Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om arbetsvärdering inom den statliga sektorn.

1967-05-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1967:36, Utlåtande i anledning av väckta motioner om arbetsvärdering inom den statliga sektorn.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 36 år 1967

1

Nr 36

Utlåtande i anledning av väckta motioner om arbetsvärdering inom

den statliga sektorn.

I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande motionerna

1:461 av fru Hultell m. fl. och 11:586 av fru Kristensson m. fl. hemställes

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att Kungl. Maj :t

måtte tillsätta en utredning i vilken i motionen berörda förhandlingsparter

är företrädda med uppgift att undersöka dels frågan om arbetsvärderingsmetodens

tillämpbarhet inom den statliga sektorn och dels, om utredningen

ger anledning därtill, utarbeta förslag om arbetsvärderingssystem.

Motionärerna anför att arbetsvärderingens syfte är att analysera befattningarnas

innehåll i fråga om arbetsuppgifter och kvalifikationskrav. En

sådan analys borde utföras av representanter för båda förhandlingsparterna

så att arbetsmarknadens parter från början tillförsäkrades sådant inflytande

att den systematiska arbetsvärderingen inte kan komma att bli något ingrepp

i den fria förhandlingsrätten. Hela vårdområdet skulle kunna dra

stora fördelar av en klar och objektiv arbetsvärdering. Att definitioner och

värderingar på detta område bleve klart uttalade ligger såväl i det allmännas

som i arbetsmarknadsparternas intresse, varför det synes angeläget att

utredningen som en av sina första uppgifter analyserade de olika vårdbefattningarnas

innehall och kvalifikationskraven för befattningsinnehavarna.

Motionärerna finner det utomordentligt värdefullt att få frågan om arbetsvärderingsmetodens

tillämpbarhet inom den statliga sektorn utbredd. Om

utredningen ger anledning därtill, bör den fullföljas med förslag till arbetsvärderingssystem.

Yttranden över motionerna har efter remiss inkommit från statskontoret,

statens avtalsverk, SACO, TCO, LO, Statstjänstemännens riksförbund och

Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund (SHSTF).

Statskontoret framhåller att en preciserad och enhetlig beskrivning av

såväl befattningar som med dessa förenade arbetsuppgifter underlättar urvalet

av för befattningarna lämpad personal vid rekrytering och utbildning

av personal. För statskontorets verksamhet inom organisationsområdet skulle

även en befattningsprecisering vara till gagn, enär en entydigare beskrivning

av de skilda befattningarnas arbetsmässiga innehåll härigenom uppnås.

Statskontoret anser sålunda i likhet med motionärerna att frågan om tilllämpning

av arbetsvärdering inom den statliga sektorn är av betydande vikt.

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 saml. Nr 36

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 36 år 1967

Eftersom vissa myndigheter redan nu tillämpar arbetsvärdering, synes behov

av samordning finnas för att skapa ett för statsförvaltningen enhetligt

system. Statskontoret skall under innevarande år börja med utredningar

rörande den personaladministrativa verksamheten inom statsförvaltningen,

varvid förevarande frågor även kommer att uppmärksammas. Med hänsyn

härtill torde enligt statskontorets mening någon ytterligare åtgärd i ämnet

nu inte vara påkallad.

Avtalsverket anför :

Såväl på den allmänna marknaden som inom den statliga sektorn studeras

på olika håll problem rörande arbetsvärdering. Ett påtagligt resultat av denna

verksamhet utgör den befattningsnomenklatur för tjänstemän som gemensamt

utarbetats av Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Industritjänstemannaförbundet,

Sveriges Arbetsledareförbund och Handelstjänstemannaförbundet.

Denna användes bl. a. vid de lönestatistiska bearbetningar

som årligen genomföres av var och en av de nämnda organisationerna och

användes även inom andra områden, bl. a. av vissa statliga verk.

Sedan slutet av år 1965 undersöker avstalsverket i samarbete med personalorganisationerna

möjligheterna att inom den statliga sektorn tillämpa

den form av arbetsvärdering som befattningsnomenklaturen innebär. Undersökningen

avser härvid även att klarlägga vilka eventuella utbyggnader

av nomenklaturen som kan behövas för att denna skall kunna tillämpas i

erforderlig utsträckning på det statliga området. Syftet är att nomenklaturen,

om undersökningarna av tillämpbarheten skulle ge positivt resultat, skall

bilda underlag bk a. för att jämföra hur till art och svårighetsgrad likvärdiga

arbetsuppgifter betalas på den statliga och på den allmänna marknaden

liksom inom det statliga områdets olika delar. I sammanhanget må erinras

om att den i oktober 1965 tillsatta avtalsstatistikkommittén har till uppgift

att utreda frågan om uppläggningen av det för de statliga löneförhandlingarna

erforderliga utrednings- och statistikarbetet.

Genom nämnda utredningsarbete och de undersökningar beträffande arbetsvärdering

som kan komma att aktualiseras i samband därmed är enligt

avtalsverkets mening det av motionärerna ställda utredningskravet i allt

väsentligt tillgodosett.

SACO åberopar vad som anförts i yttrande över motion 11:593 år 1962

och avstyrker motionen samt tillägger att frågor rörande arbetsvärdering

bör lösas mellan arbetsmarknadens parter. Även TCO ansluter sig till denna

uppfattning och hävdar att de avtalsslutande parterna bär utvidga befattningsnomenklaturen,

där ett inslag av arbetsvärdering finns, så att den omfattar

hela den statliga sektorn.

LO åberopar ett yttrande av statstjänarkartellen som framhåller att frågan

om arbetsvärdering bör betraktas som en fråga mellan parterna på

arbetsmarknaden. Då fr. o. in. 1966 samtliga statsanställda erhållit en med

övriga anställda på arbetsmarknaden jämställd ställning ur arbetsrättslig

och förhandlingsrättslig synpunkt har det blivit än mer naturligt att till den

statliga marknadens parter helt överlämna frågorna om och arbetet med

värdering av arbetsuppgifterna hos staten. Statstjänarkartellen ansei där
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 36 år 1967 3

för att motionärernas förslag om tillsättandet av en utredning inte skall

föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Statstjänstemännens riksförbund anför att det är synnerligen angeläget

att en objektivt sett rättvis lönesättning kommer till stånd inom hela den

statliga sektorn. Skulle utöver det arbete som bedrives för att undersöka

förutsättningarna för att tillämpa befattningsnomenklatursystemet på statliga

tjänster utredningar erfordras för att utröna arbetsvärderingsmetodens

tillämpbarhet inom det statliga området ställer sig förbundet helt positivt

härtill. Kommer sådana utredningar till stånd förutsätter förbundet att statstjänstemännens

fyra huvudorganisationer bereds tillfälle att deltaga i utredningsarbetet.

SHSTF framhåller att förbundet liksom flertalet andra arbetstagarorganisationer

alltid varit positivt inställt till arbetsvärdering och liksom TCO

anser att en riktig värdering av tjänstemannaarbetet är av fundamental

betydelse. Förbundet har i likhet med motionärerna stort intresse av att

en klar och objektiv arbetsvärdering kommer till stånd inom vårdområdet.

Inom Göteborgs stads sjukvårdsstyrelse gjordes under 1964 ett försök till

en arbetsvärdering rörande vissa sjuksköterskors arbetsuppgifter. Metodiken

i mätinstrumentet hade otvetydigt sina stora brister, men var dock i

all sin ofullkomlighet ett första spirande försök att komma till rätta med

analyser av arbetsuppgifter inom sjukvårdsområdet. Förbundet tillstyrker

motionerna.

Utskottet

I motionerna hemställes om utredning om tillämpbarhet av arbetsvärdering

inom den statliga sektorn.

Utskottet behandlade vid 1962 och 1964 års riksdagar motioner beträffande

utredning om en systematisk arbetsvärdering inom den statliga verksamheten.

Därjämte behandlade andra lagutskottet motioner om arbetsvärdering

vid 1951, 1960 och 1961 års riksdagar. Motionerna lämnades utan

åtgärd av riksdagen.

I utlåtandet nr 33/1962 åberopades vad andra lagutskottet anfört i utlåtandet

nr 59/1960, innebärande i huvudsak att viss arbetsvärdering ehuru

av mer schematisk än systematisk karaktär då förekom bl. a. i form av revision

av tjänsteförteckningar och förhandlingar om lönegradsplaceringar,

att de resultat som kunde uppnås med arbetsvärdering inte borde överskattas,

samt att lämpligheten av åtgärder som kunde tolkas som ett ingripande

i den fria förhandlingsrätten kunde ifrågasättas. Utskottet fann att ej heller

motionärernas förslag om utredning under medverkan av förhandlingsparterna

utgjorde någon omständighet som borde föranleda riksdagen att ändra

ståndpunkt. Denna innebar att sådana åtgärder kunde tolkas som ett ingrepp

i den fria förhandlingsrätten, vartill riksdagen ej borde medverka. I

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 36 år 1967

1964 års utlåtande (nr 4) hänvisade utskottet till utlåtandet nr 33/1962 och

fann ej heller då skäl att förorda ett ändrat ståndpunktstagande från riksdagens

sida.

Av yttrandena över detta års motioner framgår att statskontoret i samband

med utredningar rörande den personaladministrativa verksamheten

kommer att uppmärksamma frågor om arbetsvärdering. Även avtalsverket

utreder frågor om arbetsvärdering, då verket i samarbete med personalorganisationerna

undersöker möjligheterna att inom den statliga sektorn

tillämpa den form av arbetsvärdering som befattningsnomenklaturen för

tjänstemän innebär. Undersökningen syftar till att nomenklaturen skall bilda

underlag bl. a. för en jämförelse av hur till art och svårighetsgrad likvärdiga

arbetsuppgifter betalas inom det statliga områdets olika delar.

TCO, Statstjänstemännens riksförbund och LO bär betonat betydelsen av

befattningsnomenklaturen och ett införande av denna även på det statliga

området. SACO, TCO och LO avstyrker dock motionerna med hänvisning

till att frågor rörande arbetsvärdering bör betraktas som en förhandlingsfråga

mellan arbetsmarknadens parter.

Utskottet anser att frågan om arbetsvärdering på det statliga området avsevärt

förts framåt sedan utskottet senast behandlade motioner i ämnet, då

statliga myndigheter såsom statskontoret och avtalsverket igångsatt eller

planerar att inom kort påbörja utredningar eller undersökningar av problem

med anknytning till arbetsvärdering. Då härtill kommer att avtalsverkets

undersökningar bedrives i samarbete med personalorganisationerna, finner

utskottet att motionärernas utredningskrav i huvudsak kan anses tillgodosedda.

Utskottet hemställer därför,

att motionerna 1: 461 och II: 586 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 maj 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin*, Hellebladh*, Eric Gustaf Peterson,

Oscar Carlsson, Hedlund*, fru Hultell, herr Wååg och fru Diesen;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Skoglösa, fru

Jäderberg, herrar Rimås, Wikner, NilsSon i Bästekille, Andersson i Örebro,

Johansson i Växjö, Nilsson i Agnäs, Hansson i Piteå och Hugosson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB, STHLM 67

714795

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.