Utlåtande i anledning av väckta motioner om arbetsvärdering inom den statliga sektorn.
1967-05-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1967:36, Utlåtande i anledning av väckta motioner om arbetsvärdering inom den statliga sektorn.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 36 år 1967
1
Nr 36
Utlåtande i anledning av väckta motioner om arbetsvärdering inom
den statliga sektorn.
I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande motionerna
1:461 av fru Hultell m. fl. och 11:586 av fru Kristensson m. fl. hemställes
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att Kungl. Maj :t
måtte tillsätta en utredning i vilken i motionen berörda förhandlingsparter
är företrädda med uppgift att undersöka dels frågan om arbetsvärderingsmetodens
tillämpbarhet inom den statliga sektorn och dels, om utredningen
ger anledning därtill, utarbeta förslag om arbetsvärderingssystem.
Motionärerna anför att arbetsvärderingens syfte är att analysera befattningarnas
innehåll i fråga om arbetsuppgifter och kvalifikationskrav. En
sådan analys borde utföras av representanter för båda förhandlingsparterna
så att arbetsmarknadens parter från början tillförsäkrades sådant inflytande
att den systematiska arbetsvärderingen inte kan komma att bli något ingrepp
i den fria förhandlingsrätten. Hela vårdområdet skulle kunna dra
stora fördelar av en klar och objektiv arbetsvärdering. Att definitioner och
värderingar på detta område bleve klart uttalade ligger såväl i det allmännas
som i arbetsmarknadsparternas intresse, varför det synes angeläget att
utredningen som en av sina första uppgifter analyserade de olika vårdbefattningarnas
innehall och kvalifikationskraven för befattningsinnehavarna.
Motionärerna finner det utomordentligt värdefullt att få frågan om arbetsvärderingsmetodens
tillämpbarhet inom den statliga sektorn utbredd. Om
utredningen ger anledning därtill, bör den fullföljas med förslag till arbetsvärderingssystem.
Yttranden över motionerna har efter remiss inkommit från statskontoret,
statens avtalsverk, SACO, TCO, LO, Statstjänstemännens riksförbund och
Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund (SHSTF).
Statskontoret framhåller att en preciserad och enhetlig beskrivning av
såväl befattningar som med dessa förenade arbetsuppgifter underlättar urvalet
av för befattningarna lämpad personal vid rekrytering och utbildning
av personal. För statskontorets verksamhet inom organisationsområdet skulle
även en befattningsprecisering vara till gagn, enär en entydigare beskrivning
av de skilda befattningarnas arbetsmässiga innehåll härigenom uppnås.
Statskontoret anser sålunda i likhet med motionärerna att frågan om tilllämpning
av arbetsvärdering inom den statliga sektorn är av betydande vikt.
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 saml. Nr 36
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 36 år 1967
Eftersom vissa myndigheter redan nu tillämpar arbetsvärdering, synes behov
av samordning finnas för att skapa ett för statsförvaltningen enhetligt
system. Statskontoret skall under innevarande år börja med utredningar
rörande den personaladministrativa verksamheten inom statsförvaltningen,
varvid förevarande frågor även kommer att uppmärksammas. Med hänsyn
härtill torde enligt statskontorets mening någon ytterligare åtgärd i ämnet
nu inte vara påkallad.
Avtalsverket anför :
Såväl på den allmänna marknaden som inom den statliga sektorn studeras
på olika håll problem rörande arbetsvärdering. Ett påtagligt resultat av denna
verksamhet utgör den befattningsnomenklatur för tjänstemän som gemensamt
utarbetats av Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Industritjänstemannaförbundet,
Sveriges Arbetsledareförbund och Handelstjänstemannaförbundet.
Denna användes bl. a. vid de lönestatistiska bearbetningar
som årligen genomföres av var och en av de nämnda organisationerna och
användes även inom andra områden, bl. a. av vissa statliga verk.
Sedan slutet av år 1965 undersöker avstalsverket i samarbete med personalorganisationerna
möjligheterna att inom den statliga sektorn tillämpa
den form av arbetsvärdering som befattningsnomenklaturen innebär. Undersökningen
avser härvid även att klarlägga vilka eventuella utbyggnader
av nomenklaturen som kan behövas för att denna skall kunna tillämpas i
erforderlig utsträckning på det statliga området. Syftet är att nomenklaturen,
om undersökningarna av tillämpbarheten skulle ge positivt resultat, skall
bilda underlag bk a. för att jämföra hur till art och svårighetsgrad likvärdiga
arbetsuppgifter betalas på den statliga och på den allmänna marknaden
liksom inom det statliga områdets olika delar. I sammanhanget må erinras
om att den i oktober 1965 tillsatta avtalsstatistikkommittén har till uppgift
att utreda frågan om uppläggningen av det för de statliga löneförhandlingarna
erforderliga utrednings- och statistikarbetet.
Genom nämnda utredningsarbete och de undersökningar beträffande arbetsvärdering
som kan komma att aktualiseras i samband därmed är enligt
avtalsverkets mening det av motionärerna ställda utredningskravet i allt
väsentligt tillgodosett.
SACO åberopar vad som anförts i yttrande över motion 11:593 år 1962
och avstyrker motionen samt tillägger att frågor rörande arbetsvärdering
bör lösas mellan arbetsmarknadens parter. Även TCO ansluter sig till denna
uppfattning och hävdar att de avtalsslutande parterna bär utvidga befattningsnomenklaturen,
där ett inslag av arbetsvärdering finns, så att den omfattar
hela den statliga sektorn.
LO åberopar ett yttrande av statstjänarkartellen som framhåller att frågan
om arbetsvärdering bör betraktas som en fråga mellan parterna på
arbetsmarknaden. Då fr. o. in. 1966 samtliga statsanställda erhållit en med
övriga anställda på arbetsmarknaden jämställd ställning ur arbetsrättslig
och förhandlingsrättslig synpunkt har det blivit än mer naturligt att till den
statliga marknadens parter helt överlämna frågorna om och arbetet med
värdering av arbetsuppgifterna hos staten. Statstjänarkartellen ansei där
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 36 år 1967 3
för att motionärernas förslag om tillsättandet av en utredning inte skall
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Statstjänstemännens riksförbund anför att det är synnerligen angeläget
att en objektivt sett rättvis lönesättning kommer till stånd inom hela den
statliga sektorn. Skulle utöver det arbete som bedrives för att undersöka
förutsättningarna för att tillämpa befattningsnomenklatursystemet på statliga
tjänster utredningar erfordras för att utröna arbetsvärderingsmetodens
tillämpbarhet inom det statliga området ställer sig förbundet helt positivt
härtill. Kommer sådana utredningar till stånd förutsätter förbundet att statstjänstemännens
fyra huvudorganisationer bereds tillfälle att deltaga i utredningsarbetet.
SHSTF framhåller att förbundet liksom flertalet andra arbetstagarorganisationer
alltid varit positivt inställt till arbetsvärdering och liksom TCO
anser att en riktig värdering av tjänstemannaarbetet är av fundamental
betydelse. Förbundet har i likhet med motionärerna stort intresse av att
en klar och objektiv arbetsvärdering kommer till stånd inom vårdområdet.
Inom Göteborgs stads sjukvårdsstyrelse gjordes under 1964 ett försök till
en arbetsvärdering rörande vissa sjuksköterskors arbetsuppgifter. Metodiken
i mätinstrumentet hade otvetydigt sina stora brister, men var dock i
all sin ofullkomlighet ett första spirande försök att komma till rätta med
analyser av arbetsuppgifter inom sjukvårdsområdet. Förbundet tillstyrker
motionerna.
Utskottet
I motionerna hemställes om utredning om tillämpbarhet av arbetsvärdering
inom den statliga sektorn.
Utskottet behandlade vid 1962 och 1964 års riksdagar motioner beträffande
utredning om en systematisk arbetsvärdering inom den statliga verksamheten.
Därjämte behandlade andra lagutskottet motioner om arbetsvärdering
vid 1951, 1960 och 1961 års riksdagar. Motionerna lämnades utan
åtgärd av riksdagen.
I utlåtandet nr 33/1962 åberopades vad andra lagutskottet anfört i utlåtandet
nr 59/1960, innebärande i huvudsak att viss arbetsvärdering ehuru
av mer schematisk än systematisk karaktär då förekom bl. a. i form av revision
av tjänsteförteckningar och förhandlingar om lönegradsplaceringar,
att de resultat som kunde uppnås med arbetsvärdering inte borde överskattas,
samt att lämpligheten av åtgärder som kunde tolkas som ett ingripande
i den fria förhandlingsrätten kunde ifrågasättas. Utskottet fann att ej heller
motionärernas förslag om utredning under medverkan av förhandlingsparterna
utgjorde någon omständighet som borde föranleda riksdagen att ändra
ståndpunkt. Denna innebar att sådana åtgärder kunde tolkas som ett ingrepp
i den fria förhandlingsrätten, vartill riksdagen ej borde medverka. I
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 36 år 1967
1964 års utlåtande (nr 4) hänvisade utskottet till utlåtandet nr 33/1962 och
fann ej heller då skäl att förorda ett ändrat ståndpunktstagande från riksdagens
sida.
Av yttrandena över detta års motioner framgår att statskontoret i samband
med utredningar rörande den personaladministrativa verksamheten
kommer att uppmärksamma frågor om arbetsvärdering. Även avtalsverket
utreder frågor om arbetsvärdering, då verket i samarbete med personalorganisationerna
undersöker möjligheterna att inom den statliga sektorn
tillämpa den form av arbetsvärdering som befattningsnomenklaturen för
tjänstemän innebär. Undersökningen syftar till att nomenklaturen skall bilda
underlag bl. a. för en jämförelse av hur till art och svårighetsgrad likvärdiga
arbetsuppgifter betalas inom det statliga områdets olika delar.
TCO, Statstjänstemännens riksförbund och LO bär betonat betydelsen av
befattningsnomenklaturen och ett införande av denna även på det statliga
området. SACO, TCO och LO avstyrker dock motionerna med hänvisning
till att frågor rörande arbetsvärdering bör betraktas som en förhandlingsfråga
mellan arbetsmarknadens parter.
Utskottet anser att frågan om arbetsvärdering på det statliga området avsevärt
förts framåt sedan utskottet senast behandlade motioner i ämnet, då
statliga myndigheter såsom statskontoret och avtalsverket igångsatt eller
planerar att inom kort påbörja utredningar eller undersökningar av problem
med anknytning till arbetsvärdering. Då härtill kommer att avtalsverkets
undersökningar bedrives i samarbete med personalorganisationerna, finner
utskottet att motionärernas utredningskrav i huvudsak kan anses tillgodosedda.
Utskottet hemställer därför,
att motionerna 1: 461 och II: 586 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 11 maj 1967
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sörlin*, Hellebladh*, Eric Gustaf Peterson,
Oscar Carlsson, Hedlund*, fru Hultell, herr Wååg och fru Diesen;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Skoglösa, fru
Jäderberg, herrar Rimås, Wikner, NilsSon i Bästekille, Andersson i Örebro,
Johansson i Växjö, Nilsson i Agnäs, Hansson i Piteå och Hugosson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
ESSELTE AB, STHLM 67
714795
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.