psykologisk expertis. Den

berörda personalens intressen bör dock effektivt kunna bevakas, om arbetet

med utarbetandet av mätinstrument sker gemensamt mellan arbetsgivare

och arbetstagarepart och under medverkan av kvalificerad psykologisk sakkunskap.

Det anförda förutsätter att myndigheterna i ärenden rörande psykologisk

testning ålägges att på ett tidigt stadium ta kontakt med respektive

personalorganisation.

Sveriges psykologförbund anför att det helt delar motionärernas uppfattning

om önskvärdheten av att en opartisk nämnd för kontroll och insyn i

samband med psykologiska undersökningar inrättas. En dylik nämnd bör

emellertid enligt förbundets åsikt ha delvis mer begränsade uppgifter än vad

som antyds i motionen. De behov som redovisas under punkterna två och tre

i motionen finner förbundet starkt motiverade av såväl yrkesetiska som arbetsmetodiska

skäl. Den av förbundet tidigare föreslagna nämnden synes

väl kunna tillgodose dessa behov. Förbundet har sedan flera år tillbaka ett

förtroenderåd, vilket har till uppgift att bl. a. bevaka sådana frågor. Förbundet

finner det dock synnerligen önskvärt, att kontroll- och insynsuppgifter

åvilar en offentlig instans som täcker samtliga sektorer, inom vilka psykologer

är verksamma, och ej blott statlig förvaltning. Den första punkten i motionen

bygger delvis på en felaktig syn på ansvaret för en undersökning mellan

psykolog och testinstrument. Efter särskild anmälan synes nämnden

även kunna ha till uppgift att granska lämpligheten av psykologisk undersökning.

Förbundet anser vidare att arbetsuppgifterna för en nämnd med de

föreslagna obligatoriska granskningsfunktionerna skulle bli alltför omfattande

och betungande. Det kan däremot synas befogat att en opartisk nämnd

träder i funktion när frågor aktualiseras av enskild person eller myndighet.

Förbundet tillstyrker motionärernas förslag om en prövning av frågan om

inrättandet av en opartisk nämnd med huvudsaklig uppgift att, efter särskild

anmälan, granska frågor i samband med psykologiska undersökningar.

Utskottet

I motionerna hemställes om inrättande av ett granskningsorgan för psykologiska

testinstrument inom statsförvaltningen.

Utskottet behandlade i utlåtande nr 46/1965 problem i anknytning till användningen

av psykologiska testmetoder vid anställning och befordran i

statlig tjänst och hemställde med hänsyn till de behandlade frågornas vikt

att riksdagen måtte ge Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört. Riksdagen

godkände utlåtandet. Med anledning härav utarbetades inom civildepartementet

en promemoria angående offentlighet och sekretess vid psykologiska

undersökningar i allmän verksamhet, vilken remitterades till ett stort antal

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1967

myndigheter och organisationer. Dessa ställde sig med enstaka undantag

positiva till det i promemorian framförda förslaget om ändringar i lagen om

inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen).

Förslaget innebär att möjlighet tillskapas att skydda dels provens användbarhet

(instrumentell sekretess), dels den prövades intresse att av honom

vid proven lämnade uppgifter angående personliga förhållanden icke

delges obehöriga (personsekretess). Avsikten är att proposition skall utarbetas

inom civil- och justitiedepartementen med ledning av förslaget i promemorian.

Över årets motioner har avgivits yttranden av statskontoret och vissa personalorganisationer.

Av dessa bär statskontoret ansett att motionerna ej

bör föranleda någon åtgärd, då statskontorets planerade utredningar rörande

den personaladministrativa verksamheten bör avvaktas. Härvid kommer

nämligen rekryterings- och urvalsförfarandena att behandlas. Av personalorganisationerna

har TCO avstyrkt motionerna medan de övriga varit positiva

till vissa synpunkter i motionerna. Dock har samtliga organisationer

avstyrkt inrättandet av ett så omfattande granskningsorgan som motionärerna

föreslagit.

Utskottet anser att de i årets motioner berörda frågorna, som avser ändamålsenligheten

och lämpligheten av test, bör bedömas oberoende av att

sekretessfrågorna beträffande test ännu inte slutligt lösts. Ej heller bör alltför

stort avseende fästas vid den av statskontoret tilltänkta utredningen, som

i huvudsak kommer att beröra andra frågor än dem motionärerna åsyftat.

Behovet av en översyn av det testmaterial som används eller avses att användas

inom den statliga verksamheten ökas med den allt större förekomsten

av psykologiska test. Även metodiken bör ägnas nödig uppmärksamhet.

Enligt utskottets mening skulle det för närvarande ej vara ändamålsenligt

att inrätta ett centralt granskningsorgan, då många frågor som äger samband

med psykologiska testmetoder och testinstrument först måste vara

bättre utredda. Framför allt måste testinstrumentens användningsområde undersökas.

När det gäller beslut är även ansvarsfördelningen mellan psykolog

och staten såsom arbetsgivare och därmed sammanhängande rättssäkerhetsfrågor

för den anställde eller anställningssökande svåra och olösta problem.

För närvarande torde det finnas möjlighet att få föreslagna psykologiska

testinstrument granskade och kontrollerade av de statliga organ som finns,

nämligen psykotekniska institutet och militärpsykologiska institutet, men

resurserna härför är otillräckliga.

Utskottet anser med hänsyn till vad som framförts att närmare undersökningar

bör genomföras beträffande de i motionerna berörda frågorna, innan

ett sådant granskningsorgan som motionärerna åsyftat kan inrättas.

Utskottet kan sålunda ej tillstyrka bifall till motionerna men vill på grund

av de i motionerna behandlade frågornas vikt hemställa,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1967

5

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 120 och II: 158 i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna

vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 11 maj 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin*, Hellebladh*, Eric Gustaf Peterson,

Oscar Carlsson, Hedlund*, fru Hultell, herr Wååg, fru Diesen, fru

Hamrin-Thorell*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Skoglösa, fru

Jäderberg, herrar Hamrin i Kalmar, Lundmark*, Rimås, Wikner, Nilsson i

Bästekille, Johansson i Växjö, Nilsson i Agnäs, Hansson i Piteå och Hugosson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:299 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om utbildning av borgerliga medlare. a1 i texten